Läroplan för förskolan

Transkript

1 Måltidspedagogik i förskolan Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Hanna Sepp Universitetslektor i mat- och måltidskunskap Upplägg Pedagogisk måltid Integrera i den pedagogiska verksamhet Frågor Pedagogisk måltid Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. Läroplan för förskolan Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Måltiderna är en rutinsituation främst kopplat till omsorg och mindre till lärande och fostran. Det sker ett aktivt lärande vid måltiderna på förskolan enligt pedagogerna genom att: Maktkamp Lära barnen bordsskick Uppmuntra barnen att lita på sin egen förmåga Främja språkutvecklingen genom att samtala och ställa frågor för att utmana och utveckla barnens resonemang Själva vara viktiga förebilder För att få barn att äta då de inte vill använder vuxna hot, förlöjliganden, försöker locka barnen eller försöker få dem att internalisera normer och själva tycka att de är värda att efterföljas. Hellman (2010), s 140. Sepp (2002) 1

2 Regler och normer Det är tydligt hur den vuxna [ ] vill ha kontroll över både barnens kroppsliga rörelser, deras ätande och samtalet. Det finns en särskild ordning och särskilda regler runt matbordet, som alla måste förhålla sig till. Hur och vad man ska äta, liksom hur man bör bete sig, sitta, prata och så vidare, är centrala delar av den pedagogiska måltiden. I denna mening är makten, styrningen, inskriven i både hur rummet möblerats, vad som sägs, hur det sägs och de olika praktiker som försiggår i rummet. Balldin & Ljungberg (2014), s 11. upprätthålls en bild av hur måltider i förskolan ska gå till. Man ska be om hjälp när man inte klarar sig själv, man ska inte skrika eller säga vissa ord och man ska vara trevlig mot varandra. Eidevald (2009), s162 Vad säger barnen? Kommunikation du får inte ropa och titta runt du måste lämna bordet och när du är lugn får du komma tillbaks du får inte äta frukten om du inte ätit av det andra om du inte gillar maten måste du fråga läraren, men du måste smaka lite om du har provat det hemma, måste du prova det igen Ställa frågor och berätta saker för barnen Pojkarna fick ¾ av alla frågorna. 95% av pojkarnas frågor av ja/nej karaktär och 74% av flickornas Eidevald (2009) Sepp ( 2002) Vem är du? Konservativ genusuppfostran Pragmatisk uppfostran Utforskande kontexuppfostran Hälsoarbete i form av pedagogisk måltid inte prioriterat i förskolan Stress Få personal Gamla vanor och rutiner Låg budget Lite variation på maten och lite grönsaker Norman (2003) Johansson (2011) 2

3 Om de vuxna inte sitter med? Månar om varandra och tar ansvar för social ordning Samtalar och lyssnar på varandra Löser eventuella problem tillsammans Är delaktiga och aktiva i att skapa ett eget regelverk Är den pedagogiska måltiden en tid utan mål? Munck Sundman (2013) Vad kan köket göra? Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker SAPERE utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Att lära känna sina sinnen och sin egen smak Att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt Att våga prova nya produkter och rätter Att öka variationen i det man äter Att utvecklas till en medveten konsument 3

4 utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Paddagogik Sandwitch Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio, Ollén & Co utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Sepp (2013) Ska förskolan vara kompensatorisk? Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. 4

5 Före Lite kontakt mellan kök och avdelningar Inga verktyg Otrygghet/Osäkerhet Måltiden osynlig Otydliga mål Handledarutbildning för förskolekockar och pedagoger Efter Bra samarbete mellan kök och avdelningar Flera olika verktyg Trygg Måltiden i fokus Tydliga mål Intresserade kollegor och föräldrar För att det ska fungera att integrera mat och måltider i den pedagogiska verksamheten krävs samarbete. Kostchef Rektor Barnen Kock Pedagoger Dokumentation Forskning saknas! För att få erfarenhet till att bli beprövad erfarenhet krävs gedigen dokumentation som sedan kan leda till forskning. Skicka gärna er dokumentation kring förskola och mat till hanna.sepp@hkr.se Referenser Algotson, S. & Öström, Å. (2011). Sinnenas skafferi. (1. uppl.) Grythyttan: Måltidsakademiens förlag. Axelsson, T., Balldin, J. & Qvarsebo, J. (red.) (2014). Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Balldin, Jutta, Ljungberg, Caroline. En hälsosam barndom?. Studentlitteratur, Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.. Jönköping. Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Göteborg. Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket. Norman, J. (2003). Språkspel i förskolan uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola. Sepp, H. (2002). Pre school children's food habits and meal situation: factors influencing the dietary intake at pre school in a Swedish municipality. Diss. Uppsala : Univ., Uppsala. Sepp, H. (2013). Måltidspedagogik: mat och måltidskunskap i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 5