SVF neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Transkript

1 Projektledning SVF NPF Monica Berg, processamordnare Delrapport Datum Dnr... SVF neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bakgrund Standardiserade vårdförlopp (SVF) cancer är ett framgångsrikt angreppssätt vad gäller ett mer systematiskt och likvärdigt omhändertagande av cancerpatienter. Regionsjukvårdsledningen (RSL) i Sydöstra sjukvårdsregionen ville därför undersöka om detta arbetssätt skulle kunna överföras till andra patientgrupper och andra medicinska områden. Syfte och mål Sydöstra sjukvårdsregionen strävar efter bästa möjliga vård för patienterna i regionen. Inom alla områden ska positionerna flyttas fram vad gäller bland annat medicinska resultat, ledtider och patienternas upplevelse av vården. Likvärdig vård inom regionen är ett annat viktigt mål. Ett verktyg för att uppnå detta kan vara SVF. Målet med uppdraget är att planera och påbörja implementering av SVF inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för både barn och vuxna. Uppdrag Regionala medicinska programguppen (RMPG) psykiatri fick uppdraget att med arbetssätt och struktur som utgår från SVF beskriva motsvarande arbetsgång, tidsplanering etc. inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för barn och vuxna. I uppdraget ingår också att beakta hur dokumentation i journalsystemet ska ske samt påbörja implementering av vårdförloppet. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som omfattas av detta utvecklingsarbete är ADHD och Autismspektrumtillstånd. Tidsplan Rekrytering av processtöd skulle ske under våren 2016, med start av projektet i oktober 2016 och redovisning i december Rekrytering av processledare fördröjdes och projektet kunde starta först i januari Ekonomi Respektive verksamhet bidrar med kostnader för den utsedda personen i arbetsgruppen. För eventuella möteskostnader cirkulerar kostnaderna mellan länen.

2 2 (5) Arbetsgrupp Olov Thorén, processledare Monica Berg, processamordnare Annika Åberg Blomqvist, specialistpsykolog, BUP, Jönköping Sandra Mulaomerovic, psykiater, psykiatriska kliniken, Eksjö Anette Ekerheim, arbetsterapeut, vuxenpsykiatriska kliniken, Jönköping Susanna Danielsson, överläkare, habiliteringscentrum, Jönköpings län Mona Lövmo, sjukvårdsstrateg, Kalmar Ellen Lindén, psykolog, BUP, Kalmar Andrea Johansson Capusan. Överläkare, psykiatriska kliniken, Linköping Ingrid Falklöf, arbetsterapeut, psykiatriska kliniken, Linköping Jenny Hulterström, psykolog, Psykiatripartners, Östergötland Siv Mikalsen, arbetsterapeut, psykiatriska kliniken, Norrköping Anna Paulsen, ordförande Autism & Aspergerföreningen, Östergötland Adjungerade: Håkan Samuelsson, ordförande, RMPG psykiatri Affe Lindén, sjukvårdsstrateg, RMPG Cosmic Olov Thorén rekryterades som processledare i november Deltagare till arbetsgrupp togs fram under november-december. Administrativt stöd, processamordnare Monica Berg, rekryterades i januari Till andra mötet, 3 mars, tillkom representant från habiliteringscentrum Jönköpings län. Patient-/brukarrepresentant tillkom till mötet 24 april, liksom arbetsterapeuter från Linköping respektive Norrköping. Håkan Samuelsson, ordförande RMPG psykiatri, har varit kontaktperson i arbetsgruppen och tagit del av arbetsmaterial via personlig närvaro, telefon och mail. Affe Lindén har varit arbetsgruppens Cosmickontakt via personligt möte, video och mail. Kommunikation och avrapportering Patient-/brukarmedverkan Vikten av patient-/brukarmedverkan identifierades tidigt och intresseförfrågan skickades ut i mitten av februari till Autism- och aspergerförbundet samt Attention, båda på riksnivå. Hänvisningar gjordes till lokalföreningarna som kontaktades med skiftande gensvar. Representant för Autism- och aspergerföreningen i Östergötland ingår idag i arbetsgruppen som patient- /brukarrepresentant. Ytterligare representanter har visat intresse för att vara remissinstans. Återkoppling till RMPG, psykiatrichefer Olov Thorén har återrapporterat projektet till RMPG:s arbetsutskott vid videomöten vid tre tillfällen. Psykiatricheferna i respektive län har informerats om projektet vid psykiatrichefsmöten vid två tillfällen, i februari samt i april/maj. Websida På RMPG:s websida finns en projektsida med uppdrag, aktuell mötesinformation, kunskapsstöd, dokumentations- och kvalitetsregister, kartläggningsunderlag samt aktuella patientföreningar. Arbetsmaterial har inte lagts ut på sidan. Prioritering av målgruppen Målgruppen har fastsällts till att gälla barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket innefattar diagnoserna ADHD och autismspektrumtillstånd. Uppdragets omfattning har förändrats i och med arbetsgruppens erfarenhetsutbyte, t.ex. har diagnoserna Tourettes syndrom och utvecklingsstörning lagts till.

3 3 (5) Prioritering av målgruppen grundar sig i Socialutskottets betänkande 1996/97:SoU14, Prioriteringar i vården SoU 2001:8, Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård RiR 2004:9 samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Vid framtagning av vårdförloppets prioriteringar har vi även beaktat PM för prioriteringar av patienter till neuropsykiatriska utredningar (Region Östergötland). Arbetsgång Samarbetet inleddes med ett möte mellan Olov Thorén och Monica Berg, 19 januari Arbetet startade med ett endagsmöte 6 februari. Under våren har underlag samlats in från verksamheterna. Olov Thorén har sammanställt inkomna underlag till dokument för kontinuerligt granskning. Totalt har fyra arbetsgruppsmöten genomförts, varav två endagarsmöten och två video-/telefonkonferenser. Däremellan har kommunikation skett via mail. Mötesanteckningar finns tillgängliga på Styrkor: - Bred kompetens och organisatorisk tillhörighet i arbetsgruppen. - Hög närvaro och engagemang vid arbetsgruppsmöten. Svagheter - Deltagare saknar tid och mandat att genomföra arbetsuppgifter mellan stipulerade möten. - Lång distans mellan projektledare och processamordnare försvårar samarbete och har medfört en del missförstånd och dubbelarbete. Möjligheter - Stöd från RMPG psykiatri. - Strukturerade arbetssätt och teknik som kan underlätta processen. Risker: - Svag förankring av projektet i verksamheterna. - Arbetssättet för SVF cancer kan inte fullt ut tillämpas för neuropsykiatri då behov av samvekan med andra kliniker inte är lika uttalat som det är under ett akut sjukdomstillstånd och indikationerna är mindre tydliga. - Skillnader i aktuella arbetsmetoder, samarbetsrutiner, kunskap och uppfattning mellan barn och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, habilitering, mellan enskilda kliniker och behandlare. - Resultatet av projektet kan leda till att tränga undan insatser för andra allvarliga psykiatriska tillstånd. - Brist på förståelse att det saknas kompetens inom det neuropsykiatriska området. Kartläggning esmaker-enkät För att få en bild av nuläget i Sydöstra regionen sammanställdes en enkät och skickades ut till berörda enhetschefer, 44 st, den 20 mars. Efter sista datum var det en svarsfrekvens på 32 %. Resultatet presenterades på psykiatrichefsmöten i maj. Det uppfattades som intressant men för att få en användbar bild av nuläget krävdes ytterligare svar. Nytt utskick av enkäten gjordes efter uppmaning från RMPG till psykiatricheferna. Några respondenter togs bort efter personlig kontakt och antalet slutade därefter på 38. Svarsfrekvens i och med dessa åtgärder blev 60,5 % vilket även detta är för få för att uppfylla syftet. Resultatet har distribuerats till verksamhetschefer och chefsöverläkare i utskick 20 juni. Se bilaga. Kartläggningsfrågorna finns på På frågan hur man ser på uppdraget att införa ett övergripande program för neuropsykiatriska utredningar och behandlingar är 15 av 16 respondenter positiva. Den negativa reflektionen handlar om att se hela individen och inte fokusera på vissa symtom eller svårigheter.

4 IT-stöd, kvalitetsregister, instrument och metoder För att få adekvat uppföljning och utvärdering av insatserna har vi tittat på det stöd som finns genom dokumentationsrutiner i Cosmic, kvalitetsregister och andra IT-stöd. 4 (5) Relevanta kvalitetsregister har identifierats. Dessa är BUSA för barn och vuxna med ADHD, HabQ för barn med autism (planeras även för vuxna 2017) samt Qbup för barn inom psykiatri. Det har även tagits en del kontakter gällande Neuropsyk (för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) men då det ännu inte är kompatibelt med Cosmic har vi valt att avvakta med detta. Kontakt har knutits med RMPG Cosmic i Sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetsgruppens tankar har presenterats på möte den 27 april. Förslag på fortsatt samarbete planeras efter nästa möte. Aktuella instrument och metoder för utredning och bedömning har hämtats från verksamheternas nuvarande arbete, kvalitetsregister och kunskapsstöd för målgruppen. Aktuellt arbete Ett arbetsmaterial har gått ut på remiss till verksamhetschefer, chefsöverläkare och övriga nyckelpersoner. Synpunkter ska vara projektledningen tillhanda senast 31 augusti. Prioritering Prioriteringsgrunder föreslås med 4 prioriteringsgrupper. Remissbedömning Krav på bakgrundsfakta för inkommande remisser samt rutiner för egenremisser och intern internremisser (inom kliniken). Utredning En miniminivå för att kunna utesluta eller fastslå diagnos har beskrivits med rekommendationer till fördjupad utredning. Behandling, dokumentation och utvärdering Kompletteras i höst. Fortsatt planering - Genomgång av remissvar - Fortsatt arbete med att ta fram stöd och behandlingsriktlinjer för målgruppen, samt farmakologisk behandling av ADHD - Utveckling av Cosmic/IT avseende sökord, dokumentationsmallar, KVÅ, utvärdering och koppling till kvalitetsregister - Ta fram förslag på bedömning och behov av utbildning inom regionen och för vårdgrannar - Planering av informationsmöten och implementering av arbetssätt inom regionen och för vårdgrannar - Planera utvärdering och revidering av arbetssättet Projektledningen Motala och Jönköping Olov Thorén Processledare Monica Berg Processamordnare

5 Bilaga Sammanställning kartläggning neuropsykiatri enkäter utskickade, 23 besvarade, varav 12 Jönköpings län, 3 Kalmar län och 8 Östergötlands län. 5 (5) I Region Jönköping kommer 1 respondent från barn- och ungdomshabilitering, 2 barn- och ungdomspsykiatrin och 9 vuxenpsykiatri. Från Landstinget i Kalmar redovisar 1 från barn- och ungdomspsykiatri samt 2 från vuxenpsykiatri. Region Östergötland har 3 respondenter från barn- och ungdomspsykiatri och 5 från vuxenpsykiatri. Svarsfrekvens är 60,5 %, Jönköping 75 %, Kalmar 37,5, Östergötland 57 %. Detta är ett för litet underlag för att göra analys och jämförelser mellan verksamheter. Nedanstående sammanställning har därför begränsningen att det endast gäller inkomna svar och inte ger en komplett bild. Aktuell väntetid från misstanke om eller remiss till påbörjade utredning För barn och ungdomar är väntetiden mellan 1 12 månader i sydöstra sjukvårdsregionen. Jönköping 1 4, Kalmar 8, Östergötland För vuxna är väntetiden 1 24 månader. Jönköping 1 18, Kalmar 6 12, Östergötland av 22 enheter ger insatser under väntetiden. 6 enheter anger dessutom att annan verksamhet ger insatser. Dessa kan vara socialtjänst, vårdcentral, skola, barnpsykiatri, remitterande instans. Normal utredningstid från remiss till diagnos Barn- och ungdomar 1 15 månader, Jönköping 4 (12 BUH), Kalmar 10, Östergötland Vuxna 3 20 månader. Jönköping 3 20, Kalmar 2 12, Östergötland 2 9. Översiktlig sammanställning av svaren med kommentarer 21 av 23 utför ADHD-utredningar 20 av 22 utför autismutredningar 12 av 19 har rutiner för vilka som ska, eller inte ska, utredas 20 av 21 använder strukturerad utredningsmall för ADHD 18 av 21 använder strukturerad utredningsmall för autism och autismliknande tillstånd 10 av 21 gör basutredning för autism respektive ADHD 17 av 21 gör en kompletterande/fördjupande neuropsykiatrisk utredning 19 av 22 anser sig ha tillräcklig kompetens för NP utredning. Det som brister är psykologresurser, tillräckligt med personal för att motsvara efterfrågan, svårt att rekrytera, lång utbildningstid. 4 av 23 anser sig ha tillräckliga resurser för NP utredning. Övriga saknar personal, t.ex. psykologer, läkare, socionomer, arbetsterapeuter, administrativ personal. Utredningskraven tränger ut behandlingsmöjligheter. Omorganisationer har gjorts med oförändrade resurser. 20 av 22 utreder i team. Teamet består alltid av läkare och psykolog, arbetsterapeut vanligen när det gäller vuxna samt någon enstaka barnenhet, hälften av enheterna uppger kurator och sjuksköterska, pedagog för drygt hälften av barnenheterna, skötare i några fall, enstaka insatser av logoped och sjukgymnast vid behov. 5 av 23 har använt externa/privata aktörer för utredning i ett fåtal fall. 20 av 22 utför behandlingar för ADHD, 12 av 21 följer behandlingsprogram 17 av 20 utför behandling för autismspektrumtillstånd, 8 av 21 följer behandlingsprogram 15 av 20 anser sig ha tillräcklig kompetens för att utföra behandling. Brister främst mot AST. 9 av 20 anser sig ha tillräckliga resurser för att utföra behandling