BHV-Nytt. Nr 3, okt Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll Förebyggande arbete med anknytning sid 1 Tips och idéer i Matrutan från Uppsala län sid 2 Till minne av Aina Eriksson, sid 3 Föräldrar söker information på nätet Vad är PI?, Priorix eller MMR-VAXPRO?, Sid 4 Influensavaccinering Försiktighet vid lapisering av navelgranulom, sid 5 Nya kapitel i Rikshandboken, Vår lokala BHV-handbok, BHV-enhetens fax upphör Barn skadas dagligen vid fall från skötbord, sid 6 Utbildning hösten 2009 Lästips, Artiklar ur Läkartidningen, Barnkonventionen sid 7

2 Förebyggande arbete med anknytning Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna arbetar i en förebyggande verksamhet och har som mål att erbjuda tidiga interventioner för föräldrar och barn. Som mödra- och barnhälsovårdspsykologer träffar vi blivande mödrar med depressionsproblematik, ångestproblematik och relationssvårigheter. Vi träffar familjer med spädbarn som exempelvis söker hjälp för att barnen är otröstliga och vi träffar föräldrar som känner sig nedstämda och beskriver svårigheter i att förmå relatera till sitt barn. Tillsammans med mödravården och barnavårdscentralen strävar vi efter att tidigt identifiera de patienter som behöver våra insatser. Forskning visar att barn med otrygg anknytning riskerar att längre fram få en rad symtom av barnpsykiatrisk karaktär och som exempel kan nämnas: rädslor, depression, relationsproblem, utvecklingsförsening, hyperaktivitet. Ungefär 30 % av alla barn beräknas ha en otrygg anknytning. Vårt mål är att tidigt fånga upp och erbjuda behandling/stödinsatser till föräldrar med små barn som behöver hjälp med att utveckla den tidiga relationen i en positiv riktning. Vi är två psykologer som nu gått en kurs i CARE-index som är ett bedömningsverktyg som främst används för att identifiera riskgrupper med svårigheter i den tidiga anknytningsrelationen för barn i åldrarna 0-18 månader. CARE-index bygger på korta videoinspelningar av föräldra-barninteraktionen och kan använvändas för screening, intervention, utvärdering av behandling och forskning. Under hösten 2009 kommer vi att gå kursen i Wait, Watch and Wonder som ger verktyg för samspelsbehandling för föräldrar och små barn. På lång sikt önskar vi i psykologgruppen lägga mer tonvikt på de mycket små barnen och arbeta med att stärka förälderns lyhördhet och bemötande gentemot barnet för att på detta vis främja psykisk hälsa. Frida Dahlbäck, Johanna Karlsson Legitimerade psykologer inom mödra- och barnhälsovården Frida Dahlbäck och Johanna Karlsson 1

3 Tips och idéer Vad säger man till föräldrar som är oroliga över att deras barn äter dåligt? I Matrutan här nedan som är kopierad ur Månadsbladet nr 6-7, juni-juli 2009, BHV Uppsala län, kan ni läsa om tips och idéer från primärvårdens dietister i Uppsala län. MATRUTAN Om när små barn äter dåligt Vi dietister får ibland frågor kring vad man kan säga allmänt till föräldrar som är oroliga för att deras små barn äter dåligt. Det är bra om man ser till ett längre perspektiv. Barn kan ju äta dåligt för att de får tänder, är förkylda, något särskilt händer i omgivningen.. och sedan kompensera det. Då räcker det ofta att erbjuda mat flera gånger om dagen och lita till att barnet äter när det är redo för det. Erbjud frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Börja med att erbjuda pyttesmå portioner; det är lättare att få ta mer än att inte orka sin portion. Har matlusten varit dålig länge så att viktkurvan påverkats allvarligt kan man behöva erbjuda mat varannan timme under den vakna tiden. Barn äter lättare om de inte är trötta just vid måltiden. Ibland kan en aptitretare sätta igång ätandet: ett litet glas juice, några russin till exempel. Gör inte måltiderna för långdragna. Det är slitsamt för både barn och vuxen. 20 minuter räcker bra. Låt det vara så mycket lugn och ro som möjligt vid matbordet. Ibland kan maten behöva berikas. Idealet är att öka mängden energi som barnet äter men maten får inte vara så berikad att barnet blir för mätt. 1 tsk flytande margarin är ett bra riktmärke i en portion hemlagad barnmat. Vidare kan man ge föräldrarna följande information: Att inte vara rädd för att använda smaker och kryddor i maten. Men det kan vara bra att veta att vissa barn tar längre tid på sig att lära sig tycka om nya smaker. Ibland kan för mycket välling göra att barnet äter sämre av den andra maten. Erbjud i så fall annan mat så småningom är barnet redo att prova detta. De flesta (friska) barn vet hur mycket de behöver och är redo att äta om maten finns till hands. Dietisterna i Primärvården, Uppsala län 2

4 Till minne av Aina Eriksson Som många av er redan vet avled BVC-sjuksköterskan Aina Eriksson i mitten av september efter en kort tids sjukdom. Aina arbetade för länge sedan på barnkliniken och gick sedan över till BVC C-las, numera Hemdal, där hon arbetade i 19 år. Hon var också en av medlemmarna i Rådsgruppen för Barnhälsovård. Aina hade just slutat sin tjänstgöring på Hemdal för att börja på LäkarGruppens BVC, men hann tyvärr aldrig börja sin tjänst där. Vi minns Aina som en pålitlig, erfaren och omtyckt BVC-sjuksköterska. Våra tankar går till hennes familj, men också till arbetskamrater som kommer att sakna henne. Barnhälsovårdsenheten Föräldrar söker information på nätet Nästan 9 av 10 föräldrar har sökt tips på nätet. Med cirka en kvarts miljon besökare varje vecka är föräldrasidan den största i Sverige. Lars Plantin, docent vid Malmö högskola har tillsammans med Kristian Daneback vid Göteborgs Universitet kartlagt föräldrarnas Internetanvändning. Större informationsbehov och mera ängslighet är några av förklaringarna till att Internet spelar en allt större roll i föräldraskapet. Många föräldrar använder Internet för att söka stöd av andra i samma situation. Förr spelade de äldre generationerna en viktig roll för förstagångsföräldrar men kunskap är färskvara och många av mormors goda råd har för länge sedan passerat bäst-före-datum. Därtill bor ju inte alltid släkten heller precis där man önskar få de goda råden eller barnvakten. För er på BVC kan det vara av stor betydelse att känna till detta när föräldrar kommer till er. Titta gärna in på de olika föräldrasidorna, som t ex: länkar till information, frågelåda med experter som svarar Källa: TT Karita Törnros 3

5 Vad är PI? Som flera av er uppmärksammat står det i pappren från BB (FV2) inte bara POXvärden utan också ett PI-värde. Om POX skrev vi förra hösten i BHV-Nytt: POX (Pulsoximetri) innebär att man mäter saturationen i arm och ben. Normalt ska saturationen vara minst 95 % på båda ställen, och skillnaden mindre än 4 procentenheter. Genom denna screening ska man kunna hitta fler barn med allvarliga, ductusberoende hjärtfel. POX- värdet kommer att dokumenteras på FV2- blanketten. PI (perfusionsindex) mäter perfusionen i extremiteten och värdet ska hos friska nyfödda ligga över 1,0. Lägre värden ses t ex vid vänstersidiga hjärtfel som hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, tät aortastenos, ordentligt trång aorta (coarctatio aortae) men också vid andra tillstånd med dålig perifer cirkulation som chock eller om armen/benet är kallt. Det finns hjärtfel med normal POX och normal saturation men lågt PI. POX och PI ökar chansen för att vi ska hitta allvarliga hjärtfel, men fortfarande kan enstaka barn med VOC ha normala värden vid screeningundersökningarna. Varken POX eller PI är något som ska följas upp på BVC eller föras in i vår journal. Priorix eller MMR-VAXPRO? Flera av er har reagerat på att MMR- VAXPRO gör mera ont än Priorix, och gått över till att ge vaccinet intramuskulärt i benet. Skolhälsovården ger vaccinet intramuskulärt i armen, men enligt tillverkaren har man i studier på små barn jämfört subkutan injektion i armen med intramuskulär injektion i låret. Därför rekommenderar man inte att vi ger i deltoideus. Men om vi har barn över 2 år som ska ha MPR går det bra. Studierna visar att subkutan eller intramuskulär injektion ger lika bra immunsvar, men de lokala biverkningarna är klart fler vid subkutan injektion. Enligt en vårdutvecklare i Västra Götaland ger man sedan flera år MMR-VAXPRO i låret och tycker att det går bra. Vårt vaccinavtal är skrivet till sista februari 2010 med möjlighet till förlängning. BHVenheterna i Fyrklövern (som upphandlar bl a vacciner) har skrivit till upphandlingsavdelningen och föreslagit ny upphandling av MPR-vaccin, där injektionssmärta vägs in i bedömningen. Vi hänvisar till barnkonventionen och tycker det är oetiskt att rutinmässigt utsätta barn för smärta när det finns alternativ. Vi får se om det ger resultat. Influensavaccinering Informationen om influensavaccinering ändrar sig så fort att det inte är meningsfullt att skriva i BHV-Nytt om detta. Ni får i stället utskick med e-post, bevaka alltså er e-post! Den som inte finns på vår lista, men i fortsättningen vill ha utskick från enheten via e-post får gärna kontakta Karita, hennes adress står sist i tidningen. Bra information om influensa hos barn finns bl a på och Kerstin Werner 4

6 Försiktighet vid lapisering av navelgranulom I Dagens Medicin nr 37/2009 beskrivs ett ansvarighetsfall i samband med lapisering av navelgranulom. Vi vill uppmärksamma er på att de flesta navelgranulom försvinner om man tvättar med koksaltlösning några gånger om dagen och låter det torka upp. De granulom som fortfarande finns kvar efter 3 veckors koksalttvättning kan lapiseras. Vid lapisering: Torka av lapispennan med sprit låt torka ordentligt, annars finns risk för att lapis sprider sig och irriterar huden runt omkring. Av samma anledning är det också viktigt att se till att naveln är ordentligt torr vid lapiseringen. Sära på huden med hjälp av tummen och pekfinger och tryck lapispennan ett kort ögonblick mot granulomet. Behandlingen kan behöva upprepas. Eva Söderqvist Nya kapitel i Rikshandboken Från och med hösten 2009 finns följande nya kapitel i Rikshandboken på Barns Miljö: Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS Samspelsbehandling för späd- och småbarnsfamiljer Vad är en familjecentral? Kontakt och samspel Reviderat och uppdaterat om Vaccinationer Reviderat och uppdaterat om D-vitamin Vår lokala BHV-handbok Mycket snart finns större delen av kapitel 9 Arbetssätt inom Barnhälsovården på Landstingets hemsida. Avsnitten om språk, 5 ½-årsbesöket och psykologiska aspekter (bl a EPDS) kommer senare. BHV-enheten utan faxapparat för er kännedom Vår faxapparat, med många år på nacken, har tagits ur bruk. Vi konstaterar att e-posten tagit över, men våra telefoner fungerar som tidigare. Karita Törnros 5

7 Barn skadas dagligen vid fall från skötbord Konsumentverket och MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, går ut med en gemensam varning till Sveriges småbarns-föräldrar. Sedan 2001 kommer i snitt 600 barn till akuten varje år för skador de fått vid fall från skötbord. Senaste statistiken, från 2007, visar på en ökning från 600 till 800 barn som sökte akut efter fall från skötbord. Nio av tio fall sker i badrum där golvet ofta är hårt. Två av tre skador är huvudskador, 14 procent av barnen får hjärnskakning, 10 procent får frakturer och hela 25 procent har så allvarliga skador att de måste vårdas på sjukhus. Konsumentverket arbetar aktivt för att förändra standarder för hur ett skötbord ska vara utformat men det är ett långsiktigt och tidsödande arbete. Med tanke på det stora antalet skador vill Konsumentverket och MSB nu gemensamt varna för riskerna med skötbord. Som BVC-personal har vi ett bra tillfälle att uppmärksamma de nyblivna föräldrarna på risken med skötbordet i samband med första hembesöket och inskrivning på BVC. Nedan följer några viktiga punkter att belysa: Lämna aldrig barnet på skötbordet ens för någon sekund. Håll alltid en hand på barnet. Ta med barnet om du måste hämta någonting Se till att skötytan är så stor att barnet får plats även om det försöker rulla åt sidorna Se till att det finns höga kanter på minst tre av sidorna på skötbordet Ha bra förvaringsplatser för skötutrustningen nära skötbordet. Det gör att du inte behöver lämna barnet bordet för att hämta någonting Om du vill ha en mycket säker skötplats så är golvet ett bra alternativ Källa: Eva Söderqvist Utbildning hösten 2009 Framflyttade utbildningar Seminariet om Infektioner, smittspridning i förskolan och antibiotikaresistens som var planerat till november 2009 kommer med största sannolikhet att i stället gå av stapeln i Västerås den 18 mars 2010 på eftermiddagen. Inbjudan kommer. Hösten 2009 Språk och hörsel för nyanställda flyttas till jan/febr ****************************************** 30 sept 1 okt Hur mår våra familjer? Kohlsva Herrgård okt Internatutbildning tillsammans med MHV nov Inbjudan och anmälan via Lärcentrum 20 okt Riskbruk en heldag i samverkan med länets Familjecentraler Eva-träffar: 23/11, 24/11, 1/12 Västerås 26/11 Skinnskatteberg 30/11 Köping 6

8 LÄSTIPS Pediatrisk omvårdnad Omvårdnad av barn är en mångfacetterad uppgift. Boken täcker omvårdnad av barn i dess olika utvecklingsskeden från födelsen till den vuxna människan i nära samarbete med barnets hela familj. Den beskriver pediatrisk omvårdnad utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, författningar och utgår från en professionsetik. Inger Hallström och Tor Lindberg Liber Artiklar ur Läkartidningen 2009/28-29 Extremt underburna barn När ska man försöka rädda dem och vem ska bestämma? Torbjörn Tännsjö 2009/28-29 Kejsarsnitt påverkar DNA Titus Schlinzig *************************************************************** Höstens internatutbildningar i Kolsva kommer att fokusera på föräldraskapet och vad det innebär för dagens föräldrar. I konventionen om barnets rättigheter i artikel nr 5 och 18 skriver man om ländernas och föräldrarnas ansvar. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 5 handlar om att länderna måste förstå att det är föräldrarna som har ansvar för barnet. Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina rättigheter. Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna som tillsammans har ansvaret för barnet. Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Länderna ska hjälpa föräldrarna så att de kan vara bra föräldrar. Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra daghem där barn kan vara när föräldrarna arbetar. 7

9 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås 8