Utvecklingsrådet personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Utvecklingsrådet personer med funktionsnedsättning Minnesanteckningar Tid: Plats: Sociala omsorgsförvaltningen, Borås Stad Omfattning: P Närvarande: Lena Hedberg Lena Johansson Eva Wendefors Charlotte Bliesener Falkenström Anna Jogeland Camilla Falk Frånvarande: Helen Nordling Annette Olofsson Magnus Malm Britt-Louise Olsson Ragnhild Hellström Borås Stad, ordförande Borås Stad Vårgårda kommun Närvårdskansliet Närvårdskansliet Folkhälsosamordnare, Bollebygd Närhälsans rehab Närhälsan Habiliteringen SÄS, Borås Svenljunga kommun Gäst: Eva Hedström, Verksamhetschef BUP 1. Mötets öppnande. Ordförande Lena Hedberg hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2. Val av sekreterare Anna Jogeland 3. Minnesanteckningar från Inga synpunkter 4. Information från närvårdskansliet Anna Jogeland börjat som ny koordinator 19 januari. Ny kanslichef Lena Lindahl under 2015, börjar 9 februari. Linnea Janson ny kommunikatör. Arbetar med en ny hemsida. För närvarande ses närvårdsamverkans kansli över och tjänsterna tidsbegränsas. Ny verksamhetsplan för 2015, inga nya mål antagna. Sippar, ta upp detta på AU då målet idag är att räkna antalet sippar vilket inte säger så mycket, man bör se på kvaliteten istället. Nytt AU: Carita Brovall ordf, tf ordf Bertil Martinsson, Hans Holmberg. I år kommer det att bli fler möten för AU och fler styrgruppsmöten. Representant från Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att sitta med i alla råd utom i utvecklingsråd för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget för utvecklingsråden är förlängt under 2015.

2 2(5) Teatergrupp Smylja har föreställningar om bemötande, kommer från Tranemo. Vissa kommuner ex Skövde har avsatt pengar för att ge sina medarbetare denna föreställning. 5. Kritiska samverkansområden inom neuropsykiatri Ansvarsgränser Eva Hedström informerar. Gränsdragning mellan primärvård och BUP, det finns regionala medicinska riktlinjer från 2009 (reviderade 2010) Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Primärvården är första linjen och ska stå för den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård. Egentligen har detta gällt sedan 2007 då det i den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri uttalas att primärvården ska vara väletablerad som första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska besvär (önskvärt läge 2012). Förändringen skulle få ta tid med uppbyggnadsfas för primärvården i två år och skatteväxling. När man skulle börja följa direktiven visades det sig att delar av primärvården inte kände till riktlinjerna och inte hört talas om detta. Evas kommentar är att det var för lång implementeringstid, medicinska riktlinjer bör sjösättas med en gång. Riktlinjer o gränssnitt ligger på extern sida länk. För närvarande har BUP många patienter och flera av dessa är inte deras vilket innebär att de barn och ungdomar som har behov av psykiatrisk specialistsjukvård får vänta länge. Primärvård är första linjen, finns det utredning som tydligt indikerar så kan en remiss skickas direkt till BUP. Många tycker det är omständligt att man först ska gå till primärvården men det är viktigt att det somatiska ses över och grundläggande utredningar görs före remiss till BUP. Vissa patienter kan också behandlas inom primärvården och ska inte remitteras till BUP. För att ge primärvården stöd i arbetet med barn och unga med psykiska problem arbetar man enligt en konsultationsmodell och BUP bjuder in primärvården till träffar. Elevhälsan och primvård har inte klarat ut vem som gör vad. Det finns ex på överenskommelser om att skolläkare gör utredningar men det är inte elevhälsovårdens ansvar. Det handlar oftast om läkare som är både skolläkare och anställda på primärvården. Det finns stora tolkningsutrymmen beroende på olika uppdrag för elevhälsan. Primärvård kan inte lägga över sitt första linjenansvar på skolan. Skolans främsta uppdrag är att leverera utbildning, funkar inte detta så behöver elevhälsan undersöka varför. Leg psykologer kan fastställa en diagnos men man gör inte detta inom elevhälsovården då diagnosticering inte ingår i uppdraget. Det är svårt få tag i psykologer och de som anställs inom elevhälsan är ofta nyutbildade eller PTP. Man behöver hjälpas år, kanske kan barnpsykiatrin hjälpa till med handledning av skolpsykologer? Ta i så fall direktkontakt med Eva H som kan undersöka vilka möjligheter som finns. Neuropsykiatriska diagnoser, utredning BUP gör utredning först när det finns en välgrundad misstanke om NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Eva framhåller att bra underlag

3 3(5) och utredningar från första linjen gör att patienterna snabbare får diagnos och behandling när de kommer till BUP. Får de flesta diagnos efter utredning på BUP? Bara de som är screenade innan utreds. Det måste finnas en klar utredningsfråga. Det är vanligt att man ber om kompletteringar innan man påbörjar sin utredning. Utredningen går ut på att differentiera området, man kan ha samma symtom för olika diagnoser. De vanligaste diagnoserna är ADHD och AST (autismspektrumtillstånd), olika autismkombinationer. BUP har fått lov att sätta in extra personal som enbart arbetar med utredningar, detta för att korta kön. Kön har till stor del berott på att man saknat komplett underlag. Teamet har hela upptagningsområdet och tar de som väntat mer än 60 dagar, de extra resurserna finns t.o.m augusti. Hur görs en utredning när det är svårt med språket? Det finns en gemensam mottagning för asylsökande där alla med behov av specialpsykiatri och med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) tas emot oavsett ålder. Det är ofta ett svårt utredningsläge och utredningarna måste göras väldigt individuella. Det finns test som är icke verbala. Vid permanent uppehållstillstånd (Putt) får man ha kvar mottagningskontakten så länge man inte är kommunplacerad. Efter utredningen, vem har behandlingsansvaret för barn och unga? From 1 januari 2015 gäller ny medicinsk riktlinje för gränsdragning mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen. Barn med autism under 6 år tillhör Habiliteringen år AST med utvecklingsstörning tillhör Habiliteringen AST med normalbegåvning ex Asperger syndrom tillhör BUP. Övergångsperiod under detta år. BUP får genom förändringen ansvar för ca 300 nya patienter. De behöver lära mer om området och det planeras stora regionala utbildningar. BUP i södra Älvsborg kommer att utöka NPteamet som blir huvudansvarig för den nya målgruppen. Specialpedagog är redan anställd, dessutom planeras för socionom, psykolog och troligen också logoped. Barnhabiliteringen har kvar sina utbildningar under året för barn 6-18 år samt föräldrautbildningar. Nyutredda kommer att få information om utredning och diagnos från habiliteringen. Asperger tillhör LSS personkrets 1. Kommunens problem är att få till utbudet kring dessa. När kommunen söker samverkan kring personer med Asperger så är NP-teamet rätt kontakt. Vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vem kan utvecklingsrådet kontakta för att få motsvarande information kring NPF vuxna? Bengt-Arne Andersson verksamhetschef för vuxen psykiatrin och Pernilla Jansson controller, Charlotte kollar och mailar besked om vem man ska vända sig till. Vilka kritiska samverkansområden har vi hittat? Utvecklingsrådets uppdrag är att identifiera kritiska samverkansområden och föreslå förbättringar för målgruppen som inte bör avgränsas till LSS. Det är viktigt att ha med ADHD. Uppdraget kan beröra flera utvecklingsråd.

4 4(5) Utredningsinsatser, oklarhet mellan elevhälsa och primärvård. Undvika att man bollas runt i olika organisationer- samverkan. 6. Avvikelser i vårdsamverkan nytt uppdrag Hitta ett sätt att märka ut avvikelserna så vi kan hitta våra. Lena har varit i kontakt med mas i Borås stad och avvikelser för 2014 ska gås igenom för att se om det finns några specifika avvikelsegrunder för personer med LSS. 7. SIP- Remissinstans? Utvecklingsrådet hade önskemål om att få vara remissinstans för de nya SIP-mallarna men det blir ingen remissomgång. En arbetsgrupp har skapats och i den en liten arbetsgrupp där Lise-Lotte Rotter representerar närvårdskansliet. Det finns förslag på en gemensam mall för alla områden och den är ute hos arbetsgruppens deltagare för synpunkter. VästBus har en egen mall och vill ha kvar denna. Uppdraget ska vara klart i mars. Kansliet har fått i uppdrag att ordna utbildningar kring SIP och den nya mallen. 8. Hälsofrämjande insatser blev hälsofrämjande arbete. Utvecklingsrådets uppdrag är att diskutera hälsofrämjande insatser för målgruppen och föreslå förbättringar. Hälsofrämjande arbete är vidare än hälsofrämjande insatser och är det begrepp som utvecklingsrådet borde använda. Camilla introducerar i termer och begrepp och ger ex på hälsofrämjande arbete i sin egen och andra kommuner. Camilla har påbörjat ett projekt i sin kommun Bollebygd med en broschyr om vad det finns för utbud. Hon har också frågat sina kollegor från andra kommuner om hälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning och sammanställt en lista. Sägs utifrån folkhälsobegreppet. Den ska vara jämt fördelad. Olika förutsättningar, se till resurserna vi har i samhället. Man ska satsa mest på de som har sämst förutsättningar ex personer med funktionsnedsättning. Folkhälsoaktörer finns det många som är det. Gemensamt jobba över hela livsspannet. Hälsa på lika villkor. Område som utvecklingsrådet skulle kunna utgå ifrån är tillgänglighet som omfattar nästan alla livsområden, social, fysisk och psykisk tillgänglighet. Ex från kommuner: gratis gym för personer med LSS, tillgänglighets databas, Sjuhäradshallen där man ska kunna skapa aktiviteter, O-ringen mm. I Alingsås finns en strateg som arbetar med funktionshinderfrågor. 9. Utvecklingsrådets mål 2015 Samma uppdrag och mål som förra året 10. Information om utvecklingsarbetet inom Boråsregionen Punkten hanns inte med. 11. Verksamhetsberättelse Styrgruppen har beslutat att den är ok. Kommer att läggas ut.

5 5(5) 12. Dialog och upplägg till arbetsgrupperna den 17 mars Utvecklingsrådet träffas till Bjuda in representanter från de lokala grupperna Frågor att ta upp: brukarmedverkan/delaktighet, SIP, hälsofrämjande arbete och kritiska samverkansområden för NPF. 13. Övrigt 14. Nästa möte 17 mars mars, kl till Konferensrum Säven på Sociala Omsorgsförvaltningen. Bryggaregatan 15 plan 5, Lena hämtar i receptionen 26 maj, kl till september, kl till november, kl till Avslutning Lena Hedberg tackade för visat intresse och avslutade mötet.