Serneke Projektutveckling AB

Transkript

1 Serneke Projektutveckling AB Detaljplan för Björnflokan 2, 5 och 6, Borås. PM GEOTEKNIK ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, SE Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel , Org nr PM Geoteknik Page 1 (10)

2 DOKUMENTINFORMATION Uppdrag Detaljplan för Björnflokan 2, 5 och 6, Borås Uppdragsnummer GNR Datum Revidering Beställare Serneke Projektutveckling AB Beställarens referens Petter Ahlström Uppdragsledare Lena Ekmark Tfn mail. lena.ekmark@afconsult.com Upprättad av Lena Ekmark Granskad av Axel Josefson PM Geoteknik Page 2 (10)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Styrande dokument Underlag för projektering Exploatering Geotekniska undersökningar... 4 Utförda undersökningar Befintliga förhållanden Befintliga byggnader och anläggningar Topografiska förhållanden Ytbeskaffenhet Geotekniska förhållanden... 7 Jorddjup och jordlagerföljd... 7 Hydrogeologiska förhållanden... 8 Radon Släntstabilitet Sättningar Slutsats och rekommendation Radon Grundläggning PM Geoteknik Page 3 (10)

4 1 Objekt På uppdrag av Serneke projektutveckling AB kommun har ÅF Infrastructure AB utfört geotekniska undersökningar inom Björnflokan 2, 5 och 6, Borås. 2 Syfte Följande utredning PM Geoteknik är framtaget för ett utgöra ett planeringsunderlag för framtagande av detaljplan. Detaljplanen ska ge en samlad bild över hur ett avgränsat markområde ska användas samt markens lämplighet för att bebyggas. I detaljplanen bör följande geotekniska förutsättningar utredas: Markförhållanden Geotekniska förutsättningarna för området som helhet. Områdets geotekniska förhållanden och förutsättningar för att bebyggas. Stabilitet- och grundläggningsförhållanden. Restriktioner säkerställas Radonförekomst Sammanställning av nu utförda undersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport. Denna PM innehåller en översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden. 3 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Styrande dokument är: SS-EN :2005 Dimensionering av geokonstruktioner. 4 Underlag för projektering 4.1 Exploatering Planförslagets syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder, förskola, kontor, handel och parkering. Byggrätten planeras tillåta byggnader med upp till sex våningar samt underjordiska garage. 4.2 Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar ÅF-Infrastructure AB har utfört geoteknisk undersökning under juni Undersökningarna redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, MUR, daterad Inom området har följande undersökningar utförts: Upptagning av störda jordprover i 4 punkter med skruvprovtagare för vidare analys vid geotekniskt laboratorium. Jord- bergsondering i 6 punkter för bestämning av blockförekomst i jorden samt djup till berg. Trycksondering i 1 punkt för bestämning av jordlagerföljd och jordens relativa fasthet. Hejarsondering metod A i 1 punkt för bestämning av friktionsjordens relativa fasthet och förväntade pålstoppsnivåer PM Geoteknik Page 4 (10)

5 PM GEOTEKNIK Installation av grundvattenrör i 1 punkt för bestämning av grundvattennivå. Radonmätning 5 Befintliga förhållanden Planområdet är omkring 1,5 hektar stort och beläget söder om väg 40 i centrala Borås. Planområdet avgränsas i väster av Druveforsvägen och i norr av väg 40. Öster och sydost om planområdet avgränsas det av småhusbebyggelse. Planområdet utgörs av hårdgjord yta, industri/kontorsbyggnad samt grönområde. 5.1 Befintliga byggnader och anläggningar Området är i dag endast bebyggt med en industri/kontorsbyggnad. I anslutning till byggnaden finns hårdgjorda ytor som nyttjas för parkering. Figur 5.1 Flygfoto av området. Ungefärligt planområdet markerat med rött. PM Geoteknik Page 5 (10)

6 5.2 Topografiska förhållanden Exploaterade ytor inom planområdet är relativt plana med marknivåer på mellan +134 och +136 m, se figur 2. Grönområdet är kuperat med marknivåer som varierar mellan +135 och Druveforsvägen väster om planområdet har en marknivå på ca Vägen ansluter mot planområdet med en stödmur i fastighetsgränsen som inne på fastigheten övergår i slänt. Figur 5.2 Planområdet med nivåkurvor. Ungefärligt planområde markerat med rött. PM Geoteknik Page 6 (10)

7 PM GEOTEKNIK Berget stupar brant sydost om byggnaden, se figur 5.3. Enstaka ytliga block har påträffats i slänten. Figur 5.3 Vy mot söder i övergången mellan grönområde och exploaterad yta. 5.3 Ytbeskaffenhet De hårdgjorda ytorna är till största delen asfalterade. Slänter/vallar mellan de hårdgjorda ytorna är gräsbevuxna. Växtligheten inom grönområdet utgörs av blandskog samt sly. 5.4 Geotekniska förhållanden Jorddjup och jordlagerföljd Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga jordarna i huvudsak av isälvssediment eller berg nära eller i dagen, se figur 1. Ungefärligt detaljplaneområdet markerat med rött Figur 5.2 Utsnitt ur SGFs jordartskarta PM Geoteknik Page 7 (10)

8 Inom områdets södra samt sydöstra delar är berget generellt nära eller i dagen. Djup till berg varierar i de undersökta punkterna mellan 3 och 13 m. Störst jorddjup återfinns norr om den befintliga byggnadens nordvästra hörn. Jorddjupen avtar åt öster samt söder. Enligt utförda undersökningar bedöms jorden bestå av friktionsjord som överst utgörs av upp till 2 m sand. Inom hårdgjorda ytor är sanden utskiftad mot ca 0,3-1,1 m fyllning. Sanden underlagras av silt ovan berg. Friktionsjordens relativa fasthet bedöms ned till tre m djup under markytan vara medelhög och där under vara låg och mot djupet öka till mycket hög. Friktionsjorden innehåller block. Hydrogeologiska förhållanden Den fria grundvattenytan har, vid undersökningstillfället, inte kunnat observeras i öppna provtagningspunkter. I undersökningspunkt 5 installerades ett grundvattenrör för bestämning av grundvattennivå. Vid mättillfället låg grundvattennivån ca 1,5 m under markytan. Radon Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och radium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radongas. Markegenskaper, förutom innehållet av radon, uran och kalium, som har stor betydelse vid bedömning av radonrisker är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet. Radongasen transporteras genom jordlagren med jordluft och grundvatten. Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga vilket medför att transporten av radongas försvåras. Jordarter, som sand, grus och grusiga moräner, med hög porositet och genomsläpplighet innehåller stora mängder luft. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Metod för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. Vid en detaljerad radonundersökning indelas undersökningsområdet i hög-, normaloch lågradonmark. Berggrund med sprängbottenskärv kan klassas som normalradonmark om radiumhalten är mellan Bq/kg. Grus och grovkornig morän samt sand klassas som normalradonmark om radonhalten i jordluft är mellan Bq/m 3. Radium- eller radonhalter över eller under normalintervallen ovan innebär klassificering som låg- respektive högradonmark. Tabell 5.1 redovisar riskklass och Tabell 5.2 redovisar åtgärdskrav. PM Geoteknik Page 8 (10)

9 Tabell 5.1 Ungefärligt samband mellan radonrisk, berggrund, radiumhalt och radonhalter i jordluft Radonrisk Högradonmark Radiumhalt berg med tunn sprängbotten > 200 Bq/kg Radonhalt i jordluft, morän, grus och/eller sand > 50 kbq/m 3 Normalradonmark Bq/kg kbk/m 3 Lågriskområde < ca 0,10 µsv/h < 10 kbq/m 3 Tabell 5.2 Riskklasser och åtgärdskrav Riskklass Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Åtgärdskrav Radonsäkert utförande Radonskyddat utförande Radonskyddat utförande (ny rekommendation) Vid mätningarna, baserat på radonhalt i jordluft, faller ett mätvärde inom normalriskområde (23 kbq/m 3 ) och tre värden inom högriskområde (56-65 kbq/m 3 ). Den naturliga jorden kan klassificeras som högradonområde avseende radonförhållandena. Vid mätningar av radiumhalt på berg faller ett mätvärde inom lågriskområde (68 Bq/kg) och tre mätvärden inom lågradonområde (33-57 Bq/kg). Berget klassificeras sammanvägt som normalradonområde avseende radonförhållandena. 6 Släntstabilitet Kuperade delar inom planområdets södra samt sydöstra delar utgörs av berg nära eller i dagen. Jorddjupen ökar mot norr samt släntlutningen varierar mellan 1:2 och 1:6. Totalstabiliteten bedöms för befintliga förhållanden vara tillfredställande med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten samt jordlagerföljd. Risken för blockutfall och ytliga ras bedöms generellt vara låg med nu kända förutsättningar. 7 Sättningar Problem med sättningar förväntas inte förekomma då jordlagren utgörs av friktionsjord. De sättningar som kan uppkomma förväntas bli små och utvecklas momentant. PM Geoteknik Page 9 (10)

10 8 Slutsats och rekommendation 8.1 Radon Den naturliga jorden inom området klassas som högradonområde med avseende på radonförhållandena. Nya byggnader som uppförs på jord ska utföras radonsäkert som ställer höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Berget inom området klassas sammantaget som normalradonområde. Nya byggnader som uppförs på berg ska utföras radoskyddat dvs med grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Inga restriktioner avseende användning av sprängsten erhållna vid bergschakt bedöms nödvändiga dock rekommenderas att gammastrålningsmätning utförs över terrassnivå i samband med byggnation. 8.2 Grundläggning Grundläggning av byggnader bedöms kunna utföras med kantförstyvade plattor eller grundsulor på packad fyllning och/eller på berg. Beroende på höjdsättning kan bergschakt bli nödvändig. Området bedöms inte vara sättningskänsligt och sättningar av långtidskaraktär bedöms inte uppkomma. Innan grundläggning utförs ska bortschaktning av eventuella organiska jordlager ske inom byggnadsytor samt inom anslutande hårdgjorda ytor. Återfyllning utförs med friktionsjord eller sprängsten. Vid schakt ska beaktas att jorden innehåller silt och därmed har flytjordtendenser. Vid schaktning i samband med byggnation ska försiktighet vidtas i slänten vid exponering av större block som kan komma i rörelse. I samband med projektering av den planerade bebyggelsen bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras i läge för blivande byggnader för att i detalj bedöma slutligt grundläggningssätt. Risk för omgivningspåverkan vid sänkning av befintlig grundvattennivån ska beaktas och bör inte genomföras innan påverkansområdet utretts. PM Geoteknik Page 10 (10)