KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet"

Transkript

1 REGIONFÖRSTORING I GLESA OMRÅDEN KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet TRUM 2007:01 Transportforskningsenheten Umeå Universitet, Umeå Tel E-post: ISSN

2 ii

3 Rapportens titel: Regionförstoring i glesa områden kollektivtrafikens möjligheter och betydelse Författare: Erika Sandow, PM Westin Kerstin, Docent Projekt: Kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring Finansieringsorgan: Vinnova, Dnr Projektledare: Westin Kerstin, FD Indexord: Arbetsresor Kollektivtrafik Pendling Regionförstoring Antal sidor: 83 + bilagor Pris: 100 iii

4 Förord Denna rapport är en syntes av de studier som tidigare avrapporterats inom projektet Kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring. Projektet, som finansierats av VINNOVA, handlar om arbetsresor och pendling i ett område utanför storstadsregionerna, och huruvida det finns behov och potential för att vidga de lokala arbetsmarknadsregionerna dvs. regionförstoring. Det övergripande syftet har varit att undersöka om kollektivtrafiken kan bidra till regionförstoring i ett glesare område. Vi har närmat oss frågan genom att fråga hur människor (faktiska och potentiella pendlare), näringslivets representanter samt politiker och planerare ser på arbetsresor och pendling, och hur de menar att kollektivtrafiken kan svara för en större del av arbetsresorna. Vi tackar alla dem som besvarat enkäter och ställt upp för intervjuer. Till projektet har en referensgrupp varit knuten, och denna grupp har träffats ett flertal gånger och aktivt medverkat i arbetet. Gruppen har bestått av: - Catrine Ahlenskär, Samordnare i Umeåregionen (fram till hösten 2006) - Karin Ahnqvist, Samordnare i Umeåregionen (från och med hösten 2006) - Gunilla Berglund, kommunpolitiker i Umeå kommun - Mårten Edberg, byrådirektör Länsstyrelsen i Västerbottens län - Tor Eriksson, Marknadschef på Länstrafiken i Västerbottens län - Maria Hedblom, Näringslivschef i Vindels kommun - Anders Lundgren, Utvecklingsstrateg i Lycksele kommun Vi tackar referensgruppen för det arbete de lagt ner och för deras värdefulla synpunkter, och inte minst är sista kapitlet med reflektioner ett resultat av diskussioner med referensgruppen. Projektet har genomförts vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet TRUM. Pol.mag Erika Sandow och Docent Kerstin Westin har planerat och genomfört undersökningarna, samt författat denna rapport. I arbetet har också Docent Jörgen Garvill medverkat med synpunkter på undersökningarnas uppläggning och kommentarer på de rapporter som utarbetats. Fredrik Gärling har varit undersökningsledare och hållit ihop alla möten. Tack Jörgen och Fredrik. Docent Bruno Jansson har granskat slutrapporten och haft många värdefulla synpunkter tack Bruno! Umeå i februari 2007 iv

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING DENNA RAPPORT Studiens uppläggning Geografisk arena REGIONFÖRSTORING Motiv Utveckling Några tidigare studier om pendling och regionförstoring MÄNNISKAN OCH RESANDET Begränsningar i tid och rum Resor och aktiviteter Kvinnors och mäns resande Trafikpolitiska mål ARBETSRESOR I SVERIGE Vilka pendlar? Regionala skillnader ARBETSRESOR I EN GLES BYGD Vad är en gles bygd? Arbetsresornas omfattning och avstånd Vilka pendlar i glesa bygder? FLER OCH LÄNGRE ARBETSRESOR I EN GLES BYGD?...34 v

6 6.1 Pendlarperspektivet Arbetsgivarperspektivet Samhällsperspektivet; politiker och planerare KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL NU OCH SENARE Utifall-att-värdet av kollektivtrafik Pendlarnas perspektiv Arbetsgivarnas perspektiv Planerarnas synpunkter Kollektivtrafikens möjligheter i en gles bygd Incitament för pendling DISKUSSION Pendlarperspektivet Arbetsgivarperspektivet Samhällsperspektivet Kollektivtrafikens roll REFERENSER...60 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE UNDERSÖKNING BILAGA 2: INTERVJUGUIDE UNDERSÖKNING vi

7 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1. Nya pendlare år Figur 2 Antal resor efter riksområde och huvudsakligt färdsätt, år 2001 (Mätdagens huvudresor, miljoner)...26 Figur 3: Figur 4. Figur 5 Figur 6 Kumulativ fördelning av arbetsresors avstånd för dem som bor och arbetar i studieområdet (alla arbetsresor 2001)...29 Pendlingsfrekvens bland kvinnor och män...33 Dagens restid, önskad samt längsta tänkbara restid till arbete och med olika färdmedel Om du skulle bli arbetslös och inte erbjudas arbete på din nuvarande bostadsort men erbjudas arbete på annan ort hur troligt är det att du skulle acceptera det arbetet men bo kvar på nuvarande bostadsort? Uppdelat på färdmedel Tabell 1. Studieområdets storlek, förvärvsintensitet och pendling....8 Tabell 2: Befolkningsförändringar under år 2004 fördelat på region och områdestyp...28 Tabell 3 Konsekvenser av regionförstoring för aktörer på olika nivåer 52 KARTOR Karta 1 Karta 2: Studieområdet Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner9 Arbetsresor inom och mellan kommuner för dem som bor och arbetar i studieområdet och förvärvsarbetar (16-65 år) 2001 (avser arbetsresor mellan milrutor) Karta 3: Utpendling från studieområdet för förvärvsarbetande (16-65 år) nattbefolkning i studieområdet, år 2001 (avser pendlingsströmmar med fler än 5 pendlare och beräknat på milrutor)..31 Karta 4. vii Boende längst tre stora kollektivtrafikstråk i studieområdet år

8 viii

9 Sammanfattning Denna rapport handlar om kollektivtrafikens betydelse för regionförstoring i ett glesare område. Rapporten sammanfattar en studie av vilka behov faktiska och potentiella pendlare har på resande och kollektivtrafik, och vilka behov näringslivet har av förbättrade pendlingsmöjligheter och regionförstoring. Studiens fokus ligger på samspelet mellan individ, samhälle och näringsliv. Studieområdet består av tre LA-regioner i Norrland; Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele. För att Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-region ska bilda en funktionell arbetsmarknad krävs att en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen är villig att pendla över kommungräns. Bosättningsmönstret i området innebär dock att restiderna mellan centralorterna ofta är längre än vad som anses acceptabelt för dagliga arbetsresor. Intervjuer med förvärvsarbetande visar att den önskade restiden för bil och buss är minuter, beroende på vilket färdsätt som används idag, och efter 45 minuter avtar pendlingsbenägenheten tydligt. Även om restiden har stor betydelse för viljan att pendla speglar resultaten en viss positiv inställning till att acceptera ett arbete på annan ort än bostadsorten och börja pendla om restiden inte är längre än 45 minuter. Resultaten visar även att kollektiva färdmedel uppfattas som ett möjligt färdmedelsval vid pendling. Eftersom en stor del av befolkningen är bosatta längs stora pendlingsstråk finns potential att locka fler resenärer till kollektivtrafiken. Med hänsyn till de långa avstånden mellan orter i glesa bygder krävs dock att kollektivtrafiken utvecklas så att den kan erbjuda bekvämt resande och god tillgänglighet. Överlag ansåg politiker och planerare att kollektivtrafiken utgör en viktig förutsättning för att bidra till regionförstoring. Även om det finns politiska ambitioner att arbeta för att skapa större lokala arbetsmarknadsregioner saknas dock både styrdokument och uttalade strategier för hur dessa ambitioner ska verkställas av planerarna. Näringslivets företrädare menade att förbättrade pendlingsmöjligheter kan underlätta rekrytering av kompetent arbetskraft. I dagsläget uppfattades infrastruktursituationen, bl.a. brister i kollektivtrafiken, medföra att pendling inte är en långsiktig hållbar situation för vare sig pendlaren eller företaget/verksamheten. Främst efterfrågades åtgärder som kan korta ner restiderna längs de större pendlingsstråken. En ökad pendling från närliggande LA-regioner ansågs dock inte f.n. vara nödvändigt för att tillgodose företagens kompetensförsörjning. Mer angeläget är att pendlingsmöjligheterna längs de stora pendlingsstråken förbättras. 1

