Detaljplan Grässkärsgatan, Önnered

Transkript

1 Beställare: Göteborgs stad, Fastighetskontoret Detaljplan Grässkärsgatan, Önnered och radonklassificering samt dagvattenutredning Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

2 Bergab i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergteknik Radonklassificering... 2 BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION BILAGA 2 PLANRITNING BERGGEOLOGI, SKALA 1:400 BILAGA 3 DAGVATTENUTREDNING L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

3 (1) 1 Allmänt På uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs stad har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk utredning och radonklassificering inom detaljplan för Grässkärsgatan i Önnered, Göteborgs stad. Fältundersökningen utfördes den 22 september I uppdraget ingår även en dagvattenutredning. Denna är utförd av Bergabs underkonsult Markteknik AB. Dagvattenutredningen redovisas separat i bilaga 3. Inom området planeras byggnation av fem villor samt anläggande av ny tillfartsväg. Området utgörs idag av naturmark, bestående av blottade berghällar med tunt jordtäcke och viss vegetation. Terrängen sluttar från c:a m.ö.h. i väst till c:a 20 m.ö.h. i öst. Befintlig bebyggelse omger området i öst, syd och väst. Ett mindre skogsparti vidtar i norr. Den bergtekniska utredningen har utförts som en översiktlig okulär besiktning av den blottade hällmarken i och i anslutning till aktuellt detaljplaneområde. Radonundersökningen undersökning av total gammastrålning har utförts på berg i dagen i samma område. Resultaten redovisas i föreliggande rapport samt i fotodokumentation och på planritning, se bilaga 1 och 2. 2 Geologi Berggrunden består av en ljus gråröd grovt medelkornig granit med viss kvartsådring. Foliation kan ej observeras. Se Foto 1. Sprickmönstret är typiskt för graniter, med två korsande vertikala sprickgrupper och en flack sprickgrupp. Sprickgrupp Riktning Lutning Intensitet 1 Nordöst-sydväst till Vertikal 1-2 m öst-väst 2 Nordväst-sydöst till Vertikal 1-2 m nord-syd 3 C:a nord-syd mot öst 1-2 m Detta gör att berggrunden spricker upp i block, vanligen med 1-2 m kantstorlek men ställvis mindre. Det ger terrängen ett trappstegsformat utseende (se Foto 2). L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

4 (2) Öppna sprickor förekommer allmänt och i dessa kan vegetation få fäste. En jordfylld svacka med vegetation ligger ungefär mitt i området. Jordlager i svackan magasinerar vatten som strömmar ut över slänten. 3 Bergteknik Den flacka sprickgruppen gör att risk för storstabilitetsproblem ej föreligger. Risk för ytliga blocknedfall i nysprängda slänter kan dock föreligga. Se Foto 3. Foto 4-8 är tagna från fotopunkter utmärkta på planritningen i Bilaga 2, och ger en översiktlig bild av berggrund och terräng. Åtgärder Efter avslutad bergschakt rensas slänter på lösa block och en bergteknisk besiktning utförs för bedömning av eventuella ytterligare bergförstärkande åtgärder såsom bultning och nätning. 4 Radonklassificering Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. Enligt Boverkets byggregler BBR (BFS 1993:57) skall radonhalten i nybyggt utrymme där personer vistas mer än tillfälligt inte överstiga 200 Bq/m 3. Metod Med en scintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt, enligt BRF T20:1989: L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

5 (3) Gammastrålning Radiumhalt Riskklassificering Byggnadskonstruktion (µs/h) (Bq/kg) < 0,05 < 60 lågradonmark inga åtgärder i byggnadskonstruktion 0,05-0, normalradonmark byggnadskonstruktion skall vara radonskyddande >0,15 > 200 högradonmark byggnadskonstruktion skall vara radonsäker Mätningen har utförts kontinuerligt på blottat berg i naturliga hällar. Instrumentet kalibrerades senast år Resultat Vid undersökningstillfället uppmätta nivåer på gammastrålning i blottade hällar ligger mellan 0,08 och 0,12 mikrosievert per timma (µs/h). Detta innebär att området består av normalriskmark vad gäller radon. På normalradonmark skall nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till exempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtagas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) Helena Kiel för L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

6 (4) BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

7 (5) Foto 1. Berggrunden utgörs av en ljus gråröd grovt medelkornig granit. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

8 (6) Foto 2. Typiskt sprickmönster: två korsande vertikala sprickgrupper och en flack sprickgrupp. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

9 (7) Foto 3. Berggrunden spricker upp i block om c:a 1-2 m kantstorlek. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

10 (8) Foto 4. Taget från fotopunkt 4, mot väst (se Bilaga 2 för planläge). Trappstegsformad terräng med vegetation. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

13 (11) Foto 7. Taget från fotopunkt 7, mot väst (se Bilaga 2 för planläge). Trappstegsformad terräng. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

14 (12) Foto 8. Taget från fotopunkt 8, mot syd (se Bilaga 2 för planläge). Terrängen sluttar ned mot befintlig bebyggelse. Sprickmönstret med två korsande vertikala sprickgrupper och en flack sprickgrupp syns tydligt i hällarna. Risk för storstabilitetsproblem föreligger ej. L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

15 (13) BILAGA 2 PLANRITNING BERGGEOLOGI SKALA 1:400 L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

16

17 (14) BILAGA 3 DAGVATTENUTREDNING L:\Uppdrag\ Utredning Önnered\Text\Aktuell\Önnered rapport.doc

18 DAGVATTENUTREDNING Grässkärsgatan GÖTEBORGS KOMMUN Bilaga 1. Befintliga förhållanden, skala 1:400 2 Åtgärdsförslag, skala 1:400 Göteborg Markteknik AB F O Petersons gata Västra Frölunda Tfn Fax

19 DAGVATTENUTREDNING sid 2/4 GRÄSSKÄRSGATAN Dagvattenutredning Grässkärsgatan Allmänt På uppdrag av Fastighetskontoret har Markteknik upprättat dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Grässkärsgatan i Önnered, Göteborgs kommun.. Dagvattenutredningen redovisar befintliga förhållanden samt innehåller förslag till åtgärder för dagvattenavledning från planområdet. Alla uppgifter enligt denna PM skall kontrolleras och anpassas vid detaljprojektering för området. Befintliga förhållanden Området som är beläget i sydvästra Göteborg består mestadels av berg i dagen med sparsam vegetation främst i naturliga skrevor. Avrinningsområdet, benämnt X på bilaga 1, är ca 0,6 ha stort och avrinningen sker utan tydliga öppna diken mot befintliga fastigheter utmed Grässkärsgatan. Därefter rinner dagvattnet via ledningar ned till befintlig huvudledning, dim 2 m, som mynnar i havet vid Ganlet ca 400 m åt söder. Ett område benämnt Y, på bilaga 1, norr om planområdet rinner delvis genom området men bedöms utgöra en mindre påverkan då vattnet via naturliga lågpunkter rinner vidare ned till befintlig fastighet Önnered 67:12. Geotekniska förhållanden Bergteknisk undersökning har utförts av Bergab och redovisad i separat rapport. Risken för hög grundvattennivå bedöms som liten. Exploatering Planförslaget innebär utförande av 5 st villor. Befintlig bebyggelse bevaras och åtgärdas ej. Husen grundläggs på berg. Genomförande För planområdet gäller att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall ske på kvartersmark före anslutning till allmän dagvattenledning. Fördröjning skall utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på de anslutna hårdgjorda ytor. Dag- och dräneringsvatten får ej anslutas till spillvattennätet. P:\J Grässkärsgatan\Handlingar\Dagvattenutredning Grässkärsgatan.doc

20 DAGVATTENUTREDNING sid 3/4 GRÄSSKÄRSGATAN Dagvattenavledning Allmänt Avrinningen baseras på nederbördsintensiteten för ett 5-årsregn. Z-värde 26 enligt Byggforskningens rapport R18:1979 Som avrinningskoefficient har använts (Svenskt Vatten P90): Tomtmark 0,25 Berg i dagen, lutande 0,3 Asfaltyta 0,8 Tak 0,9 Koncentrationstiden för planområdet baseras på ett 10 min regn då avrinningen från planområdet har korta vägar. Nederbördsintensitet i = 198 l/s ha. Befintlig avrinning från området beräknas enligt formel Qdim = i * Ar där i är nederbördsintensiteten baserat på koncentrationstiden och Ar är den reducerade arean A * Flödesberäkning Befintliga förhållanden Deltagande area A, ha Ar, ha Berg i dagen, lutande 0,61 0,3 0,18 Avrinning Qdim bef 5-årsregn i 5 * Ar = 198 * 0,18 = 36 l/s Planförslag utan åtgärder Deltagande area A, ha Ar, ha Takytor 0,12 0,9 0,11 Asfaltytor 0,08 0,8 0,06 Berg i dagen, lutande 0,15 0,3 0,04 Tomtmark 0,26 0,25 0,06 0,61 0,27 Avrinning Qdim bef 5-årsregn i 5 * Ar = 198 * 0,27 = 53 l/s Medel avrinningskoefficient 0,44. P:\J Grässkärsgatan\Handlingar\Dagvattenutredning Grässkärsgatan.doc

21 DAGVATTENUTREDNING sid 4/4 GRÄSSKÄRSGATAN Förslag till åtgärder För planområdet gäller att dag- och dräneringsvatten i första hand skall tas om hand lokalt inom tomtmark genom infiltration eller fördröjning före vidare avledning. Eftersom marken består av berg är det näst intill omöjligt att infiltrera dagvattnet. Därför skall flödesutjämning ske genom dagvattenmagasin på tomtmark. Kravet är att fördröjning skall utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor. Om möjligt skall flödet från respektive planerad fastighet inte överstiga dagens naturliga flöde. För fastigheter med avrinning från ovanliggande naturmark skall avskärande diken utföras. För fastigheten B rinner vattnet från ovanliggande naturområde in på tomtens nedre östra del nedströms planerad byggnad. Vattnet rinner in på en nivå drygt 2 m lägre än både planerad byggnad samt förbindelsepunkt varför avskärande dike ej fungerar. För att ta hand om detta vatten måste pumpning alternativt avskärande dike med dagvattenbrunn i naturmarksområdet utanför tomt A och B utföras. Att spränga sönder hälleberget för att ta hand om detta begränsade vatten är ett alltför stort ingrepp på naturmarken varför vattnet förslås liksom idag rinna genom fastigheten B:s östra del vidare genom naturmarksområdet ned till fastighet 67:12. Dagvattenpåverkan på fastigheten 67:12 kommer trots detta att minska då större delen av det dagvattnet som faller på fastigheten B, som tidigare belastade 67:12, tas om hand lokalt inom tomten. Åtgärder utförs enligt nedan: Fastighet Åtgärd Flöde, l/s utan åtgärd efter åtgärd naturligt A stenkista 13,5 m³ B stenkista 8 m³ C stenkista 8 m³ D pumpbrunn E stenkista 5 m³ Gata åtgärdas ej Summa För fastighet A-C och E ansluts dräneringsbrunnar utan passage genom stenkista. Planerad fastighet D i söder klarar inte kravet på att blivande golvnivå skall vara 30 cm över förbindelsepunktens nivå varför pumpning av dagvattnet erfordras. Föreslagen gata blir kommunal gata och omfattas inte av föreslagna åtgärder. Avledningen från gatan sker till dagvattenbrunnar. På bilaga 2 redovisas föreslagna åtgärder. Markteknik AB Martin Lindberg P:\J Grässkärsgatan\Handlingar\Dagvattenutredning Grässkärsgatan.doc

22

23 Släntfot utan stödmur Stödmur