ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET

Transkript

1 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET MÖJLIGA EFFEKTER PÅ TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING GÖRAN HALLIN, ANDERS WIGREN MARS 2015 Kontigo AB Stockholm Östersund Umeå Malmö

2 6 Effekter på sysselsättningen Sammanfattning och slutsatser från de viktigaste resultaten... 1 Tillgängligheten verkar ha en avgörande betydelse framför allt på Innehåll befolkningsutvecklingen...17 Befolkningsutvecklingen i näraliggande orter är inget nollsummespel Inledning... 3 Tillgänglighet och regionförstoring driver utveckling...3 Ökad tillgänglighet gynnar alla På marginalen gynnas orterna utanför stråket mest...18 Jämtlandsstråket...3 Mer underlag behövs för att fatta beslut...18 Vad händer med resten av länet?...4 Kontigos uppdrag...4 Så här har vi gjort...5 Rapportens innehåll Befolkning och sysselsättning i Jämtland Härjedalen... 6 Hela länet har en svag utveckling...6 Tillväxten koncentrerad till tre kommuner Tillgängligheten avgörande Utvecklingen inget nollsummespel Bättre tillgänglighet i stråket gynnar alla Några grundläggande antaganden...13 Befolkningen fortsätter att öka mest i Jämtlandsstråket...14 Men den största relativa betydelsen av ökad tillgänglighet får vi utanför stråket

3 1 INLEDNING TILLGÄNGLIGHET OCH REGIONFÖRSTORING DRIVER UTVECKLING Under senare år har kunskapen om vad som påverkar orters och regioners tillväxt och utveckling fördjupats. Förr menade vi att det var slumpartade faktorer, såsom ett strategiskt läge eller tillgången till vissa naturresurser som avgjorde. Idag vet vi att det är kombinationen av sysselsättningsmöjligheter och förmågan att möta människors krav på livsinnehåll som avgör. Tillgänglighet är den faktor som binder ihop sysselsättning och boende. Ett allt mer kvalificerat arbets och näringsliv, med mängder av specialistyrken, gynnar stora orter och regioner eller rättare sagt stora lokala och regionala arbetsmarknader. För den som funderar över vilka jobb som är möjliga och var man kan bo blir också mängden valmöjligheter en viktig fråga. Har jag en smal specialitet kommer jag att fråga mig om jag verkligen vågar flytta till/bo kvar på en ort där det bara finns någon enstaka arbetsgivare som erbjuder jobb för den kompetens jag har. Är man två med specialistutbildningar i ett hushåll betyder det ofta att kraven på att arbetsmarknaderna har en viss storlek ökar ännu mer. Detta är förklaringen till det som brukar kallas för regionförstoring, det vill säga att vi genom bättre tillgänglighet och mera pendling ständigt vidgar den radie inom vilken vi är beredda att bosätta oss utifrån en tänkt arbetsplats. Ju större radie desto flera möjliga jobb kan vi räkna med att finna. Och ju mer urbaniserad och diversifierad den region vi väljer att bosätta oss i desto fler är valmöjligheterna, i regel. I den södra halvan av landet har vi under de senaste åren sett hur många kommuner och orter genom förbättrade kommunikationer (inte minst genom utbyggnaden av en regional tågtrafik) har skapat vidgade möjligheter för människor (med eller utan specialiserade yrken) att bosätta sig på en plats men att pendla till en annan. Detta har gjort att flera orter och kommuner i södra Sverige har kunnat få del av tillväxt och utveckling. I Mälardalen, i Skåne och i Västra Götaland kan fler kommuner växa och utvecklas tack vare bra kommunikationer. I norr har vi dock hittills inte sett samma utveckling. Pendlingen har inte ökat i motsvarande takt och utbyggnaden av t.ex. den regionala tågtrafiken har inte haft samma goda förutsättningar som i söder. Nu växer dock flera initiativ fram för att skapa liknande förutsättningar även i norr. Utbyggnaden av Botniabanan och etableringen av Norrtåg är centrala pusselbitar i en sådan utveckling. JÄMTLANDSSTRÅKET Region Jämtland Härjedalen, Östersunds, Krokom och Åre kommuner driver tillsammans ett projekt kring Samhällsplanering för hållbar näringslivsutveckling i Åre Krokom Östersund med fokus på infrastruktur längs E14 och Atlantbanan. I projektet har man identifierat 3

4 ett område längs med dessa kommunikationsstråk såsom illustreras av figuren nedan. Områden av det här slaget brukar i planeringsterminologi kallas för stråk. En av projektets bärande tankar är att öka investeringarna i stråkets infrastruktur för att förbättra tillgängligheten och bidra till en hållbar tillväxt i regionen. Figur. Jämtlandsstråket, avgränsning och befolkningstäthet innebära att tillväxten och utvecklingen koncentreras än mer? Riskerar investeringen i stråket rentav att bidra till utarmningen av övriga kommuner och tätorter? Detta är berättigade farhågor som förtjänar att tas på allvar. Teoretiskt finns ett stöd för att investeringar och utveckling på en plats drar resurser och kapital från ett omland och att investeringsmöjligheterna därmed minskar i omlandet. Men frågan om vad som är centrum och vad som är periferi kan inte avgöras på förhand. Hur långt effekterna av en investering i t.ex. en ökad tillgänglighet är inte en fråga som kan besvaras teoretiskt. Detta är bakgrunden till det uppdrag som Kontigo AB fått av Region Jämtland Härjedalen. KONTIGOS UPPDRAG VAD HÄNDER MED RESTEN AV LÄNET? En investering i kommunikationerna i Jämtlandsstråket innebär förstås också att investeringen koncentreras till en mindre del av Jämtlands län. Detta väcker frågor om hur detta kommer att påverka kommuner och orter som ligger vid sidan av Jämtlandsstråket. Kommer investeringen Syftet med Kontigos uppdrag är att så långt möjligt analysera och diskutera de förväntade effekterna av en framtida förbättrad tillgänglighet i det s.k. Jämtlandsstråket mellan Brunflo och Duved. Fokus i uppdraget skall ligga på analysen av skillnaderna i förväntade effekter mellan de orter som ligger inom stråket och de som ligger utanför, främst med fokus på orterna i de tre stråkkommunerna (Åre, Krokom och Östersund). Konkret omfattar uppdraget tre huvudfrågor: 1. Vad betyder tillgängligheten för utvecklingen av befolkning och sysselsättning? 4

5 2. I vilken utsträckning kan tillväxten i vissa orter påverka tillväxten och utvecklingen i andra näraliggande orter? 3. Hur påverkar en ökad tillgänglighet mellan orterna i Jämtlandsstråket tillväxt och utveckling i dessa orter och i övriga orter utanför stråket? SÅ HÄR HAR VI GJORT Analysen är genomförd i olika steg. I ett första steg har vi analyserat tillgänglighetens betydelse. Detta har vi gjort genom att använda sampersdata för svenska kommuner. För att få ett tillräckligt men också relevant statistiskt underlag har tätorter i sammanlagt ett sjuttiotal svenska kommuner analyserats. Analysen har genomförts i två grupper, en för Östersunds kommun där ett drygt tjugutal kommuner som liknar Östersund har byggt upp analysen, och en för övriga kommuner där ett femtiotal kommuner som liknar dessa har utgjort grunden för analysen. I en strukturerad ekvationsmodell har sedan effekterna av tillgängligheten analyserats tillsammans med andra faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen. Slutligen har vi låtit prognosticera utvecklingen i befolkning och sysselsättning som en effekt av en förbättrad tillgänglighet i stråkets olika resrelationer. De exakta antagendana redovisas nedan. Prognoserna grundar sig på de parametrar som var resultatet i beräkningarna av sambanden mellan tillgänglighet och utveckling i de två tidigare analysstegen. RAPPORTENS INNEHÅLL Rapporten är indelad i fyra kapitel, utöver denna inledning. I kapitel 2 belyser vi utvecklingen i regionen mer allmänt. I kapitel 3 försöker vi besvara frågan om tillgänglighetens betydelse för utvecklingen på olika nivåer i allmänhet och mer specifikt i Jämtland Härjedalen. I kapitel 4 undersöker vi sambanden mellan utveckling och tillväxt i stora och små orter som ligger nära varandra, i syfte att besvara frågan om huruvida det stämmer att tillväxten i en ort kan missgynna andra näraliggande orter. I kapitel 5 redovisar vi resultaten av de tester av effekterna av en tillgänglighetsförbättring i stråket som vi genomfört. I kapitel 6 fokuserar vi särskilt sysselsättningsutvecklingen. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultat och slutsatser. En liknande metod har använts när det gäller analysen av betydelsen av utvecklingen i näraliggande orter. Vi har här analyserat sambanden mellan befolkningsutvecklingen i huvudorterna i dessa cirka 70 kommuner och i de övriga tätorter som återfinns i dessa kommuner. 5

6 2 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I JÄMTLAND HÄRJEDALEN Figur. Befolkningsutvecklingen i länen, HELA LÄNET HAR EN SVAG UTVECKLING Befolkningsutvecklingen i Jämtlands län är svag. Sedan 1980 har länet tappat över 6 procent av befolkningen eller nästan invånare. Utvecklingen accelererade från början av 2000 talet och har sedan planat ut under de senaste åren, såsom framgår av figuren nedan. Figur. Befolkningsutvecklingen i Jämtland, Not: Skåne och Västra Götaland redovisas inte i figuren, men uppvisar båda ökande befolkningssiffror Jämtland delar dock denna utveckling med flera andra län, särskilt i norra Sverige och särskilt utanför de största städerna. I Stockholms län har dock befolkningen ökat med 30 procent under samma period. I Västerbotten har befolkningen ökat med nästan 7 procent. Bara i två län har befolkningen minskat mera än i Jämtland (Västernorrland 9,4 och Norrbotten 6,9). TILLVÄXTEN KONCENTRERAD TILL TRE KOMMUNER 6

7 Men ser vi närmare på utvecklingen ser vi att det inte är hela länet som har minskat sin befolkning. Ser vi till perioden har befolkningen ökat i Åre (8,3 procent), Krokom (3,5 procent) och i Östersund (3,9 procent). Samtliga övriga kommuner i länet uppvisar dock en markant minskning av befolkningen, mätt över samma period. Mest minskar befolkningen i Strömsunds kommun där nästan en av sex invånare försvunnit på femton år ( 14,8 procent) och minst i Härjedalens kommun som ändå förlorat mer än var tionde invånare ( 10,4 procent). Tabell Befolkningsutvecklingen i länets kommuner Åre 8,3% Östersund 3,9% Krokom 3,5% Härjedalen 10,4% Berg 13,6% Ragunda 13,8% Bräcke 14,7% Strömsund 14,8% Källa: SCB Ser vi till hur befolkningsutvecklingen fördelar sig inom kommunerna så ser vi att tätorterna har utvecklats bäst (här finns data för perioden ). Det är även här bara i tre kommuner (Åre, Krokom och Östersund) som vi ser att landsbygden har en positiv befolkningsutveckling. Av dem är det bara i Östersund som befolkningen växt snabbare på landsbygden än i tätorterna (5,6 respektive 1,4 procent). I övriga kommuner minskar befolkningen både i tätorterna och på landsbygden och den minskar snabbare på landsbygden än i tätorterna. På kommunnivån är också sysselsättningens utveckling koncentrerad till Åre, Krokom och Östersunds kommuner. Här lyckas dock även Härjedalen med knapp marginal uppvisa ett positivt resultat. I Åre har sysselsättningen ökat med hela 31 procent över en tioårsperiod. I Krokom och i Östersund har sysselsättningen vuxit med cirka 8 procent. I Härjedalen har den varit i stort sett oförändrad. I övriga kommuner har antalet sysselsatta istället minskat med mellan 3,5 och 14,5 procent. Inom kommunerna sker dock en omfördelning mellan tätorter och landsbygd vad gäller sysselsättningen. För Östersund och Åre ökar sysselsättningen främst i tätorterna. För Bräcke minskar sysselsättningen i både tätorter och på landsbygden. För övriga kommuner ökar sysselsättningen på landsbygden medan den minskar i tätorterna. Här ska man komma ihåg att sysselsättningsförändringarna på landsbygden sker utifrån små absoluta tal, så även en stor procentuell förändring kan handla om väldigt få jobb i verkligheten. 7

8 3 TILLGÄNGLIGHETEN AVGÖRANDE Vad är det då som påverkar tillväxten i befolkning och sysselsättning? Eller mer precist, vilken betydelse har tillgängligheten för utvecklingen? För att kunna svara på den frågan har vi behövt lyfta blicken från Jämtlandsperspektivet något (detta för att skapa ett tillräckligt underlag för en statistisk analys). Men vi önskar samtidigt att de samband mellan tillgänglighet och tillväxt i befolkning och sysselsättning som vi ser har en relevans för Jämtland. Inledningsvis nämnde vi hur vi sett hur nya regionala tågförbindelser lett till ökad pendling och en gynnsam utveckling i många kommuner i den södra delen av landet, men frågan är om vi verkligen kan förvänta oss att detta gäller även i Jämtland? För att undersöka detta har vi identifierat kommuner som liknar Jämtlandskommunerna i ett antal väsentliga avseenden (t.ex. befolkningsstorlek och tillgänglighet). Eftersom framför allt Östersund skiljer sig från övriga kommuner länet har denna jämförelse gjorts i två steg, en för Östersund för sig och en för övriga kommuner. Vi har sedan med hjälp av sk. Sampers data 1 mätt sambandet mellan å ena sidan tillgängligheten (mätt genom hur många arbetstillfällen man kan nå inom 45 min) från huvudorten i dessa kommuner och å andra sidan 1 Sampers är Trafikverkets databas och prognosmodell för persontrafiken. Den innehåller bl.a. tillgänglighetsuppgifter, vilka använts här. tätorternas utveckling i sysselsättning och befolkning mellan 2000 och Vi har också analyserat effekten, dels för huvudorten i kommunerna dels för ett genomsnitt av övriga orter i kommunerna. Vi ser då för de mindre tätorterna i kommunerna att tillgängligheten påverkar befolkningsutvecklingen via två olika kanaler, dels som en direkt effekt av den mindre ortens egen tillgänglighet, dels som en indirekt effekt av tillgängligheten i den större kommunhuvudorten. För analysen har vi delat in orterna i fyra kategorier dels efter kommuntyp dels efter tätortstyp, vilket illustreras i figuren nedan. I de stora kommunerna dvs. kommuner som valts för att vara jämförbara med Östersund har vi således kommunhuvudorten och ett genomsnitt för övriga tätorter i kommunen. I de mindre kommunerna dvs. kommuner som valts för att vara jämförbara med övriga kommuner i länet har vi också kommunhuvudorter och ett genomsnitt för övriga tätorter. Analysen visar för det första att tillgängligheten påverkar befolkningsutvecklingen positivt i alla kommuntyper och alla tätortstyper. Det finns ingenstans där högre tillgänglighet skulle vara förknippat med en vikande befolkningsutveckling. Det starkaste sambandet mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling finner vi utanför kommunhuvudorterna i de större kommunerna. Här motsvarar varje enhet bättre tillgänglighet en 8

9 ökning av befolkningen med 0,65 enheter. Det betyder att för orter i t.ex. Östersunds kommun, men vid sidan av Östersunds tätort, så förklarar tillgängligheten en stor del av befolkningsutvecklingen. Det är också de mindre tätorternas egna tillgänglighet (den direkta effekten) som svarar för merparten av tillgänglighetens betydelse. Kommunhuvudortens tillgänglighet (den indirekta effekten) påverkar utvecklingen i dessa orter endast marginellt (den lilla streckade ytan i botten av stapeln). ortstyper av den indirekta effekten, dvs. av tillgängligheten i kommunens huvudort. Figur. Tillgänglighetens betydelse för befolkningstillväxten Det näst starkaste sambandet mellan tillgängligheten och befolkningens utveckling finner vi i de mindre kommunernas kommunhuvudorter, dvs för orter som Åre 2 och Krokom. Här motsvarar varje enhet bättre tillgänglighet en ökning av befolkningen med 0,49 enheter. Hela effekten förklaras av det direkta sambandet, dvs. av kommunhuvudortens egna tillgänglighet. I de större kommunernas kommunhuvudorter, dvs. för orter som Östersunds tätort, innebär varje enhet bättre tillgänglighet en positiv effekt på befolkningsutvecklingen med 0,35 enheter. Även här är hela effekten en direkt effekt. Slutligen, i de mindre kommunernas övriga tätorter (vid sidan av kommunhuvudorterna) är det positiva sambandet svagast. Men det är ändå positivt. Varje enhet ökad tillgänglighet innebär en ökad befolkningsutveckling med 0,28. Hela sambandet förklaras för dessa 2 Som kommunhuvudort har vi genomgående betraktat den befolkningsmässigt största tätorten i kommunen. Slutsatsen blir således att tillgängligheten är viktig för att förklara befolkningsutvecklingen även i tätorter som liknar dem i Jämtland. Vad drar vi då för slutsatser av denna analys? För det första kan vi konstatera att betydelsen av tillgängligheten med andra ord inte begränsas till större och mer tättbefolkade delar av landet. För kommuner och orter som är jämförbara med Jämtland ses genomgående ett positivt samband mellan tillgänglighet och tillväxt i 9

10 befolkning (och sysselsättning). Även i norra Sverige har vi således mycket att vinna på en förbättrad tillgänglighet, internt i regionerna. tillgänglighet, vilket är en fråga vi ska undersöka närmare i den fortsatta analysen. För det andra blir slutsatsen också att tillgängligheten har en betydelse för alla typer av orter, även om sambandet är starkast i de större kommunernas mindre tätorter och i de mindre kommunernas övriga tätorter. Ytterligare en viktig slutsats är den dominerande betydelsen av kommunhuvudorternas tillgänglighet för befolkningsutvecklingen i de mindre kommunernas övriga tätorter. Det verkar alltså som att små tätorter i mindre kommuner är väldigt beroende av utvecklingen och tillgängligheten i respektive kommunhuvudorter. Omtolkar vi detta för Jämtland så skulle slutsatsen vara att tillgängligheten har störst betydelse för de mindre tätorterna i Östersunds kommun och att det är orternas egen närhet till Östersund, snarare än Östersunds tätorts samlade tillgänglighet, som avgör orternas utveckling. Kommunhuvudorter som Krokom och Åre gynnas också i hög grad av tillgängligheten, medan tätorter som Östersund och övriga orter i t.ex. Krokoms eller Åre kommuner i något mindre grad påverkas av tillgängligheten. För de övriga tätorterna i Krokoms eller Åre kommuner är dock kommunhuvudorternas tillgänglighet helt avgörande för sambandet med en positiv befolkningsutveckling. Slutligen kan vi notera att alla typer av kommuner och orter påverkas positivt av en god 10

11 4 UTVECKLINGEN INGET NOLLSUMMESPEL En vanlig uppfattning är att det finns ett inbördes beroende mellan näraliggande orter och kommuner, så att en växande befolkning i en kommun hämmar tillväxten i en annan ort eller kommun. Som nämndes inledningsvis finns ett visst teoretiskt stöd för detta, men vi har här undersökt sambandet i praktiken. Analysfrågan här är således: hur påverkar en orts befolkningstillväxt tillväxten i andra näraliggande orter? Även här har vi analyserat utvecklingen uppdelad mellan orter i de större kommunerna dvs. de som skall liknas vid Östersund och de mindre kommunerna dvs. de som skall liknas vid övriga kommuner i länet. Till skillnad från i föregående analys är fokus här inte på tillgängligheten i sig utan på orters och kommuners befolkningsutveckling över tid. Vi har i analysen inte kunnat identifiera något negativt samband mellan befolkningsutvecklingen i en ort och den i näraliggande orter. Det finns istället ett positivt samband, som är starkast mellan utvecklingen i kommunhuvudorten i stora kommuner och de övriga tätorterna i dessa kommuner. Här skapar en enhets ökning av befolkningen i kommunhuvudorten en tillväxt i befolkningen i övriga orter i kommunen motsvarande knappt 0,6 enheter. Med andra ord om kommunhuvudorten i en större kommun växer med t.ex. 100 invånare, så tenderar detta att leda till att orterna l kommunen i övrigt förväntas växa med i genomsnitt 60 personer. För de mindre kommunerna är sambandet svagare, men fortfarande positivt. Här innebär en ökning av befolkningen i kommunhuvudorten med en enhet en ökning av befolkningen i övriga tätorter i kommunen med 0,1 enhet. Med andra ord, ökar befolkningen i dessa orter med 100 personer så kan vi förvänta oss att utvecklingen i övriga orter i kommunerna ökar med 10 personer. Vi kan också konstatera att sambandet mellan en orts befolkningsutveckling och övriga orters inte är direkt. Det vill säga det finns ingen förekomst av s.k. spatial autokorrelation. Det betyder att det saknas direkta samband mellan utvecklingen i en viss ort och den i annan ort i stråket. En orts påverkan på befolkningen i en annan ort går i sin helhet via tillgängligheten. Det är den ökade tillgängligheten som uppstår t.ex. av befolkningsökningen i ort A som skapar förutsättningar för befolkningsökningen i näraliggande ort B. Det vill säga, genom att befolkningen i ort A ökar skapas möjligheter för invånare i näraliggande orten B att nå flera inom en given restid. Detta öppnar upp för inflyttning och utpendling vilket i sin tur möjliggör en befolkningsökning även i ort B. I figuren nedan visar vi hur en befolkningsökning med 1 enhet i t.ex. Östersund, förväntas bidra till en befolkningsökning med 0,6 enheter i 11

12 t.ex. Orrviken. Vi visar också att en befolkningsökning med t.ex. 1 enhet i Åre förväntas bidra med en befolkningsökning med 0,1 enheter i t.ex. Hallen. Figur. Det finns ingen kannibalism mellan stora och små orter när det gäller befolkningsutvecklingen samband, dvs en ökad befolkning ökar tillgängligheten vilket i sin tur gynnar befolkningsutvecklingen, också i näraliggande orter. Inom parentes sagt så ser vi snarare att problemen för kringliggande orter accentueras när den stora näraliggande orten har problem. Flera studier har t.ex. pekat på att Västernorrlands negativa befolkningsutveckling i stor utsträckning kan förklaras av att Sundsvall inte fungerat som regionens motor. Den viktigaste slutsatsen av denna analys är således att det inte finns anledning att befara att en orts befolkningstillväxt skall påverka näraliggande orters utveckling negativt. Tvärtom ser vi enbart positiva 12

13 5 BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET I STRÅKET GYNNAR ALLA Den tredje huvudfrågan för denna rapport är kanske också den viktigaste. Vilken betydelse för tillväxt och utveckling kan vi förvänta oss av en investering i ökad tillgänglighet i Jämtlandsstråket? NÅGRA GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN För att genomföra analysen behöver vi först göra vissa antaganden. För det första har vi antagit att det genomförs en förbättring av tillgängligheten i Jämtlandsstråket. En sådan förbättring skulle t.ex. kunna bestå i en utbyggd tåg eller busstrafik. Vi tar här inte ställning till hur förbättringen genomförs. Vi gör i analysen heller ingen skillnad mellan olika delar av en ort vad gäller tillgänglighetsförbättringen. Man kan säga att vi antar att tillgänglighetsförbättringen är lika stor oavsett var i en tätort man bor eller huruvida en viss tätort planeras få ett tågstopp eller inte. Vi har dock antagit att förbättringen av tillgängligheten varierar med procent. Den största procentuella förändringen har vi antagit ske i reserelationer som passerar minst en av de tre huvudmålpunkterna (Åre Krokom Östersund tätorter), t.ex. mellan Åre och Östersund eller mellan Ytterån och Östersund. Sådana reserelationer har antagits få en förbättring av tillgängligheten om 20 procent. Reserelationer som inte passerar någon av målpunkterna t.ex. mellan Krokom och Östersund eller mellan Järpen och Åre har antagits få en förbättrad tillgänglighet om 10 procent. När det gäller orterna utanför stråket, men i någon av stråkets tre kommuner, har vi antagit att deras förbättrade tillgänglighet sker via den ort i stråket som de enligt google maps resebeskrivning åker via. Dvs. kommer man från Föllinge och ska till en målpunkt i Östersund, så förväntas man åka via Krokoms tätort. För tätorterna i stråket men belägna i Östersunds kommun Östersunds tätort undantaget har vi dock antagit att en förbättring av kommunikationerna inte påverkar tillgängligheten mer än marginellt. Det är sedan viktigt att också ta hänsyn till effekten av att orterna redan i utgångsläget har olika tillgänglighet som påverkar tillväxten i befolkning och sysselsättning. En komponent i den prognosticerade utvecklingen utgörs därför av den utveckling som orterna skulle ha haft även utan investeringen i den förbättrade tillgängligheten. Slutligen har vi för analysen delat in tätorterna i fem kategorier: 1. Åre, Krokom och Östersunds tätorter 13

14 2. Övriga tätorter i Östersunds kommun som ligger i direkt närhet till Östersunds tätort (Ope, Optand, Brunflo, Tandsbyn, Marieby, Orrviken) 3. Övriga tätorter inom Jämtlandsstråket (Ås, Dvärsätt, Ytterån, Vaplan, Trångsviken, Nälden, Mörsil, Järpen, Undersåker, Björnänge, Duved) 4. Övriga tätorter i Jämtlandsstråkets övriga kommuner (Hallen, Föllinge, Änge, Aspås, Häggenås, Lit). 5. Tätorter i länets övriga kommuner BEFOLKNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA MEST I JÄMTLANDSSTRÅKET Vad blir då resultatet av en förbättrad tillgänglighet i Jämtlandsstråket? Prognosen för befolkningsutvecklingen fram till 2025 under antaganden om den tillgänglighetsförbättring som beskrivits ovan visar på en fortsatt ökning av befolkningen i stråkets tätorter. I genomsnitt är de förväntade ökningarna i de tre kategorierna inom stråket ungefär lika stora, eller knappt 10 procent på en tioårsperiod. Den största relativa ökningen förväntas i kategori 3 (dvs. övriga tätorter i Jämtlandsstråket) vars befolkning förväntas växa med totalt 10,1 procent under de kommande tio åren. För tätorterna i kategori 1 (dvs. Krokom, Åre och Östersund) förväntas en tillväxt om 9, 7 procent och för orterna i kategori 2 (dvs. övriga tätorter i Östersunds kommun) som förväntas växa med 9,3 procent över perioden. För övriga tätorter i stråkets tre kommuner dvs. kategori 4 blir tillväxten något långsammare. I genomsnitt förväntas dessa öka sin befolkning med 4,8 procent under de kommande tio åren. För orterna utanför stråkets kommuner dvs. orterna i kategori 5 förväntas befolkningen fortsätta att minska. I genomsnitt förväntas en minskning om 4 procent. MEN DEN STÖRSTA RELATIVA BETYDELSEN AV ÖKAD TILLGÄNGLIGHET FÅR VI UTANFÖR STRÅKET Den prognosticerade befolkningsutvecklingen förklaras av olika komponenter, där redan existerande skillnader i tillgänglighet liksom andra faktorer i orternas attraktivitet och utveckling förväntas svara för merparten av skillnaderna i den prognosticerade befolkningsutvecklingen. Men ser vi till den relativa påverkan av investeringen i förbättrad tillgänglighet såsom vi har antagit ovan (dvs. mellan procents förbättrad tillgänglighet i orterna i stråket och i stråkets kommuner) så blir resultaten delvis annorlunda. Den största multiplikatorn dvs. den största relativa effekten av tillgänglighetsinvesteringen förväntas vi se i kategori 4 dvs. i övriga tätorter i stråkets kommuner eller om man så vill utanför själva stråket 14

15 men fortfarande i stråkets kommuner. Här förväntas en investering i ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med 20 procentenheter. Därefter ser vi den näst största effekten på kategori 3 Övriga tätorter i stråket dvs. de orter i stråket som inte är någon av de tre kommunhuvudorterna och som inte ligger i omedelbar närhet till Östersunds tätort. Här förväntas en investering i ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med 12 procentenheter. Tabell Prognosticerad befolkningsförändring vid investering i ökad tillgänglighet Något mer begränsade effekter i relativa tal ser vi för orterna i kategori 1, dvs. för Östersund, Krokom och Åre tätorter som förväntas förbättra sin befolkningsutveckling med 8 procentenheter och för orterna i i kategori 2, dvs tätorter i Östersunds omedelbara närhet som förväntas förbättra sin befolkningsutveckling med 3 procentenheter som en följd av investeringarna i förbättrad tillgänglighet. Övriga orter i Jämtlands län har inte bedömts påverkas av en förbättrad tillgänglighet i stråket. I tabellen nedan redovisar vi i den vänstra kolumnen den prognosticerade utvecklingen av befolkningen fram till 2025, med hänsyn till helheten, och i den högra kolumnen nettoeffekten av tillgänglighetsförbättringen i stråket. 15

16 6 EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Fokus har hittills legat på sambanden mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling. I Kontigos uppdrag har också ingått att studera betydelsen av tillgänglighet och tillgänglighetsförbättringar på sysselsättningen. förvänta oss att sysselsättningen i orten i fråga ökar med cirka 30 personer. Detta är skattade genomsnittssiffror och självfallet kan utvecklingen i verkligheten komma att bero på faktorer som hur mer i detalj vi planerar för exempelvis nya tågstopp Figur Principskiss över centrala samband i analysen I vår analys har vi prövat sambanden mellan befolkningsutveckling, tillgänglighet och sysselsättning tillsammans med en rad andra faktorer som forskningen också identifierat som viktiga för utvecklingen i orter och kommuner. I vår strukturerade ekvationsmodell har vi då sett att sambandet mellan tillgänglighet och sysselsättning i sin helhet går via befolkningsutvecklingen. Det saknas ett direkt samband mellan tillgänglighet och sysselsättning. Sysselsättningen ökar som en följd av att befolkningen ökar. Befolkningsökningen följer i sin tur på tillgänglighetsförbättringen, som främst leder till bättre utpendlingsmöjligheter. Detta gör att vi kan förvänta oss att en investering i stråkets tillgänglighet ökar sysselsättningen i de orter som ökar sin befolkning. Vi har också beräknat hur stor sysselsättningsförändring som vi kan förvänta. Analyserna här tyder på att sysselsättningsökningen stannar vid ungefär en tredjedel av befolkningsökningen. Så om en ökad tillgänglighet leder till en befolkningsökning med 100 personer så kan vi 16

17 jämtländska så ser vi att en ökad tillgänglighet är nära knuten till en positiv befolkningsutveckling i alla kommun och ortstyper. 7 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER FRÅN DE VIKTIGASTE RESULTATEN Hur ska vi då tolka resultaten från denna analys? Vi ställde inledningsvis tre frågor: 1. Vad betyder tillgängligheten för utvecklingen av befolkning och sysselsättning? 2. I vilken utsträckning kan tillväxten i vissa orter påverka tillväxten och utvecklingen i andra näraliggande orter? 3. Hur påverkar en ökad tillgänglighet mellan orterna i Jämtlandsstråket tillväxt och utveckling i dessa orter och i övriga orter utanför stråket? TILLGÄNGLIGHETEN VERKAR HA EN AVGÖRANDE BETYDELSE FRAMFÖR ALLT PÅ BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN Vi kan notera att även om regionförstoringen inte varit lika snabb i norra Sverige som i söder, så finns en stor potential i ökad tillgänglighet även i regioner i norr. När vi jämför orter och kommuner som liknar de Den största relativa betydelsen har tillgängligheten för befolkningsutvecklingen i mindre orter i kommuner som kan jämföras med Östersund. Alltså tätorterna i Östersunds kommun, men utanför själva Östersunds tätort, är alltså de där tillgängligheten betyder mest för befolkningsutvecklingen. Näst störst är betydelsen i de övriga kommunhuvudorterna, t.ex. i orter som Krokom, Åre eller Svenstavik. Tillgängligheten betyder relativt sett mindre i de mindre tätorterna i dessa kommuner. Men ökad tillgänglighet är alltid positivt för befolkningsutvecklingen. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I NÄRALIGGANDE ORTER ÄR INGET NOLLSUMMESPEL Vi har också prövat vad det betyder för intilliggande orter om en ort växer. Resultaten av den analysen visar att det finns en positiv koppling mellan tillväxten i en ort och utvecklingen i näraliggande orter. Mest gynnas mindre tätorter i närheten av de lite större kommunerna, t.ex. tätorterna i närheten av Östersund. Men även tätorterna i närheten av de mindre kommunerna gynnas av om kommunhuvudorten växer. 17

18 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET GYNNAR ALLA PÅ MARGINALEN GYNNAS ORTERNA UTANFÖR STRÅKET MEST I den tredje delen av analysen har vi sett till effekterna av en investering i tillgänglighet i stråket. Givet de antaganden vi gjort ser vi att en förbättrad tillgänglighet har potential att påverka framför allt befolkningsutvecklingen men också sysselsättningen positivt. Den största relativa effekten av förbättrad tillgänglighet i stråket får vi i de tätorter som finns utanför själva stråket men i stråkets kommuner. Även de mindre tätorterna i stråket alltså de vid sidan av kommunhuvudorterna förväntas gynnas relativt mera än andra. Den relativa effekten blir minst i stråkets huvudorter och i orter nära Östersunds tätort. Det är dock viktigt att komma ihåg att den samlade förväntade befolkningsförändringen också påverkas av andra faktorer än av den förbättrade tillgängligheten. MER UNDERLAG BEHÖVS FÖR ATT FATTA BESLUT Även om vi här kunnat visa på relativt entydiga positiva effekter av en förbättrad tillgänglighet i stråket och att dessa effekter får en god spridning både i och utom stråket så kan inte detta oreserverat anses ge stöd åt en sådan förbättring. Åtminstone två ytterligare frågor behöver besvaras för att man ska kunna dra en sådan slutsats. För det första behöver vi kunna bedöma det ekonomiska värdet av de effekter vi påvisat. Vad är det samhällsekonomiska värdet av en ökad befolkningstillväxt och en ökad sysselsättning? För det andra behöver detta värde ställas mot de kostnader som en investering som ger den aktuella tillgänglighetsvinsten medför. Det ligger utom vårt uppdrag i denna studie att genomföra den typen av beräkningar, men med hjälp av t.ex. det regionala analys och prognosverktyget (raps) bör man kunna genomföra en relativt enkel samhällsekonomisk kalkyl för att beräkna värdet av denna tillväxt. Denna bör i sin tur kunna ställas mot några olika alternativa kostnader för olika typer av tillgänglighetsvinster. I avvaktan på det fullständiga underlaget vill Kontigo avslutningsvis betona följande som vi menar klarlagda slutsatser: Tillgängligheten har stor betydelse för utvecklingen, även i norra Sverige Tillgängligheten är viktig för alla orter Tillväxt i en ort missgynnar inte näraliggande orter, tvärtom 18

19 En investering i ökad tillgänglighet i stråket får positiva effekter på befolkning och sysselsättning, både i stråket och utanför stråket. 19