10 Att förbättra pendlingsmöjligheterna med kollektiva färdmedel längs stora pendlingsstråk kan således vara ett sätt öka arbetskraftens geografiska rörlighet i glesare områden och därmed bidra till lokal och regional utveckling utan att åsidosätta andra politiska mål. Samtidigt måste man dock ha i åtanke att resandet ska vara socialt hållbart för den enskilde. Den uppoffring längre resor innebär för den enskilde måste kompenseras av värdet av att resa längre; att kunna få det arbete man vill, att kunna utbilda sig, och att kanske inte behöva flytta. 2

11 1 Denna rapport Begreppet regionalpolitik har bytt skepnad och betecknas numera efter senaste regionalpolitiska beslutet - som en regional utvecklingspolitik (SOU 2004:34). Detta är inte bara en semantisk omstöpning, utan visar en förändrad syn på regional utveckling och fokus har skiftat från en traditionell stödinriktad politik för svaga regioner (befolkningsmässigt eller ekonomiskt) till att gälla regional utveckling i hela landet. Den nationella tillväxten är summan av regionernas tillväxt, och i slutändan är det ekonomisk tillväxt på de lokala arbetsmarknaderna som skapar den sammanlagda nationella tillväxten. Det övergripande målet med den regionala utvecklingspolitiken formuleras som Väl fungerande lokala arbetsmarknader i alla delar av landet (SOU 1997:35, s.261). Utredningen specificerar också olika delmål, bl.a. regionförstoring och ökad rörlighet. Målet med den regionala utvecklingspolitiken är att få till stånd väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i landets alla delar. Regionförstoring är det kanske främsta verktyget att åstadkomma bättre fungerande arbetsmarknadsregioner. ITPS (2005) konstaterar i sina analyser av tillväxten i svenska regioner att den viktigaste faktorn bakom regional tillväxt är storleken på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Större arbetsmarknader har således högre ekonomisk tillväxt, och genom att tidigare separata arbetsmarknader knyts samman till en ny och större region ökar förutsättningarna till en positiv utveckling. Det är denna process som kallas regionförstoring. Såväl funktionella analysregioner (FA-regioner), som LAregioner 1 (Lokala arbetsmarknadsregioner) är en funktionell indelning, eller sammanslagning, av kommuner till områden inom vilka man har en sammanhållen och fungerande arbetsmarknad, och inom vilka dagspendling är möjlig. Båda indelningarna bygger på pendlingsströmmar mellan kommuner. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två indelningarna är att Nutek i avgränsningen av FA-regioner beaktat pendling till grannländerna och även utvecklingstendenser mellan kommuner. Det senare betyder att FA-regionerna ska var mer stabila över tiden. Avgränsningen av arbetsmarknadsregioner sker alltså utifrån faktisk pendling och därmed är ökad pendling en drivkraft - eller 1 Ett första steg i avgränsningen av en LA-region är att bestämma vilka kommuner som är lokala centra oberoende av pendling. Enligt SCB ska två kriterier uppfyllas; För det första ska andelen förvärvsarbetande som arbetspendlar till andra kommuner inte överstiga 20 procent, och för det andra får andelen utpendlare till någon annan enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. Om dessa villkor är uppfyllda anses kommunen vara självförsörjande med arbetstillfällen och får utgöra centrum i en LA-region. Övriga kommuner förs till den kommun mot vilken den största utpendlingen är riktad (SCB, 2005). 3

12 till och med förutsättning - för regionförstoring. Ett fungerande trafiksystem är därför grunden för regionförstoring. Regionförstoring innebär mer eller mindre automatiskt ökat resande. Då det i det transportpolitiska beslutet samtidigt fastslås att det övergripande målet är att erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker transportförsörjning som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar och som på sikt uppfyller alla delmål om tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, god miljö, positiv regional utveckling och är jämställd, finns risk för uppenbara konflikter. Att klara ökat resande (regionförstoring) utan att underminera dessa trafikpolitiska mål kräver onekligen viss finess. Regionförstoring uppstår som ett resultat av ökad pendling. En möjlighet att bidra till regionförstoring och regional utveckling utan att åsidosätta andra transportpolitiska mål kan vara att satsa på ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Kollektivtrafiken har bäst förutsättningar i befolkningstäta områden (t ex storstadsområden) där det finns ett resandeunderlag som ger större möjligheter att upprätthålla en något så när attraktiv trafik med hög turtäthet, vilket i sin tur kan locka fler resenärer. Det är svårare att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik till en konkurrensmässig kostnad i områden med glesare bosättningsmönster. Samtidigt är arbetsplatserna i de flesta kommuner utanför storstäderna relativt väl koncentrerade till tätorter, och målpunkterna för arbetsresor därmed relativt få. Det kan innebära att det ändå finns möjligheter att finna fungerande kollektivtrafiklösningar. Samtidigt som det finns avsevärda svårigheter att få till stånd ett acceptabelt kollektivtrafikutbud utanför storstadsområdena som är samhällsekonomiskt lönsamt, och kanske är en omöjlig uppgift i glesare regioner, kan det likväl finnas motiv att bedriva trafik om än kraftigt subventionerad. Det faktum att det finns färdmedelsalternativ om så behövs har ett värde, och kan värderas i monetära termer (s.k. option value). Det innebär att fungerande i någon mening kollektivtrafik är motiverad även om det faktiska nyttjandet vid en viss tidpunkt är lågt. Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka om kollektivtrafiken kan bidra till regionförstoring i ett glesare område. I detta ligger att studera vilka krav och behov såväl dagens som potentiella arbetspendlare har på resande generellt och kollektivtrafik specifikt. Den ena sidan är självfallet individernas resenärernas preferenser och ageranden, men lika viktigt är att studera samhällets möjligheter att såväl bygga hållbara och större fungerande arbetsmarknadsregioner som näringslivets behov av fungerande persontransporter. I fokus ligger därför samspelet mellan individ, samhälle och privata näringslivet respektive offentliga sektorn i rollen som arbetsgivare. 4

13 I denna studie står ett område utanför storstadsområdena i blickfånget; Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner 2. Det är områden i Norrland där det idag diskuteras möjligheterna till utökat mellanregionalt samarbete, och inte minst uppfattas tillkomsten av Botniabanan innebära möjligheter att få Umeå och Örnsköldsvik att tillhöra samma LA-region. Lycksele, en typisk inlandskommun 12 mil väster om Umeå, är också intressant i sammanhanget genom snabbare bussförbindelser, och tankarna på Norrtåg en upprustning av tvärbanan mellan Umeå och Lycksele - som skulle medge snabb persontrafik. 1.1 Studiens uppläggning Denna studie behandlar pendling och kollektivtrafikens betydelse utifrån tre olika aktörsperspektiv; de faktiska och potentiella pendlarnas beteende och önskemål, näringslivets behov och önskemål om kompetent arbetskraft, samt politikers och planerares uppfattning om och arbete kring regionförstoring och lokal samt regional utveckling. För att beskriva pendling och de olika aktörernas uppfattning om regionförstoring och pendling har fyra undersökningar genomförts. Undersökning 1 faktisk pendling Det faktiska mönstret av arbetsresor (såväl arbetsresor inom en kommun som pendlingsresor) har beskrivits för åren 1996 och 2001, och avser arbetsresor i Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner. Deskriptionen täcker samtliga invånare 16 år och äldre boende i dessa tre LA-regioner, och omfattar såväl personer som bodde i området vid båda tillfällena, som personer som bodde i området vid en av de två tidpunkterna. Alla personer som i databasen ASTRID är kopplade till ett företag och arbetsställe 3 har definierats som förvärvsarbetande. Beskrivningen av pendling och arbetsresande baseras på förvärvsarbetande (nattbefolkning) i studieområdet år 1996 och förvärvsarbetande (nattbefolkning) år För en detaljerad beskrivning av undersökning 1 hänvisas till Sandow & Westin, Valet av LA-region som analysenhet i denna studie beror på att vid projektets start var inte indelningen i FA-regioner klar. I stort sett sammanfaller dock indelningarna i LA- respektive FA-regioner med varandra, undantaget är Lycksele FA-region som innefattar även Malå kommun. 3 Företag och arbetsställen är i sin tur är klassificerade till en näringsgren (har en SNI-kod). 5

14 Undersökning 2 pendlarnas önskemål De förvärvsarbetandes vilja och möjligheter att pendla över längre distanser har kartlagts genom en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av 2500 personer år, fördelat på sex kommuner. De sex kommunerna utgjordes av fyra kommuner i Umeås lokala arbetsmarknadsregion 4 : (Umeå, Nordmaling, Vännäs och Vindeln kommuner), samt Örnsköldsvik och Lycksele 5 LAregioner. Umeå och Lycksele kommuner är inpendlingskommuner, dvs. dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Örnsköldsvik har lika stor utpendling som inpendling, medan Vännäs, Nordmaling och Vindelns är utpendlingskommuner. Svarsfrekvensen blev drygt 59 procent, med högst svarsfrekvens i Umeå (62,9 procent) och lägst svarsfrekvens i Vindeln (53,7 procent). Metod och genomförande vid undersökning 2 presenteras i Sandow & Westin, Undersökning 3 Arbetsmarknadens behov För att få en bild av näringslivets uppfattning om regionförstoring och hur förbättrade pendlingsmöjligheter kan påverka kompetensförsörjningen i glesare bygder genomfördes hösten 2005 en intervjustudie med privata och offentliga arbetsgivare i Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner. Totalt genomfördes tio intervjuer med arbetsgivare eller representanter för arbetsgivaren (personalansvarig etc.), varav fyra kvinnor och sex män intervjuades. Dessa respondenter representerar näringslivet i både befolkningsmässigt större och mindre kommuner i studieområdet. Studien utgick ifrån en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 1) med ett antal i förväg formulerade frågor som belyser näringslivets behov av ökad pendling och regionförstoring 6. Genom s.k. halvstrukturerade intervjuer erbjuds möjligheter att under intervjuerna komplettera med frågor som vid tillfället behövs för att ge mer förståelse. Intervjuerna fick därmed karaktären av ett samtal, där främst de övergripande frågorna diskuterades. Undersökning 4 Politikernas och planerarnas perspektiv En intervjustudie genomfördes hösten 2005 med planerare och politiker på lokal och regional nivå för att undersöka hur de arbetar med rumslig planering och 4 Umeå LA-region omfattar Umeå, Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors kommuner. 5 Lycksele blev genom delning från Malå egen LA-region år I intervjuguiden finns även frågor utöver syftet med föreliggande projekt. 6

