Tjänsteskrivelse. Budgetskrivelse 2016, förvaltning 102

Transkript

1 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum Vår referens Agneta Arnesson Controller agneta.arnesson@malmo.se Tjänsteskrivelse Budgetskrivelse 2016, förvaltning 102 STK Sammanfattning I enlighet med givna anvisningar har stadskontoret upprättat förslag till budgetskrivelse 2016 för kommunstyrelsen förvaltning 102, anslag för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att utan eget ställningstagande i sak, godkänna att upprättat förslag till budgetskrivelse för kommunstyrelsen, förvaltning 102, behandlas i samband med beredning av budget Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Malmö är en ung, internationell och modern stad i en globaliserad, urbaniserad och digitaliserad värld. Staden måste ha beredskap för att bidra till ett bra liv för malmöborna i föränderliga tider. Demografins utmaningar: Befolkningen ökar kontinuerligt i Malmö och de demografiska förändringarna är utmanande. I gällande lokalförsörjningsplan beskrivs ett kraftigt ökat behov av förskoleplatser och platser i skolan. Det medför framtida omprioriteringar inom flera områden. Social hållbarhet: Efter initiativ av Kommissionen för ett hållbart Malmö pågår flera utredningar och resultatet av dessa kan komma att omsättas i praktiskt genomförande under Sociala investeringar och kunskapsallianser ska bidra till att Malmös sociala hållbarhet vidareutvecklas. Asyl- och flyktingmottagningen är ett statligt ansvar, som har stor effekt på kommunerna. Därför är samarbete lokalt, regionalt och nationellt av vikt. God samordning, hållbart och tryggt boende, förutsägbara ersättningssystem och individuella etableringsinsatser är viktiga delar i mottagandet påbörjas en kartläggning av bl.a. kvalitet, tillgänglighet, likvärdighet och ansvarsfrågor inom SIGNERAD

2 vård- och omsorgsverksamheten. Resultatet av kartläggningen ger effekt på 2016 års verksamhet. 2 (2) Hållbar tillväxt och stadsutveckling: Malmö ska utvecklas hållbart och attraktivt. En kontinuerligt ökande befolkning, parallellt med lågt bostadsbyggande, har medfört trångboddhet, hemlöshet och svag tillväxt. Krafttag för ökat byggande, utveckling av utsatta bostadsområden och åtgärder för att minska hemlöshet behövs därför. Förhandlingar om infrastruktursatsningar med staten ska genomföras inom ramen för Storstadspaket för Malmö med omkringliggande kommuner. Medel behöver därför avsättas på såväl kort sikt som för långsiktiga investeringar. Storstadspaketet är ett viktigt medel för att öka byggandet. Val av system för kollektivtrafik behöver göras. Utbildning och arbete: Fortsatt fokus på utbildning är viktigt och behovet av utbyggnad för pedagogisk verksamhet är stort. Malmö är en tillväxtmotor i regionen. I tio år har sysselsättningen ökat, men arbetslösheten är fortfarande alltför hög. Fortsatt arbete med hållbar och attraktiv stadsutveckling behövs och Malmö stad måste prioritera bl. a. sysselsättning, anställningsbarhet, utbildning. Regionalt samarbete: Samarbetet med kommuner, Region Skåne och andra intressenter i Öresundsregionen behöver stärkas. Handlingsprogram finns för samarbete med Köpenhamn och samarbete inom MalmöLundregionen. Malmö stad måste tillvara utvecklingsmöjligheter i staden och tillsammans med andra ser Malmö stad och Region Skåne över samarbetet runt hemsjukvården och Region Skånes utvecklingsbolag. Anslaget för kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen och stadskontoret begär förändrad ekonomisk ram i enlighet med tidigare fattade beslut samt för upphandling och implementering av ett nytt ekonomisystem för Malmö stad och koncernen. På längre sikt kan investeringar till följd av Storstadspaket behöva beaktas i budget. Ett nytt kontaktcenter 2016 kan påverka kommunbidraget till nämnder och styrelser. Anslaget för ekonomiskt bistånd: Malmö har en hög andel hushåll med försörjningsstöd. Åtgärder för att minska bidragsberoendet och kostnaderna för stödet är därför avgörande. Kommunbidraget justerades 2015, så att det ska motsvara faktiska kostnader. Anslaget förutsätter dock att det långsiktiga arbetet för att fler malmöbor ska bli självförsörjande får effekt. Det är viktigt att anslaget i framtiden är direkt anpassat till faktiska kostnader för försörjningsstödet. Ekonomi: Kommunstyrelsen begär förändrad ekonomiska ram för 2016 med tkr. Ansvariga Per-Erik Ebbeståhl Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

3 Budgetskrivelse 2016 Kommunstyrelsen, förvaltning 102

4 1 Sammanfattning Malmö är en ung, internationell och modern stad i en globaliserad, urbaniserad och digitaliserad värld. Staden måste ha beredskap för att bidra till ett bra liv för malmöborna i föränderliga tider. Demografins utmaningar: Befolkningen ökar kontinuerligt i Malmö och de demografiska förändringarna är utmanande. I gällande lokalförsörjningsplan beskrivs ett kraftigt ökat behov av förskoleplatser och platser i skolan. Det medför framtida omprioriteringar inom flera områden. Social hållbarhet: Efter initiativ av Kommissionen för ett hållbart Malmö pågår flera utredningar och resultatet av dessa kan komma att omsättas i praktiskt genomförande under Sociala investeringar och kunskapsallianser ska bidra till att Malmös sociala hållbarhet vidareutvecklas. Asyl- och flyktingmottagningen är ett statligt ansvar, som har stor effekt på kommunerna. Därför är samarbete lokalt, regionalt och nationellt av vikt. God samordning, hållbart och tryggt boende, förutsägbara ersättningssystem och individuella etableringsinsatser är viktiga delar i mottagandet påbörjas en kartläggning av bl.a. kvalitet, tillgänglighet, likvärdighet och ansvarsfrågor inom vård- och omsorgsverksamheten. Resultatet av kartläggningen ger effekt på 2016 års verksamhet. Hållbar tillväxt och stadsutveckling: Malmö ska utvecklas hållbart och attraktivt. En kontinuerligt ökande befolkning, parallellt med lågt bostadsbyggande, har medfört trångboddhet, hemlöshet och svag tillväxt. Krafttag för ökat byggande, utveckling av utsatta bostadsområden och åtgärder för att minska hemlöshet behövs därför. Förhandlingar om infrastruktursatsningar med staten ska genomföras inom ramen för Storstadspaket för Malmö med omkringliggande kommuner. Medel behöver därför avsättas på såväl kort sikt som för långsiktiga investeringar. Storstadspaketet är ett viktigt medel för att öka byggandet. Val av system för kollektivtrafik behöver göras. Utbildning och arbete: Fortsatt fokus på utbildning är viktigt och behovet av utbyggnad för pedagogisk verksamhet är stort. Malmö är en tillväxtmotor i regionen. I tio år har sysselsättningen ökat, men arbetslösheten är fortfarande alltför hög. Fortsatt arbete med hållbar och attraktiv stadsutveckling behövs och Malmö stad måste prioritera bl. a. sysselsättning, anställningsbarhet, utbildning. Regionalt samarbete: Samarbetet med kommuner, Region Skåne och andra intressenter i Öresundsregionen behöver stärkas. Handlingsprogram finns för samarbete med Köpenhamn och samarbete inom MalmöLundregionen. Malmö stad måste tillvara utvecklingsmöjligheter i staden och tillsammans med andra ser Malmö stad och Region Skåne över samarbetet runt hemsjukvården och Region Skånes utvecklingsbolag. Anslaget för kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen och stadskontoret begär förändrad ekonomisk ram i enlighet med tidigare fattade beslut samt för upphandling och implementering av ett nytt ekonomisystem för Malmö stad och koncernen. På längre sikt kan investeringar till följd av Storstadspaket behöva beaktas i budget. Ett nytt kontaktcenter 2016 kan påverka kommunbidraget till nämnder och styrelser. Anslaget för ekonomiskt bistånd: Malmö har en hög andel hushåll med försörjningsstöd. Åtgärder för att minska bidragsberoendet och kostnaderna för stödet är därför avgörande. Kommunbidraget justerades 2015, så att det ska motsvara faktiska kostnader. Anslaget förutsätter dock att det långsiktiga arbetet för att fler malmöbor ska bli självförsörjande får effekt. Det är viktigt att anslaget i framtiden är direkt anpassat till faktiska kostnader för försörjningsstödet. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

5 2 Nämndens ansvar Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag, aktiebolag m.fl. som anges i 3 kap och 18 i kommunallagen. Stadskontorets uppgift är att stödja kommunstyrelsen i dess uppdrag. Det betyder bl.a. att säkra att kommunfullmäktiges beslut genomförs och att, för kommunstyrelsen räkning, leda, följa upp och utveckla verksamhet bedriven i hela Malmö stad. Det innefattar att samordna kärnverksamhet som stadsområdesnämnderna har verksamhetsansvar för. Det innebär också att säkra effektiv användning av Malmö stads resurser och samordning av projekt och ärenden som involverar flera nämnder och/eller förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

6 3 Mål Inför arbetet med nämndsbudget för 2015 har målkedjan tydliggjorts. Med Stratsys som hjälpmedel, är det möjligt att på ett visuellt sätt följa den röda tråden från kommunfullmäktiges visionära mål, via nämndsmål och förvaltningens åtaganden, till konkreta aktiviteter i verksamheten. Detta skapar goda förutsättningar att styra verksamheten gentemot de mål som ska uppnås. Arbetet med att utveckla kommunstyrelsens nämndsbudget 2015 präglades av parallella processer, då såväl nämndsmål som förvaltningens åtagande formulerades samtidigt. Detta var inte optimalt då förvaltningarna främst riktade sina aktiviteter mot kommunfullmäktiges mål och inte styrde mot kommunstyrelsens mer konkreta mål. Nämndsmålen ska vara långsiktiga, men omprövas varje år. För att säkra en bra hantering av målen kommande år, är det bra om nämndsmålen beslutades tidigare, helst tidig höst före det år då de ska gälla. På så sätt skapas förutsättningar för att göra såväl ekonomiska som andra resursprioriteringar kopplade till målen, vilket ökar kvaliteten och trovärdigheten i processen. Kommunstyrelsens nämndmål framgår av bilaga 1. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

7 4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Malmö är som ung, internationell och modern stad en del av den pågående globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Detta märks på olika sätt i Malmös verksamheter. Det gäller att vara nära till hands när behov uppstår och bidra till ett bättre liv för malmöborna. Demografins utmaningar: Den starka urbaniseringen i Sverige märks tydligt i de tre storstäderna, där befolkningsökningen varit kraftig under flera år. För Malmös del är de demografiska förändringarna en av stadens stora utmaningar de kommande åren. Behovet av utbyggnad av förskolor och skolor väntas öka. I Lokalförsörjningsplanen för perioden förväntas behovet av förskoleplatser öka med cirka platser, och för grundskolan väntas ett ökande elevunderlag att skapa behov av cirka platser. Detta kommer att ställa stora krav på omprioriteringar vad avser personalförsörjning, kompetensutveckling, utbyggnads- och ombyggnadsbehov med mera. Social hållbarhet: Arbetet som Kommission för ett socialt hållbart Malmö påbörjade fortsätter. Många olika utredningsuppdrag pågår och vissa förväntas att omsättas i praktiskt genomförande under år Genom att arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser ska Malmös sociala hållbarhet vidareutvecklas. Samarbetet mellan kommuner, statliga myndigheter och andra intressenter för asyl- och flyktingmottagande är angeläget och det finns behov av vidareutveckling av samarbetet såväl lokalt, regionalt som nationellt. Asyl- och flyktingmottagningen är en statlig verksamhet, som har stor effekt på kommunerna. Det krävs en bättre samordning, hållbart och tryggt boende, förutsägbara ersättningssystem och individuellt anpassade etableringsinsatser. För vård- och omsorgsverksamheten påbörjas ett utredningsarbete under år 2015 för att klarlägga kvalitet, tillgänglighet, likvärdighet, ansvarsfrågor med mera. Resultatet av detta arbete kommer att ge effekt inom 2016 års verksamhet. Hållbar tillväxt och stadsutveckling: Det är viktigt att Malmö fortsätter att vidareutvecklas som hållbar och attraktiv stad. I arbetet med Storstadspaket för Malmö med omkringliggande kommuner kommer med genomförd planering som grund, förhandlingar att ske med staten om infrastruktursatsningar som i sin tur genererar ökat bostadsbyggande. Särskilda medel behöver avsättas både på kort sikt och för långsiktiga investeringar. Systemval beträffande kollektivtrafiksystem behöver göras. Med en befolkningsutveckling med över nya malmöbor varje år, behöver bostadsbyggandet öka. Under flera år har det byggts för lite bostäder, vilket har bidragit till trångboddhet, hemlöshet och en svagare tillväxt. Krafttag behövs för att öka bostadsbyggandet och begränsa hemlösheteten. Arbetet med Storstadspaket för Malmö med omkringliggande kommuner inom ramen för Sverigeförhandlingen är ett viktigt medel för att öka bostadsbyggandet. Det är även angeläget att fortsätta att utveckla utsatta boendemiljöer. Utbildning och arbete: Ett fortsatt fokus på utbildningsverksamheten är angeläget. Stora utbyggnadsbehov väntas framöver för Malmö stad på grund av det demografiska trycket. Under de senaste 10 åren har sysselsättningen ökat ungefär lika kraftigt i Malmö som i Stockholm. Malmö är en tillväxtmotor för regionen och betyder mycket för de arbetstillfällen som skapas. Däremot är arbetslösheten fortfarande alltför hög i Malmö. Malmö behöver fortsätta att Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

8 aktivt arbeta med den hållbara och attraktiva stadsutvecklingen. Vidare behöver Malmö stad öka sysselsättningsgraden, anställningsbarheten, utbildningsfrekvensen med mera. Malmö har i genomsnitt cirka hushåll som har försörjningsstöd. Kostnaderna för detta uppgick år 2014 till närmare 1 miljard kronor. Aktiva åtgärder för att minska antalet bidragsberoende är angeläget. Särskilt viktigt är det därför att bidra till såväl bra utbildning som till att skapa arbetstillfällen. Stadskontoret gör bedömningen att kostnaderna för försörjningsstöd successivt kommer att reduceras. Regionalt samarbete: Det är angeläget att fortsätta att stärka samarbetet med andra kommuner, Region Skåne och andra intressenter i Öresundsregionen. Ett särskilt handlingsprogram finns för samarbetet med Köpenhamn. Även för samarbetet inom MalmöLundregionen finns det en särskild handlingsplan. Det är viktigt att Malmö stad tar vara på utvecklingsmöjligheterna både i Malmö och tillsammans med samarbetskommuner. Malmö stad och Region Skåne ser under år 2015 närmare på samarbetet kring hemsjukvården och på samarbetet med Region Skånes utvecklingsbolag. Ekonomi i balans: För kommunstyrelsens och stadskontorets del avses inga nya äskanden göras, förutom de som sedan tidigare beslutats av kommunstyrelsen eller av kommunfullmäktige. Det bör dock beaktas att både arbetet och eventuellt kommande investeringar till följd av arbetet med Storstadspaket för Malmö med omkringliggande kommuner vad gäller infrastruktursatsningar som exempelvis höghastighetståg kan komma att beaktas i Malmö stads budget i ett långsiktigt perspektiv. Vidare kan kommande upphandling och byte av ekonomisystem påverka förvaltningarnas ekonomi. Upphandling av nytt ekonomisystem sker under 2015 med införande under Eventuellt kan även ett införande av Kontaktcenter under år 2016 att påverka kommunbidraget till nämnder och styrelser. 4.1 Ekonomiskt bistånd Kommunbidraget för anslaget för ekonomiskt bistånd är justerat för 2015 med syftet att anslagna medel ska spegla stadens kostnader för försörjningsstöd. Den anvisade finansieringen motsvarar i det närmaste nettokostnaden för Anslagets storlek förutsätter en effekthemtagning under 2015 av den under 2014 påbörjade utvecklingen av arbetet med försörjningsstöd med målet att fler malmöbor ska bli självförsörjande. Arbete är långsiktigt och effekten för stadens nettokostnad under det kommande året är i nuläget svårbedömd. För kommande år är det av vikt att anslaget även fortsättningsvis anpassas till faktiska förhållanden samt att kompensation ges för förändrad kostnadsnivå och demografi utveckling. Vad det gäller utvecklingen av kostnadsnivån är det av vikt att denna bedöms utifrån variabler som är relevanta för försörjningsstödet. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

9 5 Begäran om förändrad ekonomisk ram 5.1 Kommunbidrag Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Belopp 2016 Ev. helårseffekt Ev. slutår CopenhagenConnect Nytt ekonomisystem - Implementering, utbildning samt arkivering av tidigare system Nytt ekonomisystem - "dubbla kostnader" då staden nyttjar två system samtidigt Nytt ekonomisystem - drift och underhåll Under avtalsperioden WMU, ökad hyreskostnad Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Kapitalkostnader för digital infrastruktur CopenhagenConnect ( ) - (KF budget 2015) Upphandling IT-stöd, IoF (2015) - (KF budget 2014 och 2015) Kemikaliesamordningen ( ) - (KF budget 2014) Scenkonstbiennalen (2015) - (KF budget 2015) Nordiskt Panorama (2015) - (KF budget 2015) Media Evolution (2015) (dubbelbudgetering i KF budget 2015) Summa begäran om förändrat kommunbidrag Copenhagen Connect Copenhagen Airport har stor betydelse för Malmös växande näringsliv och attraktivitet. Copenhagen Connect syftar till att stärka Copenhagen Airport som internationell flygplats. Inom Copenhagen Connect samverkar ett antal nyckelaktörer bl a Malmö stad, Köpenhamns kommun och Region Skåne. I första hand läggs kraften på linjer som idag inte finns på Copenhagen Airports linjekarta och oftast är detta linjer till/från destinationer utanför Europa. Malmö stads ekonomiska åtagande uppgår, enligt beslut i budget 2011, till 725 tkr årligen. För finansiering av den fortsatta samverkan inom Copenhagen Connect begärs att anslaget ökas med 725 tkr för Nytt ekonomisystem Övergången till nytt ekonomisystem kommer att ske etappvis, vilket innebär att staden under 2016 och 2017 kommer att ha kostnader för två system. Av de utvecklingsanslag som finns avsatta för ekonomisystem inom stadskontores budget kommer 2,7 mkr att användas för att täcka dessa kostnader 2016 och 3,5 tkr under Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

10 Koncernsystemet kommer att upphandlas för att få en effektivare process för att ta fram sammanställd budget och redovisning. Det är kommunen och koncernbolaget som kommer att använda och ha nytta av IT-stödet. Bolagen kommer att rapportera i verktyget. Begäran om förändrad ekonomisk ram avser kostnader som inte kan täckas inom befintligt anslag. Kostnaderna är beräknade utifrån det dyraste alternativet, dvs att staden kommer att upphandla en ny lösning som innebär ett nytt bassystem samt separata system för budget, inköp och koncernrapportering. World Maritime Univercity (WMU) Från april 2015 kommer verksamheten vid World Maritime Universtity, WMU, att drivas inom fastigheten Väktaren 4, Tornhuset. Kommunstyrelsen har t o m årsbudget 2014 tillförts tkr i ökat kommunbidrag för finansiering av hyreskostnader för undervisningslokalerna. Kommunbidragsutökningen har baserats på investeringskostnaderna för tillbyggnad och ombyggnad av fastigheten. I rapport från servicenämnden till kommunstyrelsen , STK , redogörs för de merkostnader för byggprojektet som kommer att leda till en ytterligare ökad hyreskostnad för kommunstyrelsen med tkr. Därtill kommer även en kostnad för markrättsavgäld till tekniska nämnden på ca 400 tkr. För 2015 beräknas merkostnaderna (del av år) kunna finansieras inom kommunstyrelsens ekonomiska ram. För 2016 och framåt begärs en utökning av den ekonomiska ramen med tkr. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Stadskontoret har i uppdrag av kommunstyrelsen att med utgångspunkt från Malmökommissionens rekommendationer leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Förutom att koordinera och följa upp arbetet läggs stor vikt vid att kommunicera det som sker bl.a. via hemsida, nyhetsbrev och olika former av presentationer. Vidare krävs insatser för att öka kompetensen om begreppet hållbarhet med särskilt fokus på social hållbarhet. Detta sker bl.a. genom olika former av kunskapsseminarier, workshops mm. Metoder som kollegiala granskningar kommer att utvecklas liksom samverkan med andra aktörer såsom civilsamhälle, näringsliv, nationella aktörer och lärosäten. Utgångspunkter för arbetet är de av kommunstyrelsen samt även i Malmö stads budget 2015 beslutade övergripande rekommendationerna Socialt investeringsperspektiv samt Demokratiserad styrning, kunskapsallianser. Då intresset för Malmös arbete med social hållbarhet är stort även nationellt och internationellt kommer tid att läggas på att sprida Malmös erfarenheter i olika sammanhang. I ärende STK beslutades om finansiering ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar med 3,5 mkr för 2014 och att finansieringen skulle beaktas i budget Kommunstyrelsen erhöll ingen finansiering i kommunfullmäktiges beslut om budget 2015, varför kostnaderna även under 2015 finansieras ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. Den nu begärda ramutökningen föreslås gälla från och med Kapitalkostnader för digital infrastruktur I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2015 minskades kommunbidraget för Malmö stads nämnder som en följd av att internräntan sänktes till 4 %. För kommunstyrelsens medförde detta att kommunbidraget minskades med 800 tkr. Kommunstyrelsens anläggningstillgångar består i huvudsak av Malmö förvaltningsnät, det vill säga stadens digitala infrastruktur. Kapitalkostnader- Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

11 na för den digitala infrastrukturen är i sin helhet finansierade genom avgifter från dem som brukar nätet och saknar därför helt finansiering genom kommunbidrag. Konsekvensen av kommunbidragsminskningen för 2015 har därför medfört minskad finansiering av annan verksamhet inom stadens IT-organisation som bör återställas från och med Investeringsram Begäran om investeringsram 2016 samt plan för (belopp i tkr) Begäran Investeringstyp Plan Utbyggnad och förbättring av den digitala infrastrukturen Nytt ekonomisystem - engångslicenser Allmänt investeringsutrymme Summa investeringsram Utbyggnad och förbättring av digital infrastruktur Kommunstyrelsen anslöt sig till den skånska bredbandsstrategin 2011 som har målet att 95 % av Malmös befolkning ska ha möjlighet att erhålla 199 Mbit/s innan utgången av år Antagandet avseende investeringsnivån bygger på att Malmö stad ska bygga till 50 % av villabeståndet för att uppfylla bredbandsmålet, vilket är fastslaget av KS, inför år För att nå detta bedöms en utökning av investeringsanslaget till 58 mkr per år fram t.o.m. verksamhetsåret I dagsläget är det ett högt tryck från villaägarna i staden vilket innebär ett behov av utökad investeringsram för innevarande år, Kommunstyrelsen kommer därför inom en snar framtid att behandla denna fråga. För verksamhetsår 2021 och framåt bör nivån i årets penningnivå motsvara ca 32 mkr vilket i konsekvens innebär att när staden nått målet 50 % av villabeståndet bör nivån i ligga på 32 mkr framöver. De kapitalkostnader som uppstår kommer att finansieras av beställare/kravställare. Nytt ekonomisystem Nuvarande avtal med CGI, Raindance, går ut i december 2017 och under 2015 inleds en ny upphandling. Implementering sker under 2016 och Allmänt investeringsutrymme Stadskontorer gör för närvarande en översyn av sina verksamhetslokaler och sitt lokalutnyttjande. Avsikten är att bättre samla verksamheterna och öka lokaleffektiviteten. Översynen kan medföra behov av större inköp av inventarier. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

12 Målområde Kommunfullmäktiges mål Kommunstyrelsens mål 1. En ung, global och modern stad 2. En stad för arbete och näringsliv 3. En stad för barn och unga Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. 4. En öppen stad Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. 5. En stad för alla Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. Bilaga 1 Kommunstyrelsen ska ha en övergripande, strategisk och samordnande roll för att detta kommunfullmäktigemål ska förverkligas. Malmö ska vara en motor i hela regionens arbetsmarknads- och näringslivsutveckling. Kommunstyrelsen ska utöva sin uppsiktsplikt för att detta kommunfullmäktigemål ska förverkligas. I Malmö ska behovet av skollokaler och förskolor säkras. I Malmö ska arbetet för jämställdhet och mot rasism, fördomar och diskriminering prioriteras och mångfalden vara en tillgång I Malmö ska råda jämlika levnadsförutsättningar för alla som har behov av stöd och hjälp. I Malmö ska ingen vara hemlös och bostadslös-het motverkas. I Malmö ska behovet av lokaler inom individ- och familjeomsorg och inom vård och omsorg säkras. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)

13 Målområde Kommunfullmäktiges mål Kommunstyrelsens mål 6. En trygg och tillgänglig stad I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. 7. En kreativ stad I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. 8. En ekologiskt hållbar stad 9. En stad med bra arbetsvillkor Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. I Malmö ska vi arbeta i samverkan med andra för ökad trygghet och säkerhet. I Malmö ska vi arbeta i samverkan med andra för att öka tillgängligheten. Kommunstyrelsen ska utöva sin uppsiktsplikt för att detta kommunfullmäktigemål ska förverkligas. Kommunstyrelsen ska ha en övergripande, strategisk och samordnande roll för att detta kommunfullmäktige mål ska förverkligas. - Kommunstyrelsen ska ha en övergripande, strategisk och samordnande roll för att detta KF-mål ska förverkligas. Kommunstyrelsen, Budgetskrivelse (11)