Detaljplan Källvik 1:73

Transkript

1 Beställare: Bohusgeo AB Detaljplan Källvik 1: Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

2 i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergteknik Radonundersökning... 5 Bilaga 1 Fotodokumentation Bilaga 2 Planritning, bergteknisk utredning Referenser Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989 Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004 L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

3 Detaljplan Källvik 1 (14) 1 Allmänt På uppdrag av Bohusgeo AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergtekniskk utredningg inom detaljplan för nybyggnationn av bostäder i Källvik i Strömstads kommun. Den bergtekniska utredningen omfattar fält- samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Fältkarteringen utfördes och omfattar observerade bergarter, foliation, sprickor, sprickors egenskaper och lösa block i terrängen. Observerade befintliga bergslänter har fotograferats och redovisass i Bilaga 1 Fotodokumentation. Berg- slänternas planläge redovisas i kapitel 2 och 3 och i Bilaga B 2 Planritning, berg- teknisk utredning. kartering, bedömning av stabilitet i befintliga och planerade bergslänter I samband med fältkarteringen genomfördes även en översiktlig radonundersökning i form av uppmätning av total gammastrålning från blottat berg. Resultaten redovisas i föreliggande rapport, kapitel 4. Den aktuella detaljplanen omfattar två områden inomm fastighetenn Källvik 1:, vid Capri respektive Källviksdalen. Se Figur 1 för en översiktsbild av undersöknings- området. Capri Källviksdalen Seläter 200 m Figur 1. Flygbild över undersökta områden (rött). Lantmäteriet Medgivande I2011/1549 Uppdragsnumm er Revisionsnumm er L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

4 2 (14) Det västra delområdet utgör en del av f.d. Källvikens kursgård och är ca 400 x 350 m stort. Detta område består huvudsakligen av berg i dagen samt mindre områden med bebyggelse. Området avgränsas i väster av havet och i öster av en m hög bergslänt. Nedan benämns detta område delområde Capri. Det östra delområdet är ca 250 x 150 m stort och utgörs av skogsmark. Området avgränsas i söder av Körnebacksvägen, längs vilken en ca 120 m lång och 20 m hög bergsrygg löper. I norr avgränsas området av en m hög bergslänt. Däremellan utgörs marken av ett rullstensfält. Nedan benämns detta område delområde Källviksdalen. 2 Geologi Bergarter Berggrunden består en massformig, medelkornig gråröd Bohusgranit med inslag av grövre och rödare sliror. Glimmerhalten uppskattas okulärt till < 10 %. Figur 2. Förekommande bergart: gråröd Bohusgranit. Tektonik Observerade sprickgrupper redovisas i Tabell 2.1 och på Planritning, bergteknisk utredning (Bilaga 2). L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

5 3 (14) Tabell 2.1 Uppmätta sprickor Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning Anmärkningar 1 Flack, mot flera riktningar varierande/20-30 Sprickavstånd 1-3 m, även tätare och glesare 2 Brant-vertikal med ca nordsydlig strykning /80-90, /80-90 Sprickavstånd 1-3 m, även glesare 3 Vertikal med ca nordöstsydvästlig strykning /90 Sprickavstånd 2-5 m, även tätare 4 Brant-vertikal med ca östvästlig strykning /-90 Sprickavstånd 1-3 m, även tätare 5 Medelbrant-brant mot sydväst /60-80 Sprickavstånd 0,5-3 m, även glesare 6 Medelbrant mot syd /50 Enstaka Sprickytor är vanligen undulerande och råa. I den östra delen av delområde Capri förekommer även plana sprickytor i sprickgrupp 2 och 3, samt enstaka plana och släta sprickytor i sprickgrupp 1. Sprickfyllnader har ej observerats, utom i Capris sydvästra hörn där kvartsfyllnad observerades i sprickor i sprickgrupp 3. Utfallna block i släntfot förekommer allmänt. Kantstorlek varierar från ca 0,2-0,6 m till 1-2 m. I den östra delen av Capri samt i hela Källviksdalen förekommer även allmänt klapperstensfält markytan består helt av rundade block med kantstorlek ca 0,5-1 m. Utströmmande vatten och is förekommer på flera ställen i den höga slänten i den östra delen av delområde Capri. 3 Bergteknik Samtliga bergslänter bedöms idag huvudsakligen vara stabila. Uppmätta sprickor bedöms ej orsaka risk för storstabilitetsproblem vid eventuella framtida bergschaktningsarbeten. Nedan beskrivs partier med likartade bergtekniska förhållanden i större detalj. 1. Den östligaste slänten i Capri Slänten består till stor del av blockuppsprucken berggrund. Blocken har vanligen en kantstorlek på 0,2-0,6 m och ger bergslänterna ett murliknande utseende. Slänterna är dock oftast inte mer än 2-5 m höga, p.g.a. att flacka sprickor i kombination med branta-vertikala ger en trappstegsformad terräng. Slänterna är huvudsakligen stabila men block har tidigare fallit ut och ligger vid släntfot, ovanpå de rundade L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

6 4 (14) klapperstensblocken. Tre partier med potentiellt instabila block i slänten har dock påträffats: A. ett ca 2x3 m stort block vid Caprivägen (Foto 2 i Bilaga 1) B. den trappstegsformade uppsprickningen har lämnat kvar överhängande block (Foto 4 i Bilaga 1) C. sprickor som lutar in i och ut ur slänten har bildat längsgående kilblock (Foto 6 i Bilaga 1) Det rekommenderas att stabilitetshöjande åtgärder utförs i dessa tre partier. Block A bör bultas. Om bergschakt ska utföras vid parti B bör överhängande block först rensas ned. Om bergschakt ska utföras vid parti C bör potentiellt instabila block först rensas ned eller bultas fast. I övriga befintliga slänter i detta delområde bedöms inga stabilitetshöjande åtgärder vara nödvändiga. Vid eventuell bergschakt tillkallas bergsakkunnig för att bedöma behov av förförstärkning av släntväggar. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 2. Det nordvästra bergspartiet i Capri Berggrunden utgörs av relativt låga, rundade hällar som idag är stabila. Berggrunden är mindre uppsprucken än i delområde 1. Rundade block förekommer ställvis. Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 3. Bergsslänten längs Capris södra gräns Berggrunden är delvis uppsprucken men även partier med rundade hällar förekommer. Slänten bedöms idag vara stabil. Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 4. Det lilla bergspartiet i södra delen av Capri Bergsryggen är ca 2-4 m hög och uppsprucken. Den bedöms idag vara stabil. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

7 5 (14) Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 5. Bergsryggen i den sydöstra delen av Källviksdalen Bergspartiet utgörs huvudsakligen av rundade hällar som idag är stabila. Skärningen mot Körnebacksvägen utgörs av en stabil naturlig slänt. Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 6. Den nordliga slänten i Källviksdalen Denna slänt är liksom den östligaste slänten i Capri uppsprucken men bedöms idag vara stabil. Utfallna block ligger i släntfot. Vid eventuell bergschakt tillkallas bergsakkunnig för att bedöma behov av förförstärkning av släntväggar. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 7. Klapperstensfältet i Källviksdalen Marken mellan det södra och det norra bergspartiet i Källvisdalen utgörs helt av rundade block. Det är delvis urgrävt i den östligaste delen av delområde Källviksdalen. I den framgrävda slänten rullar blocken ut (Foto 13 i Bilaga 1). Vid schakt i klapperstensfältet bör nya slänter stabiliseras med någon form av jordförankring eller stödmurar. 4 Radonundersökning Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. Radonavgång från hällytor ökar med kornstorlek, skiffrighet, sprickighet och vittring. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

8 6 (14) En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en gammascintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Mätningen utfördes kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. Instrumentet kalibrerades senast år Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används gränsvärden för gammastrålning i Tabell 4.1, enligt BRF T20:1989: Tabell 4.1 Gränsvärden för gammastrålning Gammastrålning (µsv/h) 0 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) Resultat Riskklassificering normalradonmark högradonmark Byggnadskonstruktion Byggnadskonstruktion ska vara radonskyddande Byggnadskonstruktion ska vara radonsäker Uppmätta nivåer på total gammastrålning ligger på 0,10-0,22 µsv/h, med ett medelvärde på ca 0,15 µsv/h. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt undersökningsområde utgörs av normal- till högradonmark. Rekommendationer Vid uppmätta nivåer > 0,15 µsv/h bör utökad mätning med gammaspektrometer utföras, för bestämning av halter av uran (radium), torium och kalium i berggrunden. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

9 7 (14) På högradonmark skall nykonstruerade byggnader skall vara radonsäkra, d.v.s. med en grundkonstruktion med höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Någon av följande kombinationer kan användas: Antingen Eller Kantförstyvad betongplatta konstruerad och utförd så att inga otätheter bildas där jordluft kan sugas in. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Källarytterväggar utförs i betong. Utförandet på byggnadsplatsen kontrolleras. Ventilerade luftspalter byggs in i konstruktionen, d.v.s. på golv och eventuella källarytterväggar. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Eller, om marken är luftgenomsläpplig Radonbrunn monteras. Byggnaden görs så tät som möjligt mot inläckande jordluft utan att extraordinära åtgärder behöver vidtas. (Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

10 8 (14) Bilaga 1 Fotodokumentation Foto 1. Bergslänten längs Caprivägen, i den södra delen av delområde 1 i Capri. Berggrunden är uppsprucken men bedöms idag vara stabil. Foto 2. Block A, i bergslänten längs Caprivägen. Blocket bör bultas. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

11 9 (14) Foto 3. Den östligaste slänten i Capri. Berggrunden är uppsprucken men bedöms idag vara stabil. Foto taget mot nordväst. Foto 4. Block B i den östligaste slänten i Capri. Överhängen är potentiellt instabila och bör rensas ned om bergschakt ska utföras invid dem. Det förekommer även utströmmande vatten och is i slänten (mitt i bild). Foto taget mot nordväst. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

12 10 (14) Foto 5. Längs släntfot i den östra delen av Capri är rundade block allmänt förekommande. Ovanpå dessa kan det ligga kantiga block som fallit ut ur slänten. Slänterna bedöms dock vara stabila idag. Foto 6. Potentiellt instabila block C, bildade genom sprickor som lutar ut ur slänten. Om bergschakt ska utföras invid dessa block bör de först rensas ned eller bultas. Foto taget mot norr. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

13 11 (14) Foto 7. Delområde 2 i Capri, sett från väster. Slänterna bedöms idag vara stabila. Foto 8. Stranden i delområde 2 i Capri. Hällarna är rundade och stabila. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

14 12 (14) Foto 9. I delområde 3 i Capri förekommer uppsprucken berggrund med utfallna block. Slänterna bedöms dock vara stabila idag. Foto taget mot söder vid de västligast belägna byggnaderna. Foto 10. Delområde 3 i Capri till vänster, delområde 4 till höger. Foto taget mot väst. Slänterna bedöms idag vara stabila. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

15 13 (14) Foto 11. Delområde 5 i Källviksdalen, bergskärningen längs Körnebacksvägen. Slänten bedöms idag vara stabil. Foto 12. Uppsprucken berggrund i delområde 6 i Källviksdalen. Slänterna bedöms dock vara stabila idag. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

16 14 (14) Foto 13. Urgrävd slänt i klapperstensfältet i delområde 7 i Källviksdalen. Rundade block rullar ut ur slänten. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport Källvik.docx

17

18 A 80