15 infrastrukturplanering, och om de uppfattar att regionförstoring ingår som en del i denna planering och om de ser regionförstoring som ett verktyg för lokal och regional utveckling. Totalt intervjuades elva planerare och politiker i Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele LA-regioner, varav sex kvinnor och fem män. Respondenterna är verksamma i kommuner med olika befolkningsstorlek i studieområdet. Liksom i intervjuerna med arbetsgivare användes en halvstrukturerad intervjuguide 7 för att generera en större bredd av information. De teman och frågor som låg till grund för intervjuguiden berörde samhällets arbete med och syn på pendling och regionförstoring (se bilaga 2). 1.2 Geografisk arena Det studerade området (se karta 1 samt tabell 1) har drygt invånare och en yta på drygt kvadratkilometer det är närmare 2000 kvadratkilometer större än Stockholm, Uppsala och Södermanlands län tillsammans! Umeå är den största kommunen med invånare, varav närmare i centrala Umeå. Umeå kommun är ekonomiskt och administrativt centrum i LA-regionen och i Västerbottens län. Umeå kommun har en differentierad arbetsmarknad med ett antal stora arbetsplatser inom offentlig sektor, verkstadsindustri, skogsindustri och företag inom högteknologi/kunskapssektorn. Umeå kommun har haft en positiv befolkningsutveckling; sedan 1975 har folkmängden ökat med 45 procent. Inpendlingen till Umeå kommun är högre än utpendlingen, och dagbefolkningen är fyra procent högre än nattbefolkningen. Vännäs kommun, med ca 8500 invånare, är en utpräglad utpendlingskommun ca 30 km väster om Umeå. Nordmaling, ca 5 mil söder om Umeå, är också en utpendlingskommun, men har också ett näringsliv präglat av basindustri. Vindelns kommun, 6 mil nordväst om Umeå, har ca 500 små och medelstora företag, de största inom tillverkningsindustrin. Robertsfors kommun, med invånare, ligger nästan mitt emellan Umeå och Skellefteå. Kommunen är en utpendlingskommun med största enskilda pendlingsflödet till Umeå, men även norrut till Skellefteå. Bjurholm, Sveriges minsta kommun med ca 2500 invånare, är också en utpendlingskommun med de största pendlingsflödena till Umeå och Vännäs. Örnsköldsvik kommun, tillika LA-region, har närmare invånare. Kommunen beskrivs ofta som en industrikommun, med bl.a. Hägglunds, M- Real pappersbruk, och Domsjö. Genom både Mittuniversitetet och Umeå universitet bedrivs decentraliserad utbildning både enstaka kurser och utbildningsprogram - i Örnsköldsvik. Avståndet från Örnsköldsvik till Umeå är 11 mil och till Sundsvall ca 17 mil. Större utpendlingsströmmar går till 7 Se fotnot 1. 7

16 grannkommunerna i länet (Sundsvall, Härnösand och Kramfors) och Umeå, och pendling till Örnsköldsvik sker från samma orter. In- och utpendling är i stort sett lika omfattande. Lycksele kommun och LA-region är till ytan 5560 km 2 och ungefär lika stort som Hallands län. Antalet invånare i Lycksele var år 2005 cirka personer av vilka närmare var förvärvsarbetande (SCB 2007a). Största pendlingsströmmen går till Umeå, men det förekommer även viss pendling till grannkommunerna Malå och Vindeln förekommer. Inpendlingen är något högre än utpendlingen och pendlarna kommer från bl.a. Umeå och Vindeln men även från kommuner utanför studieområdet. Vid enkätundersökning och intervjuer har Bjurholm och Robertsfors kommuner exkluderats. Motivet att inte låta samtliga kommuner i Umeå LA-region ingå i undersökningen var att få tillräckligt många observationer för att senare kunna analysera enskilda kommuner. Tabell 1. Studieområdets storlek, förvärvsintensitet och pendling. LA-region Antal invånare 31 dec 2005 Areal, antal kv.km Förvärvsintensitet i % 2005, Befolkn.- förändring i % Antal inpendlare 2005 Antal utpendlare 2005 Umeå ,4 + 4, Varav Umeå ,4 72,7 + 6, Vännäs ,2 81,2-1, Nordmaling ,7 78,0-2, Vindeln ,7 79,0-5, Bjurholm ,6 79,1-5, Robertsfors ,8 81,9-3, Lycksele ,4 77,0-2, Örnsköldsvik ,0 79,9-1, Summa ,8 Källa: SCB 2007a (befolkning, areal och förvärvsintensitet) och SCB 2007b (pendling) 8

17 Karta 1 Studieområdet Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik LA-regioner Källa: Röda kartan, Lantmäteriet 9

18 2 Regionförstoring 2.1 Motiv Matchningen på arbetsmarknaden mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft är inte i balans. Sysselsättningsutvecklingen är, som påpekas i bl.a. SOU 2004:34, svag i många regioner, men samtidigt bedöms att en påtaglig arbetskraftsbrist kommer att uppstå inom vissa utbildningsgrupper en brist som redan är märkbar i små arbetsmarknadsregioner. Denna obalans borde kunna utjämnas genom en rörlig arbetskraft, där den arbetssökande flyttar dit där arbete finns. Så skedde i stor utsträckning på 1970-talet, men undersökningar (se bl.a. Garvill m.fl., 2000) har visat att de arbetsmarknadsrelaterade flyttningarna är betydligt färre idag. En förklaring är att det idag är betydligt mer vanligt med tvåinkomsthushåll, och om ena partnern blir utan arbete finns dels en inkomst ofta kvar i hushållet, dels kan det vara svårt för hushållet att vid flyttning få två nya arbeten. Att flytta skulle eventuellt bara kunna innebära att man vänder på kuttingen så att i slutändan partnern blir utan arbete. Andra förklaringar är att det finns platsspecifika värden på en ort som man ackumulerar med tiden och som inte enkelt kan bytas ut vid en flyttning (Fischer m.fl., 1998). Att veta vilka skolor som är bra, var man bäst kan få sin bil lagad, var bästa svampstället finns är kunskap som är svår att värdera i monetära termer men är likväl en ekonomisk resurs samtidigt som den gör oss trygga. De senaste årens kraftiga uppgång av priser på småhus och bostadsrätter i heta områden där också arbetsmarknaden expanderar bidrar också till svårigheten att flytta. Det är dålig ekonomi att sälja en bostad i ekonomiskt svaga orter, en bostad som ofta är lågt belånad, och att köpa en betydligt dyrare bostad på annan ort. Den eventuella inkomstökning ett nytt arbete skulle innebära äts upp av högre levnadskostnader. Om det är möjligt att bo i en kommun och arbeta i en annan och kunna komma hem efter arbetsdagens slut utan att äventyra hela det sociala livet kan pendling vara ett alternativ till att flytta. Detta är i många fall det mest realistiska alternativet för personer som nyligen blivit arbetslösa, och som är bundna till orten på grund av familjeskäl eller fallande villapriser. Källa: (SOU 2004:34, sid 109) 10

19 Studier gjorda av t.ex. ITPS (2005) visar att de regioner som haft en positiv ekonomisk tillväxt under 10-årsperioden är storstadsregionerna samt ett fåtal regionala centra. Av 72 FA-regioner är det 22 som uppvisat tillväxt, dvs. 50 har halkat efter i tillväxt. ITPS analyser visar också att de större regionerna har avgörande betydelse för landets totala utveckling. Det hänger naturligtvis samman med att dessa regioner är befolkningsmässigt stora, och det samlade produktionsvärdet blir därmed högre. Samtidigt ska det påpekas att det är betydande regionala variationer, och svängningar mellan år. Exempelvis låg Arjeplog under perioden på näst sista plats (plats 71 a 72 FAregioner) när det gäller regional tillväxt, men under det enskilda året 2003 återfanns kommunen på andra plats efter Jokkmokk. Det generella sambandet mellan stora regioner och ekonomisk tillväxt är ett argument för regionförstoring. Regionförstoring innebär att de separata lokala arbetsmarknaderna knyts samman till en ny och större region. Genom att arbetsmarknaderna vidgas förbättras också förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten. Fenomenet regionförstoring har kommit att diskuteras alltmer under senare år som ett verktyg för regional utveckling, och för att få bättre fungerande arbetsmarknader med god matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. I argumentationen för regionförstoring hävdas att ekonomisk tillväxt gynnas om arbetskraften snabbt kan förflyttas från näringsgrenar och regioner på tillbakagång till expansiva sådana (SOU 2004:34). Förbättrade kommunikationer kan för många göra det möjligt att bo kvar på hemorten och pendla till arbete på annan ort utan att restiden blir orimligt långa. Vad som är orimligt långt diskuteras dock sällan. I en bilaga till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:34) poängteras dock att regionförstoring kan innebära längre restider och det är ett hot mot social utveckling. Samtidigt innebär regionförstoring sociala fördelar då människor både kan få större möjligheter att få arbete och samtidigt välja att bo kvar i en invand och trygg miljö eller välja att flytta till en bra boendemiljö om de så vill och önskar. Nackdelarna med långa restider kan motverkas av utbyggd och snabb kollektivtrafik, friare arbetsformer etc. De miljömässiga hoten är uppenbara; ökat arbetsresande leder till ökat persontransportarbete och att bryta bilens dominans i arbetsresandet sker inte i brådrasket. Här påtalas vikten av kraftfulla åtgärder för att undvika ökad miljöbelastning, och att satsningar på kollektivtrafik måste prioriteras. Många års ansträngningar att öka kollektivtrafikresandet har endast delvis gett önskade resultat; antalet personkilometrar med kollektiva färdmedel har ökat men så har också bilresandet. Status quo! 11

20 2.2 Utveckling Antalet LA-regioner har mer än halverats sedan 1970-talet, från 187 år 1970 till 85 år Denna utveckling visar att en regionförstoring ägt rum, och då man samtidigt kan se ett positivt samband mellan befolkningsstorleken i en LAregion och ekonomisk tillväxt har det från politiskt håll setts angeläget att denna process fortsätter. Regionförstoring har hittills varit mest påtaglig i mer befolkningstäta delar av landet, där geografiskt små regioner kunnat knytas samman inte minst tack vare satsningar på snabba transporter såsom snabbtåg. En fråga är hur stora LA-regionerna kan bli för att fortfarande vara funktionella och fungera som sammanhållna arbetsmarknader. Har vi kommit till vägs ände? Det tror inte NUTEK (2006) som i ett uppdrag från Ansvarskommittén beräknat hur arbetsmarknadsregionerna kan se ut år 2015 respektive år Analysen bygger på en framskrivning av arbetsmarknadsstatistik, och dessutom en kvalitativ bedömning av regional utveckling utifrån demografiska förändringar, infrastrukturplaner m m. Analysen resulterar i en prognos där antalet LAregioner minskar från dagens 85 till 67 år 2015, och det är främst i södra Sverige som arbetsmarknaderna antas öka. I norra Sverige är dagens LA-regioner så ytstora och förutsättningarna till pendling sådana att det är svårare att se möjligheter till sammanslagning av LA-regioner. Till år 2030 beräknas ytterligare en reduktion med 8 LA-regioner, till 59. Man poängterar dock att bedömningen ska tas med en nypa salt då den genom det långa tidsperspektivet inte tar hänsyn till strukturella och demografiska förändringar som kan komma att ske. Dock, i prognosen för 2030 är det tre LA-regioner i de fyra nordligaste länen som sammanfogas med andra; Ljusdals LA sammanfogas med Hudiksvalls LA, Kramfors LA sammanfogas med Sundsvalls LA, och Lycksele LA sammanfogas med Umeå LA. Några kommuner i Norrland som klassificeras som beroende 8 blir dock - på grund av stora geografiska avstånd, lång restid och få pendlare självständiga, exempel är Pajala, Övertorneå, Arvidsjaur, Sorsele och Åsele kommuner. 2.3 Några tidigare studier om pendling och regionförstoring Regionförstoring i betydelsen större arbetsmarknadsregioner genom ökad pendling är ett tämligen nordiskt fenomen (Knutsson, 2005), kanhända mycket som en konsekvens av den glesa befolkningsstruktur som är mer framträdande i främst Sverige, Norge och Finland. De boende i dessa områden har antingen nära till arbetet eller mycket långt till arbetet. Ofta handlar det om småorter där 8 Över 20 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen1 pendlar till arbete i annan kommun. 12

KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE. Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet REGIONFÖRSTORING I GLESA OMRÅDEN KOLLEKTIVTRAFIKENS MÖJLIGHETER OCH BETYDELSE Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion

Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion Utredningar & rapporter nr 2 Sep 2009 Referent: Olof Häggström 1 (27) Förord Syftet med föreliggande rapport är

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande?

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Resultat från enkätundersökning innan trafikstart & intervjustudie med privata resenärer under tjuvstarten Frida Bylin, Örnsköldsviks kommun Annika Nordlund,

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer