PM Planeringsunderlag Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1, m fl Reviderad:

Transkript

1 Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1, Reviderad: Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Sara Jorild Uppdragsnummer: /

2 Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1,. Kund AL Studio arkitekter & planering Monsungatan Göteborg Att: Anders Johansson Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anita Turesson Tel: Sara Jorild Tel: Innehåll Sammanfattning 3 1 Uppdrag 4 2 Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar 5 3 Geotekniska förhållanden Områdesbeskrivning Jordlagerföljd Risk för bergras och blocknedfall 12 4 Geohydrologiska förhållanden 12 5 Markradon Underlag för bedömning Klassning med avseende på radon 13 6 Geotekniska rekommendationer Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Radonskydd Grundläggning av byggnader Kompletterande geotekniska undersökningar 14 2 (14)

3 Sammanfattning Marken inom detaljplanområdet har främst ängskaraktär och avdelas av två bebyggda tomter i norra hälften. Hela området sluttar generellt från Kyrkovägen i öster ned mot sydväst och söder. I söder och längs sydvästra delen är området bevuxet med lövträd. I den låglänta delen i söder står vatten i dagen. Jorden inom undersökningsområdet består överst av ett tunt lager av mulljord, därunder återfinns morän som vilar berg. Berget går i dagen i norra och södra delen av området. Byggbarheten inom planområdet är god och planerade byggnader kan grundläggas som platta på mark på naturligt lagrad jord eller uppfyllnad. Grundläggning på berg och på packad sprängbotten kan också bli aktuell. Någon risk för stabilitetsproblem i jord eller berg föreligger inte. I områdets norra och södra del kan bergsschakt komma att behöva utföras. I den norra delen kan grundläggning utföras fram till 3 m från släntkrön i befintlig bergsslänt. Inför eventuell bergschakt ska en riskanalys avseende sprängningsarbetenas påverkan på kringliggande byggnader upprättas. Beträffande markradon klassificeras marken som normalriskområde, vilket innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande. 3 (14)

4 1 Uppdrag WSP Samhällsbyggnad, avdelning Geo Göteborg, utförde 2014 en översiktlig geoteknisk undersökning för del av Brämhult 11:1 på uppdrag av Brämhultshöjds AB, Borås (Figur 1, gul streckning, uppdragsnummer: ). En kompletterande undersökning har utförts 2016 på uppdrag av AL Studio, Göteborg, på grund av att planområdet har utökats mot sydväst längs Kyrkvägen (Figur 1, röd streckning, uppdragsnummer: ). Figur 1. Översikt av planområdet. Inringat område i gult undersöktes i september Inringat område i rött undersöktes i november Undersökningen skall utgöra det geotekniska underlaget för ny Detaljplan, del av Brämhult 11:1. Syftet med den kommande detaljplanen är att möjliggöra byggnation av radhuslägenheter och villatomter enligt illustrationskarta, se Figur 2. Ny gata kommer att behöva anläggas. 4 (14)

5 2 Geotekniska undersökningar 2.1 Utförda undersökningar Fältundersökningen utförd i september 2014 bestod av jordartskartering, inmätning av berg i dagen, bergsbesiktning samt radongasmätning/strålning från berg och jord för att klassificera området med avseende på markradon. Fältundersökningen utförd i november 2016 bestod av jordartskartering och kompletterande radongasmätning i det utökade området. 5 (14)

6 3 Geotekniska förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i den nordöstra delen av Brämhult och avgränsas av Kyrkovägen längs hela dess östra gräns och med bebyggda tomter i nordöst. I västra delen avgränsas området först av Hampgatan i nordväst, därefter av bebyggda tomter och, i södra hälften, av Kamgarnsgatan. I söder avgränsas området av Dammgatan. Det långsmala planområdet har främst ängskaraktär och avdelas av två bebyggda tomter. I söder och längs sydvästra delen är området bevuxet med lövträd. I den låglänta delen i söder står vatten i dagen. Kyrkvägen sluttar längs hela området från ca +280 i nordöst till ca +239 i sydväst. Hela området sluttar från norr och från Kyrkvägen i öster ner mot väst och sydväst. Den högsta punkten, nivå ca +281, ligger i norra delen av området där berget går i dagen (Foto 1). Här sluttar det ner mot väster till nivå ca +275 för att avslutas i en brant bergsslänt (Foto 2) ner till Hampgatan som ligger på nivå ca I mellersta delen (nordöstra delen av det utökade området, 2016) ligger högsta nivån närmast Kyrkvägen på ca Marken sluttar här till en nivå på ca +247 vid Kamgarnsgatan i väster. I södra delen sluttar området successivt för att längst i söder plana ut med en lägsta nivå på ca I planområdet återfinns största marklutning i västra delen. I nordvästra delen är lutningen ca 1/5 i jordslänt (Foto 3). Längre söderut är lutningen större, upp till 1/2 1/3 i blockrika branter (Foto 4 och 5). Här finns också tecken på jordkrypning i form av böjda träd (Foto 6). En gammal stödmur avgränsar till öster liggande ängsmark och västlig brant (Foto 7). I det låglänta området i söder står vatten i markytan (Foto 8), och det finns också ett vattensjukt mindre område där friktionsjorden innehåller hög halt av organiskt material. Även i söder och sydväst finns berg i dagen på några ställen. Här återfinns också en del större block. (se Bilaga 2) Vid jordkarteringen som utfördes 2014 låg jord med moränkaraktär upplagda i högar (Foto 9). Jorden kommer troligtvis från utgrävning för den nyanlagda vägen. Samma typ av morän finns sannolikt i hela planområdet. 6 (14)

7 Foto 1. I områdets norra del går mosstäckt berg i dagen. Vy mot sydväst. Foto 2. Planområdets norra del avslutas i väster av en brant bergslänt (ca 2-3 meter) ner till Hampgatan. Vy mot nordöst. 7 (14)

8 Foto 3. Jordslänt, som avslutas i bebyggda tomter i väster, från norra hälften av planområdet. Vy mot sydöst. Foto 4. I södra hälften av planområdets branta sluttningar mot väster finns mycket block. Vy mot öster. 8 (14)

9 Foto 5. I södra hälften av planområdets branta sluttningar mot väster finns mycket block. Vy mot öster. Foto 6. I södra hälften av planområdets branta sluttningar kan tecken på jordkrypning ses i form av böjda träd. Vy mot söder. 9 (14)

10 Foto 7. I södra delen av planområdet sträcker sig en stödmur mellan till öster liggande ängsmark och västlig brant. Vy mot öster. Foto 8. I det låglänta området i söder står vatten i markytan. Vy mot norr. 10 (14)

11 Foto 9. I den mellersta delen av planområdet påträffades jord med moränkaraktär (2014) upplagda i högar intill nyanlagd väg. Samma typ av morän finns sannolikt i hela området. Vy mot nordöst. 3.2 Jordlagerföljd Jorden består överst generellt av ett tunt lager mulljord, därunder återfinns morän som vilar på berg. Undantaget är det lilla vattensjuka området i sydväst där jorden överst består av ett tjockare lager av friktionsjord med hög halt av organiskt material. Berget går i dagen i norra och södra delen av området samt i sydväst. Mulljorden är ca 0.2 m mäktig. Moränen är sandig och dess mäktighet har inte undersökts närmare. Bergets nivå har undersökts med sticksondering i norra delen av planområdet, där berget går i dagen. I bilaga 1 har ett område ringats in med heldragen linje, där berget har konstaterats att ligga på ca meters djup. Inom detta område kan det dock finnas fickor med större jorddjup. Längs del av Hampgatan går berget i dagen. I hela norra delen av planområdet (streckat i bilaga 1), ligger berget sannolikt ytligt (någon meter under markytan). I den södra delen är berg i dagen ungefärligt markerat i Bilaga (14)

12 3.3 Risk för bergras och blocknedfall I bergslänten ner mot Hampgatan i planområdets norra del förekommer lösa block och stenar (foto 2). Släntens begränsade höjd (mellan 1,6 och 3 m) och dess utformning innebär dock att ingen risk finns att nedfallande block eller stenar når Hampgatan. Ingen risk för trafik eller personskador på grund av nedfallande block och stenar föreligger därför. Ur grundläggningssynpunkt kan grundläggning på berg ske fram till 3 m från släntkrön i nuvarande bergslänt. Vid bergschakt inom planområdet ska ny bergslänt efter sprängningsarbeten och bergrensning besiktas av bergsakkunnig för bestämning av eventuellt behov och omfattning av bergförstärkning. Eventuell bergförstärkning kan utföras med cementingjutna bergbultar utan förspänning. Inför bergschakt inom planområdet ska en riskanalys avseende sprängningsarbetenas påverkan på kringliggande byggnader upprättas. 4 Geohydrologiska förhållanden Grundvattenytan kan antas följa markytans topografi och i moränen ligga någon eller några meter under markytan. Dock kan grundvattenytan variera avsevärt beroende på årstid och nederbördsförhållanden. I den låglänta södra delen av planområdet finns ett utströmningsområde, vilket innebär att grundvattennivån ligger i markytan stora delar av året. Grundvattennivån i övriga delar av området har inte närmare undersökts. 5 Markradon 5.1 Underlag för bedömning Radonklassificering delas in i hög-, normal- och lågradonmark. Radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas som normalradonmark om halten ligger mellan ca kbq/m 3. Halter därunder ger lågradonmark och halter däröver ger högradonmark. På samma parametrar klassas berg inkl. ett tunt lager sprängbottenskärv som normalradonmark om radiumhalten ligger mellan ca Bq/kg. Sandiga moräner klassas som normalradonmark om radiumhalten ligger mellan kbq/kg. Provtagningen av radonhalten i jordluften visade fyra värden på mellan 9 och 41 kbq/m 3. Uppmätta fyra värden med gammaspektrometer på berg, visar strålningshalter från Ra226 på mellan 35 och 59 Bq/kg. Mätningen av den totala strålningen, gammastrålningen, visar värden på mellan 0.12 och 0.15 µsv/h. Motsvarande värde för mätning på jord visar en radiumhalt på 35 Bq/kg och total strålning på Bedömningar i detta PM baseras på nivåer för låg- och högradonmark samt åtgärdskrav specificerat i Radonboken Förebyggande åtgärder i Nya byggnader; T6:2004, B. Clavensjö och G. Åkerblom. 12 (14)

13 5.2 Klassning med avseende på radon Marken klassificeras som normalradonmark. Beträffande mätningarnas utförande och resultat se även MUR. 6 Geotekniska rekommendationer 6.1 Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena i morän är mycket god. Några nämnvärda sättningar uppkommer inte i moränmarken under förutsättning att det befintliga mullhaltiga ytjordskiktet schaktas bort under blivande byggnader och uppfyllnader. 6.2 Stabilitetsförhållanden Stabilitetsförhållandena i moränmarken är goda och någon risk för spontana skred eller ras finns inte. 6.3 Radonskydd Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande, vilket innebär att särskilda krav ställs på byggnadens täthet mot inläckande jordluft. Det innebär vidare att särskilda åtgärder måste vidtas för att skydda byggnaden mot inträngning av markradon. Ett radonskyddande utförande kan vara golv och väggar som inte ger uppenbara otätheter mot mark. Undvik kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna av en kantförstyvad betongplatta. Bygg så att sättningar undviks. Täta där rör går igenom husets betongplatta och källarytterväggar. Observera att radonbidrag även kan komma från byggmaterial och vatten. 6.4 Grundläggning av byggnader Grundläggning av byggnader kan utföras med grundplattor på konventionellt sätt; både på naturligt lagrad morän och på uppfyllning. Golv kan utföras som golv på mark. Även grundläggning på berg och på packad sprängbotten kan bli aktuell eftersom berget kan påträffas på litet djup under markytan. Inom våtmarksområdet kan det komma att krävas viss utskiftning och återfyllning för att få bort den lösa friktionsjorden med hög organisk halt. Generellt gäller att det mullhaltiga ytjordsskiktet skall schaktas bort under blivande byggnader och hårdgjorda ytor. All uppfyllning och återfyllning för byggnader utförs enligt AnläggningsAMA 13 CEB (14)

14 6.5 Kompletterande geotekniska undersökningar Inför kommande projektering ska moränens fasthet undersökas genom geoteknisk sondering. Grundvattennivån bör mätas i grundvattenrör för att undersöka behovet av vattentäta konstruktioner vid eventuella byggnader med källare eller suterränghus. För att uppskatta mängden bergschakt kan bergets nivå behöva fastställas med jordbergsondering alternativt undersökning med georadar. 14 (14)