BHV-Nytt. Nr 3, okt Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Föreläsning Elisabeth Cleve sid 2 Amningsstrategi för Västmanland, sid 3 Röda hund i Sverige Till minne av Britta Lindahl, sid 4 Barnkonventionen Dokumentation av barnets bästa inom sid 5 socialtjänsten Nya psykologer på Kraftkällan sid 6 Smärtlindring med glukos vid sid 7 vaccination på BVC Livsmedelsverket meddelar, sid 8 Broschyrer för Barnhälsovården, Utbildning hösten 2012 Lästips från barnbibliotekarier sid 9

2 Föreläsning med Elisabeth Cleve på Kyrkbacksgården i Västerås Den 10 maj 2012 inbjöd S:t Lukas i Västerås till en föreläsning med Elisabeth Cleve, psykolog, psykoterapeut och författare. Elisabeth arbetar på Ericastiftelsen i Stockholm. Den är en del i barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet och tar bland annat emot traumatiserade barn och barn som varit med om en nära anhörigs dödsfall. Elisabeth har skrivit flera böcker där hon ingående beskriver hur en barnterapi går till utifrån autentiska fall. Hennes önskan är att ge människor inblick i terapeutiskt arbete med barn, att avmystifiera terapi. Hon samarbetar med föräldrarna i hela processen när hon skriver boken, och föräldrarna är med och godkänner hela texten. Under föreläsningen får vi följa en kristerapi på tio samtal med Ronja 7 år som förlorade sin mor fem år tidigare. Beskrivningen av Ronja finns med i boken Hur länge ska hon vara död?. Det är inte ovanligt att krisreaktioner kommer flera år efter traumat. Oftast är det en förändring i livssituationen som utlöser krisen. I Ronjas fall hade pappa träffat en ny kvinna och familjen hade flyttat från en liten ort till Stockholm. Elisabeth ger exempel på symptom som tyder på att barnet kan behöva hjälp när det upplevt ett trauma: - Om leken är stelnad och innebär upprepning av samma tema - Ingen lek alls, lekförmågan har stannat av - Om leken går tillbaka till en tidigare nivå och stannar där - Ombytta roller, barnet tröstar och hjälper föräldern - Om barnet är överkapabelt, klarar saker som gör föräldrar förvånade - Utbrott av ilska och ledsenhet utan förståelig orsak, om barnet inte brukar reagera så Vad kan man göra för att stödja barnet? Helt kort nämnde Elisabeth några saker - det är viktigt att ge barnet tid, visa att man vill lyssna, inte ställa frågor om vad barnet gjort idag eller varför barnet har gjort något, utan låta barnet ta första steget och bygga vidare på det. Barn som är utagerande kan man hjälpa att se vad de är bra på, och vara tydlig när man visar på det. Man kan också visa på vad barnet kan göra i stället för ett utagerande beteende, t ex om barnet slåss, hur det kan använda sin styrka på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att inte skynda på sorgeprocessen och att inte (i all välmening) förmedla att det är synd om barnet. Det förminskar barnet och hindrar utveckling. Avslutningsvis rekommenderas hennes böcker varmt till er som är intresserade av att veta mer om barn och trauma (se även lästips i BHV-Nytt nr 3, 2011, sid 8). Helena Gustafsson Psykologkonsult BHV-enheten 2

3 Amningsstrategi för Västmanland Vårdkedjan för MHV, förlossning, BB, neonatal, barnkliniken och BHV jobbar tillsammans för att revidera amningsstrategin för vårt län. En arbetsgrupp med representanter från varje verksamhet finns med. För barnhälsovården deltar Anne Broberg från BVC Herrgärdet och Eva Söderqvist från BHV-enheten. Ett antal barnmorskor från BB-Återbesöksmottagningen har nu reviderat den allmänna delen, en faktadel. Övriga verksamheter i vårdkedjan ska se över och revidera sin specifika del av amningsplanen. För barnhälsovårdens amningsplan arbetar en amningsgrupp, deltagare är från BVC LäkarGruppen Anita Welander och Marie Hedberg, från BVC Oxbacken Helena Wikman, från BVC Ullvi-Tuna Johanna Gyllström, från BVC Bäckby Maud Åhlman och från BVC Herrgärdet Anne Broberg samt undertecknad från BHV-enheten. När allt arbete är slutfört planeras för utbildning och implementering av strategin preliminärt till våren Fyra utbildningstillfällen är inplanerade kommande vår; 5, 6, 13 och 14 mars. Mer information och inbjudan kommer framöver. Eva Söderqvist Röda hund i Sverige I början av året rapporterades flera fall av mässling i området runt Järna. Under sommaren har det istället rapporterats om många fall av röda hund (rubella) i området. I början av augusti hade 47 rubellafall anmälts, 9 vuxna, 19 skolbarn och 19 förskolebarn. Fortfarande rapporterades då nya fall. Röda hund är en allvarlig sjukdom för kvinnor i tidig graviditet. Fosterskador som hörsel-, syn- och hjärnskador förekommer huvudsakligen till och med graviditetsvecka 12, men framförallt kan hörselskador hos fostret förekomma även om kvinnan insjuknar längre fram i graviditeten. Även om barn i förskoleåldern inte själva blir allvarligt sjuka utgör de en smittorisk för tidigt gravida som inte är immuna. I Sverige infördes rubellavaccination av flickor i årskurs 6 år1974, den ersattes sedan av MPR-vaccin till alla barn. Det finns ändå kvinnor som inte är immuna, dels de som tackat nej till vaccinering, dels de som flyttat in från andra länder och inte haft sjukdomen och inte erbjudits vaccin här. Att utbrottet nu skett i Järna beror på att där finns många familjer som tackat nej till vårt barnvaccinationsprogram. Kerstin Werner 3

4 Till minne av Britta Lindahl Under försommaren nåddes vi av beskedet att Britta Lindahl somnat in efter en tids sjukdom. Begravningen ägde rum i stillhet i kretsen av de närmaste. Många av oss kände Britta som en mycket omtyckt och erfaren BVC-sjuksköterska som i många år arbetade på Bäckby BVC i Västerås. Hösten 1991 började hon på BHV-enheten, först som samordnande sjuksköterska, och från våren 2001 och fram till sin pensionering tjänstgjorde hon som vårdutvecklare. Britta var ett stort stöd för länets barnhälsovård, och bland mycket annat utformade hon de sjukskötersketräffar för länets alla BVC-sjuksköterskor som fortfarande anordnas. Efter pensioneringen vikarierade Britta periodvis vid flera BVC. Med stor saknad minns vi Britta som vänlig, kunnig och mycket engagerad i länets barnhälsovård och alla barn och deras familjer. Våra tankar går också till hennes närmaste. Barnhälsovårdsenheten Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, dvs bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. 4

5 Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten Barn har rätt att komma till tals inför beslut inom socialtjänsten. Deras erfarenhet och vilja ska dokumenteras lika tydligt som andras. Vägledningen visar hur den sociala barnavården och familjerätten kan gå tillväga för att dokumentera och synliggöra barnets bästa. Sammanfattning Socialtjänsten har på senare år utvecklat sitt arbete vad gäller att samtala med barn och ungdomar. Lika viktigt som att prata med barnet är att dokumentera barns och ungdomars beskrivningar, uppfattningar och vilja när det rör arbete med att stärka deras ställning. Häri ingår också att utreda, redovisa och beakta barnets bästa i alla beslut som berör barnet. Barn har rätt att säga vad de tycker och vuxna ska lyssna på vad barn har att berätta. Att så har skett ska märkas och göras konkret i dokumentationen. Ladda ner och ta del av dokumentationen: När mamma och pappa flyttade isär Jennifer Moore-Mallinos Här möter vi Nelly där hennes föräldrar ofta är ledsna och grälar mycket. En dag flyttar pappa ut från deras hus till en lägenhet. Nelly funderar mycket på att det kanske är hennes fel att familjen inte längre fungerar som förr. Betoningen i boken ligger på att det inte är barnets fel om föräldrar flyttar isär. Den vill ge barn och vuxna en start för samtal kring vad en skilsmässa innebär. Boken avslutas med en kort handledning. Passar barn 3-6 år. 5

6 Nya psykologer på Kraftkällan i Västerås Jenny Karlsson Jag började arbeta inom MBHV i mars 2012 efter att ha gjort min PTP-tjänst på BUP i Köping. De vårdcentraler/mottagningar jag arbetar på är Önsta Gryta, Prima FLM, Kungörs VC, Mitt Hjärta i Fagersta och Specialistmödravården. Lena Wallin Jag började arbeta här i Västmanland i oktober Innan dess var jag anställd av landstinget Gävleborg. Där arbetade jag inom samma verksamhetsfält som nu fast i Sandviken. Jag arbetar nu för BVC och BMM på LäkarGruppen, Carema centralt och Carema Råby/Vallby. Svetlana Cross Jag tog psykologexamen i Ryssland och jobbade där som skolpsykolog. Sedan gick jag psykologutbildning på Örebro universitet och tog examen Jag har utbildning i integrativ psykoterapi. Jag gjorde min PTP på Handikappcentrum i Västerås, NEP-teamet. Jobbar nu som MBHVpsykolog sedan början av 2012 på Hemdal, Ullvi-Tuna, Mitt Hjärta Arboga och Ängsgården. Malin Meirik Jag började som MBHV-psykolog i mars i år och arbetar på BVC i Kolbäck, Achima Care AB (Sala norra) och delvis Råby/Vallby. Eftersom jag är nyutexaminerad är jag PTP-psykolog, dvs arbetar ett år under handledning innan jag får min legitimation. Det är ett lärorikt och spännande område att börja sin bana inom! Tatiana Padyukova Jag började min anställning som psykolog inom MBHV i maj 2012 och arbetar på följande mottagningar: Skultuna, Bäckby, Åbågen, Grindberga och Asyl- och Integrationshälsan. Har tidigare arbetat som psykolog inom vuxenpsykiatrin i Uppsala och inom Barn- och Ungdomshabiliteringen i Örebro. Jag är anställd på heltid och har studieledigt 25 % för att slutföra mina studier på psykoterapeutprogrammet i Uppsala. 6

7 Nedanstående artikel är kopierad ur Månadsbladet nr 9, september 2012 och skriven av Steven Lucas BHV-öl, Margaretha Magnusson vårdutvecklare och Thomas Wallby samordnande sjuksköterska vid Barnhälsovårdsenheten i Uppsala. *************************************************************** SMÄRTLINDRING MED GLUKOS VID VACCINATION PÅ BVC Barnhälsovården har inte gått ut med någon allmän rekommendation att ge glukos som smärtlindring i samband med vaccination. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har nyligen gjort en genomgång av två systematiska översikter med totalt 45 kontrollerade studier som undersökt söta lösningar som smärtlindring vid smärtsamma procedurer. De vetenskapliga studierna har visat att när glukos använts för barn under 1 år, och framförallt under första levnadsmånaden, kan man se en viss smärtlindrande effekt när man studerat gråttid, fysiologiska mått och smärtskattningsskalor som primära effektmått. De två översikternas slutsats är att sukros som ges via munnen är en säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedursmärta vid enstaka ingrepp på barn upp till ett års ålder. Vårdpersonal bör överväga att administrera sukros/glukos före och under vaccinationer. Det föreligger dock behov av fortsatt forskning för att mera förklara mekanismerna, skriver SBU. Vidare skriver SBU att de kliniska riktlinjerna för behandling och prevention av smärta i nyföddhetsperioden som utgivits av Svensk Barnsmärtförening rekommenderar att smärtsamma procedurer bör utföras under smärtlindring med 30 procents sockerlösning i kombination med napp om möjligt med barnet hållet hud mot hud. Det finns ingen undersökning om hur omfattande bruket av söta lösningar som smärtlindring är på BB- eller BVCavdelningar i Sverige. Det finns inga nationella riktlinjer om smärtlindring vid vaccination inom barnhälsovården. Dock finns internationellt konsensus om kliniska rekommendationer om sukros som smärtlindring. Praxis varierar i olika länder. Vi vill vänta tills konsensus kring detta kan nås i Sverige innan vi ger en generell rekommendation. Till dess är det dock inget som hindrar att man på BVC ger 2 ml 30 % glukos, som administreras peroralt med hjälp av en spruta, samtidigt som barnet suger på en napp, strax innan vaccinationen om föräldrarna önskar detta. Källa: SBU kommentarer Söta lösningar som smärtlindring vid procedursmärta hos spädbarn Steven Lucas Margaretha Magnusson Thomas Wallby 7

8 Livsmedelsverket meddelar Nu finns broschyrerna Bra mat för spädbarn under ett år och Bra mat för barn mellan ett och två år översatta till nio olika språk. Översättningen finns i utskriftsvänligt pdf-format och kan laddas ner från Livsmedelsverkets hemsida på följande språk: arabiska, engelska, franska, polska, romani arli, ryska, somaliska, thailändska och tigrinska. Läs mer under: Broschyrer för Barnhälsovården Vill göra er uppmärksamma på att i kapitel 12 i barnhälsovårdens Handbok (nätet) finns en broschyrsammanställning, Broschyrer på BVC Rekommendation från Barnhälsovårdsenheten om broschyrutdelning på BVC i Västmanland. I denna sammanställning står bl a varifrån man beställer och när utdelning lämpligen sker. Ifall någon skulle hitta felaktigheter i sammanställningen är det bra om ni hör av er. Karita Törnros Utbildning hösten oktober Hörsel- och språkutbildning för nyanställda Anmälan till Eva Söderqvist. 16 okt, 22 nov Att växa som föräldragruppsledare och 5 dec Anmälan via Lärcentrum. 13 och 26 nov, EPDS-utbildning 30 jan 2013 Kontaktperson psykolog Jenny Karlsson, jenny.karlsson@ltv.se 15 nov Ögon- och synundersökning på BVC e m Samverkan kring högskolestudenter, MDH Nätverksträffar, Eva-träffar kl. 13:30-16:30 15 okt Västerås - BVC CityPraktiken 23 okt Västerås - BVC Bäckby 5 nov Västerås - BVC LäkarGruppen 29 okt KAK OBS! ändrat datum BVC Ullvi-Tuna 8 nov Fagersta - BVC Mitt Hjärta 8

9 LÄSTIPS Nedanstående tre boktips är sammanfattningar från barnbibliotekarier i Västerås. Ensam hemma Ho Baek Lee I denna fina bok lämnas familjens kanin ensam hemma, på balkongen, när familjen reser till mormor. Det visar sig att de har glömt att låsa balkongdörren och den lilla kaninen smyger in i lägenheten och börjar upptäcka den på sitt alldeles egna sätt. Kaninen får nu chans att pröva på hur familjen brukar göra. Den äter mat vid bordet, ser på film och provar kläder mm. Allt bus och tok som den lilla kaninen gör är sådant som ett litet barn kanske skulle kunna göra om hen blev lämnad ensam hemma. Boken har lätta, vackra bilder och ett lugnt berättartempo med en knorr på slutet. Bra godnattsaga! Hitta mig! Delphine Chedru En härlig bok där barnet får vara aktivt och delta i bokens handling. Bilderna i boken är som mönster. De är väldigt grafiska och mycket symmetriska i all sin enkelhet men någonstans i dem gömmer sig konturerna av olika djur som barnet får leta efter och peka på. Ett exempel är: Ser du kloka ugglan som på dig stirrar, och den lilla kycklingen som i skogen irrar? Det är en rolig och klurig bok som tränar ögat. Barnet får träna på att se avvikelser i mönstret och på att se något som vid första anblicken är dolt i bilden. Rekommenderas! Jösta och Johan Anette Skåhlberg Den här boken handlar om två giraffer, Jösta och Johan. Jösta och Johan är ett par och vill gärna ha ett litet barn. Men hur ska det gå till när de är likadana, två killar? De bestämmer sig för att ge sig ut på savannen och se om de kanske kan hitta ett barn som inte har några föräldrar och behöver en familj. Det här är en rolig och varm bok. Med boken medföljer också en skiva så man kan lyssna på berättelsen som är på rim 9

10 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 10