Egen Vårdbegäran. Uppföljning Rapport
|
|
- Filip Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LK/ Egen Vårdbegäran Uppföljning 2014 Rapport Christina Johansson och Ida Kullgren Hälso- och sjukvårdsstaben Patient- och medborgarstödsenheten Utrednings- och analysenheten Ida Kullgren, Utrednings-och analys enheten, Christina Johansson, Patient- och medborgarstödsenheten
2 2 1 BAKGRUND ALLMÄNT EGEN VÅRDBEGÄRAN UPPDRAG OCH RAPPORTEN TIDIGARE UPPDRAG NUVARANDE UPPDRAG Uppdragstagare Tidplan RAPPORTENS DISPOSITION DATAINSAMLING VIA ENKÄT AVGRÄNSNING UPPFÖLJNINGEN Blanketter Mina vårdkontakter Om Egen vårdbegäran på 1177.se Enheten för Patient- och Medborgarstöd (POMS) Synpunkter och frågor från medborgare Kommunikationsstaben STATISTIK EGEN VÅRDBEGÄRAN ÖVERGRIPANDE UTFALL UTFALL I FOKUSVERKSAMHETER Barn- och ungdomsmedicins mottagning Gripen Hudmottagningen CSK Ögonsjukvården Ortopedmottagningen Öron- näs- halsmottagningen RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING SLUTSATSER OCH FORTSÄTTNING UTVECKLING UNDER ÅRET EFFEKTER FORTSATT UTVECKLING FÖRSLAG TILL BESLUT... 26
3 LK/ BAKGRUND 1.1 ALLMÄNT EGEN VÅRDBEGÄRAN Grundtanken för egen vårdbegäran är att det ska öppna upp möjligheten för patienter/medborgare att få tillgång till specialistsjukvård vid behov. De grundläggande principerna är att ingen ska vara tvingad att göra en egen vårdbegäran och att primärvårdens remissförfarande till specialistvården inte förändras. Däremot ska invånare i Värmland som själva vill söka sig till specialistvården kunna göra det, via egen vårdbegäran. Egen vårdbegäran innebär inte med automatik att en patient har rätt att få specialistvård. En egen vårdbegäran ska bedömas på samma sätt, av landstingets verksamhet, som om den vore en inkommen remiss från läkare. Ytterst ska det vara den mottagande verksamheten som avgör vilken vård och på vilken vårdnivå den ska ges. Det kan innebära att den vårdsökande hänvisas till vårdcentral eller till egenvård. Införandet gjordes på samtliga specialistmottagningar i Landstinget i Värmland med start från 1/10 år Undantagna verksamheter är klinisk fysiologi, laboratorieverksamhet, röntgen samt specialisttandvården. De verksamheter som redan tidigare haft remissfritt har också infört möjligheten till egen vårdbegäran. Det skapades fyra olika möjligheter för att göra en egen vårdbegäran: - Via e-tjänsten 1177 och Mina vårdkontakter. - På blankett som den vårdsökande själv kan hämta på 1177, skriva ut, fylla i och skicka per post till avsedd mottagning. - Ringa aktuell mottagning och få blankett för egen vårdbegäran hemskickad. - Hämta blankett för egen vårdbegäran på närmaste vårdinrättning. En nyckelfaktor som angavs för att lyckas väl med införandet av egen vårdbegäran var väl anpassade informationsaktiviteter. Under införandeperioden bestod dessa av: Information till medborgare via LiV journalen vid två tillfällen Information i Chef för att nå alla medarbetare Anpassad information i berörda verksamheter Ida Kullgren, Utrednings-och analys enheten, Christina Johansson, Patient- och medborgarstödsenheten
4 4 2 UPPDRAG OCH RAPPORTEN 2.1 TIDIGARE UPPDRAG Den 13/12 år 2011 gav landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för borttagande av remisstvång till specialistmottagningarna. Utredningen genomfördes av Hälso- och sjukvårdsstaben och resulterade i ett förslag till införande av egen vårdbegäran. Den 29/5 år 2012 beslutade landstingsstyrelsen att införa egen vårdbegäran i enlighet med förslaget i utredningen Utredning om förutsättningar för borttagande av remisstvång till specialistmottagningar. Införandet trädde i kraft 1/ I samband med detta beslutade man också att återrapportering skulle ske till landstingsstyrelsen under tredje kvartalet NUVARANDE UPPDRAG Vid återrapportering till landstingsstyrelsen 2013 beslutades att egen vårdbegäran skulle följas upp och återrapporteras även under tredje kvartalet Denna rapport utgör en uppföljning av utfall av egen vårdbegäran UPPDRAGSTAGARE 2.2.2TIDPLAN När införandeprojektet avslutades gick egen vårdbegäran in i förvaltningsfas som omfattar både förvaltning och utveckling. Ansvaret flyttades till enheten för Patient- och medborgarstöd samt Kommunikationsstaben i samverkan. Utveckling innebär ett tätt samarbete med kärnverksamheterna för att tillvarata gjorda erfarenheter. Uppdragstagare för uppföljning 2014, är Hälso- och sjukvårdsstaben, via enheten för Patient- och medborgarstöd och Utrednings- och analysenheten. Uppföljningsrapport överlämnas till stabschef för Hälso- och sjukvårdsstaben för instyrning av underlaget, och redovisning till landstingsstyrelsen. 2.3 RAPPORTENS DISPOSITION I rapporten redovisas statistik och erfarenheter från 2014 gällande egen vårdbegäran. Statistiken visas på övergripande LiV-nivå samt för utvalda fokusverksamheter. De fokusverksamheter som valts är de där man i förra uppföljningen såg något speciellt mönster eller där man tidigare uttryckt en oro för att införandet skulle skapa ett kraftigt ökat inflöde av vårdbegäran. De verksamheter som valts utifrån detta är: barn- och ungdomsmedicins mottagning på Gripen, hudmottagningen, ortopedmottagningen, ögonmottagningen samt öron- näs-halsmottagningen I rapporten redovisas resultatet av enkätundersökning som genomförts via verktyget Webropool.
5 5 Utifrån detta görs en analys av effekter samt vilka utvecklingsområden man bör jobba vidare med i den fortsatta förvaltningen. 2.4 DATAINSAMLING VIA ENKÄT En enkätundersökning har genomförts för att undersöka verksamheternas utveckling av egen vårdbegäran. Undersökningen fokuserar på vilken utveckling man sett efter införandet samt vad man ser för utveckling framöver. Enkäten har skickats ut till samtliga verksamheter där egen vårdbegäran införts. Svarsfrekvens samt spridning av verksamheter som svarat på enkäten var relativt god vilket skapat förutsättningar för att dra slutsatser utifrån resultatet i undersökningen. 2.5 AVGRÄNSNING Uppföljning av patientnöjdheten kring egen vårdbegäran fanns inte med som en del av uppdraget och har därför till största delen lämnats utanför denna uppföljningsrapport. Den enda indikator som finns med gällande detta är vad verksamheterna själva uppfattat att patienten tycker om möjligheten att inkomma med en egen vårdbegäran samt slutsatser dragna utifrån statistiken. Avvägningar har gjorts huruvida vårdcentralerna skulle tillfrågas om de upplever att möjligheten för patienter att lämna egen vårdbegäran påverkat deras inflöde på något sätt. Då det är relativt nyligen som egen vårdbegäran infördes har vi dock i denna uppföljningsrapport valt att fokusera på specialistmottagningarnas verksamhet.
6 6 3 UPPFÖLJNINGEN BLANKETTER Blankett för egen vårdbegäran har utarbetats av den aktuella verksamheten. Underlaget har både en generell karaktär (utformning, basfakta) och specifik karaktär dvs. är anpassad till verksamheten och dess behov av rätt information och underlag för att kunna göra en korrekt bedömning av den inkommande egen vårdbegäran. Underlaget skall vara enkelt att fylla i för patienten/medborgaren dvs. det ska vara lätt att göra rätt från början. Blanketten har en gemensam layout och samma grunduppgifter, sedan lägger verksamheten till sina egna specifika frågor som är begränsade till antalet. Efter hand som verksamheterna reviderar och uppdaterar sina blanketter kommer de att använda denna mall. Mallen är också anpassad så att samma frågor ska kunna gå att lägga in i Mina vårdkontakter. Aktuella underlag skall finnas tillhanda på Idag har 43 mottagningar ett underlag för egen vårdbegäran MINA VÅRDKONTAKTER Att kunna skicka sin vårdbegäran elektroniskt via e-tjänsten Mina vårdkontakter har varit möjligt sedan starten 1 oktober Totalt under perioden skickades 1648 ärenden (egen vårdbegäran) in via Mina vårdkontakter 1. Totalt under perioden , har ärenden inkommit (egen vårdbegäran) via Mina vårdkontakter ärenden har avslutats under perioden OM EGEN VÅRDBEGÄRAN PÅ 1177.SE Webbplatsen 1177.se/varmland används som huvudkanal för att informera invånarna om vad egen vårdbegäran innebär och vilka olika alternativ det finns för att skicka sin begäran. Blanketter till alla mottagningar finns, redan från starten, för utskrift på webbplatsen ENHETEN FÖR PATIENT- OCH MEDBORGARSTÖD (POMS) POMS har ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring av information som vänder sig till patienter och närstående och det är i denna funktion man är delaktig i arbetet med egen vårdbegäran. 1 Detta är en av kanalerna för att inkomma med en egen vårdbegäran, andra kanaler finns vilket gör att det totala antalet egen vårdbegäran överstiger detta antal (se statistik nedan).
7 7 Detta har rent praktiskt inneburit att man tillsammans med kommunikationsstaben, och utifrån ett patientperspektiv, tagit fram en mall för blanketten egen vårdbegäran. Enheten för Patient-och medborgarstöd har varit och är fortsatt en viktig part i förvaltning och utveckling av egen vårdbegäran avseende ingång för såväl verksamheter som patienter och medborgare samt kvalitetssäkring av underlag för egen vårdbegäran SYNPUNKTER OCH FRÅGOR FRÅN MEDBORGARE Patient- och medborgarstöd har i vissa ärenden informerat om möjligheten till att skriva egen vårdbegäran. Man har även bistått patienten med att ur systemet dra ut remissunderlag och skickat detta till patienten. Det är viktigt att de skriver på rätt blankett då varje verksamhet har utformat sin remiss. Patienterna har varit tacksamma för informationen. Erfarenhet visar att en del har kännedom om möjligheten att skriva egen vårdbegäran, men inte alla. Enstaka patienter har uttryckt att det är väl ingen idé, de skickar väl bara tillbaka utan åtgärd. Färre förfrågningar om remiss till annat landsting har inkommit under Enligt POMS är flera landsting på väg att införa egen vårdbegäran. Flera har gjort förfrågan om och erhållit Livs förra rapport. Örebro läns landsting införde egen vårdbegäran från 1/ , men inte för samtliga verksamheter utan ett urval. Inga verksamheter har under året kontaktat enheten för Patient-och medborgarstöd med synpunkter på att patienter fått stöd att göra egen vårdbegäran. Kontakt har tagits med Barbro Boomsma, ombudsman, Handikappförbunden Värmland, för att få till stånd en fokusgrupp inom ramen för årets uppföljning. Tyvärr gick inte detta. Följande synpunkt lämnades dock gällande nyttjande och kännedom om egen vårdbegäran: Att det kanske är så att de grupper som finns inom olika patientföreningar redan är inne i sjukvården i stor utsträckning. Detta skulle innebära att de inte söker via egna vårdbegäran då de redan har pågående kontakter. Ytterligare en reflektion är i hur stor utsträckning information sker vid t ex vårdcentraler och service kring att ta ut blanketten för egen vårdbegäran KOMMUNIKATIONSSTABEN Kommunikationsstaben har under införandet ansvarat för Mina vårdkontakter, 1177 samt informationsinsatser i Chef och LiV-journalen. De har varit och är även fortsatt en viktig part i förvaltning och utveckling av egen vårdbegäran avseende Mina vårdkontakter, 1177, informationsinsatser samt kvalitetssäkring av underlag för egen vårdbegäran.
8 8 4 STATISTIK EGEN VÅRDBEGÄRAN 4.1 ÖVERGRIPANDE UTFALL Nedan redovisas det övergripande utfallet för egen vårdbegäran för åren 2013 och Samtliga siffror som redovisas för år 2014 är för tidsperioden januari till och med oktober Totala antalet inkommande egen vårdbegäran under 2013 är Totala antalet inkommande egen vårdbegäran under 2014 (fram till och med oktober) är Antal inkommande vårdbegäran och varav egen under åren 2013 och 2014 visas i diagrammet nedan. Som diagrammet visar har antalet egen vårdbegäran ökat från 2013 till år År 2013 var andelen egen vårdbegäran 6 % av det totala antalet inkommande vårdbegäran och 2014 har det ökat till 12 % av det totala antalet inkommande vårdbegäran. Dock ligger antalet egen vårdbegäran fortfarande på en relativt låg nivå i förhållande till de professionella vårdbegäran.
9 Det är även fortsatt en relativt hög andel av de egna vårdbegäran som accepteras av verksamheterna. Det innebär att de accepteras för en bedömning av om det kräver en insats från verksamheten eller inte. De insatser som kan bli aktuella är första besök, besök eller administrativ åtgärd som ofta innebär brevsvar med råd om egenvård eller anvisning till vårdcentral för vidare undersökning (främst vid ortopedmottagningen, se nedan). I diagrammet nedan visas fördelningen mellan åren gällande antal accepterade vårdbegäran: 9
10 10 Antalet egen vårdbegäran som lett till ett besök 2 var redan i den första uppföljningen av egen vårdbegäran relativt högt. Under 2014 har antalet ökat ännu lite mer. Antalet visas i nedanstående diagram: 2 Besök innebär att det lett till antingen ett första besök som innebär att första besök är ikryssat i bokningsunderlaget eller ett besök som är övriga besök där första besök inte är ikryssat i bokningsunderlaget, kan vara återbesök eller att besöket av annan orsak inte räknas som ett första besök.
11 UTFALL I FOKUSVERKSAMHETER De fokusverksamheter som vi valt att redovisa särskilt är de där man i förra uppföljningen såg något speciellt mönster eller där man tidigare uttryckt en oro för att införandet skulle skapa kraftigt ökat inflöde av remisser. De verksamheter vi valt utifrån detta är: Barn- och ungdomsmedicins mottagning Gripen, hudmottagningen, ortopedmottagningen, ögonmottagningen samt öron- näs-halsmottagningen BARN- OCH UNGDOMSMEDICINS MOTTAGNING GRIPEN Vid barn- och ungdomsmedicin hade man vid införandet av egen vårdbegäran en oro för att införandet skulle innebära ett kraftigt ökat inflöde. Föregående uppföljning visade dock att den enda mottagning som haft något större inflöde av egen vårdbegäran var mottagningen vid Gripen i Karlstad. Under år 2014 har denna trend hållit i sig. Med anledning av det redovisas nedan inflödet samt åtgärder vid barn- och ungdomsmedicins mottagning vid Gripen.
12 12 Inflödet är fortfarande relativt lågt dock med en viss ökning från mars Många av egen vårdbegäran leder till ett första besök HUDMOTTAGNINGEN CSK På hudmottagningen på CSK var redan vid förra uppföljningen antalet egen vårdbegäran, i förhållande till andra verksamheter, ganska högt. Det är därför intressant att se om antalet ökat år 2014 eller om det ligger kvar på samma nivå som år Detta visas i diagrammen nedan:
13 13 Antalet egen vårdbegäran ligger fortsatt på en högre nivå i förhållande till andra verksamheter. Nivån ligger ganska konstant med en möjlig början till en ökande trend från september 2014, vilket dock är för tidigt att uttala sig om. Även fortsatt leder många av de egna vårdbegäran till ett första besök, vilket diagrammet ovan visar ÖGONSJUKVÅRDEN Inom ögonsjukvården finns ett flertal verksamheter. Den enda av dessa verksamheter som vid föregående uppföljning hade något större inflöde av egen vårdbegäran var ögonmottagningen på CSK. Det är därför intressant att titta på hur utvecklingen varit över tid (2012, 2013, 2014)
14 Nivån av antalet egen vårdbegäran håller sig fortsatt på en relativt konstant nivå. Vid ögonmottganingen är det dock, i förhållande till andra verksamheter, en högre andel av egen vårdbegäran som avvisas. Vilket visas i diagrammet nedan: 14
15 15 Det är med anledning av detta färre egen vårdbegäran som leder till ett första besök: Anledningen till den högre graden av avvisande av egen vårdbegäran är oftast att underlaget för medicinsk bedömning saknas och därmed hänvisas patienter till optiker som kan hjälpa till med det och som, enligt SoS författning måste remittera till läkare vid misstanke om sjukdom. Många ber om hjälp med sådant som vårdcentral eller optiker kan omhänderta torra ögon, enklare infektioner, glasögonutprovning, frågor om ärftlighet vid glaukom. Man hänvisar också till rätt vårdnivå, optiker eller egenvård med förslag på diskussion med receptarie. I förhållande till inkommande vårdbegäran totalt är det en mycket liten del som kommer som egen vårdbegäran och i jämförelse med andra inom regionen så sticker ögonmottagningen i Liv inte ut. Ögonmottagningen har dessutom rådgivningstelefon bemannad varje vardag av en till tre ögonsjuksköterskor som indirekt omhändertar och slussar till jouren (utan egen vårdbegäran) och på så sätt prioriterar medicinskt de som har störst behov ORTOPEDMOTTAGNINGEN På ortopedmottagningen på CSK fanns vid föregående uppföljning ett mönster som skiljer sig från övriga verksamheter. De har en högre andel administ-
16 16 rativ åtgärd gällande egen vårdbegäran. Det är därför intressant att studera hur utvecklingen sett ut över tid (2012, 2013, 2014): Antalet inkomna vårdbegäran ligger relativt konstant över tidspedioden. Även antalet som leder till ett första besök, vilket visas nedan:
17 17 Även fortsatt har de en högre andel egen vårdbegäran som leder till en administrativ åtgärd än andra verksamheter, vilket visas nedan: Vid dialog med verksamheten anges att man anger administrativ åtgärd när man skickar ett brevsvar antingen med en hänvisning till annan vårdnivå eller vid råd om fortsatt behandling. Detta enligt den överenskommelse som finns med vårdcentraler om en minimigräns för utredning av olika diagnoser, exempelvis röntgen. Detta för att kunna göra en medicinsk bedömning, det vill säga om patienten ska träffa en subspecialist/specialist/utbildningsläkare samt för att man ska kunna göra en prioritering gentemot övriga patienter. Detta innebär att patienten innan ett besök på ortopedmottagning sker, först ska träffa läkare på vårdcentral, få remiss för röntgen, sedan ska svar åter till läkare på vårdcentral. För remiss till ortopedmottagning ÖRON- NÄS- HALSMOTTAGNINGEN Denna verksamhet följdes inte upp särskilt vid den föregående uppföljningen, men är en verksamhet med ett relativt högt inflöde av vårdbegäran från andra verksamheter. Det är därför intressant att se hur inflödet av Egen vårdbegäran varit under hela tidsperioden (2013, 2013, 2014):
18 18 Diagrammet visar att antalet inkommande Egen vårdbegäran ligger relativt konstant över tid och inte på någon avvikenade hög nivå i förhållande till andra verksamheter. Det som däremot visas i statistiken är att de i förhållande till andra verksamheter har en högre andel avvisade Egen vårdbegäran, vilket visas nedan: Dock visar statistiken att antalet som avvisas varierar mellan månaderna under tidsperioden. Antalet egen vårdbegäran som leder till ett besök är på grund av detta relativt lågt och varierar också det något mellan månaderna:
19 19 Inom ÖNH bedömer verksamhetschef alla egna vårdbegäran för att bedömningen ska vara enhetlig. När man inom verksamheten ser till vårdbegäran i förhållande till egen vårdbegäran framkommer att ca 75% av de senare har accepterats. I förhållande till andra verksamheter i landstinget och den övergripande nivån, där man bara avvisar 9 % och accepterar 91%, så är 75 % accepterade lägre. Det är i förhållande till den övergripande nivån som detta ska ses. I Cambio Cosmic avvisas egen vårdbegäran från ÖNH men de hjälps vidare manuellt i systemet till hörselvården. Orsaken att de avvisas är olika journalsystem (Cambio Cosmic respektive AuditBase) och att de inte på ett enkelt sätt kan vidarebefordra remisser till varandra. Det kan dölja sig en del avvisade här som egentligen har accepterats. 4.3 RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING Enkätundersökningen skickades ut till 43 företrädare, en påminnelse har efter första utskick gått ut. Svar inkom från 20 olika verksamheter med bra spridning vilket innebär att det finns någon verksamhet från varje division representerat i svaren. Från nedanstående verksamheter svar har inkommit: Opererande divisionen, kirurgkliniken, Endoskopimottagningen Reumatologimottagning, medicinkliniken Centralsjukhuset Kuratorsmottagningen, rehabenheten Kristinehamn Vuxenhabiliteringen Medicinkliniken Centralsjukhuset Lung och allergimottagningen Arbetsterapeutmottagningen primärvården
20 20 Endokrin- och Diabetescentrum Medicinkliniken. Arvika Gastroenterologi, medicinkliniken Centralsjukhuset Smärtcentrum Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset som innefattar: Arbetsterapeutmottagning Sjukgymnastmottagning Kuratorsmottagning Musik-och Bildterapi Psykiatri /BUP Psykiatrisk mottagning Torsby Öppenvården sjukhuset Torsby Psykiatriska öppenvården Kristinehamn Hematologimottagningen Medicinkliniken lungmottagningen Medicinklinik Barn- och ungdomshabiliteringen Öron, Näsa,Hals När det gäller frågan om det totala antalet vårdbegäran har ökat i och med införandet av egen vårdbegäran svarar man enligt följande: Merparten uppger att man inte upplevt en ökning av det totala antalet vårdbegäran. Av kommentarerna kan man utläsa att man anser att inflödet av egen vårdbegäran är relativt jämnt över tid. En del anger att de haft möjlighet för patienterna att söka via egen vårdbegäran länge och att de därför inte ser någon större ökning av det totala antalet vårdbegäran i och med införandet av egen vårdbegäran. Bland annat anges: Vi får ca 10 Egen vårdbegäran i månaden. Några skulle säkert kommit från vårdcentralen. På frågan om man upplever att det vårdadministrativa arbetet ökat i och med införandet av egen vårdbegäran svarar man enligt följande:
21 21 Majoriteten uppfattar att det vårdadministrativa arbetet ligger på samma nivå som tidigare. Några anger att det ökat. På frågan om man har fångat upp vad patienterna tycker om möjligheten att kunna göra en egen vårdbegäran istället för att till exempel söka via vårdcentral fördelar sig svaren enligt nedanstående diagram: I kommentarerna anges bland annat: Vissa har tyckt det varit bra (som har fått komma). Vissa har utryckt att de blir besvikna att bli hänvisade till vårdcentral. Även om de inte får ett besök blir det ett svar att de skall vända sig till vårdcentralen först. Ett svar från en specialist.
22 22 De svarande ombads svara på frågan om de tror att antalet egen vårdbegäran kommer att öka, minska eller stanna på ungefär samma nivå i framtiden? De svarande enligt följande: Majoriteten tror att antalet kommer att öka i framtiden och några tror att det kommer att ligga ungefär i nivå med hur det ser ut idag. I kommentarerna anges bland annat: Tror att det ökar, skall eventuellt öka! Ger för oss möjligheten att kunna avsluta patienter på specialistmottagningen men om sjukdom blir aktiv använda egen vårdbegäran för att snabbt komma åter utan att behöva gå via vårdcentralen. Fler medvetna om att möjligheten finns. Samma datasystem på v-c och specialistvård gör det möjligt att se provsvar som ligger till grund för bedömning. Vår verksamhet mera känd. För en del av våra målgrupper kan mina vårdkontakter vara enkelt. De svarande ombads svara på om de under det senaste året har utvecklat något i arbetet när det gäller egen vårdbegäran (exempelvis mallar, rutiner, hur ni informerar patienter om möjligheten etc.)? De svarande enligt följande: Merparten av de svarande verksamheterna har inte utvecklat rutiner, mallar etc. kring egen vårdbegäran. De som anger att de gjort förändringar uppger att de utvecklat följande delar: Kallelser, broschyrer Vi upplyser patienterna om att de har den möjligheten Cosmicrutin öppenvård Tydligare riktlinjer En strukturerad checklista Information på 1177
23 23 Bland de övriga kommentarer som lämnats finns bland annat följande citat: Det krävs ju fler undersökningar innan de kommer hit som behöver göras på VC. Vi hanterar egen vårdbegäran som vanliga remisser. Egen vårdbegäran hanteras på samma sätt som remisser. Vi uppfattar det som att patienterna är nöjda och för medicinmottagningen har det fungerat bra. Vi har dragit ut blanketter för egen vårdbegäran så vi kan lämna direkt till patienterna och vi informerar också om möjligheten att skriva egen vårdbegäran Tydlighet att det inte gäller akutvård. Allt mer vanligt att olika personalkategorier inom primärvården hänvisar till egen vårdbegäran utan att ta ställning till om vilken vårdnivå som är rätt. Jag har läst i CC att man tom inte hittar bokningsbara tider inom primärvården och då istället hänvisar patienten till egen vårdbegäran. Även distriktsläkare som träffat patienten hänvisar ibland till egen vårdbegäran istället för att skriva en egen remiss.
24 24 5 SLUTSATSER OCH FORTSÄTTNING 5.1 UTVECKLING UNDER ÅRET 5.2 EFFEKTER De som anger att de gjort förändringar uppger att utvecklat följande delar: Kallelser, broschyrer Vi upplyser patienterna om att de har den möjligheten Cosmicrutin öppenvård Tydligare riktlinjer En strukturerad checklista Information på 1177 Verksamheter som utvecklat och förbättrat skulle kunna spridas som goda exempel till hela landstinget med bistånd av insatser från kommunikationsstaben. I föregående enkätundersökning upplevde merparten av verksamheterna att det vårdadministrativa arbetet ökade i och med införandet av egen vårdbegäran. I årets enkätundersökning anger dock merparten att de inte anser att det vårdadministrativa arbetet ökat i och med detta. Det är enligt enkätundersökningen några verksamheter som undersökt hur patienterna uppfattar möjligheten att kunna göra en egen vårdbegäran. De verksamheter som anger att man gjort det, anger att de flesta patienterna sett det som positivt och smidigt, men att vissa förväntar sig att bli omhändertagna och om de inte blir det skapas ett missnöje. Andelen egen vårdbegäran i förhållande till det totala antalet vårdbegäran har ökat på en övergripande nivå från 6 % (2013) till 12 % (2014), dock med variationer på lokal nivå. Detta tyder på att egen vårdbegäran sakta men säkert blir mer känt bland medborgarna i Värmland. Det kan bero på att verksamheterna informerar mer om hur man går till väga för att göra en egen vårdbegäran. Andelen accepterade egen vårdbegäran har ökat från 85 % (2013) till 91 % (2014). Detta tyder på att allt fler av de som söker har ett behov som passar vårdnivån. Andelen egen vårdbegäran som leder till någon form av besök har på en övergripande nivå ökat från 74 % (2013) till 84 % (2014). Detta tyder också på att patienterna söker på rätt vårdnivå utifrån sina behov. I de verksamheter där det innan införandet fanns en oro för ökat inflöde av egen vårdbegäran visar uppföljningen att det fortsatt inte blivit något större inflöde. Den verksamhet som har högst inflöde av egen vårdbegäran är hudmottagningen, här ligger dock inflödet på en relativt jämn nivå över tid vilket borde göra att verksamheten kan planeras utifrån detta. Dessutom accepteras även fortsättningsvis en stor andel av inkomna egen vårdbegäran
25 25 och leder till ett förstabesök/besök. Detta tyder på att dessa patienter skulle ha kommit till mottagningen förr eller senare ändå oavsett om man infört möjligeten till egen vårdbegäran eller inte. På landstingsövergripande nivå torde egen vårdbegäran som leder till ett besök innebära ett sparat besök på vårdcentral genom att besöket sker direkt till specialistmottagning. Inom ortopedmottagningen ser vi en fortsatt hög andel administrativ åtgärd, vilket skulle kunna vara orsakat av att patienter med behov orsakade av någon form av ortopediska problem innan ett första besök på ortopedmottagning till exempel ska ha gjort en röntgen i de fall det finns behov av det. I rutiner och riktlinjer mellan ortopedmottagning och vårdcentraler finns också en överenskommelse om åtgärder som ska göras innan patienten får ett första besök hos specialist. Detta kan därmed i denna specifika verksamhet innebära att egen vårdbegäran för patienten innebär en förlängd väntetid till ett besök hos specialist. Tydlig information till medborgare om rutiner bör ske, så att om möjligt väntetid för besök till ortopedmottagning minskar. Det finns en högre andel avvisade egen vårdbegäran inom Öron, Näsa, Hals och Ögon. Inom ÖNH bedömer verksamhetschef alla egna vårdbegäran för att bedömningen ska vara enhetlig. När man inom verksamheten ser till vårdbegäran i förhållande till egen vårdbegäran framkommer att ca 75% av de senare har accepterats. I förhållande till andra verksamheter i landstinget och den övergripande nivån, där man bara avvisar 9 % och accepterar 91%, så är 75 % accepterade lägre. Det är i förhållande till den övergripande nivån som detta ska ses. Hörselvården har sedan länge en möjlighet till egenremiss och inte sällan skickas egen vårdbegäran till ÖNH när patienterna behöver hjälp på hörselvården. I Cambio Cosmic avvisas dessa från ÖNH men de hjälps vidare manuellt i systemet till hörselvården. Orsaken att de avvisas är olika journalsystem (Cambio Cosmic respektive AuditBase) och att de inte på ett enkelt sätt kan vidarebefordra remisser till varandra. Det kan här dölja sig en del avvisade här egentligen har accepterats. Man påpekar också från verksamheter att patienterna ska hanteras på rätt vårdnivå d.v.s. egen vårdbegäran innebär inte per automatik rätt till bedömning hos ÖNH. ÖNH menar att många av deras patienter befinner sig i gränslandet mellan primärvård och ÖNH. Utgångspunkt på ÖNH har ändå varit att patienterna inte ska komma i kläm utan snarare har egen vårdbegäran accepterats än avvisats i oklara fall.
26 FORTSATT UTVECKLING Det finns några områden som bör utvecklas de kommande åren för att ytterligare tydliggöra förfarandet kring egen vårdbegäran både internt och för medborgarna. Nedan redogörs för dessa utvecklingsområden: Uppföljning i system Statistik finns idag ej tillgänglig på personnummer nivå och därför kan inte en fördelning mellan kvinnor och män, ålder eller geografisk tillhörighet sammanställas. Genom vidareutveckling av befintlig datalagerrapport kan detta möjliggöras. Det utgör ett utvecklingsområde att förbättra för förvaltningsansvariga enheter (Patient- och medborgarstöd samt Kommunikationsstaben). Informationsinsatser till medborgare Mot bakgrund av det fortfarande relativt låga nyttjandet av egen vårdbegäran, finns sannolikt behov av fortsatta informationsinsatser till medborgare. Ett uppdrag som Kommunikationsstaben kan utveckla. Interna informationsinsatser Något som uppmärksammats i samband med uppföljningen är att begreppet egen vårdbegäran och professionell vårdbegäran inte har fått brett genomslag i verksamheterna. Begreppet Vårdbegäran sammankopplas med egen vårdbegäran och professionell vårdbegäran kallas fortsatt för remiss. Det verkar också finnas vissa skillnader i tolkning av begreppen besökstyp, avvisande, administrativ åtgärd osv. För att uppföljningen ska bli så korrekt som möjligt kan interna informationsinsatser behöva göras för att standardisera hanteringen i högre grad. Övervägande för specifika verksamheter Det bör tydliggöras vilket utrymme som finns för en verksamhet att överväga om man fortsatt ska erbjuda möjligheten till egen vårdbegäran om man genom uppföljningen ser att möjligheten snarare leder till en längre väntetid än en ökad tillgänglighet till vårdnivån. Detta har i denna uppföljning visat sig gällande ortopedmottagningen. 5.4 FÖRSLAG TILL BESLUT Landstingsstyrelsen föreslås besluta: att godkänna rapporten om uppföljningen av egen vårdbegäran
Dagvårdsavdelning barn och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicn. Barn- och ungdomsmedicins mottagning Arvika Barn- och ungdomsmedicn
Enheter som förväntas delta i mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2014-12-09 Vårdavdelning 61 Vårdavdelning 62 Vårdavdelning 63 Vårdavdelning 64 Anestesi och operation Öppenvården
Egen vårdbegäran Uppföljning hösten 2015
Egen vårdbegäran Uppföljning hösten 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och frågeställningar... 4 3. Uppföljningsorganisation... 4 4. Avrapportering... 4 5. Metod... 4 6. Resultat... 5
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården Dokumentet utgår från ett patientperspektiv i sin beskrivning av kontakter med primärvården i enlighet med Styrande principer inom
Rutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område
REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Riktlinjer för tillgänglighet inom rehabiliteringsverksamhet i primärvård
PM 1 (5) Riktlinjer för tillgänglighet inom rehabiliteringsverksamhet i primärvård Inledning Denna PM beskriver de hållpunkter som gäller från januari 2013 för väntetider till sjukgymnastik och arbetsterapi
Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Anvisning för Journal via nätet
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Anvisning för Journal via nätet Bakgrund Landstingsstyrelsen antog den 17 juni 2015 ett regelverk för Journal via nätet, det vill säga den tjänst som
Granskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Bra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN
32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Inkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15
Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-05-16 1 (1) HSN 2016-0844 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Birgitta Almgren 2016-06-21, p 5 Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval
Från sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Fördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Remissrutiner inom Region Östergötland
Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium och röntgen, förutom
CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken
Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2014-05-23 LK/120259 Plats CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Närvarande: Anders Olsson, LiV Bengt Hanson,
Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220
LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Rutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll
Rutin Process: 3.1.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Remiss Giltig fr.o.m: 2018-04-23 Faktaägare: Magnus Järvholm, ordförande i förvaltningsgrupp remiss Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso-
SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Remiss inom hälso- och sjukvård
Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet
Praktiska anvisningar - Analys och ekonomi, Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun
Praktiska anvisningar - Analys och ekonomi, Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun 2019 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso-
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN
13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Planeringsenhet
Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland
Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare
Sammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017
Sammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017 Sammanställning för 2017 När en patient eller närstående har någon form av missnöje med vården finns det flera sätt att framföra sitt klagomål. Varje
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
1177 Vårdguiden på webben
1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands
God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården
December 2012 November 2012 Medborgarpanel 4 Synpunkter och klagomål på vården 1 Medborgarpanel 4 november 2012 Synpunkter och klagomål på vården Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna
Omställningsarbete HSF
Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer
Brukarundersökningar 2012
sida 1 (12) Brukarundersökningar 2012 Hemtjänst & Särskilt boende sida 2 (12) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 SVARSFREKVENS... 3 RESULTAT SÄRSKILT BOENDE... 3 RESULTAT HEMTJÄNSTEN... 8 ANALYS...
Välkommen till Lasarettet Trelleborg
Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar
Övergripande rapport. Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Mottagningar
Övergripande rapport Område 3 2009 Mottagningar Övergripande rapport Område 3 2009 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Mats Arne, med dr, forskningsledare, specialistsjukgymnast / Kersti Theander, docent, forskningschef Landstinget i Värmland, Kunskapscentrum Centrum
Patientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens
Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.
Handläggare: Renate Cremer 1 (4) PaN 2014-06-03 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-09 PaN V1211-04982-58 PaN V1211-05199-58 Återföring Brister i remissbevakning Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län -09-10 Kommunikationsplan Införandet av Lagen om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Våld i nära relation Norrbottens läns landsting
Bilaga 2 Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Undersökningsperiod: 2015-11-11 -> 2015-11-30 Antal svar: 875 Svarsfrekvens: 43.1% (875/2032) Om oss och granskningen Landstingsrevisionen PwC Våld
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Interprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen 2012-02-20 31 Dnr PS 2012-0018 Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering Förslag till
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Journalen via nätet. Karlstads Teknikcenter. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Journalen via nätet Författare: Petra Sandberg Uppdragsgivare: Tina Andersson, Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Problem i samband med remittering
Förvaltningschef: Eva Ljung PaN 2015-12-01 P 12 1 (1) Problem i samband med remittering Ärendet På uppdrag från nämnden har förvaltningen genomfört en särskild analys av ärenden avseende problem med remisser/remittering.
Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)
Beslut Dnr 2006-12-12 1896-2005 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad (er beteckning LK/052693) Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare
ÖNH-kliniken Till Länssjukvårdsnämnden Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare Bakgrund: Landstingsstyrelsen beslutade 2010-06-01 att Öron-, näs- och halskliniken skulle få disponera
Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Interprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken
Palliativ vård Uppdrag palliativ vård i Värmland 20150220 Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken Bakgrund Socialstyrelsens bedömning Den palliativa vården och omsorgen omfattar
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Från skolbänk till arbetsplats Räcker utbildningen till?
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Beredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
regionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti
Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti Bakgrund Utredningen Effektiv vård 2016, förbättrad uppföljning av tillgänglighet Utredningen God och Nära vård, 2017, första delbetänkande Förstärkt
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Datum: 2018-01-29 Skapat av: Lena Arvidsson Bakgrund Lagen om samverkan
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium