ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET"

Transkript

1 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET MÖJLIGA EFFEKTER PÅ TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING GÖRAN HALLIN, ANDERS WIGREN MARS 2015 Kontigo AB Stockholm Östersund Umeå Malmö

2 6 Effekter på sysselsättningen Sammanfattning och slutsatser från de viktigaste resultaten... 1 Tillgängligheten verkar ha en avgörande betydelse framför allt på Innehåll befolkningsutvecklingen...17 Befolkningsutvecklingen i näraliggande orter är inget nollsummespel Inledning... 3 Tillgänglighet och regionförstoring driver utveckling...3 Ökad tillgänglighet gynnar alla På marginalen gynnas orterna utanför stråket mest...18 Jämtlandsstråket...3 Mer underlag behövs för att fatta beslut...18 Vad händer med resten av länet?...4 Kontigos uppdrag...4 Så här har vi gjort...5 Rapportens innehåll Befolkning och sysselsättning i Jämtland Härjedalen... 6 Hela länet har en svag utveckling...6 Tillväxten koncentrerad till tre kommuner Tillgängligheten avgörande Utvecklingen inget nollsummespel Bättre tillgänglighet i stråket gynnar alla Några grundläggande antaganden...13 Befolkningen fortsätter att öka mest i Jämtlandsstråket...14 Men den största relativa betydelsen av ökad tillgänglighet får vi utanför stråket

3 1 INLEDNING TILLGÄNGLIGHET OCH REGIONFÖRSTORING DRIVER UTVECKLING Under senare år har kunskapen om vad som påverkar orters och regioners tillväxt och utveckling fördjupats. Förr menade vi att det var slumpartade faktorer, såsom ett strategiskt läge eller tillgången till vissa naturresurser som avgjorde. Idag vet vi att det är kombinationen av sysselsättningsmöjligheter och förmågan att möta människors krav på livsinnehåll som avgör. Tillgänglighet är den faktor som binder ihop sysselsättning och boende. Ett allt mer kvalificerat arbets och näringsliv, med mängder av specialistyrken, gynnar stora orter och regioner eller rättare sagt stora lokala och regionala arbetsmarknader. För den som funderar över vilka jobb som är möjliga och var man kan bo blir också mängden valmöjligheter en viktig fråga. Har jag en smal specialitet kommer jag att fråga mig om jag verkligen vågar flytta till/bo kvar på en ort där det bara finns någon enstaka arbetsgivare som erbjuder jobb för den kompetens jag har. Är man två med specialistutbildningar i ett hushåll betyder det ofta att kraven på att arbetsmarknaderna har en viss storlek ökar ännu mer. Detta är förklaringen till det som brukar kallas för regionförstoring, det vill säga att vi genom bättre tillgänglighet och mera pendling ständigt vidgar den radie inom vilken vi är beredda att bosätta oss utifrån en tänkt arbetsplats. Ju större radie desto flera möjliga jobb kan vi räkna med att finna. Och ju mer urbaniserad och diversifierad den region vi väljer att bosätta oss i desto fler är valmöjligheterna, i regel. I den södra halvan av landet har vi under de senaste åren sett hur många kommuner och orter genom förbättrade kommunikationer (inte minst genom utbyggnaden av en regional tågtrafik) har skapat vidgade möjligheter för människor (med eller utan specialiserade yrken) att bosätta sig på en plats men att pendla till en annan. Detta har gjort att flera orter och kommuner i södra Sverige har kunnat få del av tillväxt och utveckling. I Mälardalen, i Skåne och i Västra Götaland kan fler kommuner växa och utvecklas tack vare bra kommunikationer. I norr har vi dock hittills inte sett samma utveckling. Pendlingen har inte ökat i motsvarande takt och utbyggnaden av t.ex. den regionala tågtrafiken har inte haft samma goda förutsättningar som i söder. Nu växer dock flera initiativ fram för att skapa liknande förutsättningar även i norr. Utbyggnaden av Botniabanan och etableringen av Norrtåg är centrala pusselbitar i en sådan utveckling. JÄMTLANDSSTRÅKET Region Jämtland Härjedalen, Östersunds, Krokom och Åre kommuner driver tillsammans ett projekt kring Samhällsplanering för hållbar näringslivsutveckling i Åre Krokom Östersund med fokus på infrastruktur längs E14 och Atlantbanan. I projektet har man identifierat 3

4 ett område längs med dessa kommunikationsstråk såsom illustreras av figuren nedan. Områden av det här slaget brukar i planeringsterminologi kallas för stråk. En av projektets bärande tankar är att öka investeringarna i stråkets infrastruktur för att förbättra tillgängligheten och bidra till en hållbar tillväxt i regionen. Figur. Jämtlandsstråket, avgränsning och befolkningstäthet innebära att tillväxten och utvecklingen koncentreras än mer? Riskerar investeringen i stråket rentav att bidra till utarmningen av övriga kommuner och tätorter? Detta är berättigade farhågor som förtjänar att tas på allvar. Teoretiskt finns ett stöd för att investeringar och utveckling på en plats drar resurser och kapital från ett omland och att investeringsmöjligheterna därmed minskar i omlandet. Men frågan om vad som är centrum och vad som är periferi kan inte avgöras på förhand. Hur långt effekterna av en investering i t.ex. en ökad tillgänglighet är inte en fråga som kan besvaras teoretiskt. Detta är bakgrunden till det uppdrag som Kontigo AB fått av Region Jämtland Härjedalen. KONTIGOS UPPDRAG VAD HÄNDER MED RESTEN AV LÄNET? En investering i kommunikationerna i Jämtlandsstråket innebär förstås också att investeringen koncentreras till en mindre del av Jämtlands län. Detta väcker frågor om hur detta kommer att påverka kommuner och orter som ligger vid sidan av Jämtlandsstråket. Kommer investeringen Syftet med Kontigos uppdrag är att så långt möjligt analysera och diskutera de förväntade effekterna av en framtida förbättrad tillgänglighet i det s.k. Jämtlandsstråket mellan Brunflo och Duved. Fokus i uppdraget skall ligga på analysen av skillnaderna i förväntade effekter mellan de orter som ligger inom stråket och de som ligger utanför, främst med fokus på orterna i de tre stråkkommunerna (Åre, Krokom och Östersund). Konkret omfattar uppdraget tre huvudfrågor: 1. Vad betyder tillgängligheten för utvecklingen av befolkning och sysselsättning? 4

5 2. I vilken utsträckning kan tillväxten i vissa orter påverka tillväxten och utvecklingen i andra näraliggande orter? 3. Hur påverkar en ökad tillgänglighet mellan orterna i Jämtlandsstråket tillväxt och utveckling i dessa orter och i övriga orter utanför stråket? SÅ HÄR HAR VI GJORT Analysen är genomförd i olika steg. I ett första steg har vi analyserat tillgänglighetens betydelse. Detta har vi gjort genom att använda sampersdata för svenska kommuner. För att få ett tillräckligt men också relevant statistiskt underlag har tätorter i sammanlagt ett sjuttiotal svenska kommuner analyserats. Analysen har genomförts i två grupper, en för Östersunds kommun där ett drygt tjugutal kommuner som liknar Östersund har byggt upp analysen, och en för övriga kommuner där ett femtiotal kommuner som liknar dessa har utgjort grunden för analysen. I en strukturerad ekvationsmodell har sedan effekterna av tillgängligheten analyserats tillsammans med andra faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen. Slutligen har vi låtit prognosticera utvecklingen i befolkning och sysselsättning som en effekt av en förbättrad tillgänglighet i stråkets olika resrelationer. De exakta antagendana redovisas nedan. Prognoserna grundar sig på de parametrar som var resultatet i beräkningarna av sambanden mellan tillgänglighet och utveckling i de två tidigare analysstegen. RAPPORTENS INNEHÅLL Rapporten är indelad i fyra kapitel, utöver denna inledning. I kapitel 2 belyser vi utvecklingen i regionen mer allmänt. I kapitel 3 försöker vi besvara frågan om tillgänglighetens betydelse för utvecklingen på olika nivåer i allmänhet och mer specifikt i Jämtland Härjedalen. I kapitel 4 undersöker vi sambanden mellan utveckling och tillväxt i stora och små orter som ligger nära varandra, i syfte att besvara frågan om huruvida det stämmer att tillväxten i en ort kan missgynna andra näraliggande orter. I kapitel 5 redovisar vi resultaten av de tester av effekterna av en tillgänglighetsförbättring i stråket som vi genomfört. I kapitel 6 fokuserar vi särskilt sysselsättningsutvecklingen. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultat och slutsatser. En liknande metod har använts när det gäller analysen av betydelsen av utvecklingen i näraliggande orter. Vi har här analyserat sambanden mellan befolkningsutvecklingen i huvudorterna i dessa cirka 70 kommuner och i de övriga tätorter som återfinns i dessa kommuner. 5

6 2 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I JÄMTLAND HÄRJEDALEN Figur. Befolkningsutvecklingen i länen, HELA LÄNET HAR EN SVAG UTVECKLING Befolkningsutvecklingen i Jämtlands län är svag. Sedan 1980 har länet tappat över 6 procent av befolkningen eller nästan invånare. Utvecklingen accelererade från början av 2000 talet och har sedan planat ut under de senaste åren, såsom framgår av figuren nedan. Figur. Befolkningsutvecklingen i Jämtland, Not: Skåne och Västra Götaland redovisas inte i figuren, men uppvisar båda ökande befolkningssiffror Jämtland delar dock denna utveckling med flera andra län, särskilt i norra Sverige och särskilt utanför de största städerna. I Stockholms län har dock befolkningen ökat med 30 procent under samma period. I Västerbotten har befolkningen ökat med nästan 7 procent. Bara i två län har befolkningen minskat mera än i Jämtland (Västernorrland 9,4 och Norrbotten 6,9). TILLVÄXTEN KONCENTRERAD TILL TRE KOMMUNER 6

7 Men ser vi närmare på utvecklingen ser vi att det inte är hela länet som har minskat sin befolkning. Ser vi till perioden har befolkningen ökat i Åre (8,3 procent), Krokom (3,5 procent) och i Östersund (3,9 procent). Samtliga övriga kommuner i länet uppvisar dock en markant minskning av befolkningen, mätt över samma period. Mest minskar befolkningen i Strömsunds kommun där nästan en av sex invånare försvunnit på femton år ( 14,8 procent) och minst i Härjedalens kommun som ändå förlorat mer än var tionde invånare ( 10,4 procent). Tabell Befolkningsutvecklingen i länets kommuner Åre 8,3% Östersund 3,9% Krokom 3,5% Härjedalen 10,4% Berg 13,6% Ragunda 13,8% Bräcke 14,7% Strömsund 14,8% Källa: SCB Ser vi till hur befolkningsutvecklingen fördelar sig inom kommunerna så ser vi att tätorterna har utvecklats bäst (här finns data för perioden ). Det är även här bara i tre kommuner (Åre, Krokom och Östersund) som vi ser att landsbygden har en positiv befolkningsutveckling. Av dem är det bara i Östersund som befolkningen växt snabbare på landsbygden än i tätorterna (5,6 respektive 1,4 procent). I övriga kommuner minskar befolkningen både i tätorterna och på landsbygden och den minskar snabbare på landsbygden än i tätorterna. På kommunnivån är också sysselsättningens utveckling koncentrerad till Åre, Krokom och Östersunds kommuner. Här lyckas dock även Härjedalen med knapp marginal uppvisa ett positivt resultat. I Åre har sysselsättningen ökat med hela 31 procent över en tioårsperiod. I Krokom och i Östersund har sysselsättningen vuxit med cirka 8 procent. I Härjedalen har den varit i stort sett oförändrad. I övriga kommuner har antalet sysselsatta istället minskat med mellan 3,5 och 14,5 procent. Inom kommunerna sker dock en omfördelning mellan tätorter och landsbygd vad gäller sysselsättningen. För Östersund och Åre ökar sysselsättningen främst i tätorterna. För Bräcke minskar sysselsättningen i både tätorter och på landsbygden. För övriga kommuner ökar sysselsättningen på landsbygden medan den minskar i tätorterna. Här ska man komma ihåg att sysselsättningsförändringarna på landsbygden sker utifrån små absoluta tal, så även en stor procentuell förändring kan handla om väldigt få jobb i verkligheten. 7

8 3 TILLGÄNGLIGHETEN AVGÖRANDE Vad är det då som påverkar tillväxten i befolkning och sysselsättning? Eller mer precist, vilken betydelse har tillgängligheten för utvecklingen? För att kunna svara på den frågan har vi behövt lyfta blicken från Jämtlandsperspektivet något (detta för att skapa ett tillräckligt underlag för en statistisk analys). Men vi önskar samtidigt att de samband mellan tillgänglighet och tillväxt i befolkning och sysselsättning som vi ser har en relevans för Jämtland. Inledningsvis nämnde vi hur vi sett hur nya regionala tågförbindelser lett till ökad pendling och en gynnsam utveckling i många kommuner i den södra delen av landet, men frågan är om vi verkligen kan förvänta oss att detta gäller även i Jämtland? För att undersöka detta har vi identifierat kommuner som liknar Jämtlandskommunerna i ett antal väsentliga avseenden (t.ex. befolkningsstorlek och tillgänglighet). Eftersom framför allt Östersund skiljer sig från övriga kommuner länet har denna jämförelse gjorts i två steg, en för Östersund för sig och en för övriga kommuner. Vi har sedan med hjälp av sk. Sampers data 1 mätt sambandet mellan å ena sidan tillgängligheten (mätt genom hur många arbetstillfällen man kan nå inom 45 min) från huvudorten i dessa kommuner och å andra sidan 1 Sampers är Trafikverkets databas och prognosmodell för persontrafiken. Den innehåller bl.a. tillgänglighetsuppgifter, vilka använts här. tätorternas utveckling i sysselsättning och befolkning mellan 2000 och Vi har också analyserat effekten, dels för huvudorten i kommunerna dels för ett genomsnitt av övriga orter i kommunerna. Vi ser då för de mindre tätorterna i kommunerna att tillgängligheten påverkar befolkningsutvecklingen via två olika kanaler, dels som en direkt effekt av den mindre ortens egen tillgänglighet, dels som en indirekt effekt av tillgängligheten i den större kommunhuvudorten. För analysen har vi delat in orterna i fyra kategorier dels efter kommuntyp dels efter tätortstyp, vilket illustreras i figuren nedan. I de stora kommunerna dvs. kommuner som valts för att vara jämförbara med Östersund har vi således kommunhuvudorten och ett genomsnitt för övriga tätorter i kommunen. I de mindre kommunerna dvs. kommuner som valts för att vara jämförbara med övriga kommuner i länet har vi också kommunhuvudorter och ett genomsnitt för övriga tätorter. Analysen visar för det första att tillgängligheten påverkar befolkningsutvecklingen positivt i alla kommuntyper och alla tätortstyper. Det finns ingenstans där högre tillgänglighet skulle vara förknippat med en vikande befolkningsutveckling. Det starkaste sambandet mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling finner vi utanför kommunhuvudorterna i de större kommunerna. Här motsvarar varje enhet bättre tillgänglighet en 8

