PM Planeringsunderlag Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1, m fl Reviderad: och

Transkript

1 Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1, Reviderad: och Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Michael Engström Uppdragsnummer: /

2 Översiktlig geoteknisk utredning Detaljplan för del av Brämhult 11:1,. Kund Borås stad Samhällsbyggnadsförvaltningen Att: Agnes Sandstedt Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Anita Turesson Tel: Innehåll Sammanfattning 3 1 Uppdrag 4 2 Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar 5 3 Geotekniska förhållanden Områdesbeskrivning Jordlagerföljd Bergbesiktning 13 4 Geohydrologiska förhållanden 14 5 Markradon Underlag för bedömning Klassning med avseende på radon 15 6 Geotekniska rekommendationer Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Radonskydd Grundläggning av byggnader Kompletterande geotekniska undersökningar 21 2 (21)

3 Sammanfattning Marken inom detaljplanområdet har främst ängskaraktär och avdelas av två bebyggda tomter i norra hälften. Hela området sluttar generellt från Kyrkovägen i öster ned mot sydväst och söder. I söder och längs sydvästra delen är området bevuxet med lövträd. Jorden inom undersökningsområdet består generellt överst av ett tunt lager av mulljord, därunder återfinns morän som vilar berg. Berget går i dagen i norra och södra delen av området samt vid fastighet för Ängsgårdens förskola. Byggbarheten inom planområdet är god och planerade byggnader kan grundläggas som platta på mark på naturligt lagrad jord eller uppfyllnad. Grundläggning på berg och på packad sprängbotten kan också bli aktuell. Någon risk för stabilitetsproblem i jord eller berg föreligger inte, förutom med undantag av två lokalt branta jordslänter som rekommenderas att åtgärdas för att få en lutning som inte överskrider 1:1,5. Bergsschakt kan komma att behöva utföras. I den norra delen kan grundläggning utföras fram till 3 m från släntkrön i befintlig bergsslänt. Inför eventuell bergschakt ska en riskanalys avseende sprängningsarbetenas påverkan på kringliggande byggnader upprättas. Beträffande markradon klassificeras marken som normalriskområde, vilket innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande. 3 (21)

4 1 Uppdrag WSP Samhällsbyggnad, avdelning Geo Göteborg, utförde 2014 en översiktlig geoteknisk undersökning för del av Brämhult 11:1 på uppdrag av Brämhultshöjds AB, Borås (bild 1, gulstreckat område). En kompletterande undersökning utfördes 2016 på uppdrag av AL Studio, Göteborg, eftersom planområdet utökades mot sydväst längs Kyrkvägen (rödstreckat område). I maj 2019 utfördes ytterligare fältundersökning föranledd bland annat av att undersökningsområdet utökades för att inkludera fastighet 4:5 (blåstreckat område). Bild 1. Översikt av planområdet. Inringat område i gult undersöktes i september Inringat område i rött undersöktes i november 2016 samt inringat område i blått undersöktes i maj 2019 då även stabilitet i jord och berg inspekterades. Undersökningen skall utgöra det geotekniska underlaget för ny Detaljplan, del av Brämhult 11:1. Syftet med den kommande detaljplanen är att möjliggöra byggnation av flerfamiljshus, radhuslägenheter och villatomter enligt illustrationskarta, se bild 2. Flerfamiljshusen i söder planeras med 2 våningsplan och vind. I mitten av området planeras 3 hus med 2 våningar och suterräng. I övriga delar planeras radhus och villor med 2 våningar. Ny gata kommer att behöva anläggas. 4 (21)

5 Bild 2. Urklipp från preliminär illustrationsplan Brämhult 11:1, upprättad Geotekniska undersökningar 2.1 Utförda undersökningar Fältundersökningen utförd i september 2014 bestod av jordartskartering, inmätning av berg i dagen, bergsbesiktning samt radongasmätning/strålning från berg och jord för att klassificera området med avseende på markradon. Fältundersökningen utförd i november 2016 bestod av jordartskartering och kompletterande radongasmätning i det då utökade området. I maj 2019 utfördes fältundersökning av utökat område, fastighet 4:5; Ängsgårdens förskola, samt bergbesiktning och inmätning av jordslänter. 5 (21)

6 3 Geotekniska förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i den nordöstra delen av Brämhult och avgränsas av Kyrkovägen längs hela dess östra gräns och med bebyggda tomter i nordöst. I västra delen avgränsas området först av Hampgatan i nordväst, därefter av bebyggda tomter och, i södra hälften, av Kamgarnsgatan. I söder avgränsas området av Dammgatan. Det långsmala planområdet har främst ängskaraktär och avdelas av två bebyggda tomter. I söder och längs sydvästra delen är området bevuxet med lövträd. I den låglänta delen i söder står vatten i dagen (2016). Nytillkommet område 2019, Ängsgårdens förskola, ligger längs Kamgarnsgatan, på dess västra sida. Förskolan omgärdas dels av bebyggda tomter och dels av mark med ängskaraktär. Kyrkvägen sluttar längs hela området från ca +280 i nordöst till ca +239 i sydväst. Hela området sluttar från norr och från Kyrkvägen i öster ner mot väst och sydväst. Den högsta punkten, nivå ca +281, ligger i norra delen av området där berget går i dagen (bild 3). Här sluttar det ner mot väster till nivå ca +275 för att avslutas i en flack bergsslänt (bild 4) ner till Hampgatan som ligger på nivå ca I mellersta delen (nordöstra delen av det utökade området, 2016) ligger högsta nivån närmast Kyrkvägen på ca Marken sluttar här till en nivå på ca +247 vid Kamgarnsgatan i väster. I södra delen sluttar området successivt för att längst i söder plana ut med en lägsta nivå på ca Marknivå för Ängsgårdens förskola är ca +245 förutom lokalt i nordöstra hörnet där marknivån ligger på ca I det långsträckta planområdet återfinns största marklutning i västra delen. I nordvästra delen är lutningen ca 1:5 i jordslänt (bild 5). Längre söderut är lutningen större, upp till 1:2 1:3 i blockrika branter (bild 6). Här finns också tecken på jordkrypning i form av böjda träd (bild 7). En gammal stödmur avgränsar till öster liggande ängsmark och västlig brant (bild 8). Tre lokalt branta slänter är inmätta för beräkning av släntlutning, se under rubrik 6:2 Stabilitet. I det låglänta området i söder står vatten i markytan (bild 9, notering 2016), Längre norrut längs Kamgarnsgatans östra sida finns ett vattensjukt mindre område där friktionsjorden innehåller hög halt av organiskt material samt ytterligare norrut, ungefär mitt emot fastighet 4:5, finns ett mindre område med organisk jord (se bilaga 2). Även på fastighet 4:5 kunde ett tunt lager av torv ses i en jordschakt (bild 10). Även i söder och sydväst finns berg i dagen på några ställen (se bilaga 2). Här återfinns också en del större block. På fastighet 4:5 går berget i dagen i nordöst samt på södra delen av tomten (bild 11). Vid jordkarteringen som utfördes 2014 låg jord med moränkaraktär upplagda i högar (bild 12). Jorden kommer troligtvis från utgrävning för den nyanlagda vägen. Samma typ av morän finns sannolikt i hela planområdet. 6 (21)

7 Bild 3. I områdets norra del går mosstäckt berg i dagen. Vy mot sydväst. Bild 4. Vy mot nordöst. Planområdets norra del avslutas i väster av en flack bergskärning ner mot Hampgatan (bild från Google Earth). 7 (21)

8 Bild 5. Jordslänt, som avslutas i bebyggda tomter i väster, från norra hälften av planområdet. Vy mot sydöst. Bild 6. I södra hälften av planområdets branta sluttningar mot väster finns mycket block. Vy mot öster. 8 (21)

9 Bild 7. I södra hälften av planområdets sluttningar kan tecken på jordkrypning ses i form av böjda träd. Vy mot söder. Bild 8. I södra delen av planområdet sträcker sig en stödmur mellan till öster liggande ängsmark och västlig brant. Vy mot öster. 9 (21)

10 Bild 9. I det låglänta området i söder står vatten i markytan (2016). Vy mot norr. Bild 10. Vid fältbesöket i maj 2019 pågick grävarbeten på nordöstra delen av fastighet 4:5 (Ängsgårdens förskola). Under fyllning återfanns ett tunt lager av torv 10 (21)

11 Bild 11. Vy mot öster på Ängsgårdens förskola. Berget går i dagen på fastighetens nordöstra del samt på dess södra sida, kan ses i bild. Bild 12. I den mellersta delen av planområdet påträffades jord med moränkaraktär (2014) upplagda i högar intill nyanlagd väg. Samma typ av morän finns sannolikt i hela området. Vy mot nordöst. 11 (21)

12 3.2 Jordlagerföljd Jorden består överst generellt av ett tunt lager mulljord, därunder återfinns morän som vilar på berg. Lokalt i sydväst finns ett par mindre områden med torv respektive hög halt av organisk jord. På fastighet 4:5 noterades ett tunt lager av torv i en ledningsschakt under fyllningsjord. Berget går i dagen i norra och södra delen av området samt i sydväst inklusive fastighet 4:5 (Bilaga 2). Mulljorden är ca 0.2 m mäktig. Organisk jord består dels av torv och dels av friktionsmaterial innehållande hög halt av organiskt material. Största mäktighet är uppskattningsvis 1-1,5 meter. Moränen är sandig och dess mäktighet har inte undersökts närmare. Bergets nivå har undersökts med sticksondering i norra delen av planområdet, där berget går i dagen. I bilaga 1 har ett område ringats in med heldragen linje, där berget har konstaterats att ligga på ca meters djup. Inom detta område kan det dock finnas fickor med större jorddjup. Längs del av Hampgatan går berget i dagen. I hela norra delen av planområdet (streckat i bilaga 1), ligger berget sannolikt ytligt (någon meter under markytan). I den södra delen är berg i dagen ungefärligt markerat i Bilaga 2. Enligt Jorddjupskartan (SGU) är största uppskattade jorddjupet mellan 5-10 m i övre hälften av området (rosa färg). I norr och söder samt sydväst går berget i dagen eller ligger ytligt (grön färg), centralt ligger bergytan på ca 3-5 m djup (gul färg), se bild 13. Bild 13. Enligt Jorddjupskartan ( är största uppskattade jorddjupet mellan 5-10 m i övre hälften av området (rosa färg). I norr och söder samt sydväst går berget i dagen eller ligger ytligt (grön/ljusgrön färg), centralt i området ligger bergytan på ca 3-5 m djup (gul färg). 12 (21)

13 3.3 Bergbesiktning Bergskärningen sydost om Hampgatan i planområdets norra del är låg och flack (bild 4) och berget är delvis täckt av vegetation (bild 14). Enstaka mindre block ska tas bort (bild 15) för att undvika stabilitetsproblem. I övrigt bedöms förhållandena vara tillfredsställande främst på grund av liten skärningshöjd och måttlig lutning. Ur grundläggningssynpunkt kan grundläggning på berg ske fram till 3 m från släntkrön i nuvarande bergslänt. Vid bergschakt inom planområdet ska ny bergslänt efter sprängningsarbeten och bergrensning besiktas av bergsakkunnig för bestämning av eventuellt behov och omfattning av bergförstärkning. Eventuell bergförstärkning kan utföras med cementingjutna bergbultar utan förspänning. Inför bergschakt inom planområdet ska en riskanalys avseende sprängningsarbetenas påverkan på kringliggande byggnader upprättas. Bild 14. Vy mot sydväst, berget är delvis täckt av vegetation. 13 (21)

14 Bild 15. Enstaka block (<20 kg) skall tas bort för hand för att undvika stabilitetsproblem. I övrigt bedöms förhållandena vara stabila främst pga liten skärningshöjd och måttlig lutning. 4 Geohydrologiska förhållanden Se Markundersökningsrapport (MUR), Detaljplan för del av Brämhult 11:1. 5 Markradon 5.1 Underlag för bedömning Radonklassificering delas in i hög-, normal- och lågradonmark. Radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas som normalradonmark om halten ligger mellan ca kbq/m 3. Halter därunder ger lågradonmark och halter däröver ger högradonmark. På samma parametrar klassas berg inkl. ett tunt lager sprängbottenskärv som normalradonmark om radiumhalten ligger mellan ca Bq/kg. Sandiga moräner klassas som normalradonmark om radiumhalten ligger mellan kbq/kg. Provtagningen av radonhalten i jordluften visade fyra värden på mellan 9 och 41 kbq/m 3. Uppmätta fyra värden med gammaspektrometer på berg, visar strålningshalter från Ra226 på mellan 35 och 59 Bq/kg. Mätningen av den totala strålningen, gammastrålningen, visar värden på mellan 0.12 och 0.15 µsv/h. Motsvarande värde för mätning på jord visar en radiumhalt på 35 Bq/kg och total strålning på Bedömningar i detta PM baseras på nivåer för låg- och högradonmark samt åtgärdskrav specificerat i Radonboken Förebyggande åtgärder i Nya byggnader; T6:2004, B. Clavensjö och G. Åkerblom. 14 (21)

15 5.2 Klassning med avseende på radon Marken klassificeras som normalradonmark. Beträffande mätningarnas utförande och resultat se även MUR. 6 Geotekniska rekommendationer 6.1 Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena i morän är mycket god. Några nämnvärda sättningar uppkommer inte i moränmarken under förutsättning att det befintliga mullhaltiga ytjordskiktet schaktas bort under blivande byggnader och uppfyllnader. Organiska jordar är mycket sättningskänsliga. Även små belastningar från byggnad eller uppfyllnad ger sättningar, vilket ska beaktas för såväl byggnader som hårdgjorda ytor och ledningar. 6.2 Stabilitetsförhållanden Stabiliteten i nuvarande förhållanden är tillfredsställande och någon risk för spontana skred eller ras finns inte med undantag av två lokalt branta slänter som rekommenderas att åtgärdas enligt förslag nedan, se bilderna Stabiliteten för planerade förhållanden är tillfredställande förutsatt att inga större lutningar än 1:1,5 skapas. 15 (21)

16 Vid Hampgatans vändplats Bild 16. Vid vändplats på Hampgatan, i nordvästra delen av området (ej skalenlig). Inmätningen visar en lutning på ca 1:1,3. Bild 17. Vy mot öster från Google Earth. Stödmur i betong som tar upp nivåskillnaden för att skapa utrymme för vändplats. 16 (21)

17 Bild 18. Vy mot nordost. Stödmuren går in i fyllnadsmassorna som lutar för brant enligt utförd inmätning (ca 1:1.3). Sannolikt har man påfört massor för att inte problem skall uppstå för trädet som finns uppe på släntkrön. Åtgärd: Förslagsvis kompletteras stödmuren med några element längre norrut (ca 5 m) som förankras i den befintliga stödmuren för att kunna göra terrängen något flackare. Enligt utförd inmätning se bild 16, lutar marken ca 1:1,3 (ca 38 grader). Lutning 1:1,5 föreslås efter att åtgärd utförts. 17 (21)

18 Fyllnadsslänt vid nybyggnation ungefär i mitten av området Bild 19. Fyllnadsslänt vid nybyggnation ungefär i mitten på området, väster om Kyrkvägen. Inmätningen visar en lutning på ca 1:1,4. Bild 20. Vy mot nordväst där fyllnadsmassor påförts med relativt brant lutning. Enligt utförd inmätning lutar slänten ca 1:4. Åtgärd: Enligt utförd inmätning se Bild 19, lutar marken ca 1:1,4 (ca 36 grader). Förslagsvis flackas slänten genom att påföra mer krossmaterial så att lutningen blir 1:1,5. 18 (21)

19 Slänt med stort block Bild 21. Slänt med stort block mellan Kyrkvägen och Kamgarnsgatan i södra hälften av området. på aktuellt område ungefär i mitten på planen (ej skalenlig) mellan Kamgarnsgatan och Kyrkvägen. Bild 22. Vy mot nordost där man ser ett större block som avtryck på detaljplanskartan med tätare nivåkurvor. 19 (21)

20 Bild 23. Storleken på blocket kan betraktas som riktigt stort. Stickspjutet är 1 m (rött handtag) vilket indikerar att synlig del av blocket är ca 2 m högt i framkanten. Blocket bedöms inte utgöra några stabilitetsproblem, stabiliteten bedöms som tillfredsställande, främst då lutningen på terrängen är måttlig i kombination med blockets geometri. Ingen åtgärd behövs. Stabilitet i blockig terräng Bild 24. Blockig terräng längs Kamgatans östra sida. 20 (21)

21 Längs Kamgatans östra sida ligger nivåkurvorna tätt. Här har mycket block påförts de naturliga jordlagren sannolikt till viss del av människan som har rensat åkermarken i öster från ytliga block, (bild 24). Lutningen är för liten för att några stabilitetsproblem skall uppstå och stabiliteten bedöms som tillfredsställande. Noterbart är dock att om man planerar att utföra schakter intill nederkant på ett blockområde, måste hänsyn tas till att stabilitetsproblem då kan uppstå om släntlutningen ökar. 6.3 Radonskydd Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande, vilket innebär att särskilda krav ställs på byggnadens täthet mot inläckande jordluft. Det innebär vidare att särskilda åtgärder måste vidtas för att skydda byggnaden mot inträngning av markradon. Ett radonskyddande utförande kan vara golv och väggar som inte ger uppenbara otätheter mot mark. Undvik kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna av en kantförstyvad betongplatta. Bygg så att sättningar undviks. Täta där rör går igenom husets betongplatta och källarytterväggar. Observera att radonbidrag även kan komma från byggmaterial och vatten. 6.4 Grundläggning av byggnader Grundläggning av byggnader kan utföras med grundplattor på konventionellt sätt; både på naturligt lagrad morän och på uppfyllning. Golv kan utföras som golv på mark. Även grundläggning på berg och på packad sprängbotten kan bli aktuell eftersom berget kan påträffas på litet djup under markytan. Inom våtmarksområdet/område med organisk jord kan det komma att krävas viss utskiftning och återfyllning för att få bort torv och den lösa friktionsjorden med hög organisk halt. Generellt gäller att det mullhaltiga ytjordsskiktet skall schaktas bort under blivande byggnader och hårdgjorda ytor. All uppfyllning och återfyllning för byggnader utförs enligt AnläggningsAMA 13 CEB Kompletterande geotekniska undersökningar Inför kommande projektering ska moränens fasthet undersökas genom geoteknisk sondering. Grundvattennivån bör mätas i grundvattenrör för att undersöka behovet av vattentäta konstruktioner vid byggnation av suterränghus eller eventuella källare. För att uppskatta mängden bergschakt kan bergets nivå behöva fastställas med jordbergsondering. 21 (21)