Markradonundersökning. Måby 1:10 Sigtuna kommun. Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.

Transkript

1 Markradonundersökning Måby 1:10 Sigtuna kommun Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.se

2 Sida 1 (5) Markradonundersökning Uppdragsnamn Måby 1:10 Sigtuna Kommun Markradonundersökning Uppdragsgivare Tomislav Polugic Ramböll Sverige AB Vår handläggare Kirlna Skeppström Datum Innehåll 1 Uppdrag och syfte Bakgrund Genomförande Riktlinjer och bedömningsgrunder... 3 Radonhalt i mark Resultat Utvärdering... 3 Hornsgatan Stockholm Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (5) 1 Uppdrag och syfte har på uppdrag av Ramböll Sverige AB utfört en kontroll av markens förutsättningar att ge upphov till förhöjd radonhalt i inomhusmiljö. Syftet med den nu genomförda undersökningen var att kontrollera halter av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken, klassificera marken inom undersökningsområdet med avseende på markradon och därefter bedöma eventuella åtgärdsbehov för att säkerställa en låg strålningsnivå inomhus. 2 Bakgrund Undersökningsområdet (Måby 1:10) visas i figur 1 och ligger i Sigtuna kommun. Enligt SGU:s jordartskarta (1:25 000) utgörs undersökningsområdet av glacial lera. Fastigheten består huvudsakligen av ängs- och skogsmark och Halmsjöbäcken rinner genom området. Den planerade exploateringen innebär att ett hotell, byggnader för kontor och handel samt parkeringar ska byggas. Undersökt område Figur 1. Undersökt område och mätpunkter för markradonundersökning 3 Genomförande Undersökningen utfördes och innefattade: Radonhalt i mark, ca 0,7 m under markytan, med det direktregistrerande mätinstrumentet Markus 10. Mätningen utfördes vid sju punkter, för mätpunkters lägen se figur 1.

4 Sida 3 (5) 4 Riktlinjer och bedömningsgrunder Gränsvärdet för radonhalt i inomhusluft i nya byggnader är 200 Bq/m 3 (Regelsamling för byggande, BFS 2011:26, BBR19, med ändring BFS 2015:3, BBR 22, Boverket 2015). För att uppnå detta kan förebyggande åtgärder krävas utifrån uppmätta halter av uran (radium) i berget som omger byggnaden. Utifrån uppmätta halter klassas mark som låg-, normal- och högradonmark vilket vid nyproduktion kopplas samman med krav på husets utförande (främst grundkonstruktionens), för att uppnå en radonhalt i inomhusluft under 200 Bq/m 3. Tabell 1. Radonklassning samt åtgärdskrav för att inte överskrida gränsvärdet för radon i inomhusluft. Riskklass Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Åtgärdskrav Radonsäkert utförande Radonskyddande utförande Traditionellt utförande Radonhalt i mark Radonhalt i markluften jämförs med de bedömningsgrunder som finns redovisade i Byggforskningsrådets skrift Markradon. Riktlinjer för markradonundersökningar. Utifrån halten i markluften klassas radonrisken allmänt som låg, normal eller hög, enligt tabell 2. Markradonklasserna är vid nyproduktion kopplade till krav på husets utförande enligt tabell 1. Tabell 2 Riktlinjer för radonhalt i mark bestående av morän, grus och sand enligt Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader. Halter i kbq/m 3 luft. Material Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark Mark < >50 5 Resultat Radonhalt i mark Resultatet av radonhaiten i marken redovisades i tabell 3. Tabell 3. Uppmätta radonhalter i markluft Punkt Radonhalt (kbq/m 3 ) Markradonklass 1 57 Högriskmark 2 61 Högriskmark 3 56 Högriskmark 4 9 Lågriskmark 5 4 Lågriskmark Högriskmark 7 27 Normalriskmark 6 Utvärdering Radonhalten i jordluften varierar markant inom undersökningsområdet. Förhöjda radonhalter uppmättes vid flera mätpunkter och en trend kunde identifieras, se figur 2. En möjlig förklaring är att radium-226, som är moderatomen till radon, har

5 Sida 4 (5) transporterats nerströms, fällts ut och ackumulerats inom en viss del av undersökningsområdet. Trend för ökad risk för markradon Hög risk Låg/ Normal risk Figur 2. Undersökt område och trend vad gäller markradonriskområden Enligt de bedömningsgrunder som finns för markradon i jordmassor skulle marken i undersökningsområdet klassificeras delvis som låg-normalradonmark och delvis som högradonmark. Lera är dock en jordart med låg genomsläpplighet och även om det bildas radon i porerna är risken låg att radon transporteras igenom jordlagret och fram till byggnaderna, detta förutsatt att leran inte torkar ut och sprickor inte bildas. Rekommendationen efter utvärdering av mätvärden och andra styrande faktorer är att den planerade byggnationen ska utföras radonskyddat för att undvika radonproblem. Ett radonskyddat utförande beror på grundkonstruktionens utförande, ventilationssystem m.m. och utformas av konstruktören. Generellt innebär detta att genomföringar görs lufttäta med t.ex. alkalibeständig elastisk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att krympsprickor runt genomföringar och liknande släpper igenom radonhaltig jordluft. Vid byggnation är det även viktigt att beakta om exempelvis kantisolering med hög luftgenomsläpplighet används, exempelvis lättklinkerblock, sockelelement med genomgående mineralull eller element med öppna vertikala fogar. Dessa kan fungera som läckagevägar för radonhaltig jordluft in i byggnaden.

6 Sida 5 (5) Efter byggnadernas färdigställande ska en kontroll av radongas i inomhusluften utföras. För nybyggda byggnader får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq/m 3. Kirlna Skeppström Kirlna.skeppstrom@ssm.se Klicka här för att ange text.