DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS

Transkript

1 DECEMBER 2018 BORÅS STAD DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se DECEMBER 2018 TROLLHÄTTANS STAD DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. A B-PME-001 VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND PM Bergteknik Martin Persson Caroline Strand Christina Edström

4

5 NORRBY GARVAREN, BORÅS 5 INNEHÅLL 1 Uppdrag 7 2 Planerad konstruktion 8 3 Topografiska förhållanden 9 4 Översiktlig geologi Berggrund Strålning och radon 10 5 Bergtekniska observationer Karteringsresultat Strukturgeologi Markradon Möjliga problemområden 18 6 Värdering av undersökning 19 7 Slutsatser och rekommendationer 20 8 Övrig upplysning 21

6

7 NORRBY GARVAREN, BORÅS 7 1 Uppdrag På uppdrag av Borås stad har COWI AB utfört en bergteknisk utredning i samband med framtagandet av detaljplan för planområdet Norrby Garvaren 15 m.fl. i Borås. Utredningen är begränsad till den i Figur 1 markerade bergsslänten som idag utgörs av ett busk- och slybevuxet skogsparti. Syftet med den bergtekniska utredningen är att beskriva områdets lämplighet för exploatering med avseende på stabilitetsförhållanden, risk för blockutfall och strålningsrisker (radon). Den bergtekniska utredningen har utförts i samband med geoteknisk utredning för detaljplan, se MUR/Geoteknik A G-RAP-001. Denna PM Bergteknik ska användas som utredningsunderlag och ska således inte ingå som del av ett förfrågningsunderlag eller annan bygghandling. Figur 1. Översiktsbild, aktuell slänt markerad i rött.

8 8 NORRBY GARVAREN, BORÅS 2 Planerad konstruktion I området närmast slänten planeras bostäder och grönytor. Bostadshusen planeras i flera plan (Figur 2 och Figur 3). Figur 2. Utdrag ur kommunens plankarta, daterad Prickade ytor innebär att byggnation ej tillåts. I kryssade områden tillåts endast komplementbyggnader. Figur 3. Utdrag ur 3D-modell över planerad byggnation (källa Borås kommun).

9 NORRBY GARVAREN, BORÅS 9 3 Topografiska förhållanden Den undersökta slänten är omkring m hög och stupar från omkring +150 i söder, ca 47 i riktning mot spåret (+136). Den lägre liggande delen av slänten består av en nära vertikal, upp till 2 m hög bergskärning. 4 Översiktlig geologi 4.1 Berggrund Bergmassan i undersökningsområdet består till största delen av granitisk gnejs (Figur 4). De granodioritiska och leukogranitiska gnejser, ultrabasiter och den gabbro som karterats i närområdet av SGU kan också ställvis förekomma inom aktuell slänt. SGU:s strukturgeologiska data visar att berggrunden innefattar ett antal deformationszoner i nordöst-sydvästlig alternativt västsydväst-ostnordostlig riktning. Foliationen ligger med en strykning/stupning på omkring 315 / Foliationsrelaterade och övriga sprickor samt beskrivna deformationszoner kan påverka bergmassans tekniska egenskaper och stabilitet. Figur 4. Utdrag ur SGU:s berggrunds- och strukturgeologiska karta över delar av Borås (Källa SGU). Den rosa geologiska enheten 1692 består av granitisk gnejs. För övriga bergarter se SGU:s kartblad. Detaljplaneområdets placering visas med röd polygon, centralt i figuren.

10 10 NORRBY GARVAREN, BORÅS 4.2 Strålning och radon Allmänt Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, vilket i sin tur är en sönderfallsprodukt av uran. Radon från marken (berg och jord) är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i inomhusmiljöer. Radon sprids lätt och har en halveringstid på cirka fyra dagar. Gränsvärden för bergets strålning visas i Tabell 1. I berggrunden och i jordlagren finns de naturligt radioaktiva ämnena uran och torium samt den radioaktiva isotopen kalium-40. Halten kalium, uran och torium varierar i olika typer av bergarter på grund av olika bildningssätt och mineralogisk sammansättning. Alla byggnadsmaterial som innehåller bergråvaror från krossat berg eller från mineraljord (främst grus och sand) innehåller också en viss mängd naturligt radioaktiva ämnen. Eftersom byggnadsmaterial som innehåller bergmaterial naturligt avger joniserande strålning, gammastrålning, finns gränsvärden för hur mycket gammastrålning en ny bostad får avge och vilken radonhalt som inomhusluften får ha (BFS 2011:6). Tabell 1. Riktvärden för gammastrålning och radon ("Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989) Gammastrålning (µsv/h) Radium-226 Riskklassificering Byggnadskonstruktion (Bq/m³) <0,08 à 0,12 (berg) <60 (berg) Lågradonmark Ingen åtgärd >0,05 à 0,8 (sprängsten) <25 (sprängsten) 0,08 à 0,12 0,20 à 0,30 (berg) (berg) Normalradonmark Byggnadskonstruktion 0,05 à 0,08 0,15 à 0, (sprängsten) ska vara radonskyddande (sprängsten) >0,20 à 0,30 (berg) >200 (berg) Högradonmark Byggnadskonstruktion >0,15 à 0,25 (sprängsten) >25 (sprängsten) ska vara radonsäker Platsspecifikt SGU har i samband med flyggeofysiska undersökningar uppmätt gammastrålning från uran på Bq/kg (3 3,5 ppm uran; Figur 5). Intervallet, som endast översiktligt beskriver strålningssituationen, indikerar förhållandevis höga halter av uran och därmed viss sannolikhet för radonproblem.

11 NORRBY GARVAREN, BORÅS 11 Figur 5. Gammastrålning från uran. Mätresultat från SGU:s flyggeofysiska mätningar. Röd polygon visar nu studerad slänt 5 Bergtekniska observationer Fältundersökningen som innefattade kartering av berg i dagen, undersökning av stabilitet i befintliga bergsslänter, risk för blockutfall och mätning för uppskattning av eventuell radonfara utfördes den 11 november, 2018 av Martin Persson. Studieområdet och enskilda observationspunkter visas i Figur 6. Vid mätning av strykning och stupning av sprickor och slänter användes högerhandsregeln (se avsnitt 5.2). En gammaspektrometer av typ Gamma Surveyor Vario användes för mätning av stråldos och halt av uran, torium och kalium (Tabell 2). Figur 6. Studieområde med observationspunkter.

12 12 NORRBY GARVAREN, BORÅS 5.1 Karteringsresultat Bergarten i området utgörs huvudsakligen av en förhållandevis kalifältspatrik, medel- till finkornig, ljusrosa granitisk gnejs (Figur 7). Figur 7. Typbergarten i området, fin- till medelkornig granitisk gnejs Västra delen Fördelningen av bergarter och sprickor i de västra respektive östra delarna av studerad slänt är snarlika, dock är de västra delarna till större del täckt av buskvegetation, sly och jordmaterial (Figur 8).

13 NORRBY GARVAREN, BORÅS 13 Figur 8. Översiktsbild, västra delen av järnvägsskärningen. Figur 9. Västra delen av området. Berget överväxt och överlagrat med jord.

14 14 NORRBY GARVAREN, BORÅS Färska brottytor och nyligen nedfallna block har inte observerats i någon anmärkningsvärd omfattning vid fältarbetet. En del äldre block förekommer (Figur 10). Figur 10. Mossbeklädd, möjligen nedrasad sten, ca 0,5 m.

15 NORRBY GARVAREN, BORÅS Östra delen Fördelningen av bergarter och sprickor i de västra respektive östra delarna av studerad slänt är snarlika, dock förekommer blottat berg i högre utsträckning i de östra delarna (Figur 11). Figur 11. Översiktsbild, östra delen av järnvägsskärningen.

16 16 NORRBY GARVAREN, BORÅS Figur 12. Berghäll á ca 2x2 m i släntens östra delar. Se även bild i Figur 13, tagen på samma häll. Figur 13. Närbild. Se även Figur 12.

17 NORRBY GARVAREN, BORÅS 17 Figur 14. Möjligen nedrasat, mossbeklätt block, L~1 m. 5.2 Strukturgeologi Foliationen, följer den dominerande förskiffringsriktningen i området (S/D ~300 /35 ). Utöver folitionsbetingade sprickor finns två brantstående, tydliga sprickriktningar med S/D 290/80 respektive 35/85, se Figur 15. Utöver dessa förekommer också en del randomiserade sprickriktningar. Sammantaget medför sprickriktningarna att det finns möjlighet för blockbildning. Blockutfall begränsas emellertid av att foliationen, som klipper de brantstående sprickriktningarna, är relativt flack varvid friktion i sprickplanen förhindrar utfall.

18 18 NORRBY GARVAREN, BORÅS Figur 15. Flera samverkande sprickriktningar finns på platsen. 5.3 Markradon Tabell 2. Mätvärden från gammaspektrometer. Observationspunkt Material Fukthalt Uppmätta halter K (%) U (ppm) Th (ppm) Total gammastrålning (nsv/h) Beräknad radioaktivitet Ra-226 (Bq/kg) Klassning Rn02 Berg Torrt 5,09 4,55 10,07 83,35 56,2 Normalradonmark Rn03 Berg Torrt 3,05 8,14 10,53 78,60 100,53 Normalradonmark Rn06 Berg Torrt 3,38 2,99 11,41 62,70 36,9 Normalradonmark 5.4 Möjliga problemområden Blockutfall kan förekomma även om sprickriktningar i berget är förhållandevis gynnsamma för den storskaliga stabiliteten. Flera redan nedrasade block har observerats vid fältarbetet. Den befintliga situationen bedöms som tillfredsställande. Vibrationsalstrande arbeten (ex. sprängning) kan lösa ut ytterligare, mindre massrörelser. Radonbidrag från berg visar relativt höga värden. Detta ska beaktas i det fortsatta arbetet med planen, se vidare i avsnitt 7.

19 NORRBY GARVAREN, BORÅS 19 6 Värdering av undersökning Stora delar av slänten är jordtäckt vilket har begränsat direkt åtkomst. För att utöka underlaget har även berg i dagen, på andra sidan järnvägen, mot Blomsterlandet undersökts. Sammantaget bedöms undersökningarna tillräckliga för aktuell problemställning. Förhållandena för mätning med gammaspektrometer var utmärkta.

20 20 NORRBY GARVAREN, BORÅS 7 Slutsatser och rekommendationer Byggnation kan genomföras enligt planens intentioner under villkoren beskrivna nedan: Planområdets branta bergsslänter ska beaktas vid närbelägna, vibrationsalstrande arbeten, exempelvis sprängning. Bergsakkunnig ska rådfrågas innan sprängning, vibrationer eller tunga laster närmare än 10 m av bergssläntens krön. Bergsakkunnig ska rådfrågas om ändringar i detaljplanen görs med avseende på markanvändning i den nu prickade och kryssade marken närmast spåret ( ). Mätning för radonfara ska utföras även på sprängbotten. Alternativt kan byggnader uppföras radonsäkra.

21 NORRBY GARVAREN, BORÅS 21 8 Övrig upplysning Befintlig avspärrning för att hindra allmänheten från att trilla ner i slänten eller för att ta sig ut i spårområdet är i mycket dåligt skick och bör åtgärdas.