Jämtlandsstråket Varför då?

Transkript

1

2 Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att växa. En positiv utveckling sprider sig. Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Jämtlandsstråket mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa. En positiv utveckling i och kring stråket ger positiva effekter också utanför stråket. De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet. Förutsättningarna för denna typ av regionförstoring är särskilt goda efter stråk där det finns järnväg.

3 Det lyser i Mittnorden! Kuststråket Gävle - Haparanda 85 mil, invånare Mittnordiska stråket Trondheim - Sundsvall 45 mil, invånare Jämtlandsstråket Duved - Brunflo 13 mil, invånare

4 Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

5 Anal Antal ÅRE KROKOM ÖSTERSUND Nära 60 procent av länets befolkning bor efter Jämtlandsstråket Befolkningsutveckling 1998, 2003, 2008, Jämtlandsstråket Hela Jämtlands län övriga Källa: SCB, egen bearbetning

6 Yngre befolkning i Jämtlandsstråket Män inom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnor utanför Jämtlandsstråket Kvinnor inom Jämtlandsstråket Källa: Regionförbundet/SCB

7 Enda området i norra Sverige med fler kvinnor än män Källa: Rapporten Botniska Korridoren

8 Regionförstoring andra regioner gör det!

9 Samband mellan restid och viljan att pendla 45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor Källa: Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE

10 Infrastruktur + planering = tillväxt! Dubbelt så många nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad om avståndet är 600 m jämfört med 1000 m. Källa: Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggande, Luleå tekniska universitet och IQ.

11 Jämtlandsstråket motor i länet Jämtlandsstråket har unika förutsättningar, med bland annat järnvägen, som vi behöver ta vara på och utveckla.

12 Omfattande analysunderlag framtaget bland annat olika planindikatorer för tätorterna efter Jämtlandsstråket A. Tätortsstrukturer B. Faktiska avstånd C. Marktyper D. Målpunkter E. Hållplatser F. Täthet G. Taxeringsvärden G

13 Projektmål Underlätta effektiv och hållbar arbetspendling mellan orterna Utveckla former för gemensam bostadsförsörjning Utveckla former för samverkan mellan kommunerna kring service och tjänster för boende i Jämtlandsstråket Skapa samsyn kring näringslivsutveckling

14 Projektmål, forts En positiv utveckling i och kring Jämtlandsstråket ger positiva effekter också utanför Jämtlandsstråket De metoder som utvecklas kan användas också i andra delar av länet och landet

15 Utbildningsnivåer personer år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

16 Utbildningsnivåer kopplade till arbetsställen Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

17 Tillgänglighet inom Jämtlandsstråket Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

18 Pendlingsmönster: arbetsort - boendeort Befolkning år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

19 Pendlingsmönster: boendeort - arbetsort Befolkning år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

20 Kartläggning av stationsnära lägen

21 Planindikatorer i stationsnära lägen Tätortsstrukturer Faktiska avstånd Marktyper Hållplatser Taxeringsvärden Målpunkter Befolkningstäthet

22 Tätortsstrukturer Skev ortsstruktur? Centralare än förväntat? Järpen Brunflo

23 Faktiska avstånd Potentialer för stationsnära byggande? Undersåker Brunflo

24 Faktiska avstånd Undersåker Brunflo

25 Hållplatser regionaltrafik Åre Undersåker Mörsil Krokom Brunflo

26 Hållplatser regionaltrafik Duved Järpen Östersund

27 Målpunkter Åre: täthet och puls! Krokom: förtätning? Östersund: stråk och sluttning Brunflo: förskjutning och barriär

28 Täthet Åre: utträngningseffekter Östersund: bofasta i centrum och omvandlingspotential på söder

29 Exempel på gränsöverskridande service

30

31 Många nya i vårt län Totalt drygt 5600 kommunplacerade eller asylsökande i vårt län Drygt 4000 i olika asylboenden i vårt län just nu Drygt 1600 som nyligen fått uppehållstillstånd i vårt län Var bor dessa nu? Var vill de bo sedan?

32 Var bor våra nyanlända? Kommunplacerade med uppehållstillstånd och etableringsersättning under två år På asylboenden Totalt i kommunen och länet Kommun Totalt per Varav mottagna 2015 Varav med UT BERG BRÄCKE HÄRJEDALEN KROKOM RAGUNDA STRÖMSUND ÅRE ÖSTERSUND TOTALT

33 Var vill våra nyanlända bosätta sig? Aktuell statistik saknas Tidigare har de flesta lämnat vårt län Vad kan vi göra för att få fler att stanna här?

34 Samarbete kring integration? Lokalisering av bostäder för nyanlända i tillgängliga lägen är en förutsättning för lyckad integration. Jämtlandsstråkets stationsnära lägen har hög tillgänglighet. Vår kartläggning av stationsnära läge visar att det finns potential för nybyggnation. Hur får vi igång bostadsbyggandet?

35 Morötter och piskor Förordningen om statligt investeringsstöd till hyresbostäder mm. Långa hyresavtal (6 år) med Migrationsverket. Snabbare (genare) planprocesser. Tvångslagstiftning?

36 Gemensam bostadsförmedling Både kommunala och privata hyreslägenheter Tio skånska kommuner Tomter inom Malmö stad

37 Förslag till mål på lång sikt till år 2030 Jämtlandsstråket är nationellt känt Ökad inflyttning och fler företagsetableringar Tätare pendlingsturer och kortare restider Att kommungränserna delvis suddats ut Jämtlandsstråket är en motor i länet som hela länet drar nytta av Jämtlandsstråket underlättar integration, som en tillväxtfaktor

38 Förslag till konkreta mål 2030: Få bort oövervakade järnvägsövergångar för bättre säkerhet och kortare restid 20 minuter kortare pendlingstid mellan Duved och Brunflo Fördubblad turtäthet från fem till tio dubbelturer per dag Tågstopp i Nälden Ökad befolkning från till i Jämtlandsstråket Ökat antal arbetstillfällen från till nya bostäder

39 Exempel konkret mål: tågstopp Nälden Ingår i EU-projektet Funktionella Mittstråket

40 Exempel konkret mål: tågstopp Nälden Vart pendlar Trångsviken- och Näldenborna? Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

41 Exempel konkret mål: tågstopp Nälden Varifrån kommer arbetskraften i Trångsviken och Nälden? Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

42