Perioden januari-mars 2018

Transkript

1 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet DELÅRSRAPPORT 1 Perioden januari-mars 2018 Omslagsbilder: Matthias Pfeil, Sörmöand Version för hantering i förbundsdirektionen Omslagsbilder: Matthias Pfeil, Sörmöandstrafiken och Georg Trüb 1

2 2 Omslagsbilder: Matthias Pfeil, Sörmlandstrafiken, Adobe Stock och Georg Trüb

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nyckeltal 4 Inledning och sammanfattning 5 Väsentliga händelser under perioden 7 Verksamheten ur olika perspektiv 10 Medborgarperspektivet 11 Trafikförsörjningsperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 21 Ekonomiska perspektivet 23 Verksamhetens måluppfyllelse 26 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning 27 Funktionell kollektivtrafik 29 Attraktiv kollektivtrafik 30 Effektiv kollektivtrafik 32 Tillgänglig kollektivtrafik 34 Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse 35 Periodens arbete med intern kontroll 37 Finansiell redovisning 38 Driftredovisning 39 Resultaträkning och Balansräkning 40 Fördelning per medlem 41 3

4 4

5 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Januari till mars 2018 har varit en intensiv och händelserik period på myndigheten. De mest betydande aktiviteterna för framtida måluppfyllelse återfinns vid sidan av var dags direkta möte med kunder via Servicecenter Sörmland, Station 360, hos ombud och ombord på våra fordon - inom ramen för Program Trafik och Ny Trafik Etapp 2. Vi har även under perioden sammanställt bokslut för 2017 på ett helt nytt sätt som utgår från resenärernas perspektiv och dragit igång nya satsningar och projekt samtidigt som vi förbereder oss för kommande förändringar som står för dörren. Myndighetens uppdrag har sedan start vuxit successivt vilket fortsatt under inledningen av Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse för perioden januari till mars 2018 är den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet även fortsatt i allt väsentligt uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling i busstrafiken och en antagen ökad resandeutveckling i den regionala tågtrafiken, då de slutliga resultaten inte redovisats än. Den hänförs även till åtgärder för ökad digitalisering samt till än förbättrade miljönyckeltal och då främst kopplat till satsningen på elbussar och förnybara drivmedel då det för första gången historiskt kan redovisas en 100 procentig framdrift av busstrafiken i länet med förnybara drivmedel. Även de aktiviteter som företagits främst inom ramen för målområde funktionell kollektivtrafik, såsom genom en utökad tågtrafik inom ramen för Ny Trafik, byggande av tågdepå, lansering av Movingo, öppnande av Movingo Kundservice, och i delårsperioden fattat beslut om Etapp 2 bidrar alla till måluppfyllelse. Till den samlade måluppfyllelsen hör även tidigare fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering av länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg, buss och de anropsstyrda serviceresorna som den sedan tidigare genomförda etableringen av Servicecenter Sörmland. Årsredovisningen 2017 presenterades för första gången i en digitalt anpassad populärversion som ett komplement till den traditionella textversionen. Här berättar vi om vår verksamhet på ett sätt som är lättillgängligt och intressant för våra resenärer. Via en interaktiv bussresa får användaren själv klicka sig runt och upptäcka de olika delarna av vår verksamhet som vi presenterar i rörlig bild och korta texter. Årsredovisningen, både den tryckta och den digitala populärversionen, har också uppmärksammats stort i lokal media samt branschpress. Resandet fortsätter att utvecklas bra och antalet påstigande uppgick till drygt 3,4 miljoner under perioden som motsvarar en ökning på 3 procent. Resandet med skolkort, som är inkluderat i dessa siffror, minskade däremot och tynger därmed den totala statistiken. Om skolkortsresor exkluderas så uppgår ökningstakten till 8 procent. Det ökade resandet gav också genomslag på biljettintäkterna som ökade med 5 procent jämfört med samma period föregående år. Resandet i den särskilda kollektivtrafiken ökade med tre procent jämfört med samma period föregående år; från resor till resor. Under perioden har de dagliga kundnöjdhetsmätningarna i den särskilda kollektivtrafiken visat på fortsatt hög nöjdhet och variablen om att Servicecenter Sörmland är Trevliga och tillmötesgående visar även fortsatt en hög nöjdhet från användarna om 4,93 på en 5-gradig svarsskala. Andelen förnybara drivmedel uppnår för första gången 100 procent i den allmänna kollektivtrafiken med buss. Sedan tidigare och även denna period drivs tågen med förnybar el och andelen förnybara drivmedel i den särskilda kollektivtrafiken uppgår under perioden till 87,6 procent. I januari var det också trafikstart inom ramen för TUPP01 Serviceresor Nyköping/Flen. Samma månad publicerade vi också förfrågningsunderlag för TUPP05, Busstrafik i Södra och Västra Sörmland. I mars publicerades förfrågningsunderlaget för TUPP04, Skärgårdstrafik Sörmland, samt TUPP06, Skolskjuts och övriga resor i Nyköping. Dessvärre drabbades vår verksamhet också av en tragisk händelse den 15 januari då ett fordon som kör sjukresor på uppdrag av Sörmlandstrafiken råkade ut för en allvarlig olycka. Fordonet, som färdades på väg 52 i riktning mot Katrineholm, hade två passagerare när det av okänd anledning kolliderade med ett träd. Båda passagerarna omkom som en följd av sina skador. I mars fick vi ta del av polisens utredning och det konstaterades då att misstanke saknas om att föraren brutit mot gällande lagar och regler. 5

6 Redan nu har året också präglats av den regionbildning som står för dörren. De olika delprojektgrupperna har kommit igång med sina respektive arbeten och vi förbereder oss alla för att på bästa möjliga sätt ta klivet in i en ny organisation som främjar den regionala utvecklingen där kollektivtrafiken är en mycket viktig del. Myndighetens ekonomiska utfall under perioden januari till mars uppgick till tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativt resultat med tkr jämfört med budget 2018 där den allmänna kollektivtrafiken avviker positivt och prognostiseras till tkr medan den särskilda kollektivtrafiken prognostiseras till tkr. De huvudsakliga skälen till detta beror på en ökad trafikkostnad för den särskilda kollektivtrafiken kopplat till ett högre resande och en högre indexutveckling än budgeterat. Total nettokostnad Medlem Budget 2018 Utfall jan-mars 2018 Prognos 2018 Avvikelse budget/prognos Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget SUMMA Nettokostnad allmän Medlem Budget 2018 Utfall jan-mars 2018 Prognos 2018 Avvikelse budget/prognos Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget SUMMA Nettokostnad särskild Medlem Budget 2018 Utfall jan-mars 2018 Prognos 2018 Avvikelse budget/prognos Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget SUMMA Tabellerna ovan visar medlemmarnas kostnad för sin verksamhet i myndigheten. I tabellerna redovisas budget, utfall januari till mars och prognos samt budgetavvikelse jämfört prognos. Tabellerna redovisar total nettokostnad samt en uppdelning av nettokostnaden på allmän och särskild kollektivtrafik. 6

7 Väsentliga händelser under perioden Precis i anslutning till delårsperiodens start har vi i årsredovisning 2017 bland annat kunnat notera att ny årlig tidtabell trädde i kraft i hela EU andra söndagen i december, så också i Sörmland, samt att Strängnäs nya resecentrum invigdes den 1 december Utöver det har vi sedan tidigare konstaterat dels att det fanns registrerade användare på Sörmlandstrafikens Mina sidor vid årets slut och att Sverigeförhandlingen överlämnade sin slutrapport till regeringen den 20 december och att förhandlingens uppdrag därmed avslutades. Väsentliga händelser i januari: Nytt avtal för kontrollanttjänster - Kontrollverksamhet för den allmänna kollektivtrafiken i Sörmlands län - trädde i kraft vilket innebar en utökning av kontrollanttimmar samt ett utförande av kvalitetskontroller Trafikstart skedde på nyåret inom ramen för TUPP01 Serviceresor Nyköping/Flen Förfrågningsunderlaget för TUPP05, Busstrafik Södra och Västra Sörmland, publicerades Katrineholmsdepån invigdes Autonoma testfordon fick börja testköras efter beslut från Transportstyrelsen Efter beslut i riksdagen i december innebärandes att medel avsattes för avgiftsfri kollektivtrafik för vissa skolungdomar sände Näringdepartementet som följd i frågan remiss om förslag till stödordning för om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar En sjukresetransport förolyckades på väg 52 med följd att två resenärer omkom och föraren skadades Myndigheten höll föredrag i Svensk Kollektivtrafiks avtalskommitté om arbetet med servicereseavtalen Väsentliga händelser i februari: Rapport med utvärdering om olyckan där stridsfordon kolliderade med tåg under försvarsövningen Aurora publicerades Resenärer på Svealandsbanan reste för första gången i den nya tunneln som är byggd som en del i dubbelspårsutbyggnaden Strängnäs - Härad Vinterrelaterade skador på lok och vagnar ledde till kvalitetsproblem i tågtrafiken i form av korta och inställda tåg. Problemen kulminerade på Nyköpingsbanan vecka 7 Vice statsminister Isabella Lövin gästade Eskilstuna för att bland annat lära sig mer om satsningen på elbussar och trepartsamarbetet mellan Sörmlandstrafiken, Eskilstuna kommun och Transdev Första delen av resenärsstudien TEX genomfördes Kampanj för att marknadsföra Swish som betalsätt genomfördes på bussarna Väsentliga händelser i mars: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet blev efter ansökan medlem i föreningen Svensk Kollektivtrafik Trafikstart för avtalsområde Personbilar Nyköping inom TUPP01, Serviceresor Nyköping/Flen Sista dag för anbud med följande anbudsöppning i TUPP05, Busstrafik Södra och Västra Sörmland MÄLABs styrelse fattade Inriktningsbeslut om Etapp 2 som handlar om hur tågtrafiken ska vara utformad från T22 Förfrågningsunderlaget för TUPP04, Skärgårdstrafik Sörmland, publicerades Förfrågningsunderlaget för TUPP06, Skolskjuts och vissa övriga resor i Nyköping publicerades Väsentliga händelser i anslutning till delårsrapportens slut i början på april: Åklagare meddelade att förundersökningen avseende olyckan på väg 52 läggs ner och att misstanke om något brott inte föreligger Tilldelningsbeslut fattades i Upphandling av NKI-undersökningar, det vill säga kundundersökningar avseende den allmänna kollektivtrafiken i länet Beslut togs om att lansera fler systemtjänster för att sälja Movingo via app och webb (BRUM) fattades i nära anslutning efter delårsrapportens slut. Samtidigt beslutades att utrusta Sörmlands egna betal- och biljettsystem med standarden BoB, samtliga att lanseras i juni månad 7

8 Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden januari till mars 2018 har direktionen i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet sammanträtt enligt plan den 1 mars Vid sammanträdet fastställdes Årsredovisning 2017 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt samrådsversionen av kommande Verksamhetsplan och budget 2019 ( ). Direktionen godkände Trafikbokslut 2017 med årlig rapport. Övriga ärenden som behandlades var bland annat ansökan om medlemskap i Svensk Kollektivtrafik, nomineringar av styrelseledamöter i Länstrafiken Sörmland AB, instruktioner till stämmombud vid årsstämmor i Länstrafiken Sörmland AB, MÄLAB och AB Transitio samt till extra bolagsstämma i Samtrafiken Sverige AB. Direktionen informerade sig även om status i arbetet med Ny Trafik, Program Trafik och status i trafiken och avtalen samt status i trafikbeställningarnas utredningsuppdrag från medlemmarna. Arbetet i SKTM:s hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Länstrafiken Sörmland AB Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktier i Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent. Länstrafiken Sörmland AB äger i in tur Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har under året sammanträtt den 1 mars Vid sammanträdet hanterades bland annat Årsredovisning 2017, Verksamhetsplan och budget 2019 ( ), ny attestordning samt information om Katrineholmsdepån och det pågående försäkringsärendet. Mälardalstrafik AB (MÄLAB) Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktier i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent. Styrelsen i MÄLAB har under året sammanträtt vid ett tillfälle. Beredning inför styrelsens sammanträden sker vid träffar med förvaltningschefer och motsvarande i Mälardalen. Trafik i Mälardalen AB (TiM) SJ och MÄLAB har som en följd av att TiM-avtalet löpt ut avvecklat bolaget. AB Transitio Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktier i AB Transitio till fem procent och äger tillsammans med 20 landsting/regioner och kollektivtrafikmyndigheter AB Transitio. Myndighet har inget engagemang i ägarråd eller styrelse hos AB Transitio men deltar i styrgruppen kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Samtrafiken Sverige AB Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är aktieinnehavare i Samtrafiken Sverige AB men har inte något engagemang i styrelsen. Under förra året sas SPA -09 upp av en part och arbete för ett nytt partneravtal, SPA-10, pågår. Samtrafiken meddelade i brev per den 16 mars 2018 att avtal Samtrafikens branschutvecklingsavtal Biljett- och betalprojektet som trädde i kraft den 1 januari 2017 sägs upp. Skälet till uppsägningen är enligt Samtrafiken att tjänsten är inarbetad i det nya partneravtalet SPA-10 som är färdigt för utskick inom kort och kommer att börja gälla den 1 juli Svensk Kollektivtrafik Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är numer efter ansökan medlem i föreningen Svensk Kollektivtrafik. Inträdet skedde från 1 mars

9 Strategisk samverkan under perioden I syfte att uppnå en bra utveckling av måluppfyllelse i kollektivtrafiken och i verksamheten samtidigt som våra resurser måste prioriteras adresseras följande forum vara våra mest prioriterade för deltagande i. Under perioden har följande arbete skett i och genom forumen: En Bättre Sits En Bättre Sits (EBS) är ett transportpolitiskt samarbete mellan ett stort antal intressenter i sju län som arbetar tillsammans för en sammanhållen hållbar region med infrastruktur och kollektivtrafik. Under perioden gick inbjudan ut från En Bättre Sits i frågan om kick-off för arbetet med ny storregional systemanalys. Kick-offen kommer att gå av stapeln den 3 maj i Stockholm. SKL Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger stöd i form av intressebevakning, rådgivning och verksamhetsutveckling i arbetet med mål för länens kollektivtrafik. SKL bjuder tillsammans med Svensk Kollektivtrafik, en förening som vi nyligen blivit medlemmar i, in förvaltningscheferna till nationella RKTM-träffar. MÄLAB MÄLABs uppdrag är förvaltning och utveckling av regional tågtrafik i Mälardalsregionen. Myndigheten deltar vid tjänstemannaberedningar och styrelsesammanträden. Länspensionärsråd och rådet för funktionshinderfrågor Myndigheten ordnar bland annat studiebesök på Servicecenter Sörmland samt besöker olika rådsgrupper runt om i länet. Kollektivtrafikhandläggarnätverket Prioriterat forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor som representanterna tar vidare hos respektive medlem. Under perioden har en ordinarie träff skett samt så att det varit en träff med handläggarna inom den särskilda kollektivtrafiken. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Diverse nätverk Representanter från myndigheten deltar i planeringschefsnätverk, juristnätverk, ekonomichefsnätverk, kommunsekreterarnätverk samt kommunikationschefsnätverk. Dessa nätverk har lite olika representation. Gemensamt för alla är att det är deltagare från Landstinget Sörmland och kommunerna. I flertal deltar även Regionförbundet Sörmland och i något även Länsstyrelsen Sörmland. 9

10 VERKSAMHETEN UR OLIKA PERSPEKTIV I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: medborgarperspektivet om information, nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken, samordningen och avtalen samt om de trafikstödjande funktionerna produkter, depåer och tekniska system, medarbetarperspektivet om vår kompetensförsörjning samt det ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling Foto: Emelie Otterbeck 10

11 MEDBORGARPERSPEKTIVET All vår verksamhet syftar i grunden till att skapa bästa tänkbara förutsättningar för våra medborgare. Kontakt, dialog och information till resenärerna är viktiga verktyg för att uppnå detta. Myndighetens nyckelfunktioner som ska svara upp mot de höga krav som medborgarna har på tillgänglighet, information och dialog är Servicecenter Sörmland samt kommunikations- och försäljningsenheten. Servicecenter Sörmland medborgarnas kontaktyta för allmän och särskild kollektivtrafik: Året inleddes med att flera uppdateringar blev genomförda för verksamhetens planeringssystem Alfa, även om det under januari fanns funktioner som fortfarande inte fungerade helt optimalt. Syftet med uppdateringen var att effektivisera planeringen och samordningen för resandet, framförallt inom den särskilda kollektivtrafiken. Under det första kvartalet har två förberedelsearbeten påbörjats varav ett innebär att Sörmlandstrafiken kommer att finnas tillgängliga på Facebook innan sommaren Det innebär för medborgarna en tätare och mer effektiv dialog med oss. Innan sommaren kommer Movingo att lansera egna försäljningskanaler vilket innebär att Movingo kundservice får utökade arbetsuppgifter i form med teknisk support för dessa digitala kanaler. Förberedelserna inför tillkommande arbetsuppgifter har inletts. Mellan 1 januari till 31 mars har Movingo kundservice besvarat samtal varav 76 procent besvarades inom 60 sekunder. Medelkötiden uppgick till 01:04 minuter. Gällande kundsynpunkter har verksamheten tagit emot 392 stycken under perioden där de vanligaste frågorna som ställs handlar om biljettköp, priser och giltighet. Eftersom Movingo kundservice etablerades under sommaren 2017 kan ingen jämförelse göras mot samma period tidigare år. För den allmänna kollektivtrafiken besvarades samtal och cirka kundsynpunkter registrerades. Dessa volymer ligger i nivå, om än något lägre än föregående år, då samtal besvarats och cirka kundsynpunkter registrerats. Under mars genomgick medarbetarna inom Servicecenter en gedigen utbildning i ärendehantering för att på ett mer enhetligt sätt ta emot och handlägga inkommande kundsynpunkter. Mellan januari till mars har cirka 280 reklamationer om förseningsersättningar registrerats. Samma period föregående år inkom 90 reklamationer till Servicecenter. Ökningen beror på att tågtrafiken under perioden haft stora störningar i trafiken vilket har gjort att reklamationerna ökat, samt att flera resenärer sedan hösten 2017 enklare kan ansöka om förseningsersättning digitalt via webbformuläret på Sörmlandstrafikens hemsida. För den särskilda kollektivtrafiken har Servicecenter tagit emot 606 kundsynpunkter vilket är något fler än samma period föregående år när 551 kundsynpunkter mottogs. Servicecenter har besvarat cirka samtal för serviceresor vilket är en ökning med cirka samtal jämfört samma period föregående år då cirka samtal besvarades. Medelkötiden uppgick till 01:15 min och ungefär 68 procent av samtalen besvarades inom 60 sekunder. Trafikledningen för den särskilda kollektivtrafiken har svarat på samtal under perioden vilket är cirka samtal färre jämfört med samma månader föregående år då samtal besvarades. Minskningen beror sannolikt på att vi under januari till mars 2018 inte har lika många nya förare i trafiken som vid 2017 när de nya trafikavtalen trädde i kraft. Tabellen ovan visar samtalsstatistiken för perioden. 11

12 Framtagande av digital populärversion av årsredovisningen: För första gången valde myndigheten att ta fram två versioner av årsredovisningen; en traditionell pappersversion och en digital populärversion. Arbetet med dessa pågick från årsskiftet fram till mitten av mars. Inriktningen på den digitala populärversionen var att utifrån ett resenärsperspektiv berätta om vår verksamhet på ett sätt som är angeläget för den vanlige medborgaren. I korta, lättbegripliga texter kombinerat med interaktiv grafik och filmer kan användaren själv navigera på webbplatsen för att få reda på mer om vår verksamhet. I slutet av mars kom sista pusselbiten på plats då sidan anpassades för att även kunna läsas via mobila enheter. Responsen har varit mycket positiv; både från kunder och media. TEX fältstudie ur resenärens olika perspektiv: För att bättre skapa oss en uppfattning av våra resenärers behov utifrån deras olika perspektiv och förutsättningar har myndigheten under våren deltagit i projektet TEX. Det är en fältstudie kombinerad med workshop där representanter från olika avdelningar av myndigheten deltar tillsammans med representanter från Eskilstuna kommun och trafikföretaget Transdev. I olika arbetsgrupper fick deltagarna ge sig ut på bussarna och intervjua olika typer av resenärer med olika behov och förutsättningar. Utifrån detta arbetade man fram tänkbara förbättringsåtgärder; både på kort och lång sikt. Resultatet håller på att analyseras och kommer att presenteras längre fram i vår. Buss-o-gram-kampanj i hela länet: Hösten 2017 genomförde vi kampanjen Buss-o-gram tillsammans med Eskilstuna kommun. Kampanjen går ut på att vana bussresenärer (innehavare av något av våra periodkort) kan bjuda in en person i sin närhet till två fria bussresor genom att skicka ett buss-o-gram. Vi levererar då ett busskort laddat med 48 kronors reskassa i en lyxig presentförpackning tillsammans med en personlig hälsning från personen som skickat buss-o-grammet. 94 buss-o-gram skickades ut under förra vändan och i mars lanserades ännu en vända av kampanjen. Nytt för denna gång var att även Nyköpings kommun deltar och att kampanjen är öppen för deltagande resenärer i hela länet. Kampanjen kommer att avslutas under maj månad. Tillgänglighetsanpassning av webben: I början av året har vår webbleverantör genomfört åtgärder för att förbättra tillgängligheten på vår webbplats. Dessa åtgärder har sedan tidigare identifierats av den granskning som vi beställde angående tillgängligheten i slutet av Dialogen med referensgruppen från synskadades riksförbund har fortsatt under våren med flera förbättringsåtgärder som resultat. Lanseringsfilm för appen Serviceresor Sörmland: I mars färdigställdes och lanserades filmen för appen Serviceresor Sörmland. I filmen får vi följa bandet Gehör som använder sig av serviceresor-appen för att ta sig till och från sina spelningar och konserter. Budskapet är att visa på nyttan som funktionen serviceresor tillför för sina användare. Det är en förutsättning som underlättar ett rikare liv med en aktiv fritid utan begränsningar. Filmen kan ni se på vår webbplats. Mediehantering: Under perioden har myndigheten svarat på tre insändare och skickat ut sex pressmeddelanden. Insändarna har bland annat handlat om fria skolresor för ungdomar och busstrafik sommartid mellan Kvicksund och Eskilstuna. De pressmeddelanden som vi har skickat ut har handlat om: Årsredovisningen med resestatistiken Den digitala årsredovisningen med fokus på vårt nya sätt att berätta om vår verksamhet Lansering av våra signerade handbollskort i samband med projektet handbollsbussen Utökningen av Movingo-samarbetet efter att Tåg i Bergslagen ansluter sig Buss-o-gram-kampanjen Resultatet av utredningen kring dödsolyckan på väg 52 Totalt har pressutskicken resulterat i elva publiceringar i olika medier; däribland E-Kuriren, P4 Sörmland, SVT Sörmland, Sörmlands nyheter och Bussmagasinet. Station 360: Antalet besökare de första tre månaderna på Station 360 var strax över Bokningsläget de första tre månaderna för bussreklam har varit bra och visar en ökning jämfört med samma period föregående år. Utöver det har även myndigheten använt ytorna för att göra reklam; bland annat för Swish som betalsätt. Fortsatt ökning för Swishanvändningen: I appen har vi ökat försäljningen av enkelbiljetter med 46 procent från samma period föregående år och januari till mars såldes det totalt enkelbiljetter i appen. Under februari 12

13 genomfördes en kommunikationskampanj för att marknadsföra Swish som betalsätt i appen. Vi noterar nu att andelen biljetter som betalas med Swish har ökat från 18 procent i början av januari till 32 procent i slutet av mars. Företagsförsäljning: Under perioden januari till mars har 181 biljetter sålts via vår betalfunktion Företagskonto där arbetsgivare kan ansluta sig och enkelt administrera betalningen av tjänsteresor för sina anställda. Total har åtta arbetsgivare anslutit sig till tjänsten och ytterligare ett par har lämnat in intresseanmälan. Strängnäs kommun är den största avtalspart där man tecknat ett centralt avtal för hela kommunen. Kommunikationskampanj för tjänsten kommer att ske under våren, bland annat genom annonsering i Sörmlandsmedias miljöbilaga som ges ut i april. Kundundersökning för särskilda kollektivtrafiken: För den särskilda kollektivtrafiken utförs varje månad en kundundersökning med 100 resenärer via telefon i syfte att mäta kundnöjdheten inom serviceresor som inkluderar både färdtjänst och sjukresor. Kundundersökningen omfattar sju frågor och kunderna får möjlighet att betygsätta verksamheten. Betygssättningen sker på en skala 1-5, där 1 är det lägsta betyget och 5 det högsta. Följande frågor ställs i kundersökningen: 1. Det är lätt att komma i kontakt med Servicecenter? 2. De som svarar är trevliga, tillmötesgående och professionella? 3. Jag upplevde en hög servicekänsla i kontakten med Servicecenter? 4. Hur nöjd är du med bokningen av dina resor? 5. Hur upplevde du resan från att den påbörjades till dess att den slutfördes? 6. När jag beställer senast framme tid, kommer jag fram i tid? 7. Förarna är trevliga och tillmötesgående? Resultaten av kundnöjdhetsmätningen fortsätter i en positiv riktning med höga resultat. Jämfört med myndighetens uppsatta kvalitetsmål på 4,3 ligger resultatet för perioden strax över. Resultatet på frågorna överstiger minst 4 i samtliga fall utom fråga 3. Där uppgår svaret till ett medel på 3,86 för perioden. En jämförelse med motsvarande period förra året kan inte göras eftersom denna fråga inte fanns med i undersökningen då. Jämfört med förra undersökningen (kvartal fyra 2017) har det dock skett en förbättring från 3,72 till 3,86. Tabellerna nedan visar kundundersökning med svar på samtliga sju frågor fördelat på månad. 13

14 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIVET - med trafikstödjande funktionerna produktutveckling, fastigheter och tekniska system Trafikförsörjningsperspektivet redogör för trafiken, trafikstödjande funktioner och system samt för strategi och utveckling av trafiken. Myndigheten fortsätter att arbeta med målsättningen att få länets kollektivtrafik att utgöra ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Detta i enlighet med myndighetens uppdrag och medlemmarnas ambition om att öka samordningen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Ett centralt arbete för myndigheten under innevarande och kommande år är Program trafik som omfattar trafikupphandlingar för både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Programmet omfattar även samtliga uppstartsprojekt kopplat till trafikupphandlingarna. Även Sörmlands och grannlänens arbete genom Mälardalstrafik (MÄLAB) om tågtrafiken och dess utveckling är centrala i verksamheten. Prioriterat i trafikförsörjningsperspektivet är även att alltjämt lyfta behov av infrastruktur för måluppfyllelse inom kollektivtrafiken och som del i att uppnå samhällsnyttomål. Tågtrafiken Trafiken med regionaltåg har drabbats av vinterrelaterade problem med förseningar samt avkortade tågfordon eller till och med inställda tåg som följd. Gällande tågtrafiken har fokus under perioden därmed legat på att dämpa effekter för resenärerna. Myndigheten har i detta syfte tillsammans med MÄLAB och SJ haft fortlöpande avstämningar; främst under februari fanns stora brister i den dagliga trafiken. Ett annat fokusområde var framtagandet av underlag för tågtidtabellen 2019 som utöver senare kvällsavgångar fredagar och lördagar på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen inte innehåller några större förändringar. Också det strategiska arbetet fortsatte; efter ett par års utredningsarbete fastställde MÄLAB inriktningsbeslutet för etapp 2 i mars. Beslutet, innehållande inriktningen för tågtrafiken i nästkommande avtalsperiod efter 2021, behöver nu bekräftas av myndighetens direktion och av landstings-/kommunfullmäktigen i länet. Det ställer krav på en noggrann ärendeberedning av myndigheten. Arbetet med anskaffning av tågfordon: Totalt är nio fordon i produktion hos leverantören Stadler och det första fordonet har i skrivande stund transporterats till Erlen för tester. Totalt är cirka 40 olika produktionsbesiktningar genomförda och kvalitetsnivån är generellt mycket bra med få anmärkningar vilket är positivt. Några artikelinspektioner är fortfarande inte godkända men Stadler åtgärdar avvikelserna på ett bra sätt. Första fordonet i testanläggningen i Erlen. Fordonet är inte komplett utan ska kompletteras med utrustning innan testning påbörjas. I bakgrunden kan man se Stadlers snabbtåg EC250 SMILE. Bilden till höger visar salong på övervåningen med skärmar för passagerarinformation längst fram. 14

15 Bild 2: Läsbelysningen vid nackstöden Bild 1 : Motsitsgrupp med bord Testplanen är godkänd och detaljplanering av testverksamheten pågår. De första testerna görs i Schweiz medan huvuddelen av testerna görs i Sverige med början i juni. Första fordonet kommer att visas i Sverige den 27 juni och ett fordon ska även visas på Innotransmässan i Berlin i september. I nuläget har fordonet godkännande för att testas på spår i Schweiz inklusive delgodkännande för ERTMS-systemet. Som kuriosa kan nämnas att fordonet i det Schweiziska testgodkännandedokumentet bedöms ha 333 förstaklassäten. Gällande utbildningsplanering har man etablerat ett mycket väl fungerande samarbete mellan de olika intressenterna. Ett första utkast till underhållsplan har tagits fram för fordonen och förberedelserna av underhållssystemen är långt framskridna. Tidplanen är mycket kompakt och det finns risk att aktiviteter som är inplanerade förskjuts av olika anledningar vilket kan få som konsekvens att leveransen försenas. Projektet har god bevakning på hur Stadler hanterar dessa risker. Busstrafiken Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter medan de lokala linjerna i huvudsak körs inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs, Katrineholms och Flens tätorter. Trafiken mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) bedrivs sedan juli 2015 helt i kommersiell regi. Inom Program Trafik har ett omfattande arbete bedrivits under 2017 och inledningen av 2018 avseende den första upphandlingen för busstrafiken i södra och västra Sörmland med trafikstart i augusti Publicering utav förfrågningsunderlag genomfördes i mitten av januari med planerad tilldelning i månadsskiftet april/maj. Ett arbete pågår även vad gäller den kommunikationsinsats som ska genomföras i samband med tilldelning. Under inledningen av året har projektet för upphandlingen av busstrafiken för Eskilstuna, TUPP07 Busstrafik Norra Sörmland, inletts. Planerad publicering är i början av 2019 och trafikstart i december Innan sommaren kommer samråd inför upphandling i TUPP07 Busstrafik Norra Sörmland att genomföras och beslut om trafikplikt för området kommer att fattas av direktionen i maj. Den första mars inleddes myndighetens utbildning av förare inom den allmänna kollektivtrafiken. Utbildningen fokuserar på bemötande och biljettsortiment. Utbildningen är en halvdag och genomförs i egen regi utav myndighetens medarbetare. Utbildningarna hålls hos trafikföretagen på depåerna i Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs. Genomförandet av utbildningarna kommer pågå under hela 2018 med målsättningen att ha träffat så många förare som möjligt. Under året är totalt 42 utbildningar planerade att genomföras. Hitintills har 103 förare gått utbildningen. Utbildningens syfte är att skapa en varaktig kompetensutveckling gällande bemötande och en djupare förståelse för produktsortiment och betalsystemet. Fortlöpande pågår ett dedikerat arbete avseende uppföljning av trafikavtalen och ett nära samarbete med trafikföretagen. Under 2018 genomförs bland annat 25 avstämningsmöten med trafikföretagen, sex revisioner, 130 kontroller av rena fordon och 100 stickprovskontroller av fordon. Hitintills har åtta avstämningsmöten hållits, en revision, 49 kontroller av rena fordon och 46 stickprovskontroller genomförts. 15

16 Totalt registrerades drygt 3,4 miljoner påstigande i den allmänna kollektivtrafiken med buss under perioden. Detta är en ökning med 3 procent jämfört med samma period Skolkorten, med stor betydelse för det totala utfallet, minskar hos nästan samtliga medlemmar, dock mest i Eskilstuna. Exkluderas skolkorten så har resandet i länet ökat med 8 procent. Trosa och Vingåker står för den största ökningen. Den kraftiga minskningen i stadstrafiken Flen förklaras med att kommunen tillfälligt bjöd på avgiftsfria resor när den nya linjen infördes, med omfattande resande i januari 2017 som följd. Resandet med de regionala linjerna ökade med 5 procent till påstigande. Sannolikt har vädret bidragit till den positiva resandeutvecklingen. Påstigande landsbygd per kommun jan-mars 2018 (exkl. skolkort inom parantes) Förändring jmf med 2017 (exkl. skolkort inom parantes) Eskilstuna (93 700) - 7 % ( - 2 %) Flen (62 500) 4 % (10 %) Gnesta (33 100) 5 % (8 %) Katrineholm (72 200) 2 % (8 %) Nyköping ( ) 6 % (10 %) Oxelösund (48 700) 7 % (7 %) Strängnäs ( ) 0 % (7 %) Trosa (34 000) 15 % (16 %) Vingåker (38 300) 13 % (18 %) Utanför länet (17 200) 9 % (12 %) Totalt Landsbygd ( ) 3 % (8 %) Påstigande stadstrafik Eskilstuna ( ) 2 % (9 %) Flen (6 400) - 24 % (-35 %) Katrineholm (57 700) 9 % (12 %) Nyköping ( ) 10 % (12 %) Strängnäs (80 800) - 5 % ( - 5 %) Totalt Sörmlandstrafiken ( ) 3 % (8 %) En analys på linjenivå visar att följande linjer utmärker sig: 16 - Linje 29 genom en minskning med 33 procent på grund av mycket färre påstigande från hållplatsen Hållsta (stängt flyktningsboende). - Linjerna 1 och 2 i stadstrafiken Strängnäs genom en minskning med 7 respektive 17 procent, kan till stor del ses som följd av diverse linjeomläggningar i samband med nybyggnationen av resecentrum. - Linje 304 genom en ökning med 17 procent, verkar huvudsakligen vara en Movingo effekt, påstigande från busshållplatsen Läggesta har ökat med nästan 50 procent. - Linjerna 563 och 605 genom en ökning med 22 respektive 24 procent, på grund av en stor ökning av resenärer med reducerade enzonskort, men även skolkort. Det finns ännu inga siffror om resandet med regionaltåg tillgängliga för perioden. Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Sedan 1 januari 2017 utförs den anropsstyrda trafiken inom avtalen för serviceresor och skolskjuts. På så sätt samplaneras resorna vilket är ett led i myndighetens uppdrag att samordna kollektivtrafiken. Den anropsstyrda allmänna trafiken som idag finns inom myndighetens uppdrag består av skärgårdstrafik i Nyköpings kommun, kompletteringstrafik och linjelagd trafik där resan måste bokas på förhand. Förutom skärgårdstrafiken, som fortsatt beställs direkt hos skepparen, sker bokningarna via Servicecenter. Under perioden januari till mars 2018 genomfördes 81 resor med kompletteringstrafiken och 983 resor med den anropsstyrda allmänna kollektivtrafiken med taxi. 270 resor har genomförts med skärgårdstrafiken under perioden, vilket kan jämföras med 223 genomförda resor under samma period föregående år. I mars månad publicerades upphandlingen för skärgårdstrafiken med planerad tilldelning innan sommaren och med trafikstart i juni Myndigheten arbetar för närvarande, på

17 uppdrag av medlemmarna och med syftet att öka samordningen, med en utredning gällande anropsstyrd trafik och möjlig utveckling av den i framtiden. Anropsstyrd särskild kollektivtrafik I ett drygt år har de nya avtalen för den anropsstyrda särskilda kollektivtrafiken varit i drift. Under 2017 hade Flen och Nyköpings kommuner direktupphandlade avtal inom serviceresor. Dessa avtal ersattes den 1 januari 2018 för Flens kommun och för specialfordonen i Nyköpings kommun med ordinarie avtal. Trafikstart för personbilar i Nyköpings kommun var den 13 mars. Vid båda dessa tillfällen gick trafikstarten bra; utan några störningar. Myndigheten tilldelade i denna upphandling områdena Flen och Nyköping Personbilar till leverantören AB Trendtaxi, och området Nyköping Specialfordon till Taxi AB. I och med detta har vi haft trafikstart i samtliga avtalsområdena och kan därmed stänga den första upphandlingen, TUPP01, som ingår i Program Trafik Under hösten 2017 har myndigheten på uppdrag av medlemmar upphandlat skolskjuts, TUPP02. Avtalen omfattar fem områden, fyra i Katrineholms kommun och ett i Vingåkers kommun, med trafikstart juli Arbete pågår med implementeringen av dessa nya avtal tillsammans med kommunerna och trafikföretagen. Under mars har också upphandling av skolskjuts för Nyköpings kommun, TUPP06, publicerats med planerad tilldelning innan sommaren och med trafikstart i juli Enligt uppföljningsplanen i avtalen för serviceresor pågår revision ute hos samtliga trafikföretag under våren och kommer att färdigställas i juni. I enlighet med myndighetens uppdrag bedrivs kontinuerlig förvaltning och uppföljning av avtalen. I den löpande avtalsuppföljningen genomförs stickprovskontroller och besök ute hos respektive trafikföretag. Varje månad erbjuds trafikföretagen ett utbildningstillfälle för att möjliggöra certifiering av nyanställda förare. Till detta erbjuds extra utbildningstillfällen i samband med en trafikstart. Utöver dessa utbildningar genomför myndigheten regelbundna fortbildningar av förare. Under inledningen av 2018 har fortbildning genomförts för förare inom Skolskjutsavtalen och Servicereseavtalen för Strängnäs, Gnesta och Trosa. För Nyköpings del har fortbildning genomförts för förare inom skolskjutsavtalet. Under året kommer 276 egenkontroller av fordon, 27 stickprovskontroller, 40 avstämningsmöten och nio revisioner att genomföras. Hitintills har 24 stickprovskontroller, elva avstämningsmöten och fyra revisioner genomförts. Den 15 januari inträffade en allvarlig olycka på väg 52 i riktning mot Katrineholm med ett fordon i vår upphandlade trafik. Båda passagerarna omkom av sina skador. Ett krisledningsarbete genomfördes i anslutning till olyckan. Utredning av omständigheterna kring olyckan och vad som orsakat den har utretts av polisen. Den 28 mars kom det till vår kännedom att åklagaren lagt ned ärendet då brottsmisstanke mot föraren inte föreligger. Resandet inom den anropsstyrda särskilda kollektivtrafiken Under perioden januari till mars 2018 har totalt resor utförts inom den anropstyrda särskilda kollektivtrafiken. Samma period föregående år genomfördes totalt resor. För det första kvartalet 2018 har cirka tre procent fler resor genomförts i jämförelse med samma period föregående år. Utav de totalt antal genomförda resorna står färdtjänstresor för cirka 37 procent av resorna, sjukresor för cirka 25 procent av resorna och omsorgsresor för cirka 22 procent. Den största ökningen ser vi bland omsorgsresor där det genomförts tolv procent fler resor det första kvartalet 2018 i jämförelse med samma period föregående år. För vissa medlemmar har inledningen av 2018 inneburit ett ökat resande medan det för andra har inneburit ett minskat resande. Under sommarmånaderna minskar antalet resor till följd av att skolverksamhet och annan planerad verksamhet stängs ned. 17

18 Produktanvändning Totalt registrerades drygt 3,4 miljoner påstigande i den allmänna kollektivtrafiken med buss under perioden. Skolkorten, med stor betydelse för det totala utfallet, minskar hos nästan samtliga medlemmar; dock mest i Eskilstuna. Exkluderas skolkorten så har resandet i länet ökat med 8 procent. Detta återspeglas också av att samtliga andra biljettyper ökar jämfört med året innan. Mest markant är ökningen av lågtrafikkorten. Movingo verkar helt klart ha bidragit till ett nettotillskott av resandet, även om viss överflyttning från andra produkter ur Sörmlandstrafikens produktsortiment kan konstateras för vissa linjer. Typ av färdbevis Antal påstigande jan-mars 2018 Förändring jmf med 2017 Skolkort inkl. elevkort % 30 dagars zon/länskort % 30 dagars zon/länskort, reducerat % Förköp (App, Reskassa) % Enkelbiljetter Köp ombord % Lågtrafikkort % Seniorkort % Movingo (ny) Övriga % Totalt % I diagrammet över andelen påstigande efter färdbevis och medlem framgår att valet av de olika produkterna skiljer sig åt mellan de olika medlemmarna. Skolkorten har stor betydelse, förutom i städerna Nyköping, Katrineholm och viss mån Flen. Då andelen påstigande med prisreducerade 30 dagarsbiljetter samtidigt är relativt hög i dessa städer används antagligen prisreducerade zonkort, till skillnad från skolkorten utan några begränsningar gällande antalet resor, i viss omfattning som alternativ till skolkort. I Eskilstunas trafik har prisreducerade 30 dagarsbiljetter bara relativ liten betydelse vilket beror på att de så kallade elevkorten ges till samtliga skolelever. I Gnesta kommun gäller SL:s 30 dagarskort och detta kort används frekvent i Gnestas trafik vilket syns i diagrammet och i den höga andelen övriga resor. 18

19 Fastigheter och depåer Myndighetens fastighetsplan innebär ett systematiskt arbete med förvaltning av de fastigheter som myndigheten är fastighetsägare till. Planen, som beskriver behoven av åtgärder på tio års sikt, har resulterat i att vi nu har en bra bild över åtgärder som genomförs årligen och vissa även med allvarlighetsgrad. Fastighetsplanen omfattar samtliga åtta fastigheter; depåerna i Vingåker, Katrineholm, Flen, Strängnäs, Trosa, Eskilstuna och i Nyköping samt Kaffestugan, som är en raststuga främst för förare i Nyköping. Med hjälp av fastighetsplanen finns en bra översikt vad gäller uppskattade kostnader under de närmsta tio åren per fastighet. De stora delarna som nu ses över i fastighetsplanen är golven i tvätthallarna, kompressorer samt ventilationen. Efter ett drygt år av ombyggnad av Katrineholmsdepån kunde invigning av den nya kontorsdelen genomföras den 8 januari i år. Ombyggnationen blev en nödvändighet då det 2015 upptäcktes sprickbildningar i tak och golv. Efter analys av byggnadens konstruktion kunde konstateras att verkstadsdelen och kontorsdelen har två skilda konstruktionssätt, där verkstadsdelen består av en pålad grund och kontorsdelen av ett flytande golv, vilket har fått till följd att bottenplattan under kontorsdelen höll på att sjunka. Under 2017 byggdes nytt golv med golvvärme och ny kundanpassad layout av lokalen. Framtida större ändringar på depåerna är anpassningar för att kunna hantera de nya trafikavtalen som startar

20 De tekniska systemen Under delårsperioden januari till mars 2018 har arbetet med att förvalta och utveckla, såväl medarbetarsystem som kundnära system, fortsatt och i flertalet fall i en riktning för att öka digitaliseringen och tillgängligheten. Detta främst i form för att göra information mer lättillgänglig. Betal- och trafikinformationssystem: Under första kvartalet har en beställning gjorts till leverantören av betal- och trafikinformationssystemet för att utrusta systemet med den nationella standarden för mobila biljetter (BoB). Även fortsatt har arbete ägnats åt stabilitetsförbättringar av systemet och ett antal funktioner kopplat till intäktssäkring och resandestatistik så som automatisk trafikanträkning har tagits i drift på fler bussar i Sörmland. Appen för allmänna kollektivtrafiken: Appen är numer utrustad med möjligheten att betala med Swish. Planeringssystem för den särskilda kollektivtrafiken: Även för planeringssystemet har stabilitetsförbättringar kontinuerligt utförts under perioden efter den stora uppdateringen som skedde i december. Arbete för att utveckla ALFA Connect, som är den del av planeringssystemet som används av handläggarna, har skett under perioden. Uppdatering av modulen kommer att ske under april och fortsatt. Appen och webb för särskild kollektivtrafik: Appen och webben (serviceresor.sormlandstrafiken.se) som också uppdaterades i samband med att systemet ALFA uppdaterades i december har fungerat väl under tiden och fortsatt utveckling pågår. Systemtjänster för Movingo (BRUM): Under perioden har arbetet med biljett och betalsystemet för Movingo (BRUM) pågått med hög intensitet. Projektet har kommit långt i utvecklingen av samtliga delar i systemet (Kund App och Webb samt backoffice funktion). Systemet har även utrustats med Samtrafikens standard för interoperabla mobilbiljetter (BoB) och tester har utförts mot Samtrafikens testsystem. Projektgruppen har genomfört tester hos leverantören Ridango som föll väl ut. Endast mindre buggfixar och en del texter återstår att översätta innan systemen kan anses vara redo för skarp drift. Informationsskärmar för realtid: Upphandlingsarbete pågår för att förse resecentrum och andra större bytespunkter i Sörmland med informationsskyltar för realtidsinformation. Ett antal av dessa planeras vara i drift under senare delen av Kommunikationsradiosystem: Under perioden har en förstudie gällande framtida kommunikationsradiosystem genomförts och en inriktning om att ansluta oss till RAKEL har antagits. Telefoni: Arbete pågår för att migrera vår telefoni från Region Örebro till D-data på Landstinget Sörmland och under perioden har en testmiljö satts upp. Även för de telefonabonnemang som finns för bland annat betal- och trafikinformationssystem pågår ett arbete i syfte att dessa överlåts från Region Örebro till d-data på Landstinget Sörmland. Projektet BORIS: Arbetet med BORIS syftar till att anskaffa datalagersystem för att få enklare hantering av statistik och rapportering. Under perioden har arbetet fortskridit och planeras vara implementerat före sommaren med integrationer till såväl betal- och trafikinformationssystemet som planeringssystemet ALFA. När telefonin är migrerad till Landstinget Sörmland kan en utveckling vara att även införa samtalsstatistik från telefonväxeln (TeleQ). 20

21 MEDARBETARPERSPEKTIVET Myndighetens uppdrag har sedan start vuxit och den utvecklingen fortsätter under Mälab gav 2017 myndigheten i uppdrag att starta upp Movingo kundservice och Mälab har sedan dess inlett dialog om ytterligare uppdrag kopplat till Movingo som troligtvis kommer att fortsätta att utvecklas. Men trots att mydigheten växer i takt med utökade uppdrag är verksamheten beroende av få nyckelpersoner. Detta gäller framförallt där det bara finns en eller två specialister inom ett specifikt område. När dessa medarbetare är frånvarande kortare eller längre på grund av sjukdom eller föräldraledighet är det mycket svårt att ersätta den kompetensen såväl internt som externt. Detta innebär en hög risk för verksamheten. Med anledning av ovanstående är arbetet med säkrad kompetensförsörjning en av de mest prioriterade områdena inom perspektivet. Nedan finns kort beskrivning av arbetet kring målområden inom medarbetarperspektivet. Lönebildning: Med utgångspunkt från beslutad lönepolicy, riktlinjer för lön, nya lönesamtalsmallar samt ny lönekartläggning har lönerevision det första kvartalet 2018 utgjort den mest betydande aktiviteten inom medarbetarperspektivet. HR-plan och Plan för lika rättigheter och möjligheter: Aktiviteterna i HR-plan och Plan för lika rättigheter och möjligheter har planerats in och startar upp i början av april. I den aktiviteten ingår flera delar. Vi går igenom och diskuterar riktlinjer mot kränkande särbehandling och trakasserier. Vi pratar sedan om vad det innebär för oss att i varje stund motverka och säga nej till dålig jargong, hur vi kan respektera varandra och behandla varandra lika. Vi ska också ta reda på mera vad medarbetarna ser som attraktivt hos arbetsgivaren. Vad ska vi göra mer av och vad kan vi förbättra? Slutligen ska vi diskutera vad som driver medarbetaren till att vara aktiv i sitt medarbetarskap. Kompetensförsörjning: Under första kvartalet 2018 har vi arbetat med att säkra kompetensförsörjningen. Ledningen ser fortsatt över det samlade kompetensförsörjningsbehovet för att kunna arbeta strategiskt i den frågan. Målet med denna kompetensförsörjningsstrategi är att verksamheten har den kompetens och den medarbetarvolym den behöver för att uppnå myndighetens mål. Detta bör särskilt ses mot bakgrund av den risk för ett alltför starkt beroende av vissa nyckelpersoner med expertkompetens som nämns i inledningen av detta perspektiv. Lägre sjukfrånvaro men fler som är sjuka: Det systematiska arbetsmiljöarbetet var fortsatt prioriterat under 2017 med fokus på sjukfrånvaron. Uppföljning och stöd till medarbetare samt förbättrade rutiner och riktade åtgärder i arbetsmiljön genomfördes. Detta arbete fortgår 2018 för att uppnå ständiga förbättringar ligger sjukfrånvaron drygt 1 procentenhet lägre än samma period Då det främst är den längre sjukfrånvaron som har gått ned utgör nu korttidsfrånvaron en större andel av den totala sjukfrånvaron. När det gäller frisknärvaron ser vi att fler medarbetare har fem eller fler sjukdagar än samma period Vid uppföljning av flextid 31 mars är medelflextiden lägre för gruppen som ligger över i tid utifrån avtalad ram än vid avstämning under

22 Sjukfrånvaro % av ordinarie arbetat tid 2018 Rullande 12 ( april 2017-mars 2018) Totalt 5,7 % 7,1 % 2017 Rullande 12 (april 2016-mars 2017) Kvinnor 4,7 % sjukfrånvaro i gruppen 5,8 % sjukfrånvaro i gruppen Män 7,0 % sjukfrånvaro i gruppen 8,7 % sjukfrånvaro i gruppen personer upp till 29 år 12,8 % sjukfrånvaro i åldersgruppen 17,7 % sjukfrånvaro i åldersgruppen Personer mellan år 5,6 % sjukfrånvaro i åldersgruppen 9,5 % sjukfrånvaro i åldersgruppen Personer 50 år och äldre 5,7 % sjukfrånvaro i åldersgruppen 3,3 % sjukfrånvaro i åldersgruppen Dag % av den totala sjukfrånvaron 53 % av den totala sjukfrånvaron >60 dagar 11 % av den totala sjukfrånvaron 34 % av den totala sjukfrånvaron Frisknärvaro, flextid Andel med högst fem sjukfrånvarodagar under året (rullande tolv april - mars) Medelflextid för de som låg över 30 h (per den 31 mars 2018 respektive 31 december 2017) % 59 % 45 h 57 h Antal medarbetare Totalt (årsarbetare) 65 (64) 63 (62,4) Tillsvidare (årsarbetare) 62 (61) 58 (56,4) Visstid 3 5 Kvinnor Män

23 EKONOMISKT PERSPEKTIV Under det ekonomiska perspektivet finns information om myndighetens ekonomiska resultat, ekonomiska hushållning och samlad redovisning; om budgetföljsamhet, om balanskrav, om intäktsutveckling, om pensionskostnader, om soliditet och likviditet, om anläggningstillgångar och om finansiella mål. Ekonomiskt utfall och prognos: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari till och med mars uppgick till tkr vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Den ekonomiska prognosen efter delårsbokslut januari mars visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativt resultat på -870 tkr jämfört med budget Intäktsantaganden i prognos Allmän kollektivtrafik: Intäkter från medborgarna består av biljettförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Biljettintäkterna under perioden januari till och med mars uppgår till tkr, vilket är 5 procent högre jämfört med samma period föregående år. Intäkterna för skolkort under perioden januari till och med mars uppgår till tkr, vilket är 3 procent lägre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen för perioden januari till mars ligger något över budget och prognostiseras även över budget för helår För ett fåtal medlemmar är dock intäktsutvecklingen sämre än förväntat. Det gäller främst Strängnäs kommun där ett minskat resande i stadstrafiken under årets första tre månader innebär en förväntad negativ avvikelse på helår. Medlemsavgifterna, exklusive skolkort, under perioden januari till och med mars uppgår till tkr vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Övriga intäkter består av reklamintäkter och har under delårsperioden ett utfall på 197 tkr, vilket kan jämföras med 60 tkr för samma period föregående år. Särskild kollektivtrafik: Medlemsavgifterna vad gäller den särskilda kollektivtrafiken under perioden januari till och med mars uppgår till tkr i jämförelse med tkr föregående år. Kostnadsantaganden i prognos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet budgeterar ej för viten och prognosen består endast av känt utfall. Förvaltningskostnader är som helhet prognostiserade knappt tkr lägre än tidigare lagd budget. De lägre kostnaderna beror framförallt på en lägre prognos för konsultarvoden. De trafikrelaterade nettokostnaderna ökar däremot med knappt 200 tkr i prognos jämfört budget och beror på en ökad kostnad för tekniska system. Allmän kollektivtrafik: Förvaltningskostnaden uppgick till tkr under perioden januari till och med mars, vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De lägre kostnaderna syns under både personalkostnader som konsultarvoden och övriga kontorsrelaterade kostnader och beror både på en generell kostnadssänkning men även på grund av en omfördelning av kostnader mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras förvaltningskostnaden för helår 2018 att uppgå till tkr, vilket är tkr lägre än budget. Den lägre kostnaden beror på en sänkning av konsultarvoden men också, precis som ovan, på grund av en omfördelning av kostnader mellan allmän och särskild kollektivtrafik. 23

24 De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr under perioden januari till och med mars, vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Den största avvikelsen mot tidigare år beror på en lägre kostnad för tekniska system. Trafikkostnaderna uppgick till tkr under delårsperioden, och givet nuvarande uppdrag prognosticeras trafikkostnaden 2018 uppgå till tkr, vilket i princip är i linje med budget. Däremot prognostiseras en ökad kostnad för landsbygdstrafiken. Även om indexutvecklingen för landsbygdstrafiken har varit i linje med budget innebär ökade tomkörningar, ett tillkommande fordon samt en felaktig budgetering av den trafik som utförs av taxi att landsbygdstrafiken i sin helhet hamnar över budget. Tomkörningar har totalt sett ökat med cirka 25 procent mer än produktionen och den största ökningen av tomkörningar kan härledas till stråket Vagnhärad-Trosa där en utökad tågpassning inneburit att tomkörningarna nästan dubblerats. Prognosen för stadstrafiken visar däremot på ett utfall som är lägre än budget vilket främst kan härledas till minskad utbudstid och mindre förstärkningstrafik i Eskilstuna stadstrafik jämfört med budget. Även prognosen för tågtrafiken hamnar under budget. Resultatet påverkas positivt av en kreditfaktura för inställd trafik för Gnestapendeln samt att även indexutvecklingen för Gnestapendeln varit något lägre än budgeterad. Däremot är den kostnad som Myndigheten betalar för möjligheten att resa med Sörmlandstaxan något högre än budgeterad. Särskild kollektivtrafik: Trafikkostnaderna uppgick till tkr under perioden januari till och med mars, i jämförelse med tkr föregående år. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras trafikkostnaden 2018 uppgå till tkr, vilket är drygt tkr högre än budget där kostnaden för serviceresor avviker negativt med tkr och kostnaden för Riksfärdtjänst avviker positivt med 330 tkr. Den främsta förklaringen till budgetavvikelsen är att indexutvecklingen för den särskilda kollektivtrafiken varit högre än budget. Även resandet har ökat i flera av kommunerna. Den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken uppgick till tkr för perioden januari till mars och förväntas för helår 2018 uppgå till tkr; tkr högre än budgeterat. Ökningen beror främst på omfördelning av kostnader från den allmänna kollektivtrafiken till den särskilda kollektivtrafiken för att bättre spegla myndighetens verkliga kostnadsbild. Balanskrav Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets prognos tyder på att myndigheten ej kommer att klara balanskravet vid årsbokslutet. Balanskravsutredningen visar däremot att myndighetens balanskravsresultat för perioden januari till mars 2018 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets avskrivningar för perioden januari till och med mars uppgår till tkr och består till största delen av avskrivningar för teknisk utrustning. Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid utgången av mars en soliditet på 20 procent och en likviditet på 85 procent, vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Soliditeten har förbättras med 1 procentenhet jämfört med motsvarande period föregående år medan likviditeten har blivit 12 procentenheter lägre. Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning I kommunkoncernen ingår Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kommunalförbundet Sörmlands 24

25 Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten med att förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar motsvarande tkr varav 84 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattades vid förvärvet ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Avskrivningen per helår förväntas uppgå till 337 tkr. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 86 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt vilket tyder på god betalningsförmåga på kort sikt. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 21 procent. Myndigheten bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB även har god långsiktig betalningsförmåga. Finansiella mål Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Periodens resultat uppgick till tkr. Helårsprognosen tyder på ett negativt resultat motsvarande -870 tkr. Då detta tyder på att inte alla mål som förbundsdirektionen fastställt i budget 2018 kommer vara uppfyllda vid årsbokslutet 2018 är det av stor vikt att arbetet mot en budget i balans fortsätter under året. Länstrafiken Sörmland AB har i sin tur följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning; Positivt resultat. Förvaltningskostnaderna får årligen uppgå till högst tjugo procent av totala kostnader förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Länstrafiken Sörmland ABs resultat uppgick till 458 tkr för perioden januari till och med mars Vidare uppgick Länstrafikens procentuella andel av förvaltningskostnaderna till 0 procent av de totala kostnaderna. Kassalikviditeten, förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgick vid utgången av mars 2018 till 247 procent. Vid utgången av mars 2018 uppfyller Länstrafiken Sörmland ABs samtliga beslutade finansiella mål för bolaget. 25

26 VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE - med riskbedömning och arbete med internkontroll På följande sidor kan du läsa mer om den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning. Bedömningen görs ur de fyra funktionerna funktionell, attraktiv, effektiv respektive tillgänglig kollektivtrafik samt medarbetarperspektivet och ekonomiskt perspektiv. Kapitlet avslutas med riskbedömning av verksamhetens måluppfyllelse ur olika perspektiv och en beskrivning av periodens arbete med intern kontroll. Huset visar myndighetens samlade uppdrag och bedömda måluppfyllelse under perioden. Den visar olika måluppfyllelse för olika variabler där flera inte mäts för kortare perioder än helår (markeras med svart). Sammantaget bedöms myndighetens måluppfyllelse i allt väsentligt uppnås i relation till fastställd Verksamhetsplan och budget 2018 ( ) i vart fall om ett antal identifierade risker elimineras under året. 26

27 Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse för perioden januari till mars 2018 är den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet även fortsatt i allt väsentligt uppfyller en god ekonomisk hushållning. Bedömningen är densamma för koncernen när verksamheterna i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB bedöms sammantaget. I den nyligen fastställda Årsredovisning 2017 dels för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet dels för Länstrafiken Sörmland AB redovisades verksamhetens måluppfyllelse i hög omfattning. Denna delårsrapport för perioden januari till mars 2018 tar vid där den slutade och lutar sig i allt väsentligt mot den bedömda måluppfyllelsen i årsredovisningen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för myndigheten är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd, och våra designprinciper är ledstjärnor på vägen. Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation är myndighetens designprinciper. Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms ur olika perspektiv och med utgångspunkt från den fastställda Verksamhetsplan och budget 2018 ( ). Det är dock främst måluppfyllelse inom de fyra funktionsmålen; funktionell, attraktiv, effektiv och tillgänglig kollektivtrafik samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet som utgör grunden för en samlad bedömning av myndighetens hushållning. Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse för perioden januari till mars 2018 är som ovan nämnt den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet även fortsatt i allt väsentligt uppfyller en god ekonomisk hushållning. Bedömningen är densamma för koncernen när verksamheterna i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB bedöms sammantaget. Anledningarna till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling i busstrafiken och en antagen ökad resandeutveckling i den regionala tågtrafiken, om än de slutliga resultaten inte redovisats än. Den hänförs även till åtgärder för ökad digitalisering samt till än förbättrade miljönyckeltal och då främst kopplat till satsningen på elbussar och förnybara drivmedel då det för första gången historiskt kan redovisas en 100 procentig framdrift av busstrafiken i länet med förnybara drivmedel. Myndigheten har lägre sjukfrånvaro men även lägre frisknärvaro än samma period Även de aktiviteter, som företagits främst inom ramen för målområde funktionell kollektivtrafik, såsom genom en utökad tågtrafik inom ramen för Ny Trafik, byggande av tågdepå, lansering av Movingo, öppnande av Movingo Kundservice, och i delårsperioden fattat beslut om Etapp 2 bidrar alla till måluppfyllelse. Därutöver har beslut om att lansera fler systemtjänster för att sälja Movingo via app och webb fattats i nära anslutning till delårsrapportens slut. Till den samlade måluppfyllelsen hör även trafikslagen tåg, buss och de anropsstyrda serviceresorna, avtalsuppföljning samt Servicecenter Sörmlands verksamhet som innefattar bokning, kundservice och trafikledning. Därtill har även trafikstart för nya avtal för Serviceresor skett och nu senast i mars 2018 när TUPP01 (personbilar Nyköping) driftsattes. Under perioden har myndigheten planerat och fullföljt arbete inom ramen för Program Trafik Som stöd till måluppfyllelsen under perioden kan också nämnas de publiceringar som följd av upphandlingsarbete och samråd inför upphandling (SIU) aveende trafik i TUPP05, (Busstrafik i Södra och Västra Sörmland), TUPP-04, (Skärgårdstrafik Sörmland) och TUPP06, (Skolskjuts och vissa övriga resor i Nyköping). Sörmlands kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari till mars uppgick till tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativt resultat med -870 tkr jämfört med budget 2018 där den allmänna kollektivtrafiken avviker positivt och prognostiseras till tkr medan den särskilda kollektivtrafiken prognostiseras till tkr. De huvudsakliga skälen till detta beror på en ökad trafikkostnad för den särskilda kollektivtrafiken kopplat till en högre indexutveckling än budgeterat. 27

28 Funktionell kollektivtrafik Mål för funktionell kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet samt stärka förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Kollektivtrafiken ska utvecklas med tydligare kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala nodstäder. Kollektivtrafiken ska utgöra ett verktyg för en positiv utveckling i länets kommuner genom att skapa ökad tillgänglighet till regionala arbetsmarknader. Kollektivtrafiken ska utvecklas för att underlätta utveckling av attraktiva städer och hållbara lokala trafiksystem med större andel gång, cykel och kollektivtrafik. En kollektivtrafik som stödjer regional- och lokal utveckling Åtgärder för en funktionell kollektivtrafik är långsiktiga till sin karaktär. Periodens arbete tillsammans med tidigare genomfört arbete ger en samlad bedömning som innebär positiv måluppfyllelse vad gäller området funktionell kollektivtrafik. Under perioden har aktiviteter fortsatt som gett Sörmlands medborgare fler förutsättningar att kunna leva, växa och verka i Sörmland och Mälardalen. Citybanan är numer i drift, Ostlänken är under projektering, ett nytt funktionellt resecentrum är i drift i Strängnäs och det fortsatta arbetet med dubbelspår på Svealandsbanan i höjd med Härad är alla exempel på bidrag till måluppfyllelsen. Utöver det pågår en successiv lansering av Ny Trafik med ett utökad utbud i regionaltågstrafiken samt pendlarbiljetten Movingo, öppnande av Movingo kundservice och förberedelser för Etapp 2 i tågtrafiken. Till Ny Trafik hör även de 33 beställda tågen som är under produktion och kommer att driftsättas under 2019 samt byggandet av en tågdepå i Eskilstuna. Totalt väntas satsningarna på Ny Trafik ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen. Under perioden har myndigheten deltagit i nationella och storregionala forum för kollektivtrafikens utveckling; utöver SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) även Mälardalsrådet och dess process En Bättre Sits samt MÄLAB genom såväl politisk som tjänstemannanärvaro. Myndigheten har även under perioden anslutit sig till den nationella medlemsföreningen Svensk Kollektivtrafik i syfte att metodiskt arbeta för en förbättrad kollektivtrafik. Genom föreningen är vår avsikt och förhoppning att vi kan arbeta aktivt för att synliggöra att affärsmodellen för tågens tillträde till spår och i synnerhet de så kallade prioriteringskriterierna behöver anpassas till rådande lagstiftning och resandeutveckling. I mars har MÄLAB-styrelsen fattat inriktningsbeslutet inför Etapp 2. Beslutet måste nu bekräftas av samtliga ägare. Det kan ses som första viktiga formella milstolpe i förberedelserna för tågtrafiken i nästkommande avtalsperiod fr.o.m. preliminärt december De planerade utbudsökningarna kommer att bidra väsentligt till målen kring funktionell kollektivtrafik då tillgängligheten i länet fortsätter att förbättras. Uppföljning av indikatorer kopplat till funktionell kollektivtrafik Samtliga indikatorer inom område funktionell kollektivtrafik; arbetspendling, marknadsandel, resmöjligheter mellan nodstäder och tillgänglighet till kommuncentrum mäts endast årligen och finns redovisade i den nyligen framtagna årsredovisningen för

29 Attraktiv kollektivtrafik Mål för attraktiv kollektivtrafik Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna i Sörmland ska öka. Kollektivtrafiksystemet ska hålla en god kvalitet, vara användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Kollektivtrafiken ska utvecklas med fokus på enkelhet och bekvämlighet för resenären. En kollektivtrafik som är användarvänlig med hög kvalitet Den samlade bedömningen vad gäller området attraktiv kollektivtrafik ger sammantaget en bedömning av en positiv måluppfyllelse; främst med anledning av ett fortsatt ökat resande, men också mot bakgrund av att vi under perioden har genomfört flera aktiviteter för resenärernas ökade delaktighet i utveckling av våra tjänster och produkter. Antal påstigande i den allmänna busstrafiken ökade med tre procent under denna period. Även resandet i den särskilda kollektivtrafiken ökade. För tågtrafiken har de slutgiltiga resultaten inte redovisats ännu. Under perioden har arbetet med systemutveckling fortsatt för att hålla betal- och informationssystemet modernt och anpassat till resenärernas behov. Som exempel har en beställning till leverantören gjorts innebärande att ansluta betalsystemet till den nya BoB-standarden som bland annat möjliggör införandet av fler biljetter i appen. För att skaffa en djupare kunskap om resenären har myndigheten tillsammans i trepartsamarbetet med Eskilstuna kommun och Transdev påbörjat projektet TEX som är en fältstudie ur resenärens olika perspektiv. Fältstudien ska resultera i förbättringsförslag utifrån resenärens behov. På detta sätt gör vi det möjligt för resenärer att vara delaktiga i utvecklingen av tjänsten. Vi har under perioden även arbetat med förbättringsåtgärder kring de områden där våra resenärer signalerade minskad nöjdhet kring i vår senaste NKI-undersökning för den allmänna kollektivtrafiken. För att förbättra tjänsten har under perioden betalsättet Swish som införts i appen kommunicerats, vilket resulterat i att andelen biljetter som betalas med Swish kraftigt ökat. Vad gäller försäljning av biljetter i appen ser vi en 46 procentig ökning i jämförelse med samma period förra året, vilket indikerar att vår strävan mot digitalisering uppskattas av våra resenärer. Myndigheten ser att vi fortsatt kommer att utveckla appen för köp av biljetter då vi önskar flytta ombordköp till förköp i syfte att minimera tidspill vid hållplatser och kunna genomföra trafiken än mer tidtabellssäkert. Detta ligger också i linje med den skarpare kravställningen på detta inom ramen för TUPP05 med bonus för punktlighet. Vad gäller att locka nya resenärer har myndigheten breddat kampanjen buss-o-gram, där befintliga resenärer rekommenderar tjänsten genom att bjuda in vänner och bekanta att resa, att omfatta hela länet. Sammanfattningsvis ser vi att vi behöver fortsätta på inslagen väg att kartlägga resenärer och icke resenärers behov i syfte att säkra en attraktiv och behovsstyrd tjänst. Både inom den allmänna och särskilda kollektivtrafiken pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa en god leverans av vår tjänst. Vi vill genom mötet med våra förare i utbildningar fånga in kunskaper och erfarenheter som är värdefulla för fortsatt utveckling. Genom resenärsstudier möter vi våra kunder för att tydliggöra definitionen av vad en väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik innebär och därigenom höja både kunden och allmänhetens nöjdhet över kollektivtrafiken i Sörmland. Utfallet för nöjdheten för den särskilda kollektivtrafiken ligger högt de inledande månaderna på året. 29

30 Uppföljning av indikatorer kopplat till attraktiv kollektivtrafik En sammanfattande bedömning visar på att kollektivtrafikens attraktivitet påverkades negativt av kvalitetsproblemen i tågtrafiken. Resandeutvecklingen däremot är positiv, men hade antagligen varit ännu bättre med en väl fungerande tågtrafik. Antalet resor med Sörmlandstrafiken uppgick under perioden till stycken vilket motsvarar en ökning på 3 procent (exklusive skolkort resor/+ 8 procent). Antal påstigande på pendeltågen i Gnesta uppgick till personer, en minskning med drygt 6 procent. För regionaltågstrafiken finns inga siffror tillgängliga ännu. Typ av resa Påstigande jan-mars 2018 Förändring Buss % Tåg i.u. i.u. Särskild kollektivtrafik % Typ av resa Resor per invånare jan-mars 2018 Resor per invånare jan-mars 2017 Buss 11,7 11,5 Tåg i.u. i.u. Punktligheten i tågtrafiken påverkades negativt av vintervädret med konsekvenser för såväl infrastruktur och fordon. Perioden präglades därför av många växel-, spår- och fordonsfel och även obehöriga i spår utgör fortsatt ett problem. Ingen linje nådde punktlighetsmålet (92 procent) under perioden januari till februari. Också regulariteten, det vill säga andelen tågfärder som utför samtliga planerade uppehåll, påverkades: Här utmärker sig Sörmlandspilens värde på enbart 93 procent i februari negativt. Nyköpingsbanan hade problem främst under vecka 7 med inställda turer, men de flesta ersattes med buss. Punktligheten för buss följs i nuläget endast upp årligen. Andel punktliga tåg/linje jan-mars 2018 Svealandsbanan 85 % UVEN 91 % Sörmlandspilen 88 % Nyköpingsbanan 89 % Inga nya mätningar av nöjdheten för den allmänna kollektivtrafiken genomfördes under perioden. För uppgifter om mätningen för den särskilda kollektivtrafiken hänvisas till sida

31 Effektiv kollektivtrafik Mål för effektiv kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska planeras och utföras för ökad kostnadseffektivitet. Kollektivtrafiken ska planeras och utformas så att energieffektiviteten ökar och att miljöpåverkan genom emissioner och buller minskar. En kollektivtrafik som är hållbar och samordnad De genomförda aktiviteterna och måluppfyllelsen kopplat till indikatorerna ger en samlad bedömning avseende funktionsområde effektivitet som positiv. Myndighetens strukturerade arbete med upphandlingar, genomförda och kommande, ger samtliga förutsättningar för fortsatt samordning, merutnyttjande av fordon, kostnadseffektivitet och tar miljöhänsyn i enlighet med funktionsmålen. Perioden har präglats av ett fortsatt dedikerat arbete inom Program Trafik för att fortsatt skapa en kollektivtrafik i Sörmland som även fortsatt utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt. Tågtrafiken bedrevs under perioden på miljömärkt el och busstrafiken bedrevs för första gången med 100 procent förnybart drivmedel. Serviceresorna bedrevs även de på hundra procent förnybart drivmedel och även de senast upphandlade avtalen för skolskjuts. Totalt uppgick andelen förnybara drivmedel i den särskilda kollektivtrafiken under perioden till 87,6 procent. Att vi ännu inte når 100 procent förnybart beror dels på tre äldre skolskjutsavtal men även på inblandning av naturgas i biogasen. Uppföljning av indikatorer kopplat till effektiv kollektivtrafik Biljettintäkterna, exklusive skolkort, har ökat med 4,7 procent jämfört med DÅR Resandeökningen var som mest omfattande inom prisreducerade biljetter. Beläggningen i busstrafiken har ökat något jämfört med samma period 2017, främst som en följd av ökat resande. Den positiva resandeutvecklingen medför en något minskad nettokostnad per personkilometer men den måttliga intäktsökningen räcker inte för att få ett bättre (högre) utfall för täckningsgraden. Indikator jan-mars 2018 jan-mars 2017 Beläggning buss 9,3 9,0 Nettokostnad per personkilometer buss 2,19 kr 2,23 kr Kostnadstäckning buss 34 % 34 % Förnybara drivmedel jan-mars * Allmän kollektivtrafik 100 procent 98 % Särskild kollektivtrafik 87,6 procent 88 % *Siffran avser helårsresultat för 2017 Andel fordonskilometrar körda med förnybara drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken ligger på 100 procent i perioden januari till mars Data för motsvarande period 2017 saknas men nuvarande nivåer är högre jämfört med nivåerna för 2017 som helhet, på 99,1 procent. Att andelen förnybart har 31

32 ökat beror på att den fordonsgas som användes i Sörmlandstrafikens gasbussar i Eskilstuna under januari till mars 2018 enbart utgjordes av biogas. Delar av biogasen ersätter den naturgas som tidigare ingick i fordonsgasen vilket har lett till att inga fossila drivmedel användes i den allmänna kollektivtrafiken under den aktuella perioden. Andelen fordonskilometrar körda med förnybara drivmedel i den särskilda kollektivtrafiken ligger på 87,6 procent i perioden januari - mars Data för motsvarande period 2017 saknas men nuvarande nivåer är jämförbara med nivåerna för 2017 som helhet, på 88,0 procent. Att andelen förnybart inte är 100 procent för den särskilda kollektivtrafiken beror främst på att skallkrav på förnybara drivmedel saknas för de äldre skolskjutsavtalen i Gnesta, Strängnäs och Nyköping men även på att mindre andelar fossila drivmedel förekommer hos serviceresorna. Under januari mars 2018 var andelen förnybara fordonskilometrar för serviceresor 99,4 procent medan andelen för skolskjuts var 50,3 procent. Detta ligger nära 2017 års nivåer på 99,4 procent för serviceresor och 49,3 procent för skolskjuts. Skolskjutsen står för något fler fordonskilometrar i relation till serviceresorna under januari - mars 2018 jämfört med 2017 vilket förklara varför andelen förnyelsebara fordonskilometrar ligger något lägre. Andel fordonskilometer körda med förnybara drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken ligger på 100 procent för perioden januari till mars Energiförbrukning buss jan-mars Allmän kollektivtrafik 3,5 kwh/km 3,6 kwh/km Energiförbrukningen för bussfordon i den allmänna kollektivtrafiken ligger på 3,5 kwh/km i perioden januari till mars 2018 vilket är lägre än 2017 som helhet. Minskningen förklaras bland annat med de 10 energieffektiva elbussarna som togs i trafik i Eskilstuna under augusti 2017 får större genomslag på data för genomsnittlig energianvändning i perioden januari till mars 2018 än för 2017 som helhet. 32

33 Tillgänglig kollektivtrafik Mål för tillgänglig kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet. En kollektivtrafik som erbjuder goda resmöjligheter Aktiviteter för en tillgänglig kollektivtrafik är långsiktiga till sin karaktär. Periodens arbete tillsammans med tidigare genomfört arbete ger en samlad bedömning som innebär positiv måluppfyllelse. Tidtabellerna i tåg- och busstrafiken är myndighetens kärnprodukt och ska ge invånarna goda resmöjligheter. Tågtidtabellerna som startade i slutet av 2017 hade ett oförändrat men förhållandevis historiskt högt utbud i och med den utbudsökning som genomfördes T17. Busstrafikens tidtabeller är förhållandevis intakta men innebär utökningar på vissa linjer från och med tidtabellskiftet i december. Myndigheten har under året fortsatt samarbete med Trafikverket för att förbättra tillgängligheten såväl fysiskt som digitalt. Under såväl förra som detta året har myndigheten beviljats medel ur den regionala planen för transportinfrastruktur för att öka digitaliseringen och förbättra trafikinformationen. Detta genom att utrusta resecentra och andra kollektivtrafiknoder i länet med skyltar för trafik- och realtidsinformation. Först ut med denna finansiering var realtidsskyltning för trafikinformation genom fysiska skyltar på Strängnäs resecentrum som driftsattes i december Under perioden har upphandlingsarbete pågått för att genomföra de beviljade satsningarna. Det pågår även en uppföljning av större bytespunkter i Sörmland (främst järnvägsstationer) där en handlingsplan för åtgärdandet av brister i tillgänglighet kommer färdigställas till sommaren Uppföljning av indikatorer kopplat till tillgänglig kollektivtrafik Utbudskilometer per invånare har minskat marginellt vilket beror på ökat folkmängd i kombination med något minskad kilometerproduktion på grund av kalendereffekter. Indikator jan-mars 2018 jan-mars 2017 Utbudskilometer per invånare 14,2 14,4 Andel tillgänglighetsanpassade bussfordon allmän kollektivtrafik 98,8 Data saknas Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i busstrafiken definieras som fordon utrustade med audiovisuellt utrop, rullstolsplats och ramp/lift eller låggolv. I perioden januari till mars 2018 var 98,8 procent av bussfordon i den allmänna kollektivtrafiken tillgänglighetsanpassade. Motsvarande värde vid årskiftet var 98,3 procent. Angående andelen tillgänglighetsanpassade bytespunkter kommer dessa att mätas under året. 33

34 RISKBEDÖMNING AVSEENDE VERKSAMHETENS FRAMTIDA MÅLUPPFYLLELSE Här följer en sammanfattning av de riskfaktorer som har identifierats utifrån olika perspektiv i myndighetens verksamhet och som vi därför genom medvetenhet om dessa kan arbeta aktivt för att eliminera. Riskfaktorer som återfinns på en mer övergripande nivå Omvärldsrisker innebär bland annat risker för att beslut fattade av regering, riksdag eller andra externa aktörer påverkar verksamhetens funktion. Även andra faktorer som befolkningsutveckling och arbetsmarknadsutveckling definieras som omvärldsrisker. Finansiella risker utgörs av till exempel likviditetsrisker, kreditrisker, ränterisker med mera. Här definieras även ett globalt eller nationellt ändrat konjunkturläge. Legala risker innebär bland annat risker för ny lagstiftning, nya förordningar eller föreskrifter. Riskfaktorer som återfinns i myndighetens omedelbara närhet Verksamhetsrisker inkluderar exempelvis kvalitetsfrågor och kan definieras som risken att verksamheten inte uppnår fastställda verksamhetsmål, att verksamheten inte bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt eller att avtal med externa parter inte tillämpas korrekt. Hit hör även medarbetarerelaterade risker som till exempel beroende av nyckelpersoner eller kompetensbrister. IT-baserade risker innebär bland annat risker för beroende av datoriserade system som kräver omfattande säkerhetssystem, risk för att obehöriga tränger in i känsliga system eller att de tekniska systemen inte håller tillräcklig prestanda eller driftsäkerhet med tillräcklig reservkraft. Konkreta verksamhetsrisker på en mer övergripande nivå Medborgarperspektivet Driftsäkerheten av tekniska system; betal- och realtidssystem, bokningssystem och kundservicerelaterade system. Risken bedöms som medelhög. Myndigheten uppnår inte uppsatta mål, i åtaganden från Mälab. Risken bedöms som medelhög. Myndighetens uppnår inte satta kvalitetsmål. Risken bedöms som hög. Trafikförsörjningsperspektivet Den fortsatta processen gällande Ny Trafik, och då främst det fortsatta arbetet med fordonsanskaffning. Risken bedöms som låg. Tilldelning och tidtabell för Tågplan Risken bedöms som hög. Det fortsatta arbetet med samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medelhög. Risk för att tidplanen i arbetet med upphandling av trafik inom Program Trafik förskjuts. Risken bedöms som medelhög. 34

35 Högre indexutveckling än beräknad på drivmedel som används i den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medelhög. Medarbetarperspektivet Det fortsatta arbetet med att minska myndighetens beroende av nyckelpersoner, respektive kontinuerliga arbete med att säkerställa bemanningen inom den schemalagda verksamheten. Risken bedöms som hög. Det fortsatta förberedelsearbetet inför en regionbildning i Sörmland blir inte prioriterat. Risken bedöms som medelhög. Ekonomiska perspektivet Finansiell risk hörande till det borgensåtagande myndigheten ingått under Risken bedöms som låg. Högre kommande investeringskostnader än beräknad vad gäller exempelvis fastigheter och depåer. Risken bedöms som medelhög. Lägre intäktsutveckling än budgeterat, främst med anledning av effekterna av nya Sörmlandstaxan och nya produkter. Risken bedöms som hög. 35

36 PERIODENS ARBETE MED INTERN KONTROLL Under perioden har direktionen den 1 mars beslutat om internkontrollplanen för Årets första planerade interna kontroll genomförs den 30 maj och följs upp av ytterligare en intern kontroll, i enlighet med internkontrollplanen, under hösten. 36

37 EKONOMISKA TABELLER Under följande sidor presenteras ekonomiska tabeller rörande myndighetens nettokostnader och resultat för perioden januari till mars samt för helårsprognos i relation till budget. Tabellerna redovisar både en total driftsredovisning men även uppdelat för den allmänna respektive den särskilda kollektivtrafiken. 37