SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

Transkript

1 SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

2 BÄCKAHAGENS SKOLA Bäckahagens skola är en grundskola som ligger vackert belägen i ett lugnt grönområde mellan Bandhagen och Högdalen i södra Stockholm. Skolan omfattar skolår 1 9, förskoleklasser, särskola och fritidshem. På Bäckahagens skola finns en introduktionsgrupp för nyanlända elever i åk 7-9. (Se bilaga 4) Vårt mål är att alla elever ska känna sig trygga, skaffa sig goda kunskaper och lägga grunden till en stark framtidstro. Våra elever kommer från världens alla hörn med olika kunskaper och erfarenheter. För att möta alla elever utifrån de kunskaper och behov de har, arbetar vi språkutvecklande i alla ämnen vilket främjar alla elever oavsett förkunskaper. Under läsåret upprättade vi en språkpolicy tillsammans med språkforskningsinstitutet. Vår språkpolicy är en guide och ett verktyg som ska vägleda oss i hur vi ska förhålla oss till det språkutvecklande arbetet på skolan. I den finns också stöttningsstrategier som gynnar elevernas språkutveckling. Under höstterminen 2017 reviderades Språkpolicyn för andra gången.

3 ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ska uppleva att hen lyckas och att hen möts av positiva förväntningar. Personalens förhållningssätt ska genomsyras av att eleven är kompetent. Vi har höga förväntningar på våra resultat, på våra elever, på oss själva samt på elevernas föräldrar. Alla elever ska nå sin fulla potential. Alla lärare ska arbeta aktivt med att stärka elevernas språkutveckling och arbeta med att tydliggöra språkanvändningen inom sitt ämnesområde Alla elever ska dagligen vistas i en språkutvecklande miljö där kunskap och lärande är i fokus Alla elever ska lämna skolan med en god självbild och ett ökat språkligt självförtroende, i enlighet med de mål som finns i läroplan och ämnesplaner Bäckahagens skolas personal ska se våra flerspråkiga elever som en tillgång, att eleverna behärskar flera språk och att de kan växla mellan olika språkliga miljöer Alla lärare som möter nyanlända elever ska aktivt arbeta för en social integrering och för en god språk- och kunskapsutveckling Alla lärare ska genomföra Bäckalektion (se bilaga 1) Våra strategier för att nå målen Skolledningen ansvarar för att: Språkpolicyn och det språkutvecklande arbetssättet hålls levande och genomsyrar skolans verksamhet Policyn tas upp i arbetsplanen och följs upp i kvalitetsredovisningen samt i arbetslagens egen analys vid varje termins slut Språkutvecklingskompetens prioriteras vid rekrytering av ny personal, och nyanställd personal introduceras i arbetet och vikten av att jobba språkutvecklande I medarbetarsamtalen/lönesamtalen diskuteras det språkutvecklande arbetssättet för varje enskild personal Arbetslagen håller diskussionen om språkutveckling levande, upprättar planer, till exempel Actionplan, för det språkutvecklande arbetet och utvärderar resultatet

4 Resurser som idag finns på skolan och främjar det språkutvecklande arbetet Vi är en skola där stor andel både elever och personal har en mångkulturell bakgrund vilket ses som en berikande resurs att ta tillvara och utveckla Vi har en introduktionsklass för nyanlända elever under deras allra första tid i svensk skola Flera arbetslag arbetar ämnesövergripande. Detta ämnesövergripande arbetssätt sprids så att det kommer alla till del (se not under Att utveckla) Befintlig kompetens finns på skolan inom genrepedagogik. Lärare får möjlighet till utbyte av erfarenheter från lyckade arbetsprocesser inom genrepedagogiken Kollegiet har kompetens i olika typer av processkrivande och kamratrespons som kommer fler till del Vi är en övningsskola för lärarstudenter Majoriteten av undervisande lärare har deltagit i läslyftet under läsåret 16/17 där fokus låg på att utveckla språkutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen I matematiklyftet under läsåret 15/16 arbetade lärarna som deltog med en språkutvecklande modul Att utveckla Vi arbetar med att utveckla ämnesövergripande arbetssätt i samtliga arbetslag Modersmålslärarna är en stor resurs som skolan behöver utveckla samarbetet med Utveckla mottagandet för nyanlända i ordinarie klass Skapa en språkutvecklande miljö i alla klassrum i form av t ex språkstöttande planscher (se nästa sida), bildstöd och begreppskartor

5

6 INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Mål Vår undervisning omfattas av ett interkulturellt förhållningssätt Alla ska omfattas av en vi-känsla av samhörighet på skolan Svenska som andraspråk har samma status som svenska Våra strategier för att nå målen Se språklig och kulturell mångfald som utgångspunkt i arbetet. Vi använder oss av olika perspektiv och material som speglar olika kulturer och miljöer Temadagar arrangeras med fokus på mångfald och etnicitet exempelvis Trygghetsdagen och FN-dagen Skapa ett tillåtande klassrumsklimat präglat av acceptans, respekt och nyfikenhet där det interkulturella är i fokus Informera elever och vårdnadshavare om likheter och skillnader i svenska och svenska som andraspråk så att det framgår att ämnena har likvärdig status Nyanlända elever får en fadder/klasskompis som stöd vid övergång till helklass Att utveckla Att utveckla ett formaliserat faddersystem för våra nyanlända elever så att de känner samhörighet med resten av skolan

7 FÖRÄLDRASAMVERKAN Mål Minst en vårdnadshavare ska vara med på elevens utvecklingssamtal tillsammans med eleven Alla föräldrar använder skolplattformen Föräldrar ses som en resurs och bjuds in till klassens verksamhet Föräldrarna ska i olika mötesformer ges insyn samt ges möjligheter till att påverka för att känna delaktighet och samverkan kring elevernas språkoch kunskapsinhämtning Våra strategier för att nå målen Anlita tolk vid behov Samtliga föräldrar är välkomna att delta i föräldraforum som arrangeras vid olika tillfällen under läsåret. Att utveckla Skolan skall erbjuda en kväll tillsammans med IT-ansvarig för att gå igenom hur man loggar in och hittar information om sitt barn på skolwebben

8 MODERSMÅL Mål Alla elever med ett annat modersmål än svenska uppmuntras att delta i modersmålsundervisningen Alla elever ska känna sig bekväma med att kunna använda sitt modersmål och ha möjlighet att referera till sin egen kultur Våra strategier för att nå målen Uppmuntra eleverna att använda sitt modersmål som tankeredskap Ha litteratur på olika språk att tillgå i biblioteket Ge eleverna möjlighet att söka information och kunskap på sitt modersmål på webben Alla nyanlända elever erbjuds studiehandledning på sitt starkaste språk Att utveckla Informera föräldrarna på föräldramöten om skolans språkpolicy med mål och strategier för skolans arbete med att stärka elevernas litteracitet och flerspråkighet Utveckla kommunikationen mellan mentorer, ämneslärare, klasslärare och modersmålslärare för att effektivisera studiehandledningen, t ex genom att samplanera temaarbete inom samma område under samma period Följa upp elevernas modersmål vid utvecklingssamtal. Om eleven har modersmål bör dokumentation från modersmålslärare finnas.

9 INTERAKTIONEN I KLASSRUMMET Mål Vi ska ha ett tillåtande klassrumsklimat där alla elever gör sina röster hörda, uttrycker tankar och ställer frågor Våra elever ska använda skolspråk i interaktion med varandra Vi ska använda oss av samtalsmönster i klassrummet för att stimulera interaktionen i klassrummet Våra strategier för att nå målen Analysera och hitta språknivån som ligger ett snäpp över elevernas Stötta elevernas språkutveckling genom att formulera om skriftligt skolspråk till talspråk för att därefter uppmana eleverna att använda skolspråk Använda kognitivt utmanande och engagerande uppgifter som gör tänkandet synligt och lyfter elevernas resonemang Utmana eleverna med höga förväntningar och ge adekvat stöttning så eleverna kan uppfylla förväntningarna (se bilaga 2) Respektera eleverna som jämbördig samtalspartner Vara medveten om och använda sig av olika metoder för samtalsmönster (se bilaga 3) Förbereda frågan så att alla kan svara. Fördela ordet mellan eleverna så att alla får komma till tals. Sakta ned samtalstempot med betänketid och utvecklande frågor Skapa möjligheter för interaktion genom olika gruppsammansättningar i t ex par, hemgrupper och expertgrupper

10 ELEVERS LÄSANDE OCH SKRIVANDE Mål På vår skola ska eleverna bli medvetna om olika texttyper både som skribenter och läsare Vi ska använda oss av vetenskapligt beprövade läs- och skrivstrategier I våra klassrum ska stöttningen vara synlig Vi ska ha tydliga och klara mål för varje årskurs i enlighet med lgr-11 och skolans policy och värdegrund Våra strategier för att nå målen Ge förförståelse före läsning i alla ämnen Ge tydlig stöttning i undervisningen och synligöra den i klassrummet Arbeta med exempel på olika modelltexter Skriva gemensamma texter tillsammans med eleverna Utveckla elevernas skrivande i olika texttyper Arbeta med högläsning ur såväl skönlitteratur som faktaböcker Arbeta med loggskrivande vid läsning för bland annat reflektion, samtal om textens budskap och innehåll och elevernas egna frågeställningar till texten Arbeta med ämnesspecifika begrepp i samtliga ämnen Stimulera elever att använda sitt modermål, där det är möjligt, för lärande i samtliga ämnen Fortsätta använda tider för samplanering. Dela med oss och återanvända temaplaneringar och pedagogiska planeringar Det finns språkutvecklande planscher i samtliga klassrum

11 Bilaga 1 BÄCKALEKTION Inledning Läraren ska ha allas uppmärksamhet när lektionen börjar. Återkoppla till föregående lektion inom ämnet. Vad jobbade vi med sist? Beskriv dagens aktiviteter och ungefärlig tidsåtgång. Syfte och mål Klargör vad syftet med lektionen är, vilka förväntningar har du på dagens lektion? Sätt upp mål för lektionen. Målen skrivs på tavlan så att det blir tydligt för alla. Eleven ska kunna ifrågasätta syftet. Förmågor Redogör för vilka förmågor som ni ska jobba med. Skriv upp förmågorna på tavlan. Ex: Reflektera, analysera, kommunicera, skriva, tala, beräkna osv. Avslutning Läraren avslutar lektionen. Utvärdera lektionen, vad har vi lärt oss? Vilka förmågor har vi jobbat med? Vad har gått bra? Vad gick mindre bra? Att tänka på tills nästa lektion? Avgör själv om du vill göra en muntlig eller skriftlig utvärdering. Använd gärna loggbok, exitnotes eller liknande.

12 Bilaga 2 EXEMPEL PÅ STÖTTNINGSSTRATEGIER LÄSA Aktiviteter före läsningen Låta eleverna läsa om samma ämne på sitt modersmål Tillgång till korta ämnesintroduktioner på inläsningstjänst på olika språk Förutspå handlingen utifrån rubriker, underrubriker, inledningen, bilder, bildtexter, filmer och omslag Personliga berättelser knutna till texten Begreppskarta - ta reda på vad eleverna redan vet om arbetsområdet Låta eleverna ställa frågor, som de tror kommer att besvaras i texten Textstomme en övergripande struktur, som saknar viktiga informationsbitar. Eleverna gör förutsägelser om vilka bitar som de tror saknas. Läs mer om dessa lässtrategier i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s Aktiviteter under läsningen Skumläsa/sökläsa Pausa och förutsäga vad som ska komma härnäst i texten, med hjälp av stödfrågor från läraren Frågor i marginalen där eleven tränar på att hitta ledtrådar som finns i texten

13 Närläsning läsinlärning där läraren ger information till eleverna, snarare än att testa vad de kan Att läsa kritiskt: - Varför har denna text blivit skriven? - Vem är den tilltänkta läsaren? - Vems perspektiv speglar texten? - Vad tar man inte upp i texten? - På vilka andra sätt kan man skriva om det här ämnet? Gemensam läsning/högläsning med diskussion/stafettläsning Lucktexter/maskera ord Pusselläsning eleverna läser olika texter om samma ämne, och återger sedan sin textversion i hemgrupper Läs mer om dessa lässtrategier i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s Aktiviteter efter läsningen Gemensam läsning/högläsning med diskussion Lucktexter/maskera ord Göra om en berättelse/hitta på ett nytt slut Göra grafiska översikter: tidslinjer, diagram etc. Sönderklippta meningar/rekonstruera en mening, matcha bild och mening Sammanfatta texten Arbete med loggbok till exempel citat och tanke Läs mer om dessa lässtrategier i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s

14 Reciprocal Teaching (RT) De fem lässtrategierna: Förutspå handlingen (Spågumman) Ställa frågor om texten (Reporten/apan) Klargöra otydligheter (Detektiven) Sammanfatta texten (Cowboyen) Göra kopplingar till sig själv, till andra texter och till omvärlden/skapa inre bilder (Konstnären) SKRIVA Aktiviteter för skrivutveckling Uppmuntra till skrivning på elevens förstaspråk Rita stödbilder vid återgivande eller berättande text Använda bildsekvenser för att skriva texter eller meningar Loggböcker Sönderklippta meningar Olika varianter av brainstorming i grupp i början av ett nytt kursmoment Dictogloss ger eleverna möjlighet att anteckna och reflektera över språkbruk, klargöra innehåll och själva använda skolspråk Skriva en gemensam text för att uppmärksamma elever på hur skriftspråk konstrueras Skapa text med hjälp av endast en rubrik Ordlistor/ordbank på väggen Visuella planscher i alla klassrum med typiska drag för textgenrer Aktivt arbete med att bearbeta egna och andras texter till exempel via kamratrespons. Läs mer om dessa skrivstrategier i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s

15 Cirkelmodellen Cirkelmodellen tar eleverna genom fyra faser i syfte att utveckla deras skrivande. Läs mer i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s Bildkälla: Fas 1. Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Planering 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 3. Skriva en gemensam text 4. Skriva en individuell text

16 Bilaga 3 EXEMPEL PÅ SAMTALSMÖNSTER Att få alla att prata och interagera. Bildsekvenser bildserier som berättar en enkel och förutsägbar historia eller skeende Heta stolen Enkäter Problemlösning i grupp eller par Bikupor eleverna diskuterar i par eller smågrupper IRF (initiation response feedback/ fråga svar återkoppling). Det traditionella klassrumssamtalet Hemgrupper/expertgrupper Mini-whiteboards att få alla att tycka till Glasspinnar att få alla att tala EPA (enskilt-par-alla) Läs mer om dessa samtalsmönster i Gibbons böcker: Stärk språket, stärk lärandet (2013), s Lyft språket, lyft tänkandet (2013), s

17 Bilaga 4 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER PÅ BÄCKAHAGENS SKOLA På Bäckahagens skola finns en introduktionsgrupp för nyanlända elever i åk 7-9. Vårt mål med verksamheten är att eleverna snabbt ska komma in i skolan, känna gemenskap med skolans övriga elever samt få god undervisning i svenska och övriga ämnen på en god nivå. Eleverna läser enligt full timplan. Varje elev i introduktionsgruppen har en klasstillhörighet och läser något eller flera ämnen tillsammans med sin ordinarie klass. Vid inskrivningssamtalet görs en första intervju med elev och vårdnadshavare om skolbakgrund, intressen, styrkor och svagheter samt de erfarenheter eleven bär med sig från hemlandet. Vid detta samtal deltar eleven, elevens vårdnadshavare, tolk, skolledare, lärare från introduktionsgruppen och skolsköterskan. Under de första dagarna (upp till två veckor) har eleven alla lektioner tillsammans med introduktionsgruppen för att känna sig trygg i skolans lokaler, få kontakt med en eller flera elever som fungerar som faddrar i ordinarie klass och att lära sig några få ord på svenska. Under denna period påbörjas kartläggning av elevens kunskaper i övriga skolämnen. Efter ca två veckor börjar eleven gå ut i något eller några få ämnen utifrån det som kommit fram vid inskrivningssamtalet. Många börjar med att ha engelska, matematik, främmande språk, idrott eller praktisk/estetiska ämnen tillsammans med sina ordinarie klasser. Eleven får i övrigt undervisning av behörig lärare i sva, ma, so och no med stort fokus på den språkliga utvecklingen inom ämnet i introduktionsgruppen. Eleven får studiehandledning på modersmålet och tillgång till en egen ipad som ett hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Ett åtgärdsprogram upprättas i samråd med elever och vårdnadshavare vid det första utvecklingssamtalet. Detta åtgärdsprogram följs upp kontinuerligt under läsåret av mentor i samråd med elever och undervisande lärare i introduktionsgruppen samt i ordinarie klasser. Utifrån dessa uppföljningssamtal görs fortlöpande förändringar i elevens individuella schema mot att eleven tillbringar mer tid i den ordinarie klassen. Tiden i klassrummet ska uppfattas som meningsfull av eleven även om denna inte förstår allt. Den första tiden då eleven är helt nybörjare i svenska har eleven en mentor från Introduktionsgruppen och har några få ämnen (ofta praktisk/estetiska då de där har möjlighet att i större utsträckning än i övriga ämnen kunna delta med ett mycket begränsat språk) med ordinarie klass. Det är stort fokus på att eleverna

18 ska tillägna sig det svenska språket och att de ska känna sig trygga i gruppen i alla ämnen. Mentor och lärare i introduktionsgruppen ansvarar för att kartlägga tidigare kunskaper, följa och dokumentera elevernas kunskapsutveckling samt upprätta ett åtgärdsprogram (åp). Åtgärdsprogrammet ska vara ett levande dokument som uppdateras när eleven går ut i allt fler ämnen. Mentor ansvarar för att eleven kommer ut i ordinarie klass samt att åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas tillsammans med vårdnadshavare. Undervisande ämneslärare i ordinarie klasser har till främsta uppgift att välkomna de nyanlända eleverna och försöka få dem att känna sig delaktiga och sedda om inte eleven har mycket goda förkunskaper i ämnet och enligt åtgärdsprogrammet läser det fullt ut. Efter en tid (ca 6 månader) har eleven tillägnat sig grundläggande kunskaper i svenska och är ute i ordinarie klass i många utav skolans ämnen. Eleverna deltar i klassråd med sin ordinarie klass. Eleverna arbetar i de ämnen de läser i ordinarie klass utifrån sina förutsättningar, lärarna anpassar i viss mån material och arbetsuppgifter. Under den första terminen eleven läser ute i ordinarie klass deltar hen utan krav på betyg och ämneslärarens ansvar är att välkomna och introducera eleven till ämnet. Ämnesläraren kommunicerar kunskapsutveckling i ämnet med mentorn från introduktionsgruppen som också ansvarar för att upprätta åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera detta. Mentor från introduktionsgruppen har delat mentorskap med en av den ordinarie klassens mentorer och de har utvecklingssamtal tillsammans. I slutfasen av elevens tid i introduktionsgruppen har eleverna alla ämnen tillsammans med ordinarie klass och arbetar i möjligaste mån mot målen. Eleverna har fortfarande tillgång till Ipads och Studiehandledning för att nå en högre måluppfyllelse. De erbjuds också läxläsning med lärare från introgruppen. Det är klassens ordinarie mentor som har fullt mentoransvar för dessa elever. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av detta.