9 ökning av befolkningen med 0,65 enheter. Det betyder att för orter i t.ex. Östersunds kommun, men vid sidan av Östersunds tätort, så förklarar tillgängligheten en stor del av befolkningsutvecklingen. Det är också de mindre tätorternas egna tillgänglighet (den direkta effekten) som svarar för merparten av tillgänglighetens betydelse. Kommunhuvudortens tillgänglighet (den indirekta effekten) påverkar utvecklingen i dessa orter endast marginellt (den lilla streckade ytan i botten av stapeln). ortstyper av den indirekta effekten, dvs. av tillgängligheten i kommunens huvudort. Figur. Tillgänglighetens betydelse för befolkningstillväxten Det näst starkaste sambandet mellan tillgängligheten och befolkningens utveckling finner vi i de mindre kommunernas kommunhuvudorter, dvs för orter som Åre 2 och Krokom. Här motsvarar varje enhet bättre tillgänglighet en ökning av befolkningen med 0,49 enheter. Hela effekten förklaras av det direkta sambandet, dvs. av kommunhuvudortens egna tillgänglighet. I de större kommunernas kommunhuvudorter, dvs. för orter som Östersunds tätort, innebär varje enhet bättre tillgänglighet en positiv effekt på befolkningsutvecklingen med 0,35 enheter. Även här är hela effekten en direkt effekt. Slutligen, i de mindre kommunernas övriga tätorter (vid sidan av kommunhuvudorterna) är det positiva sambandet svagast. Men det är ändå positivt. Varje enhet ökad tillgänglighet innebär en ökad befolkningsutveckling med 0,28. Hela sambandet förklaras för dessa 2 Som kommunhuvudort har vi genomgående betraktat den befolkningsmässigt största tätorten i kommunen. Slutsatsen blir således att tillgängligheten är viktig för att förklara befolkningsutvecklingen även i tätorter som liknar dem i Jämtland. Vad drar vi då för slutsatser av denna analys? För det första kan vi konstatera att betydelsen av tillgängligheten med andra ord inte begränsas till större och mer tättbefolkade delar av landet. För kommuner och orter som är jämförbara med Jämtland ses genomgående ett positivt samband mellan tillgänglighet och tillväxt i 9

10 befolkning (och sysselsättning). Även i norra Sverige har vi således mycket att vinna på en förbättrad tillgänglighet, internt i regionerna. tillgänglighet, vilket är en fråga vi ska undersöka närmare i den fortsatta analysen. För det andra blir slutsatsen också att tillgängligheten har en betydelse för alla typer av orter, även om sambandet är starkast i de större kommunernas mindre tätorter och i de mindre kommunernas övriga tätorter. Ytterligare en viktig slutsats är den dominerande betydelsen av kommunhuvudorternas tillgänglighet för befolkningsutvecklingen i de mindre kommunernas övriga tätorter. Det verkar alltså som att små tätorter i mindre kommuner är väldigt beroende av utvecklingen och tillgängligheten i respektive kommunhuvudorter. Omtolkar vi detta för Jämtland så skulle slutsatsen vara att tillgängligheten har störst betydelse för de mindre tätorterna i Östersunds kommun och att det är orternas egen närhet till Östersund, snarare än Östersunds tätorts samlade tillgänglighet, som avgör orternas utveckling. Kommunhuvudorter som Krokom och Åre gynnas också i hög grad av tillgängligheten, medan tätorter som Östersund och övriga orter i t.ex. Krokoms eller Åre kommuner i något mindre grad påverkas av tillgängligheten. För de övriga tätorterna i Krokoms eller Åre kommuner är dock kommunhuvudorternas tillgänglighet helt avgörande för sambandet med en positiv befolkningsutveckling. Slutligen kan vi notera att alla typer av kommuner och orter påverkas positivt av en god 10

11 4 UTVECKLINGEN INGET NOLLSUMMESPEL En vanlig uppfattning är att det finns ett inbördes beroende mellan näraliggande orter och kommuner, så att en växande befolkning i en kommun hämmar tillväxten i en annan ort eller kommun. Som nämndes inledningsvis finns ett visst teoretiskt stöd för detta, men vi har här undersökt sambandet i praktiken. Analysfrågan här är således: hur påverkar en orts befolkningstillväxt tillväxten i andra näraliggande orter? Även här har vi analyserat utvecklingen uppdelad mellan orter i de större kommunerna dvs. de som skall liknas vid Östersund och de mindre kommunerna dvs. de som skall liknas vid övriga kommuner i länet. Till skillnad från i föregående analys är fokus här inte på tillgängligheten i sig utan på orters och kommuners befolkningsutveckling över tid. Vi har i analysen inte kunnat identifiera något negativt samband mellan befolkningsutvecklingen i en ort och den i näraliggande orter. Det finns istället ett positivt samband, som är starkast mellan utvecklingen i kommunhuvudorten i stora kommuner och de övriga tätorterna i dessa kommuner. Här skapar en enhets ökning av befolkningen i kommunhuvudorten en tillväxt i befolkningen i övriga orter i kommunen motsvarande knappt 0,6 enheter. Med andra ord om kommunhuvudorten i en större kommun växer med t.ex. 100 invånare, så tenderar detta att leda till att orterna l kommunen i övrigt förväntas växa med i genomsnitt 60 personer. För de mindre kommunerna är sambandet svagare, men fortfarande positivt. Här innebär en ökning av befolkningen i kommunhuvudorten med en enhet en ökning av befolkningen i övriga tätorter i kommunen med 0,1 enhet. Med andra ord, ökar befolkningen i dessa orter med 100 personer så kan vi förvänta oss att utvecklingen i övriga orter i kommunerna ökar med 10 personer. Vi kan också konstatera att sambandet mellan en orts befolkningsutveckling och övriga orters inte är direkt. Det vill säga det finns ingen förekomst av s.k. spatial autokorrelation. Det betyder att det saknas direkta samband mellan utvecklingen i en viss ort och den i annan ort i stråket. En orts påverkan på befolkningen i en annan ort går i sin helhet via tillgängligheten. Det är den ökade tillgängligheten som uppstår t.ex. av befolkningsökningen i ort A som skapar förutsättningar för befolkningsökningen i näraliggande ort B. Det vill säga, genom att befolkningen i ort A ökar skapas möjligheter för invånare i näraliggande orten B att nå flera inom en given restid. Detta öppnar upp för inflyttning och utpendling vilket i sin tur möjliggör en befolkningsökning även i ort B. I figuren nedan visar vi hur en befolkningsökning med 1 enhet i t.ex. Östersund, förväntas bidra till en befolkningsökning med 0,6 enheter i 11

12 t.ex. Orrviken. Vi visar också att en befolkningsökning med t.ex. 1 enhet i Åre förväntas bidra med en befolkningsökning med 0,1 enheter i t.ex. Hallen. Figur. Det finns ingen kannibalism mellan stora och små orter när det gäller befolkningsutvecklingen samband, dvs en ökad befolkning ökar tillgängligheten vilket i sin tur gynnar befolkningsutvecklingen, också i näraliggande orter. Inom parentes sagt så ser vi snarare att problemen för kringliggande orter accentueras när den stora näraliggande orten har problem. Flera studier har t.ex. pekat på att Västernorrlands negativa befolkningsutveckling i stor utsträckning kan förklaras av att Sundsvall inte fungerat som regionens motor. Den viktigaste slutsatsen av denna analys är således att det inte finns anledning att befara att en orts befolkningstillväxt skall påverka näraliggande orters utveckling negativt. Tvärtom ser vi enbart positiva 12

13 5 BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET I STRÅKET GYNNAR ALLA Den tredje huvudfrågan för denna rapport är kanske också den viktigaste. Vilken betydelse för tillväxt och utveckling kan vi förvänta oss av en investering i ökad tillgänglighet i Jämtlandsstråket? NÅGRA GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN För att genomföra analysen behöver vi först göra vissa antaganden. För det första har vi antagit att det genomförs en förbättring av tillgängligheten i Jämtlandsstråket. En sådan förbättring skulle t.ex. kunna bestå i en utbyggd tåg eller busstrafik. Vi tar här inte ställning till hur förbättringen genomförs. Vi gör i analysen heller ingen skillnad mellan olika delar av en ort vad gäller tillgänglighetsförbättringen. Man kan säga att vi antar att tillgänglighetsförbättringen är lika stor oavsett var i en tätort man bor eller huruvida en viss tätort planeras få ett tågstopp eller inte. Vi har dock antagit att förbättringen av tillgängligheten varierar med procent. Den största procentuella förändringen har vi antagit ske i reserelationer som passerar minst en av de tre huvudmålpunkterna (Åre Krokom Östersund tätorter), t.ex. mellan Åre och Östersund eller mellan Ytterån och Östersund. Sådana reserelationer har antagits få en förbättring av tillgängligheten om 20 procent. Reserelationer som inte passerar någon av målpunkterna t.ex. mellan Krokom och Östersund eller mellan Järpen och Åre har antagits få en förbättrad tillgänglighet om 10 procent. När det gäller orterna utanför stråket, men i någon av stråkets tre kommuner, har vi antagit att deras förbättrade tillgänglighet sker via den ort i stråket som de enligt google maps resebeskrivning åker via. Dvs. kommer man från Föllinge och ska till en målpunkt i Östersund, så förväntas man åka via Krokoms tätort. För tätorterna i stråket men belägna i Östersunds kommun Östersunds tätort undantaget har vi dock antagit att en förbättring av kommunikationerna inte påverkar tillgängligheten mer än marginellt. Det är sedan viktigt att också ta hänsyn till effekten av att orterna redan i utgångsläget har olika tillgänglighet som påverkar tillväxten i befolkning och sysselsättning. En komponent i den prognosticerade utvecklingen utgörs därför av den utveckling som orterna skulle ha haft även utan investeringen i den förbättrade tillgängligheten. Slutligen har vi för analysen delat in tätorterna i fem kategorier: 1. Åre, Krokom och Östersunds tätorter 13

14 2. Övriga tätorter i Östersunds kommun som ligger i direkt närhet till Östersunds tätort (Ope, Optand, Brunflo, Tandsbyn, Marieby, Orrviken) 3. Övriga tätorter inom Jämtlandsstråket (Ås, Dvärsätt, Ytterån, Vaplan, Trångsviken, Nälden, Mörsil, Järpen, Undersåker, Björnänge, Duved) 4. Övriga tätorter i Jämtlandsstråkets övriga kommuner (Hallen, Föllinge, Änge, Aspås, Häggenås, Lit). 5. Tätorter i länets övriga kommuner BEFOLKNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA MEST I JÄMTLANDSSTRÅKET Vad blir då resultatet av en förbättrad tillgänglighet i Jämtlandsstråket? Prognosen för befolkningsutvecklingen fram till 2025 under antaganden om den tillgänglighetsförbättring som beskrivits ovan visar på en fortsatt ökning av befolkningen i stråkets tätorter. I genomsnitt är de förväntade ökningarna i de tre kategorierna inom stråket ungefär lika stora, eller knappt 10 procent på en tioårsperiod. Den största relativa ökningen förväntas i kategori 3 (dvs. övriga tätorter i Jämtlandsstråket) vars befolkning förväntas växa med totalt 10,1 procent under de kommande tio åren. För tätorterna i kategori 1 (dvs. Krokom, Åre och Östersund) förväntas en tillväxt om 9, 7 procent och för orterna i kategori 2 (dvs. övriga tätorter i Östersunds kommun) som förväntas växa med 9,3 procent över perioden. För övriga tätorter i stråkets tre kommuner dvs. kategori 4 blir tillväxten något långsammare. I genomsnitt förväntas dessa öka sin befolkning med 4,8 procent under de kommande tio åren. För orterna utanför stråkets kommuner dvs. orterna i kategori 5 förväntas befolkningen fortsätta att minska. I genomsnitt förväntas en minskning om 4 procent. MEN DEN STÖRSTA RELATIVA BETYDELSEN AV ÖKAD TILLGÄNGLIGHET FÅR VI UTANFÖR STRÅKET Den prognosticerade befolkningsutvecklingen förklaras av olika komponenter, där redan existerande skillnader i tillgänglighet liksom andra faktorer i orternas attraktivitet och utveckling förväntas svara för merparten av skillnaderna i den prognosticerade befolkningsutvecklingen. Men ser vi till den relativa påverkan av investeringen i förbättrad tillgänglighet såsom vi har antagit ovan (dvs. mellan procents förbättrad tillgänglighet i orterna i stråket och i stråkets kommuner) så blir resultaten delvis annorlunda. Den största multiplikatorn dvs. den största relativa effekten av tillgänglighetsinvesteringen förväntas vi se i kategori 4 dvs. i övriga tätorter i stråkets kommuner eller om man så vill utanför själva stråket 14

15 men fortfarande i stråkets kommuner. Här förväntas en investering i ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med 20 procentenheter. Därefter ser vi den näst största effekten på kategori 3 Övriga tätorter i stråket dvs. de orter i stråket som inte är någon av de tre kommunhuvudorterna och som inte ligger i omedelbar närhet till Östersunds tätort. Här förväntas en investering i ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med 12 procentenheter. Tabell Prognosticerad befolkningsförändring vid investering i ökad tillgänglighet Något mer begränsade effekter i relativa tal ser vi för orterna i kategori 1, dvs. för Östersund, Krokom och Åre tätorter som förväntas förbättra sin befolkningsutveckling med 8 procentenheter och för orterna i i kategori 2, dvs tätorter i Östersunds omedelbara närhet som förväntas förbättra sin befolkningsutveckling med 3 procentenheter som en följd av investeringarna i förbättrad tillgänglighet. Övriga orter i Jämtlands län har inte bedömts påverkas av en förbättrad tillgänglighet i stråket. I tabellen nedan redovisar vi i den vänstra kolumnen den prognosticerade utvecklingen av befolkningen fram till 2025, med hänsyn till helheten, och i den högra kolumnen nettoeffekten av tillgänglighetsförbättringen i stråket. 15

16 6 EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Fokus har hittills legat på sambanden mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling. I Kontigos uppdrag har också ingått att studera betydelsen av tillgänglighet och tillgänglighetsförbättringar på sysselsättningen. förvänta oss att sysselsättningen i orten i fråga ökar med cirka 30 personer. Detta är skattade genomsnittssiffror och självfallet kan utvecklingen i verkligheten komma att bero på faktorer som hur mer i detalj vi planerar för exempelvis nya tågstopp Figur Principskiss över centrala samband i analysen I vår analys har vi prövat sambanden mellan befolkningsutveckling, tillgänglighet och sysselsättning tillsammans med en rad andra faktorer som forskningen också identifierat som viktiga för utvecklingen i orter och kommuner. I vår strukturerade ekvationsmodell har vi då sett att sambandet mellan tillgänglighet och sysselsättning i sin helhet går via befolkningsutvecklingen. Det saknas ett direkt samband mellan tillgänglighet och sysselsättning. Sysselsättningen ökar som en följd av att befolkningen ökar. Befolkningsökningen följer i sin tur på tillgänglighetsförbättringen, som främst leder till bättre utpendlingsmöjligheter. Detta gör att vi kan förvänta oss att en investering i stråkets tillgänglighet ökar sysselsättningen i de orter som ökar sin befolkning. Vi har också beräknat hur stor sysselsättningsförändring som vi kan förvänta. Analyserna här tyder på att sysselsättningsökningen stannar vid ungefär en tredjedel av befolkningsökningen. Så om en ökad tillgänglighet leder till en befolkningsökning med 100 personer så kan vi 16

17 jämtländska så ser vi att en ökad tillgänglighet är nära knuten till en positiv befolkningsutveckling i alla kommun och ortstyper. 7 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER FRÅN DE VIKTIGASTE RESULTATEN Hur ska vi då tolka resultaten från denna analys? Vi ställde inledningsvis tre frågor: 1. Vad betyder tillgängligheten för utvecklingen av befolkning och sysselsättning? 2. I vilken utsträckning kan tillväxten i vissa orter påverka tillväxten och utvecklingen i andra näraliggande orter? 3. Hur påverkar en ökad tillgänglighet mellan orterna i Jämtlandsstråket tillväxt och utveckling i dessa orter och i övriga orter utanför stråket? TILLGÄNGLIGHETEN VERKAR HA EN AVGÖRANDE BETYDELSE FRAMFÖR ALLT PÅ BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN Vi kan notera att även om regionförstoringen inte varit lika snabb i norra Sverige som i söder, så finns en stor potential i ökad tillgänglighet även i regioner i norr. När vi jämför orter och kommuner som liknar de Den största relativa betydelsen har tillgängligheten för befolkningsutvecklingen i mindre orter i kommuner som kan jämföras med Östersund. Alltså tätorterna i Östersunds kommun, men utanför själva Östersunds tätort, är alltså de där tillgängligheten betyder mest för befolkningsutvecklingen. Näst störst är betydelsen i de övriga kommunhuvudorterna, t.ex. i orter som Krokom, Åre eller Svenstavik. Tillgängligheten betyder relativt sett mindre i de mindre tätorterna i dessa kommuner. Men ökad tillgänglighet är alltid positivt för befolkningsutvecklingen. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I NÄRALIGGANDE ORTER ÄR INGET NOLLSUMMESPEL Vi har också prövat vad det betyder för intilliggande orter om en ort växer. Resultaten av den analysen visar att det finns en positiv koppling mellan tillväxten i en ort och utvecklingen i näraliggande orter. Mest gynnas mindre tätorter i närheten av de lite större kommunerna, t.ex. tätorterna i närheten av Östersund. Men även tätorterna i närheten av de mindre kommunerna gynnas av om kommunhuvudorten växer. 17

18 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET GYNNAR ALLA PÅ MARGINALEN GYNNAS ORTERNA UTANFÖR STRÅKET MEST I den tredje delen av analysen har vi sett till effekterna av en investering i tillgänglighet i stråket. Givet de antaganden vi gjort ser vi att en förbättrad tillgänglighet har potential att påverka framför allt befolkningsutvecklingen men också sysselsättningen positivt. Den största relativa effekten av förbättrad tillgänglighet i stråket får vi i de tätorter som finns utanför själva stråket men i stråkets kommuner. Även de mindre tätorterna i stråket alltså de vid sidan av kommunhuvudorterna förväntas gynnas relativt mera än andra. Den relativa effekten blir minst i stråkets huvudorter och i orter nära Östersunds tätort. Det är dock viktigt att komma ihåg att den samlade förväntade befolkningsförändringen också påverkas av andra faktorer än av den förbättrade tillgängligheten. MER UNDERLAG BEHÖVS FÖR ATT FATTA BESLUT Även om vi här kunnat visa på relativt entydiga positiva effekter av en förbättrad tillgänglighet i stråket och att dessa effekter får en god spridning både i och utom stråket så kan inte detta oreserverat anses ge stöd åt en sådan förbättring. Åtminstone två ytterligare frågor behöver besvaras för att man ska kunna dra en sådan slutsats. För det första behöver vi kunna bedöma det ekonomiska värdet av de effekter vi påvisat. Vad är det samhällsekonomiska värdet av en ökad befolkningstillväxt och en ökad sysselsättning? För det andra behöver detta värde ställas mot de kostnader som en investering som ger den aktuella tillgänglighetsvinsten medför. Det ligger utom vårt uppdrag i denna studie att genomföra den typen av beräkningar, men med hjälp av t.ex. det regionala analys och prognosverktyget (raps) bör man kunna genomföra en relativt enkel samhällsekonomisk kalkyl för att beräkna värdet av denna tillväxt. Denna bör i sin tur kunna ställas mot några olika alternativa kostnader för olika typer av tillgänglighetsvinster. I avvaktan på det fullständiga underlaget vill Kontigo avslutningsvis betona följande som vi menar klarlagda slutsatser: Tillgängligheten har stor betydelse för utvecklingen, även i norra Sverige Tillgängligheten är viktig för alla orter Tillväxt i en ort missgynnar inte näraliggande orter, tvärtom 18

19 En investering i ökad tillgänglighet i stråket får positiva effekter på befolkning och sysselsättning, både i stråket och utanför stråket. 19

Vad driver befolkningsutvecklingen?

Vad driver befolkningsutvecklingen? Vad driver befolkningsutvecklingen? Är växande orter motorer eller kannibaler? Göran Hallin Inledning Tillgänglighet och regionförstoring driver utvecklingen Mängden och kvaliteten på nåbara jobb en alltmer

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

ÅRE - KROKOM - ÖSTERSUND JÄMTLANDSSTRÅKET

ÅRE - KROKOM - ÖSTERSUND JÄMTLANDSSTRÅKET ÅRE - KROKOM - ÖSTERSUND JÄMTLANDSSTRÅKET Förutsättningar och kvalitéer utmed stråket Duved - Brunflo Ett ändrat klimat Megatrender En megatrend illustrerar en utveckling som inte är tillfällig. Världen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Företagsamheten 2017 Jämtlands län

Företagsamheten 2017 Jämtlands län Företagsamheten 2017 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015 De till arbete minskade I slutet av juli 2015 påbörjade cirka 482 av alla

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län september månad 2015 De till arbete minskade I slutet av september 2015 påbörjade cirka 680

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Ändringar och rättelser i vår tidtabell

Ändringar och rättelser i vår tidtabell Linje 140 Östersund - Lit M-F Avg Östersund kl 07.50, tidigarelagd ny avg Östersund kl 07.40 ank Lit kl 08.20. Turen går via Södra Söre Linje 156 Östersund - Ny tur avg Mattmar kl 12.00, Mörsil kl 12.10

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län oktober månad 2015 De till arbete minskade I slutet av oktober 2015 påbörjade cirka 610 av

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län april månad 2016 De till arbete minskade I slutet av april 2016 påbörjade cirka 675 av alla

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län Företagsamheten 2012 gävleborgs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gävleborgs län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 De till arbete minskade I slutet av januari 2015 påbörjade drygt 650 av

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2016 De till arbete minskade något I slutet av januari 2016 påbörjade cirka

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer