Geoteknisk utredning Råda 1:9

Transkript

1 Härryda kommun Geoteknisk utredning Råda 1:9 Göteborg, , rev

2 Datum , rev Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Carine Bouzas Carine Bouzas Britt-Marie Henningsson Niklas Häggendal Tommy Persson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Utförda undersökningar Planförslag Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet Geotekniska förhållanden Bergtekniska förhållanden Bergart Sprickor Strålning och radonriskbedömning Radonriskbedömning Gammastrålning Berggrundens aktivitetsindex Stabilitet Jordstabilitet Bergstabilitet Befintligt tillstånd Stabilitet efter bergschakt Slutsatser och rekommendationer Figurer Figur 1 Karta över ungefärligt detaljplaneområde... 3 Figur 2, Bergsryggens nordvästra sida observerad från väster mot öster Figur 3, Bergsryggens sydöstra sida, observerad från öster mot väster Figur 5, Häll med undulerande uppsprickning längs foliationsplan Figur 6, Häll på västra sidan med brant stående sprickor samt uppsprickning längs foliationsplanet Figur 7, Stereografisk projektion över iakttagna sprickor Tabeller Tabell 1 Uppmätt radongas i jordluft för klassning av mark... 7 Tabell 2 Radiumhalter uppmätta med gammaspektrometer för klassning av mark 8 Tabell 3 Radonriskbedömning utgående från total gammastrålning av 10

4 1. Uppdrag Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en geoteknisk och bergteknisk utredning i samband med framtagande av detaljplan för del av fastigheten Råda 1:9 i bostadsområdet Säteriet, Mölnlycke, Härryda kommun. Syftet med den geotekniska och bergtekniska utredningen är att kartera de geotekniska och bergtekniska förhållandena i planområdet och de förutsättningar som råder för planerade byggnaders grundläggning samt att utreda områdets stabilitetsförhållande, risk för blocknedfall och radonförekomst. 2. Utförda undersökningar Ramböll Sverige AB utförde okulär besiktning av området, kartering av berg i dagen samt radonundersökningar den 1 april Tidigare geotekniska fältundersökningar utfördes under år 1969 av Göteborgs Förorter. Resultat från tidigare undersökningar samt inmätningar och radonundersökningar redovisas i Marktekniskt Undersökningsrapport Geoteknik Berg (MUR), daterad Aktuellt koordinatsystem för utredningen är i plan Sweref och höjdsystem RH Planförslag Härryda kommun detaljplanelägger området vid fastigheten Råda 1:9 för att möjliggöra uppförande av nytt äldreboende. Planområdet är beläget nordväst om Mölnlycke centrum, i södra delen av bostadsområdet Säteriet. Planområdet avgränsas av Bokgården i norr och i öster, Platåvägen i väster och ett skolområde i söder (se Figur 1 nedan). Planförslaget avser nytt äldreboende med en byggnadsyta som kan tänkas bli ca 1000 m 2. Byggnader planeras att bestå av ca tre-fyra våningar. Befintlig förskola planeras att rivas. 2 av 10

5 Bokgården Förskola Figur 1 Karta över ungefärligt detaljplaneområde 4. Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet På den sydöstra delen av området finns en byggnad (förskola) med sin tillhörande gård som utgörs av dels berg i dagen och dels gräsytor. Övriga delar av området består av ett skogsområde med berg i dagen, förutom det nordöstra hörnet av området som består av gräsytor samt en mindre byggnad (soprum). Området är kuperat med marknivåer som varierar mellan +82 och +87. Högsta partiet ligger mitt i området i en riktning sydväst-nordost på nivå ca +87. Omkring höjdpartiet minskar marken till nivåer på ca +84 i öster och +82 i väster och i söder. Bergsområdet är en ca 100 X 40 m lång bergsrygg grovt orienterad i en sydvästlig- nordöstlig riktning ( ) med en flackare lutning åt öster än mot väster. Från toppen till lågpunkten vid den nordvästra sidan är det en höjdskillnad på totalt ungefär 5m. Åt sydost är höjdskillnaden ungefär 3m mellan topp och dal, med en sluttning på ungefär 20 från horisontalplanet. 3 av 10

6 Nordvästra sidan är delvis täckt av vegetation, främst mossa, snårbuskar och träd, men högre upp i topografin blottas berget. Östra sidan är främst täckt av gräs och träd förutom längst i söder där berget är blottat över nästan hela slänten (se figur 2 och figur 3). I mitten av områdets östra del återfinns flera block på marken, dessa ligger stabilt då marken är tämligen plan i detta område. Figur 2, Bergsryggens nordvästra sida observerad från väster mot öster. Figur 3, Bergsryggens sydöstra sida, observerad från öster mot väster. 4 av 10

7 5. Geotekniska förhållanden Inga geotekniska fältundersökningar såsom borrningar och provtagningar utfördes nyligen i området. Utifrån jordartskarta, fältobservationer samt tidigare undersökningar utförda strax söder om planområdet bedöms jorden bestå av ett lager sediment ovanpå sandig morän eller direkt på berg i den östra delen av området. Sedimenten bedöms utgöras främst av sand och silt och jorddjupen bedöms ej överstiga ca 5m. Berg i dagen förekommer i västra delen av området (se planritning G01 i MUR, daterad ). 6. Bergtekniska förhållanden 6.1 Bergart Enligt SGU:s berggrundskarta domineras berggrunden inom området av sura intrusivbergarter (granit, granodiorit, monzonit m.m.), vilka är gnejsiga och ställvis skiffriga. Den karterade bergsryggen består uteslutande av en medel- till grovkornig, ljus, tydligt mineralorienterad (folierad) gnejsig granit. Huvudmineralen är kvarts, plagioklas, kalifältspat, glimmer. Området är tämligen homogent med näst intill horisontella foliationsplan. 6.2 Sprickor Alla sprickor är inmätta med strykning/stupning enligt högerhandsregeln. Lista över inmätta sprickor redovias i tillhörande Markteknisk undersökningsrapport (daterad ). Berget är storblockigt till mycket storblockigt med fyra dominerande sprickgrupper. Mest framträdande är sprickplanen som skapar trappstegsformationen på hällens västra sida. Sprickorna är SSV-liga till SV-liga och brantstående orienterade företrädesvis ~205 /80 eller ~225 /80. De näst tydligaste sprickorna är vågformiga och följer berghällens svagt stupande foliationsplan (mineralorientering). Orienteringen på de svagt stupande sprickorna är svåruppmätt, men de verkar stupa från horisontalplanet ungefär 15 åt öst- sydost. Figur 4 visar en häll uppsprucken längs foliationsplanet. 5 av 10

8 Figur 4, Häll med undulerande uppsprickning längs foliationsplan. Den tredje och fjärde sprickgruppen utgörs av två brantstående, vågformiga sprickgrupper vilka stryker i nordostlig- ostlig ( /64-90 ), respektive sydostlig- sydlig riktning ( /50-90 ) med ett sprickavstånd på ungefär 2-4m. Figur 5 visar en bergrygg med brant stående sprickor och uppsprickning längs foliationsplanet. Figur 5, Häll på västra sidan med brant stående sprickor samt uppsprickning längs foliationsplanet. Därtill förekommer enstaka sporadiska sprickor, fyra av dessa sammanfaller och skulle kunna utgöra en femte sprickgrupp med nord- nordostlig strykning ( /40-74 ). Även dessa sprickor är vågformiga med en rå sprickyta. Därutöver förekommer slumpmässiga sprickor. 6 av 10

9 Figur 6 nedan visar en stereografisk projektion över de inmätta strukturerna. Figur 6, Stereografisk projektion över iakttagna sprickor. 7. Strålning och radonriskbedömning 7.1 Radonriskbedömning I Boverkets Byggregler, BFS 2011:26, BBR19 står följande i kap 6:23: Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m3. Allmänt råd: Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder ges ut av Statens strålskyddsinstitut. Vid hög förekomst av markradon bör åtgärder för att förhindra inläckage av radon utföras. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Radonboken Förebyggande åtgärder i nya byggnader, Formas, kan användas som vägledning. Marken kan klassas som lågradon-, normalradon- eller högradonmark enligt Byggforskningsrådet BFR rapport R85:1988, se Tabell 1 och 2 nedan. Tabell 1 Uppmätt radongas i jordluft för klassning av mark Klassning enligt BFR rapport R85:1988 Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 7 av 10

10 Tabell 2 Radiumhalter uppmätta med gammaspektrometer för klassning av mark Klassning enligt BFR rapport R85:1988 Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg Det finns en ytterligare klassning enligt Radonboken från Clavensjö och Åkerblom (2006) där radonrisk bedöms utifrån gammastrålning, se tabell 3 nedan Tabell 3 Radonriskbedömning utgående från total gammastrålning Klassning enligt Clavensjö och Åkerblom (2006) Lågriskradon Normalriskradon Högriskradon ca <0,10 µsv/h ca 0,10-0,15 µsv/h ca >0,15 µsv/h Radonmätningarna utförda i området på berg visar låga halter av radon. De uppmätta halterna av Ra-226 varierar mellan 1-26 Bg/kg. Enligt BFR rapport R85:1988 klassas marken som lågradonmark. Radonmätningarna utförda i området i jorden, på ca 0,5m djup visar på halterna som ligger mellan 1-43 kbq/m 3. Enligt BFR rapport R85:1988 klassas marken som normalradonmark. Den totala gammastrålningen som har uppmätts i området ligger på mellan 0,0005-0,001 µsv/h. Enligt Clavensjö och Åkerblom (2006) kan området klassas som lågriskområde. 7.2 Gammastrålning I BFS 2011:26, BBR19 står följande i kap 6:12: Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Den totala gammastrålningen har uppmätts på 23 mätpunkter i planområdet (se MUR Geoteknik Berg, bilaga 2). Medeltalet för den totala gammastrålningen ligger på mellan 0,0005-0,001 µsv/h. På ingen mätpunkt har gränsvärdet överskridits. 7.3 Berggrundens aktivitetsindex Ett mer okänt gränsvärde för strålning anges i BSS-direktivet. Enligt BSS-direktiv ställs krav att aktivitetsindex ska vara 1. Aktivitetsindexet är i princip uppbyggt så att om värdet 1 uppfylls även övriga gränsvärden relaterade till strålning, såsom gammastrålning och radon. 8 av 10

11 Aktivitetsindexet I 1 för färdiga byggnadsmaterial som används inom husproduktion är där C Th, C Ra och C K anger talvärdena för aktivitetskoncentrationerna för 232 Th, 226 Ra och 40 K i det färdiga materialet uttryckta i enheten Bq kg -1. Med färdigt byggnadsmaterial avses t.ex. byggnadsskivor eller betong som torkat till bruksfuktighet. Aktivitetsindex I 1 tillämpas också på de utfyllnadsmaterial som används under byggnaden, i detta fall berggrunden. Från resultaten av den uppmätta strålningen har aktivitetsindex beräknats (se MUR Geoteknik Berg, Bilaga 2). I området varierar aktivitetsindex mellan 0,22 och 0,63, vilket ligger under gränsvärde. 8. Stabilitet 8.1 Jordstabilitet Inga problem med stabilitet förväntas i området med hänsyn till topografin och geotekniska förhållanden. 8.2 Bergstabilitet Befintligt tillstånd Berghällen bedöms vara stabil i dagsläget. Uppsprickning längs foliationsplanet återfinns över hela hällen, men då denna ligger flackt utgör den ej någon risk för stabilitetsproblem. På västra sidan är hällen brantare och mer uppsprucken än vid den rundade östra sidan. Många av de brant stående sprickorna är jordfyllda och utsatta för rotsprängning, dock bedöms slänten i dagsläget fortfarande vara stabil Stabilitet efter bergschakt Vid eventuell bergschakt kan dock viss stabilitetsproblematik uppstå i form av stjälpning, glidytor och kilbrott. För stabilitetsbedömingen har ett syd- nordligt schakt med 5:1 släntlutning antagits. Problem med stjälpning kan fås längs med slänten på det antagna schaktet genom två av sprickgrupperna (rygg 2 och sprickgrupp 2). Detta sker dock främst vid höga slänter och bör ej utgöra någon risk såvida toppen rensas ordentligt och schaktets djup är mindre en 2 m. Glidytor och kilbrott kan bildas mellan sporadiskt iakttagna sprickor och två iakttagna sprickgrupper (sprickgrupp 1 och 2). Fyra av dessa fem sporadiska sprickor sammanfaller någorlunda och skulle kunna som tidigare påpekat utgöra en femte diskretare sprickgrupper. 9 av 10

12 9. Slutsatser och rekommendationer Berg I dagsläget bedöms berget i planområdet vara stabilt, då berget utgörs av en rundhäll och då även de mindre branterna uppvisar ur stabilitetssynpunkt gynnsamma sprickriktningar. Vid eventuell bergschakt med slänter högre en 2 m, bör bergssakkunnig kallas till platsen för stabilitetsbedömning, eftersom sprickgrupper vilka kan orsaka stabilitetsproblem har identifierats. Grundläggning Grundläggning av byggnaderna bedöms kunna ske ytligt på den underliggande moränen eller direkt på berg. Sedimentlager behöver schaktas ur ner till den underliggande moränen eller till berg i fall det inte förekommer morän. Bergschakt kommer att vara aktuellt på den delen av området där berg i dagen finns men troligen i en större utsträckning mot öster. För att kunna uppskatta omfattning på jord- och bergschakt rekommenderas kompletterande undersökning utföras där djup till berg och sedimentlagers tjocklek undersöks efter det att exakt placering av byggnaderna samt grundläggningsnivån blir fastställd. Jorden är känslig för flytjordsproblem på grund av sitt siltinnehåll. Detta bör beaktas vid schakt vid stark nederbörd. Radon Vid nybyggnation kopplas markradonklassningen samman med krav på huset, framför allt utförandet av grundkonstruktionen. Med hänsyn tagen till mätresultaten och befintliga markförhållanden klassificeras marken som låg- till normalradonmark. Byggnader på normalradonmark skall utföras radonskyddande. Vid byggnationen kommer en stor del av befintlig jord schaktas bort och bergschakt kommer att utföras, vilket kan komma att förändra de radonförhållandena. En kompletterande mätning när schakt- och sprängningsarbetena är avslutade rekommenderas då det eventuellt kan innebära en ändrad klassificering av marken. 10 av 10