Detaljplan Myren, Strömstad kommun

Transkript

1 Beställare: Bohusgeo AB Bastionsgatan UDDEVALLA, Strömstad kommun Bergteknisk besiktning och radonundersökning Bergab Projektansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

2 Bergab i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergteknik och åtgärder Radonundersökning... 4 BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

3 (1) 1 Allmänt På uppdrag av Bohusgeo AB har Bergab utfört en bergteknisk besiktning och radonundersökning inom detaljplan i f.d. Myrens industriområde, Strömstad kommun. Fältundersökningen utfördes den 29 april Den bergtekniska besiktningen har utförts som en översiktlig okulär undersökning av blottade hällar i och i anslutning till aktuellt planområde, för att bedöma risk för ytliga ras och blocknedfall. Radonundersökningen (total gammastrålning) har utförts i samband med den bergtekniska besiktningen. Resultaten redovisas i föreliggande rapport samt i fotodokumentation, se Bilaga 1. Det aktuella området är c:a 600 x 300 m stort och utgörs idag huvudsakligen av bebyggd industrimark. I områdets utkanter samt ställvis inom det bebyggda området finns blottade berghällar. Planområdet omfattar även en bergsskärning längs södra sidan av Uddevallavägen, samt (eventuellt) även campingplatsen söder om Uddevallavägen. Se Figur 1. Uddevallavägen Figur 1. Flygbild över aktuellt område. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

4 (2) 2 Geologi Bergarter Berggrunden består huvudsakligen av en massformig, gråröd till röd medelkornig granit, s.k. Bohusgranit. I graniten förekommer diffust avgränsade brottstycken (xenoliter) av grå till mörkt grå ådrad, slirig gnejs med kraftigt undulerande foliation och högt glimmerinnehåll. Brottstyckena av gnejs varierar i storlek från knappt meterstora till flera meter. Det förekommer även inslag av pegmatit. Figur 2. Massformig, röd granit (till höger) med diffust avgränsade kroppar av ådrad slirig gnejs (till vänster). Tektonik Graniten är helt massformig och saknar alltså foliation. Gnejsens foliation är kraftigt undulerande och har ej kunnat uppmätas. Berggrunden uppvisar ett granitiskt sprickmönster, med en flack sprickgrupp och två branta-vertikala sprickgrupper som är mer eller mindre vinkelräta mot varandra. Dessutom förekommer medelbrant lutande sprickor allmänt. Se tabell 1 och Figur 3. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

5 (3) Tabell 1. Noterade huvudsprickgrupper Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning Sprickavstånd 1 Flacka, undulerande undulerande/0-20 0,5-3 m 2 Måttligt-medelbrant mot / ,5-5 m sydöst 3 Brant-vertikalt mot sydöst / m och nordväst / Medelbrant mot nordväst / m 5 Brant-vertikalt mot nordöst och sydväst / / m Enstaka sprickor i andra riktningar och lutningar förekommer även. Figur 3. Polpunktsdiagram över noterade sprickor. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

6 (4) 3 Bergteknik och åtgärder Bergslänterna i och i anslutning till aktuellt planområde är idag stabila. Inga åtgärder bedöms nödvändiga för att höja stabiliteten. Skärningen längs södra sidan av Uddevallavägen bedöms vara stabil. Det förekommer dock en del utfall av mindre stenar och ett parti med kraftig grusvittring, men detta bedöms ej föranleda åtgärder. I området söder om Uddevallavägen, vid receptionen för campingplatsen, finns en c:a 10 m hög naturlig bergslänt. Denna slänt är blockuppsprucken med överhäng och utglidande skivor högt upp. Blocken bedöms idag vara stabila men slänten bör besiktigas igen inom 10 år. Vid eventuell bergschakt i denna slänt bör förförstärkning utföras för att förhindra stora blockutfall. För hela planområdet bör följande gälla. Efter bergschakt skall eventuellt kvarstående bergschaktväggar rensas på löst bergmaterial. Bergsakkunnig tillkallas därefter för besiktning, för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. 4 Radonundersökning Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en scintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

7 (5) Mätningen har utförts kontinuerligt på blottat berg utmed bergryggen. Instrumentet kalibrerades senast år Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt, enligt BRF T20:1989: Gammastrålning (µs/h) < 0,08 à 0,12 (berg) < 0,05 à 0,08 (sprängsten) Halt radium-226 (Bq/kg) < 60 (berg) < 25 (sprängsten) Riskklassificering lågradonmark Byggnadskonstruktion Inga åtgärder i byggnadskonstruktion 0,08 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0,05 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) (berg) (sprängsten) normalradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonskyddande > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 200 (berg) > 125 (sprängsten) högradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonsäker Resultat Vid undersökningstillfället uppmätta nivåer på gammastrålning ligger för Bohusgraniten huvudsakligen på c:a 0,30-0,40 mikrosievert per timma (µs/h), med enstaka partier upp till 0,50 µs/h. Gnejsens nivåer ligger genomgående lägre, c:a 0,20 µs/h, men då den ligger insprängd som mindre kroppar i graniten bedöms den inte påverka totalstrålningen vid grundläggning av byggnader. Detta innebär att området kan bestå av högriskmark vad gäller radon. Dock kan en betydande del av gammastrålningen härröra från torium, som ej nybildar radon. Ytterligare undersökningar med gammaspektrometer bör därför utföras för att bestämma halterna av uran, radium respektive torium. På högradonmark skall nykonstruerade byggnader skall vara radonsäkra, d.v.s. med en grundkonstruktion med höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Någon av följande kombinationer kan användas: Antingen Kantförstyvad betongplatta konstruerad och utförd så att inga otätheter bildas där jordluft kan sugas in. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

8 (6) Eller Källarytterväggar utförs i betong. Utförandet på byggnadsplatsen kontrolleras. Ventilerade luftspalter byggs in i konstruktionen, d.v.s. på golv och eventuella källarytterväggar. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Eller, om marken är luftgenomsläpplig Radonbrunn monteras. Byggnaden görs så tät som möjligt mot inläckande jordluft utan att extraordinära åtgärder behöver vidtas. (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

9 (7) BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION Foto 1. Den naturliga slänten öster om Trädgårdsgatan 10. Slänten utgörs av röd Bohusgranit och är stabil idag. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

10 (8) Foto 2. Den naturliga slänten bakom det Trädgårdsgatan 10. Berget är slipat i runda former av inlandsisen och är stabilt idag. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

11 (9) Foto 3. Framsprängd skärning vid Trädgårdsgatan 4. Berget består av röd Bohusgranit och slirig ådrad gnejs. Till vänster är skärningen framsprängd parallellt med naturliga sprickplan vilket ger en stabil bergslänt. Till höger är skärningen hårt sprängd utan hänsyn till naturliga sprickriktningar, vilket gör att berget flisats upp. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

12 (10) Foto 4. Delvis naturlig, delvis framsprängd slänt intill järnvägen (Trädgårdsgatan 3-5). Berggrunden består huvudsakligen av gnejs och bedöms vara stabil. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

13 (11) Foto 5. Skärningen bakom Trädgårdsgatan 3-5 är delvis naturlig, delvis framsprängd. Berggrunden består huvdsakligen av Bohusgranit och bedöms idag vara stabil. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

14 (12) Foto 6. Skärningen söder om Uddevallavägen bedöms idag vara stabil. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc

15 (13) Foto 7. Den naturliga slänten söder om receptionen i campingen är blockuppsprucken, med sprickplan som lutar måttligt-medelbrant ut ur slänten och in i slänten (överhäng). Sprickplanen som lutar ut ur slänten kan ge upphov till utglidande block. Slänten bedöms vara stabil idag men bör besiktigas igen inom 10 år. L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren rapport.doc