KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet"

Transkript

1 REGIONFÖRSTORING I GLESA OMRÅDEN KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet TRUM 2007:01 Transportforskningsenheten Umeå Universitet, Umeå Tel E-post: ISSN

2 ii

3 Rapportens titel: Regionförstoring i glesa områden kollektivtrafikens möjligheter och betydelse Författare: Erika Sandow, PM Westin Kerstin, Docent Projekt: Kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring Finansieringsorgan: Vinnova, Dnr Projektledare: Westin Kerstin, FD Indexord: Arbetsresor Kollektivtrafik Pendling Regionförstoring Antal sidor: 83 + bilagor Pris: 100 iii

4 Förord Denna rapport är en syntes av de studier som tidigare avrapporterats inom projektet Kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring. Projektet, som finansierats av VINNOVA, handlar om arbetsresor och pendling i ett område utanför storstadsregionerna, och huruvida det finns behov och potential för att vidga de lokala arbetsmarknadsregionerna dvs. regionförstoring. Det övergripande syftet har varit att undersöka om kollektivtrafiken kan bidra till regionförstoring i ett glesare område. Vi har närmat oss frågan genom att fråga hur människor (faktiska och potentiella pendlare), näringslivets representanter samt politiker och planerare ser på arbetsresor och pendling, och hur de menar att kollektivtrafiken kan svara för en större del av arbetsresorna. Vi tackar alla dem som besvarat enkäter och ställt upp för intervjuer. Till projektet har en referensgrupp varit knuten, och denna grupp har träffats ett flertal gånger och aktivt medverkat i arbetet. Gruppen har bestått av: - Catrine Ahlenskär, Samordnare i Umeåregionen (fram till hösten 2006) - Karin Ahnqvist, Samordnare i Umeåregionen (från och med hösten 2006) - Gunilla Berglund, kommunpolitiker i Umeå kommun - Mårten Edberg, byrådirektör Länsstyrelsen i Västerbottens län - Tor Eriksson, Marknadschef på Länstrafiken i Västerbottens län - Maria Hedblom, Näringslivschef i Vindels kommun - Anders Lundgren, Utvecklingsstrateg i Lycksele kommun Vi tackar referensgruppen för det arbete de lagt ner och för deras värdefulla synpunkter, och inte minst är sista kapitlet med reflektioner ett resultat av diskussioner med referensgruppen. Projektet har genomförts vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet TRUM. Pol.mag Erika Sandow och Docent Kerstin Westin har planerat och genomfört undersökningarna, samt författat denna rapport. I arbetet har också Docent Jörgen Garvill medverkat med synpunkter på undersökningarnas uppläggning och kommentarer på de rapporter som utarbetats. Fredrik Gärling har varit undersökningsledare och hållit ihop alla möten. Tack Jörgen och Fredrik. Docent Bruno Jansson har granskat slutrapporten och haft många värdefulla synpunkter tack Bruno! Umeå i februari 2007 iv

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING DENNA RAPPORT Studiens uppläggning Geografisk arena REGIONFÖRSTORING Motiv Utveckling Några tidigare studier om pendling och regionförstoring MÄNNISKAN OCH RESANDET Begränsningar i tid och rum Resor och aktiviteter Kvinnors och mäns resande Trafikpolitiska mål ARBETSRESOR I SVERIGE Vilka pendlar? Regionala skillnader ARBETSRESOR I EN GLES BYGD Vad är en gles bygd? Arbetsresornas omfattning och avstånd Vilka pendlar i glesa bygder? FLER OCH LÄNGRE ARBETSRESOR I EN GLES BYGD?...34 v

6 6.1 Pendlarperspektivet Arbetsgivarperspektivet Samhällsperspektivet; politiker och planerare KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL NU OCH SENARE Utifall-att-värdet av kollektivtrafik Pendlarnas perspektiv Arbetsgivarnas perspektiv Planerarnas synpunkter Kollektivtrafikens möjligheter i en gles bygd Incitament för pendling DISKUSSION Pendlarperspektivet Arbetsgivarperspektivet Samhällsperspektivet Kollektivtrafikens roll REFERENSER...60 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE UNDERSÖKNING BILAGA 2: INTERVJUGUIDE UNDERSÖKNING vi

7 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1. Nya pendlare år Figur 2 Antal resor efter riksområde och huvudsakligt färdsätt, år 2001 (Mätdagens huvudresor, miljoner)...26 Figur 3: Figur 4. Figur 5 Figur 6 Kumulativ fördelning av arbetsresors avstånd för dem som bor och arbetar i studieområdet (alla arbetsresor 2001)...29 Pendlingsfrekvens bland kvinnor och män...33 Dagens restid, önskad samt längsta tänkbara restid till arbete och med olika färdmedel Om du skulle bli arbetslös och inte erbjudas arbete på din nuvarande bostadsort men erbjudas arbete på annan ort hur troligt är det att du skulle acceptera det arbetet men bo kvar på nuvarande bostadsort? Uppdelat på färdmedel Tabell 1. Studieområdets storlek, förvärvsintensitet och pendling....8 Tabell 2: Befolkningsförändringar under år 2004 fördelat på region och områdestyp...28 Tabell 3 Konsekvenser av regionförstoring för aktörer på olika nivåer 52 KARTOR Karta 1 Karta 2: Studieområdet Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner9 Arbetsresor inom och mellan kommuner för dem som bor och arbetar i studieområdet och förvärvsarbetar (16-65 år) 2001 (avser arbetsresor mellan milrutor) Karta 3: Utpendling från studieområdet för förvärvsarbetande (16-65 år) nattbefolkning i studieområdet, år 2001 (avser pendlingsströmmar med fler än 5 pendlare och beräknat på milrutor)..31 Karta 4. vii Boende längst tre stora kollektivtrafikstråk i studieområdet år

8 viii

9 Sammanfattning Denna rapport handlar om kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring i ett glesare område. Rapporten sammanfattar en studie av vilka behov faktiska och potentiella pendlare har på resande och kollektivtrafik, och vilka behov näringslivet har av förbättrade pendlingsmöjligheter och regionförstoring. Studiens fokus ligger på samspelet mellan individ, samhälle och näringsliv. Studieområdet består av tre LA-regioner i Norrland; Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele. För att Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-region ska bilda en funktionell arbetsmarknad krävs att en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen är villig att pendla över kommungräns. Bosättningsmönstret i området innebär dock att restiderna mellan centralorterna ofta är längre än vad som anses acceptabelt för dagliga arbetsresor. Intervjuer med förvärvsarbetande visar att den önskade restiden för bil och buss är minuter, beroende på vilket färdsätt som används idag, och efter 45 minuter avtar pendlingsbenägenheten tydligt. Även om restiden har stor betydelse för viljan att pendla speglar resultaten en viss positiv inställning till att acceptera ett arbete på annan ort än bostadsorten och börja pendla om restiden inte är längre än 45 minuter. Resultaten visar även att kollektiva färdmedel uppfattas som ett möjligt färdmedelsval vid pendling. Eftersom en stor del av befolkningen är bosatta längs stora pendlingsstråk finns potential att locka fler resenärer till kollektivtrafiken. Med hänsyn till de långa avstånden mellan orter i glesa bygder krävs dock att kollektivtrafiken utvecklas så att den kan erbjuda bekvämt resande och god tillgänglighet. Överlag ansåg politiker och planerare att kollektivtrafiken utgör en viktig förutsättning för att bidra till regionförstoring. Även om det finns politiska ambitioner att arbeta för att skapa större lokala arbetsmarknadsregioner saknas dock både styrdokument och uttalade strategier för hur dessa ambitioner ska verkställas av planerarna. Näringslivets företrädare menade att förbättrade pendlingsmöjligheter kan underlätta rekrytering av kompetent arbetskraft. I dagsläget uppfattades infrastruktursituationen, bl.a. brister i kollektivtrafiken, medföra att pendling inte är en långsiktig hållbar situation för vare sig pendlaren eller företaget/verksamheten. Främst efterfrågades åtgärder som kan korta ner restiderna längs de större pendlingsstråken. En ökad pendling från närliggande LA-regioner ansågs dock inte f.n. vara nödvändigt för att tillgodose företagens kompetensförsörjning. Mer angeläget är att pendlingsmöjligheterna längs de stora pendlingsstråken förbättras. 1

10 Att förbättra pendlingsmöjligheterna med kollektiva färdmedel längs stora pendlingsstråk kan således vara ett sätt öka arbetskraftens geografiska rörlighet i glesare områden och därmed bidra till lokal och regional utveckling utan att åsidosätta andra politiska mål. Samtidigt måste man dock ha i åtanke att resandet ska vara socialt hållbart för den enskilde. Den uppoffring längre resor innebär för den enskilde måste kompenseras av värdet av att resa längre; att kunna få det arbete man vill, att kunna utbilda sig, och att kanske inte behöva flytta. 2

11 1 Denna rapport Begreppet regionalpolitik har bytt skepnad och betecknas numera efter senaste regionalpolitiska beslutet - som en regional utvecklingspolitik (SOU 2004:34). Detta är inte bara en semantisk omstöpning, utan visar en förändrad syn på regional utveckling och fokus har skiftat från en traditionell stödinriktad politik för svaga regioner (befolkningsmässigt eller ekonomiskt) till att gälla regional utveckling i hela landet. Den nationella tillväxten är summan av regionernas tillväxt, och i slutändan är det ekonomisk tillväxt på de lokala arbetsmarknaderna som skapar den sammanlagda nationella tillväxten. Det övergripande målet med den regionala utvecklingspolitiken formuleras som Väl fungerande lokala arbetsmarknader i alla delar av landet (SOU 1997:35, s.261). Utredningen specificerar också olika delmål, bl.a. regionförstoring och ökad rörlighet. Målet med den regionala utvecklingspolitiken är att få till stånd väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i landets alla delar. Regionförstoring är det kanske främsta verktyget att åstadkomma bättre fungerande arbetsmarknadsregioner. ITPS (2005) konstaterar i sina analyser av tillväxten i svenska regioner att den viktigaste faktorn bakom regional tillväxt är storleken på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Större arbetsmarknader har således högre ekonomisk tillväxt, och genom att tidigare separata arbetsmarknader knyts samman till en ny och större region ökar förutsättningarna till en positiv utveckling. Det är denna process som kallas regionförstoring. Såväl funktionella analysregioner (FA-regioner), som LAregioner 1 (Lokala arbetsmarknadsregioner) är en funktionell indelning, eller sammanslagning, av kommuner till områden inom vilka man har en sammanhållen och fungerande arbetsmarknad, och inom vilka dagspendling är möjlig. Båda indelningarna bygger på pendlingsströmmar mellan kommuner. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två indelningarna är att Nutek i avgränsningen av FA-regioner beaktat pendling till grannländerna och även utvecklingstendenser mellan kommuner. Det senare betyder att FA-regionerna ska var mer stabila över tiden. Avgränsningen av arbetsmarknadsregioner sker alltså utifrån faktisk pendling och därmed är ökad pendling en drivkraft - eller 1 Ett första steg i avgränsningen av en LA-region är att bestämma vilka kommuner som är lokala centra oberoende av pendling. Enligt SCB ska två kriterier uppfyllas; För det första ska andelen förvärvsarbetande som arbetspendlar till andra kommuner inte överstiga 20 procent, och för det andra får andelen utpendlare till någon annan enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. Om dessa villkor är uppfyllda anses kommunen vara självförsörjande med arbetstillfällen och får utgöra centrum i en LA-region. Övriga kommuner förs till den kommun mot vilken den största utpendlingen är riktad (SCB, 2005). 3

12 till och med förutsättning - för regionförstoring. Ett fungerande trafiksystem är därför grunden för regionförstoring. Regionförstoring innebär mer eller mindre automatiskt ökat resande. Då det i det transportpolitiska beslutet samtidigt fastslås att det övergripande målet är att erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker transportförsörjning som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar och som på sikt uppfyller alla delmål om tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, god miljö, positiv regional utveckling och är jämställd, finns risk för uppenbara konflikter. Att klara ökat resande (regionförstoring) utan att underminera dessa trafikpolitiska mål kräver onekligen viss finess. Regionförstoring uppstår som ett resultat av ökad pendling. En möjlighet att bidra till regionförstoring och regional utveckling utan att åsidosätta andra transportpolitiska mål kan vara att satsa på ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Kollektivtrafiken har bäst förutsättningar i befolkningstäta områden (t ex storstadsområden) där det finns ett resandeunderlag som ger större möjligheter att upprätthålla en något så när attraktiv trafik med hög turtäthet, vilket i sin tur kan locka fler resenärer. Det är svårare att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik till en konkurrensmässig kostnad i områden med glesare bosättningsmönster. Samtidigt är arbetsplatserna i de flesta kommuner utanför storstäderna relativt väl koncentrerade till tätorter, och målpunkterna för arbetsresor därmed relativt få. Det kan innebära att det ändå finns möjligheter att finna fungerande kollektivtrafiklösningar. Samtidigt som det finns avsevärda svårigheter att få till stånd ett acceptabelt kollektivtrafikutbud utanför storstadsområdena som är samhällsekonomiskt lönsamt, och kanske är en omöjlig uppgift i glesare regioner, kan det likväl finnas motiv att bedriva trafik om än kraftigt subventionerad. Det faktum att det finns färdmedelsalternativ om så behövs har ett värde, och kan värderas i monetära termer (s.k. option value). Det innebär att fungerande i någon mening kollektivtrafik är motiverad även om det faktiska nyttjandet vid en viss tidpunkt är lågt. Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka om kollektivtrafiken kan bidra till regionförstoring i ett glesare område. I detta ligger att studera vilka krav och behov såväl dagens som potentiella arbetspendlare har på resande generellt och kollektivtrafik specifikt. Den ena sidan är självfallet individernas resenärernas preferenser och ageranden, men lika viktigt är att studera samhällets möjligheter att såväl bygga hållbara och större fungerande arbetsmarknadsregioner som näringslivets behov av fungerande persontransporter. I fokus ligger därför samspelet mellan individ, samhälle och privata näringslivet respektive offentliga sektorn i rollen som arbetsgivare. 4

13 I denna studie står ett område utanför storstadsområdena i blickfånget; Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner 2. Det är områden i Norrland där det idag diskuteras möjligheterna till utökat mellanregionalt samarbete, och inte minst uppfattas tillkomsten av Botniabanan innebära möjligheter att få Umeå och Örnsköldsvik att tillhöra samma LA-region. Lycksele, en typisk inlandskommun 12 mil väster om Umeå, är också intressant i sammanhanget genom snabbare bussförbindelser, och tankarna på Norrtåg en upprustning av tvärbanan mellan Umeå och Lycksele - som skulle medge snabb persontrafik. 1.1 Studiens uppläggning Denna studie behandlar pendling och kollektivtrafikens betydelse utifrån tre olika aktörsperspektiv; de faktiska och potentiella pendlarnas beteende och önskemål, näringslivets behov och önskemål om kompetent arbetskraft, samt politikers och planerares uppfattning om och arbete kring regionförstoring och lokal samt regional utveckling. För att beskriva pendling och de olika aktörernas uppfattning om regionförstoring och pendling har fyra undersökningar genomförts. Undersökning 1 faktisk pendling Det faktiska mönstret av arbetsresor (såväl arbetsresor inom en kommun som pendlingsresor) har beskrivits för åren 1996 och 2001, och avser arbetsresor i Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner. Deskriptionen täcker samtliga invånare 16 år och äldre boende i dessa tre LA-regioner, och omfattar såväl personer som bodde i området vid båda tillfällena, som personer som bodde i området vid en av de två tidpunkterna. Alla personer som i databasen ASTRID är kopplade till ett företag och arbetsställe 3 har definierats som förvärvsarbetande. Beskrivningen av pendling och arbetsresande baseras på förvärvsarbetande (nattbefolkning) i studieområdet år 1996 och förvärvsarbetande (nattbefolkning) år För en detaljerad beskrivning av undersökning 1 hänvisas till Sandow & Westin, Valet av LA-region som analysenhet i denna studie beror på att vid projektets start var inte indelningen i FA-regioner klar. I stort sett sammanfaller dock indelningarna i LA- respektive FA-regioner med varandra, undantaget är Lycksele FA-region som innefattar även Malå kommun. 3 Företag och arbetsställen är i sin tur är klassificerade till en näringsgren (har en SNI-kod). 5

14 Undersökning 2 pendlarnas önskemål De förvärvsarbetandes vilja och möjligheter att pendla över längre distanser har kartlagts genom en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av 2500 personer år, fördelat på sex kommuner. De sex kommunerna utgjordes av fyra kommuner i Umeås lokala arbetsmarknadsregion 4 : (Umeå, Nordmaling, Vännäs och Vindeln kommuner), samt Örnsköldsvik och Lycksele 5 LAregioner. Umeå och Lycksele kommuner är inpendlingskommuner, dvs. dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Örnsköldsvik har lika stor utpendling som inpendling, medan Vännäs, Nordmaling och Vindelns är utpendlingskommuner. Svarsfrekvensen blev drygt 59 procent, med högst svarsfrekvens i Umeå (62,9 procent) och lägst svarsfrekvens i Vindeln (53,7 procent). Metod och genomförande vid undersökning 2 presenteras i Sandow & Westin, Undersökning 3 Arbetsmarknadens behov För att få en bild av näringslivets uppfattning om regionförstoring och hur förbättrade pendlingsmöjligheter kan påverka kompetensförsörjningen i glesare bygder genomfördes hösten 2005 en intervjustudie med privata och offentliga arbetsgivare i Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner. Totalt genomfördes tio intervjuer med arbetsgivare eller representanter för arbetsgivaren (personalansvarig etc.), varav fyra kvinnor och sex män intervjuades. Dessa respondenter representerar näringslivet i både befolkningsmässigt större och mindre kommuner i studieområdet. Studien utgick ifrån en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 1) med ett antal i förväg formulerade frågor som belyser näringslivets behov av ökad pendling och regionförstoring 6. Genom s.k. halvstrukturerade intervjuer erbjuds möjligheter att under intervjuerna komplettera med frågor som vid tillfället behövs för att ge mer förståelse. Intervjuerna fick därmed karaktären av ett samtal, där främst de övergripande frågorna diskuterades. Undersökning 4 Politikernas och planerarnas perspektiv En intervjustudie genomfördes hösten 2005 med planerare och politiker på lokal och regional nivå för att undersöka hur de arbetar med rumslig planering och 4 Umeå LA-region omfattar Umeå, Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors kommuner. 5 Lycksele blev genom delning från Malå egen LA-region år I intervjuguiden finns även frågor utöver syftet med föreliggande projekt. 6

15 infrastrukturplanering, och om de uppfattar att regionförstoring ingår som en del i denna planering och om de ser regionförstoring som ett verktyg för lokal och regional utveckling. Totalt intervjuades elva planerare och politiker i Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner, varav sex kvinnor och fem män. Respondenterna är verksamma i kommuner med olika befolkningsstorlek i studieområdet. Liksom i intervjuerna med arbetsgivare användes en halvstrukturerad intervjuguide 7 för att generera en större bredd av information. De teman och frågor som låg till grund för intervjuguiden berörde samhällets arbete med och syn på pendling och regionförstoring (se bilaga 2). 1.2 Geografisk arena Det studerade området (se karta 1 samt tabell 1) har drygt invånare och en yta på drygt kvadratkilometer det är närmare 2000 kvadratkilometer större än Stockholm, Uppsala och Södermanlands län tillsammans! Umeå är den största kommunen med invånare, varav närmare i centrala Umeå. Umeå kommun är ekonomiskt och administrativt centrum i LA-regionen och i Västerbottens län. Umeå kommun har en differentierad arbetsmarknad med ett antal stora arbetsplatser inom offentlig sektor, verkstadsindustri, skogsindustri och företag inom högteknologi/kunskapssektorn. Umeå kommun har haft en positiv befolkningsutveckling; sedan 1975 har folkmängden ökat med 45 procent. Inpendlingen till Umeå kommun är högre än utpendlingen, och dagbefolkningen är fyra procent högre än nattbefolkningen. Vännäs kommun, med ca 8500 invånare, är en utpräglad utpendlingskommun ca 30 km väster om Umeå. Nordmaling, ca 5 mil söder om Umeå, är också en utpendlingskommun, men har också ett näringsliv präglat av basindustri. Vindelns kommun, 6 mil nordväst om Umeå, har ca 500 små och medelstora företag, de största inom tillverkningsindustrin. Robertsfors kommun, med invånare, ligger nästan mitt emellan Umeå och Skellefteå. Kommunen är en utpendlingskommun med största enskilda pendlingsflödet till Umeå, men även norrut till Skellefteå. Bjurholm, Sveriges minsta kommun med ca 2500 invånare, är också en utpendlingskommun med de största pendlingsflödena till Umeå och Vännäs. Örnsköldsvik kommun, tillika LA-region, har närmare invånare. Kommunen beskrivs ofta som en industrikommun, med bl.a. Hägglunds, M- Real pappersbruk, och Domsjö. Genom både Mittuniversitetet och Umeå universitet bedrivs decentraliserad utbildning både enstaka kurser och utbildningsprogram - i Örnsköldsvik. Avståndet från Örnsköldsvik till Umeå är 11 mil och till Sundsvall ca 17 mil. Större utpendlingsströmmar går till 7 Se fotnot 1. 7

16 grannkommunerna i länet (Sundsvall, Härnösand och Kramfors) och Umeå, och pendling till Örnsköldsvik sker från samma orter. In- och utpendling är i stort sett lika omfattande. Lycksele kommun och LA-region är till ytan 5560 km 2 och ungefär lika stort som Hallands län. Antalet invånare i Lycksele var år 2005 cirka personer av vilka närmare var förvärvsarbetande (SCB 2007a). Största pendlingsströmmen går till Umeå, men det förekommer även viss pendling till grannkommunerna Malå och Vindeln förekommer. Inpendlingen är något högre än utpendlingen och pendlarna kommer från bl.a. Umeå och Vindeln men även från kommuner utanför studieområdet. Vid enkätundersökning och intervjuer har Bjurholm och Robertsfors kommuner exkluderats. Motivet att inte låta samtliga kommuner i Umeå LA-region ingå i undersökningen var att få tillräckligt många observationer för att senare kunna analysera enskilda kommuner. Tabell 1. Studieområdets storlek, förvärvsintensitet och pendling. LA-region Antal invånare 31 dec 2005 Areal, antal kv.km Förvärvsintensitet i % 2005, Befolkn.- förändring i % Antal inpendlare 2005 Antal utpendlare 2005 Umeå ,4 + 4, Varav Umeå ,4 72,7 + 6, Vännäs ,2 81,2-1, Nordmaling ,7 78,0-2, Vindeln ,7 79,0-5, Bjurholm ,6 79,1-5, Robertsfors ,8 81,9-3, Lycksele ,4 77,0-2, Örnsköldsvik ,0 79,9-1, Summa ,8 Källa: SCB 2007a (befolkning, areal och förvärvsintensitet) och SCB 2007b (pendling) 8

17 Karta 1 Studieområdet Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner Källa: Röda kartan, Lantmäteriet 9

18 2 Regionförstoring 2.1 Motiv Matchningen på arbetsmarknaden mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft är inte i balans. Sysselsättningsutvecklingen är, som påpekas i bl.a. SOU 2004:34, svag i många regioner, men samtidigt bedöms att en påtaglig arbetskraftsbrist kommer att uppstå inom vissa utbildningsgrupper en brist som redan är märkbar i små arbetsmarknadsregioner. Denna obalans borde kunna utjämnas genom en rörlig arbetskraft, där den arbetssökande flyttar dit där arbete finns. Så skedde i stor utsträckning på 1970-talet, men undersökningar (se bl.a. Garvill m.fl., 2000) har visat att de arbetsmarknadsrelaterade flyttningarna är betydligt färre idag. En förklaring är att det idag är betydligt mer vanligt med tvåinkomsthushåll, och om ena partnern blir utan arbete finns dels en inkomst ofta kvar i hushållet, dels kan det vara svårt för hushållet att vid flyttning få två nya arbeten. Att flytta skulle eventuellt bara kunna innebära att man vänder på kuttingen så att i slutändan partnern blir utan arbete. Andra förklaringar är att det finns platsspecifika värden på en ort som man ackumulerar med tiden och som inte enkelt kan bytas ut vid en flyttning (Fischer m.fl., 1998). Att veta vilka skolor som är bra, var man bäst kan få sin bil lagad, var bästa svampstället finns är kunskap som är svår att värdera i monetära termer men är likväl en ekonomisk resurs samtidigt som den gör oss trygga. De senaste årens kraftiga uppgång av priser på småhus och bostadsrätter i heta områden där också arbetsmarknaden expanderar bidrar också till svårigheten att flytta. Det är dålig ekonomi att sälja en bostad i ekonomiskt svaga orter, en bostad som ofta är lågt belånad, och att köpa en betydligt dyrare bostad på annan ort. Den eventuella inkomstökning ett nytt arbete skulle innebära äts upp av högre levnadskostnader. Om det är möjligt att bo i en kommun och arbeta i en annan och kunna komma hem efter arbetsdagens slut utan att äventyra hela det sociala livet kan pendling vara ett alternativ till att flytta. Detta är i många fall det mest realistiska alternativet för personer som nyligen blivit arbetslösa, och som är bundna till orten på grund av familjeskäl eller fallande villapriser. Källa: (SOU 2004:34, sid 109) 10

19 Studier gjorda av t.ex. ITPS (2005) visar att de regioner som haft en positiv ekonomisk tillväxt under 10-årsperioden är storstadsregionerna samt ett fåtal regionala centra. Av 72 FA-regioner är det 22 som uppvisat tillväxt, dvs. 50 har halkat efter i tillväxt. ITPS analyser visar också att de större regionerna har avgörande betydelse för landets totala utveckling. Det hänger naturligtvis samman med att dessa regioner är befolkningsmässigt stora, och det samlade produktionsvärdet blir därmed högre. Samtidigt ska det påpekas att det är betydande regionala variationer, och svängningar mellan år. Exempelvis låg Arjeplog under perioden på näst sista plats (plats 71 a 72 FAregioner) när det gäller regional tillväxt, men under det enskilda året 2003 återfanns kommunen på andra plats efter Jokkmokk. Det generella sambandet mellan stora regioner och ekonomisk tillväxt är ett argument för regionförstoring. Regionförstoring innebär att de separata lokala arbetsmarknaderna knyts samman till en ny och större region. Genom att arbetsmarknaderna vidgas förbättras också förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten. Fenomenet regionförstoring har kommit att diskuteras alltmer under senare år som ett verktyg för regional utveckling, och för att få bättre fungerande arbetsmarknader med god matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. I argumentationen för regionförstoring hävdas att ekonomisk tillväxt gynnas om arbetskraften snabbt kan förflyttas från näringsgrenar och regioner på tillbakagång till expansiva sådana (SOU 2004:34). Förbättrade kommunikationer kan för många göra det möjligt att bo kvar på hemorten och pendla till arbete på annan ort utan att restiden blir orimligt långa. Vad som är orimligt långt diskuteras dock sällan. I en bilaga till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:34) poängteras dock att regionförstoring kan innebära längre restider och det är ett hot mot social utveckling. Samtidigt innebär regionförstoring sociala fördelar då människor både kan få större möjligheter att få arbete och samtidigt välja att bo kvar i en invand och trygg miljö eller välja att flytta till en bra boendemiljö om de så vill och önskar. Nackdelarna med långa restider kan motverkas av utbyggd och snabb kollektivtrafik, friare arbetsformer etc. De miljömässiga hoten är uppenbara; ökat arbetsresande leder till ökat persontransportarbete och att bryta bilens dominans i arbetsresandet sker inte i brådrasket. Här påtalas vikten av kraftfulla åtgärder för att undvika ökad miljöbelastning, och att satsningar på kollektivtrafik måste prioriteras. Många års ansträngningar att öka kollektivtrafikresandet har endast delvis gett önskade resultat; antalet personkilometrar med kollektiva färdmedel har ökat men så har också bilresandet. Status quo! 11

20 2.2 Utveckling Antalet LA-regioner har mer än halverats sedan 1970-talet, från 187 år 1970 till 85 år Denna utveckling visar att en regionförstoring ägt rum, och då man samtidigt kan se ett positivt samband mellan befolkningsstorleken i en LAregion och ekonomisk tillväxt har det från politiskt håll setts angeläget att denna process fortsätter. Regionförstoring har hittills varit mest påtaglig i mer befolkningstäta delar av landet, där geografiskt små regioner kunnat knytas samman inte minst tack vare satsningar på snabba transporter såsom snabbtåg. En fråga är hur stora LA-regionerna kan bli för att fortfarande vara funktionella och fungera som sammanhållna arbetsmarknader. Har vi kommit till vägs ände? Det tror inte NUTEK (2006) som i ett uppdrag från Ansvarskommittén beräknat hur arbetsmarknadsregionerna kan se ut år 2015 respektive år Analysen bygger på en framskrivning av arbetsmarknadsstatistik, och dessutom en kvalitativ bedömning av regional utveckling utifrån demografiska förändringar, infrastrukturplaner m m. Analysen resulterar i en prognos där antalet LAregioner minskar från dagens 85 till 67 år 2015, och det är främst i södra Sverige som arbetsmarknaderna antas öka. I norra Sverige är dagens LA-regioner så ytstora och förutsättningarna till pendling sådana att det är svårare att se möjligheter till sammanslagning av LA-regioner. Till år 2030 beräknas ytterligare en reduktion med 8 LA-regioner, till 59. Man poängterar dock att bedömningen ska tas med en nypa salt då den genom det långa tidsperspektivet inte tar hänsyn till strukturella och demografiska förändringar som kan komma att ske. Dock, i prognosen för 2030 är det tre LA-regioner i de fyra nordligaste länen som sammanfogas med andra; Ljusdals LA sammanfogas med Hudiksvalls LA, Kramfors LA sammanfogas med Sundsvalls LA, och Lycksele LA sammanfogas med Umeå LA. Några kommuner i Norrland som klassificeras som beroende 8 blir dock - på grund av stora geografiska avstånd, lång restid och få pendlare självständiga, exempel är Pajala, Övertorneå, Arvidsjaur, Sorsele och Åsele kommuner. 2.3 Några tidigare studier om pendling och regionförstoring Regionförstoring i betydelsen större arbetsmarknadsregioner genom ökad pendling är ett tämligen nordiskt fenomen (Knutsson, 2005), kanhända mycket som en konsekvens av den glesa befolkningsstruktur som är mer framträdande i främst Sverige, Norge och Finland. De boende i dessa områden har antingen nära till arbetet eller mycket långt till arbetet. Ofta handlar det om småorter där 8 Över 20 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen1 pendlar till arbete i annan kommun. 12

KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet REGIONFÖRSTORING I GLESA OMRÅDEN KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå

Läs mer

TRUM VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

TRUM VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet 2006:01 TRUM Transportforskningsenheten

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

ATT RESA TILL ARBETET I BEFOLKNINGSMÄSSIGT GLESA MILJÖER

ATT RESA TILL ARBETET I BEFOLKNINGSMÄSSIGT GLESA MILJÖER ATT RESA TILL ARBETET I BEFOLKNINGSMÄSSIGT GLESA MILJÖER Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå universitet 2 Kulturgeografiska Institutionen, Umeå universitet TRUM Arbetsrapport

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tabell- och kartbilaga

Tabell- och kartbilaga Tabell- och kartbilaga B1. Befolkningstäthet per tätort år 2000 och befolkningsförändring per tätort 1995-2000... 2 B2. Folkmängd efter ålder och kommun 31 dec. 2003... 2 B3. Nettopendling 1996 mellan

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER

RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER Olof Olsson Lisa Östbring ISSN 1403-6924 Nr 1/2009 RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar - disposition Förväntad regional utveckling Arbetskraft och kompetensförsörjning

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper Resande med buss- och tågtrafik Endast åtta procent av resorna i regionen sker idag med kollektivtrafik jämfört med 14 procent i resten av landet. Inte ens Sundsvalls tätort, där flest reser, når högre

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 835. Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion.

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 835. Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion. ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 835 Pendling, infrastruktur och regioner Med Mälardalen som fokusregion Mathias Högberg Uppsala, september 2012 ISSN 0283-622X INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer