LEILA KARJALAINEN MATEMATIK. inom. företagsekonomi UTBILDNINGSSTYRELSEN
|
|
|
- Karl-Erik Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEILA KARJALAINEN MATEMATIK inom företagsekonomi UTBILDNINGSSTYRELSEN
2 4 INNEHÅLL REPETITION AV GRUNDERNA 7 1. Grundläggande räkneoperationer Avrundning av tal Räkneordning Bråktal Negativa tal Grunderna i algebra Potenser Rötter 34 PROCENTRÄKNING Procenträkning Grundbegrepp Beräkning av förändring Procenträkning med kalkylprogram 65 RÄNTERÄKNING Grunderna i ränteräkning Grundbegrepp Ränteräkning med kalkylprogram Tillämpning av ränteräkning Bankkonton Banklån Konto- och konsumtionskrediter Lånekalkyler med kalkylprogram 118
3 INNEHÅLL 5 MATEMATISKA REDSKAP FÖR PROBLEM INOM AFFÄRSLIVET Grunderna i algebra Obekanta, variabler och uttryck Behandling av uttryck Ekvationer Ekvationer Första gradens ekvationer Olikheter Ekvationspar Andra gradens ekvationer Värden av uttryck och ekvationer i kalkylprogram Linjära funktioner Funktioner Kostnader och intäkter Efterfrågan och utbud Funktioner och tabellräkning 171 STATISTIK Statistikens grunder Statistik Grundbegrepp Datainsamling Beskrivande statistik Tabellering Att bilda och tabellera observationsmaterial med kalkylprogram Grafisk framställning Diagramtyper Grafisk framställning med kalkylprogram Karakteristikor Lägesmått Spridningsmått Karakteristikor med kalkylprogram 244
4 6 INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR Mätning Mått Likformighet och skalor Ytor och planfigurer Volymer och areor av kroppar 263 PRISSÄTTNING Prissättning Prisstruktur Moms Att bestämma försäljningspriset Rabatt och svinn Hur prisförändringar påverkar lönsamheten Prissättning med kalkylprogram 283 SAMMANSATT RÄNTERÄKNING Ränta på ränta och periodiska betalningar Grundläggande begrepp och beräkningar Konforma och relativa räntesatser Periodiska betalningar Sammansatt ränteräkning med finansfunktioner Investeringskalkyler Grundbegrepp Nuvärdesmetoden Annuitetsmetoden Inre räntesats-metoden Payback-metoden Investeringskalkyler med finansfunktioner 333 UPPGIFTERNAS RÄTTA SVAR 339
5 INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 251
6 252 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR I samband med ett åskväder regnade det enligt en regnmätare 38 mm. Hur många liter vatten kom det a) på en kvadratmeter b) på ett en ar stort trädgårdsland c) i en tunna som stod under stuprännan då stugans bottenplan är 8 m x 6 m? Mått och mätning, liksom även areor och volymer, är viktiga för alla som arbetar inom handel. Mätning kan gälla t.ex. vikt, en vägsträcka eller vätskevolym. Man måste behärska areor och volymer för att kunna uppskatta och beräkna materialåtgång i olika situationer: åtgång av tyg, behov av förpackningsmaterial, åtgång av konstgödsel, mängd målarfärg eller mängd betong och bräder som behövs för en byggnad. I detta kapitel behandlas kort SI-systemets (decimalsystemets) längd-, yt-, volym-, vikt- och rymdmått. De vanligaste regelbundna planfigurernas och rymdkropparnas areor och volymer repeteras. Målsättningen är att kunna SI-systemets mått väl och behärska de vanligaste räkneoperationerna för areor och volymer.
7 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR MÄTNING 12.1 Mått I decimalsystemet eller SI-systemet betyder vissa prefix samma sak i alla mått. Med prefixen bildas mindre och större enheter härledda från grundenheten. De vanligaste prefixen är giga G 10 9 centi c 10 2 mega M 10 6 milli m 10 3 kilo k 10 3 mikro µ 10 6 nano n 10 9 Känner man till mätsystemets grundenhet kan de övriga vanligaste enheterna bildas med dessa prefix. Längdmått Decimalsystemets längdmått är millimeter mm en tusendel av en meter centimeter cm en hundradel av en meter decimeter dm en tiondel av en meter meter m grundenheten för längdmått dekameter dam tio meter hektometer hm hundra meter kilometer km tusen meter Relationstalet mellan två mått som följer på varandra är 10. I praktiken används dekameter och hektometer inte, men det är lättare att göra omvandlingar när man känner till dem. Även decimeter används sällan. Man bör kunna omvandla längdmått till H#># andra längdmått,!!!!!"!!!"!!"!!!"!!!"!!"! antingen!!!!!!!!!"!!!"!!"! större eller! mindre. #!" Omvandlingen sker genom att man multiplicerar eller dividerar med relationstalet mellan måtten i fråga. +'+,# Exempel 12.1 Världsrekordet på 100 m löpning är 9,58 sekunder (Usain Bolt). Beräkna medelhastigheten # i kilometer per timme. 122#;#>#2K1#);#!K?B#(#>#!!!"!!!"" #L#!""!!!!!"!! #>#!!!!!"!!!"!!!""!!#M#ENK?B#);7L# #!!!! #>#!!""!!! #
8 254 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR Ytmått Ytmåtten härleds från längdmåtten. Deras relationstal är 100 enligt följande: kvadratmillimeter mm 2 kvadratcentimeter cm 2 = 100 mm 2 kvadratdecimeter dm 2 = 100 cm 2 kvadratmeter m 2 = 100 dm 2 = cm 2 ar a = 100 m 2 hektar ha = 100 a = m 2 kvadratkilometer km 2 = 100 ha Exempel ,7 cm 2 = mm m 2 = 0,2 ha Kubikmått Kubikmåttens relationstal är 1000 och även de härleds från längdmåtten. De vanligaste kubikmåtten är kubikmillimeter mm 3 kubikcentimeter cm 3 = mm 3 kubikdecimeter dm 3 = cm 3 kubikmeter m 3 = dm Exempel m 3 = 42,9 dm 3 = cm 3
9 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 255 Viktmått Vanliga viktmått är milligram mg gram g = mg kilogram kg = g ton t = kg Exempel ,045 kg = 45 g = mg Rymdmått Rymdmått som används är milliliter ml centiliter cl = 10 ml deciliter dl = 10 cl liter l = 10 dl = 100 cl = ml Exempel dl = 20 cl = 200 ml = 0,2 l Sambandet mellan kubikmått och rymdmått är 1 dm 3 = 1 liter En liter vatten vars temperatur är + 4 C väger 1 kg. Detta ger följande motsvarigheter: Kubikmått Rymdmått Viktmått mm 3 mg cm 3 ml g dm 3 l kg m t Exempel l vatten väger 5 kg 7 dl vatten väger 0,7 kg = 700 g 12 m 3 vatten väger 12 t = kg
10 256 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR UPPGIFTER 12.1 Omvandla a) 7,1 cm till meter b) 13,9 km till meter c) 608 mm till meter d) m 2 till ar e) 0,15 m 2 till kvadratcentimeter f) 2,4 ha till kvadratmeter g) 0,15 m 3 till kubikdecimeter h) dm 3 till kubikmeter i) 125 mg till gram j) 0,75 kg till milligram k) 77 g till kilogram l) 21,5 t till kilogram m) kg till ton n) g till ton o) 25 ml till liter p) 4 cl till liter 12.2 Beräkna vikten (massan) av följande vattenmängder (+4 C): a) 1,5 l b) 12 dl c) 4 cl d) 200 ml e) 3,6 dm Omvandla till rymdmått a) 105 dm 3 b) 0,3 m 3 c) 804 cm 3 d) 6 m 3 12 dm Omvandla till kubikmått a) 81 l b) 15 dl c) 1,5 cl d) 27 ml 12.5 En simbassäng fylls med liter vatten. Hur mycket kostar vattnet då priset är 2,64 /m 3? 12.6 Ett stycke tyg väger g och är 2 m 40 cm långt. Tyget kostar 20 /kg. Vad är meterpriset? 12.7 Ett cykeldäcks yttre omkrets är 204 cm. a) Hur många gånger rullar hjulet under en färd på 25 km? b) Hur långt har man cyklat då hjulet har snurrat gånger? dl strösocker väger 90 g och 1 dl vetemjöl 60 g. Enligt receptet behövs det 1,2 kg vetemjöl och 250 g socker. Ange mängderna i deciliter När man kokar kaffe går det åt 1 dl kaffe på en liter vatten. Hur mycket vatten behövs då man använder 0,5 kg kaffe och 1 dl kaffe väger 35 g? Stommen till en vattensäng väger 42 kg och den tomma madrassen 8,2 kg. Madrassen fylls med 800 l vatten. a) Beräkna den totala vikten. b) Vad är vikten per kvadratcentimeter då vikten antas vara jämnt fördelad över en yta på 3,2 m 2?
11 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR Likformighet och skalor Två figurer är likformiga om de har samma form fast de är olika stora. Då är de delar som motsvarar varandra proportionella. Likformiga figurer utnyttjas i många olika situationer. Exempel 12.7 På en kopieringsapparat betyder till exempel en storleksändring på 80 % att den ändrade figurens längd och bredd är 80 % av den ursprungliga figurens motsvarande mått. Beräkna hur en figurs area ändras då bilden ändras. Ursprunglig Ändrad Kvadrat 10 cm 10 cm = 100 cm 2 8 cm 8 cm = 64 cm 2 Rektangel 10 cm 6 cm = 60 cm 2 8 cm 4,8 cm = 38,4 cm 2 Rektangel a b = ab 0,8a 0,8b = 0,64ab Cirkel π r 2 π (0,8r) 2 = 0,64 π r 2 Den förminskade figurens area är 64 % (0, %) av den ursprungliga figurens area. Med stöd av det föregående exemplet kan man dra slutsatsen att om förhållandet mellan likformiga figurers motsvarande delar är a : b, så är areornas förhållande (a : b) 2 En skala anger förhållandet mellan motsvarande delar. Skalan på en karta eller en ritning beskriver förhållandet mellan avståndet på kartan och avståndet i verkligheten. 22#;#>#2K1#);#!K?B#(#>#!!!" #L#!!!"" Exempel 12.8 En kartas skala är 1 : Avståndet mellan två kontroller på kartan är "!! 3,7 cm. Beräkna hur långt avståndet är i terrängen.!"!! #>#!!!!!"!!!"!!#M#ENK?B#);7L#!!!"" Skalan 1 : betyder att 1 cm på kartan är cm i naturen. Beteckna den efterfrågade sträckan med x. En analogi kan bildas på olika sätt, till exempel:!!! #>#! #!!""!!! x = ,7 cm = cm = m = 1,11 km O#>#!!!!!!! #>#?#
12 258 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR UPPGIFTER En kartas skala är 1 : Hur lång är en sträcka i verkligheten då den på kartan är 7,2 cm? En ritnings skala är 1 : 200. Hur lång ska en sträcka som i verkligheten är 3,8 meter vara på ritningen? Vilken är skalan på en karta då a) en sträcka är 4,5 km i verkligheten och 3,6 cm på kartan? b) en sträcka är 45 km i verkligheten och 9 cm på kartan? På en karta vars skala är 1 : är avståndet från Helsingfors till a) Lahtis 1,9 cm b) Tammerfors 3,1 cm c) S:t Michel 4,2 cm d) Uleåborg 10,7 cm. Beräkna avstånden i verkligheten Avståndet från Helsingfors till a) Joensuu är 375 km b) Åbo är 145 km c) Kajana är 495 km. Vilka är avstånden på en karta vars skala är 1 : ? Hitta på olika sätt att mäta höjden på höga byggnader eller till exempel flaggstänger. Genomför någon av dina planer Längden på en bil är 5,2 cm i en ursprunglig ritning. Bilden kopieras med en förminskningsgrad på 90 % (den kopierade bilden är 90 % av den ursprungliga bildens storlek). a) Hur lång är bilen på kopian? b) Hur många procent är den kopierade bilens yta av ytan på den ursprungliga bilden? Ett A4-ark är 297 mm högt och 210 mm brett. Vilken var förminskningsgraden i procent då ett A4-ark förminskades till en sida i denna bok? Bilden av en katt förstoras med kopieringsapparat till 150 % av den ursprungliga storleken. a) Med hur många procent ökar bildens höjd? b) Med hur många procent ökar bildens area? Pappersarkens storlek i A-serien bestäms enligt följande: ett A0-ark är ett 1 m 2 stort ark som då det viks på mitten ger två A1-ark som är likformiga med det ursprungliga arket. Ett A1-ark ger på motsvarande sätt två A2-ark, ett A2-ark två A3-ark osv. Beräkna måtten på pappersarken A3 och A4.
GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR
INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 251 252 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR I samband med ett åskväder regnade det enligt en regnmätare 38 mm. Hur många liter vatten kom det a) på en
Positionssystemet och enheter
strävorna 5A 5C Positionssystemet och enheter uttrycksformer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten utgår från en gammal och väl beprövad mall för att skapa struktur och ge förståelse för
Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.
Arbetsblad :1 Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är a) rät b) spetsig c) trubbig A C D F E G 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. A C D E F G Mät vinklarna och
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Positionssystemet och enheter
Strävorna 3B Positionssystemet och enheter... inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer.... olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken
150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.
Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller
I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Facit Träningshäfte 9:2
Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12
Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Uppfriskande Sommarmatematik
Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet!
Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå
Tal Repetitionsuppgifter
epetitionsuppgifter Till varje kapitel finns repetitionsuppgifter i form av Arbetsblad. Uppgifterna är relaterade till innehållet i respektive kapitel och täcker hela kapitlet. De uppgifter som kräver
a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2
Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå
Lathund, geometri, åk 9
Lathund, geometri, åk 9 I årskurs 7 och 8 räknade ni med sträckor och ytor i en dimension (1D) respektive två dimensioner (2D). Nu i årskurs 9 har ni istället börjat räkna volymer av geometriska kroppar
PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18
PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18 På det här avsnittet kommer du i första hand att utveckla din begrepps metod och kommunikations förmåga. Det är nödvändigt att ha en linjal för att klara avsnittet.
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.
LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när
Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9
Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal
1 Tal Arbetsblad 1:1 1 a) 18 9 06 b) 85 10 00 c) 0 1 080 9 060 d) 5 105 6 780 e) 78 8 970 9 05 f) 990 75 102 5 2 a) 0 = 2 2 2 5 b) 75 = 5 5 c) 6 = 2 2 a) 8 = 2 2 2 2 b) 28 = 2 2 7 c) 90 = 2 5 a) = 2 2
a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)
REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin
REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)
REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin
9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18
Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna
7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Facit Arbetsblad. 5 Genrepet. 11 a) 0,74 b) 0,842 c) 9,05 12 a) 4,92 b) 0,49 c) 3,07
Genrepet Arbetsblad :1 0, 0,6 1,1 b) 0, 0,6 1,0 c) 0,1 0,9 1,8 0,0 0, 0,0 0, 0, a),, b) 0,9 1,1 1, 1, c) 0,9 1, 1, 1,8 d),6,, 6 a) b) 0,6 c) 0,0 a) 0,001 b) 0, c) 0,06 6 a) 0,0 b) 0, c) 1, 7 a) 0,008 b)
Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg
L ÄRARMAT E R I A L Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11
Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <
Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska
Matematik A Testa dina kunskaper!
Testa dina kunskaper! Försök i största möjliga mån att räkna utan hjälp av boken, skriv små noteringar i kanten om ni tycker att ni kan uppgifterna, att ni löste dem med hjälp av boken etc. Facit kommer
5-2 Likformighet-reguladetri
5-2 Likformighet-reguladetri Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om avbildningar, kartor och skalor. Nu är du väl rustad för att studera likformighet, och hur man utnyttjar det faktum att med
Matematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5
Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.
Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.
REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter
4 Sätt in punkternas koordinater i linjens ekvation och se om V.L. = H.L. 5 Räkna först ut nya längden och bredden.
Läxor Läxa 7 En sådan timme skulle ha 00 00 s = 0 000 s. 8 a) O = π d och A = π r r. 0 Beräkna differensen mellan hela triangelns area och arean av den vita triangeln i toppen. Läxa 9 Hur stor andel målar
Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
b) kg c) 900 g 1071 a) g b) kg c) 800 g 1072 a) 500 g b) kg 1073 a) 5 kg b) 4,5 kg c) 1,1 kg
BASHÄFTE X Kapitel a) b) c) a) 9 b) 9 c) 9 a) b) c) d) a), b),8 c), d) 9, a) b) 9 a) 9 b) a), b), 8 a), b), 9 Störst: 8 Minst: 88 Störst: 8, Minst:,8 a) 89 a) b) 8 kr kr a) 8 9 kr a) b) 8 kr 9 9 kr kr
Lokala betygskriterier Matematik åk 8
Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Mer om tal För Godkänt ska du: Kunna dividera och multiplicera med 10, 100 och 1000. Kunna räkna ut kilopriset för en vara. Kunna multiplicera och dividera med positiva
rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor
geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska
Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =
Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3
REPETITION 3 A. a) b) a) 1 4 av 200 kr b) 10 % av 750 kr c) 2 3. av 60 kg. a) b) c) b) a) 6 8. a) b) b) 0,075 c) d) 0,9.
DEL I 1 Mät vinklarna. Gradtalen ska sluta på 0 eller 5. 2 Hur mycket är a) 1 4 av 200 kr b) 10 % av 750 kr c) 2 3 av 60 kg 3 Mät sidorna i hela och halva centimeter. Beräkna sedan omkrets och area av
Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?
Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer
Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det?
Svikten enheter Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2 11 12 17 18 23 24 29 30 31 7, 9, 11, 15, 17, 21, 23, 27, 29 11, 17, 23, 29, 32 På sidorna 11, 17, 23,
Föreläsning 5: Geometri
Föreläsning 5: Geometri Geometri i skolan Grundläggande begrepp Former i omvärlden Plangeometriska figurer Symmetri och tessellering Tredimensionell geometri och geometriska kroppar Omkrets, area, volym
Arbetsblad 2:1 Repetition skala
:1 Repetition skala 1 a) Hur lång är nålen i naturlig storlek? b) Hur lång blir nålen i skala 1:3? 1 cm 3 cm Skala 1:1 a) Hur lång är tråden i naturlig storlek? 10 cm Skala 1:1 b) Hur lång blir tråden
Repetitionsuppgifter 1
Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar
Läxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger.
ledtrådar LäxOr Läxa Rita en bild med de lyktstolparna. Hur många mellanrum är det? Läxa 8 På nedre halvan ska talen adderas tv å och två och på den övre halvan ska talen subtraheras. Läxa 6 7 Rita en
ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.
Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter
Kunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Facit Arbetsblad. 1 Tal. 8 a) 0,04 0,3 3,2 b) 0,008 0,018 5,034 9 a) 0,05 3,7 2,15 b) 90,4 18,64 21,21
1 Tal Arbetsblad 1:1 1 0,1 0,5 0,8 1, 0,3 0,8 1,1 1,5 3 1,1 1,6,1,4 4 0,01 0,05 0,11 0,14 5 0,1 0,5 0,31 0,34 6 0,5 0,56 0,61 0,65 7 0,94 0,98 1,01 1,05 8 1,91 1,95 1,99,0 Arbetsblad 1: 1 0,3 0,6 0,9 1,1
Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)
Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning
identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Blandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
L ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg
L ÄR ARHANDLEDNING Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11
Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Centralt innehåll i matematik Namn:
Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.
Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Lärandemål E-nivå årskurs 9
Lärandemål E-nivå årskurs 9 Detta är vad ni behöver kunna för att nå E för kunskapskraven om begrepp och rutinuppgifter i matematik när ni slutar nian. Ni behöver klara av alla dessa moment. För att nå
Matematik 1A 4 Potenser
Matematik 1A 4 Potenser förklara begrepp t ex. potens, bas, exponent och grundpotensform (Nivå E C) tolka, skriva och räkna med tal i grundpotensform (Nivå E A) helst kunna redogöra för räkneregler för
8 miljarder B. 8 miljoner B. 80 tusen B. 8 tusen B 8 MB 8 GB. 8 kb. 80 kb B B B B 32 MB 32 GB.
Tal Sida av 9 a) 000 9 000 c) 000 000 d) 9 000 000 e) 000 000 000 f) 9 000 000 000 a) 00 000 c) 00 000 d) 00 000 000 99 78 79 9 000 000 000 00 000 000 000 00 000 00 000 7 a) 8 kb 80 tusen B 80 kb 8 miljoner
Broskolans röda tråd i Matematik
Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart
PLANERING MATEMATIK - ÅK 8 Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Algebra oc mönster Kapitel : 4 Geometri Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4
LÄXA 12 1 Beräkna med huvudräkning a) En kvadrat har arean 81 cm 2. Hur stor är omkretsen? b) Hur mycket kostar 600 g fläskfile, om priset per kilogram är 120 kr? c) En burk energidryck innehåller 200
De här symbolerna kommer du att möta i boken. De visar vilken nivå övningarna är på.
Symboler i boken De här symbolerna kommer du att möta i boken. De visar vilken nivå övningarna är på. Symbolerna finns i tre olika nivåer: Nivå 1 De flesta tal är med enbart siffror. Här ska du räkna ut
Poolbygge. fredag 11 april 14
Poolbygge Första lektionen vart jag klar med att rita och skriva ritningen. Först skrev jag poolen i skalan 1:60 vilket vi inte fick göra så jag gjorde den till 1:30, alltså har jag minskat den 30 gånger
Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.
4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall
Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa
Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5
OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering
9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
,5 10. Skuggat. Svart ,2 4. Randigt. b) 0,4 10. b) 0,3 10. b) 0,08. b) 0, ,7 0, ,17 0,95 0,15 0,2 + 0,7
Tal a) 00 50 00 c) 5 00 a) 0,0 0,5 c) 0,05 Färg Bråkform Decimalform Röd Grön _ Gul _ Blå _ a) 7 00 70 00 07 00 5 00 50 00 05 00 00 0,0 00 0,0 0 00 0, 0 00 0, 0,07 0,7,07,05 0,5,5 5 a) Bråkform Decimalform
Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar =
Repetition A Del I a) 976 + 2 = b) 07 233 = c) 6 = 2 Vilket av talen är störst? a) 0,3 eller 0,3 b),9 eller,2 c) 7 0 3 Hur stor andel av figuren är vit? a) b) c) eller 7 00 Skriv talen i decimalform. a)
Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn.
Geometri Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot,
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
8 Facit till Bashäfte X
Facit till Bashäfte X KAPITEL a) b) c) a) b) c) a) b) a) b) kr kr a) b) kr a) b) kr kr kr a) C b) C a) C b) C c) C Visa din lärare Visa din lärare = + = = a) b) a) b) a) b) Visa din lärare a) b) Visa din
Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2.
Övningsblad 3.1 A Omkrets och area 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2. a) b) O = A = O = A = 2 Skugga rektangelns area och markera triangelns omkrets. (m) (m) 25 80 80 70
Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.
M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8=
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 HÄLLEBERGSSKOLAN Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor
fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE
POOL BYGGE KLADD Såhär ser min kladd ut: På min kladd så bestämde jag mig för vilken form poolen skulle ha och ritade ut den. På min kladd har jag även skrivit ut måtten som min pool skulle vara i. Proportionerna
Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion