BHV-Nytt. Nr 1, mars Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 1, mars 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Tack och adjö! sid 2 Ny psykologkonsult i BHV-teamet sid 2 Kränk inte barn på nätet sid 3 Navelgranulom sid 3 Sömnstörningar hos barn sid 4 kunskapsdokument hos Läkemedelsverket Risk att vi inte upptäcker språkstörning hos sid 4 flerspråkiga barn Två doktorsavhandlingar om tidigt föräldraskap sid 5 Rengöring av snuviga bebisnäsor sid 5-6 Årsstatistik 2014 för BVC i Västmanland sid 7-8 Hemsidan sid 9 MAMMA, PAPPA, MOBIL sid 10 Jordnötsallergi undviks genom att låta sid 11 spädbarn äta jordnötter För barn- våga berätta på 1177.se sid 11 Boktips sid 12 Matglad-appen från Hushållningssällskapet sid 12 Utbildning våren 2015 sid 13 Barnkonventionen sid 13

2 Tack och adjö! Efter 40 år i landstinget blir jag pensionär den 1 maj Sedan 2002 har jag på halvtid varit barnhälsovårdsöverläkare, och det har varit ett mycket roligt och engagerande arbete. Att få vara ett stöd till alla barnhälsovårdsarbetare i länet ni gör ett helt fantastiskt jobb!! En stor skillnad inom Barnhälsovården sedan 2002 är datoriseringen. Inte bara journaler och handböcker utan nästan alla brevutskick sker numera elektroniskt. Tänk när vi förr skulle ändra något kapitel i handboken hundratals brev att skicka. Men mycket är sig likt internatkurser, BHV-Nytt och årsrapporter är något av det som fanns redan när jag började. Nu ser jag fram emot egen tid. Och med glädje lämnar jag över till Christina Lockley som börjar som barnhälsovårdsöverläkare den 1 maj. Hon kommer att presentera sig själv i nästa BHV-Nytt. Christina har en gedigen bakgrund från barnkliniken, BVC-tjänstgöringar och den senaste tiden även från Oxbackens vårdcentral, och jag vet att hon kommer att bli en mycket bra barnhälsovårdsöverläkare. Bästa hälsningar till er alla! Ny psykologkonsult i BHV-teamet Jag heter Frida Dahlbäck och efterträder Helena Gustafsson som slutade som psykologkonsult i BHV-teamet vid årsskiftet. Jag har arbetat som psykolog för mödra- och barnhälsovården de senaste sju åren, tidigare har jag även arbetat på BUP. Det känns roligt att få möjlighet att pröva denna funktion och jag ser fram emot att få arbeta med utvecklingsfrågor i BHV-teamet! Jag har kvar mitt sedvanliga uppdrag som MBHV-psykolog för BVC Skultuna, Ullvi-Tuna, Servicehälsan och hos Kvinnoläkarna. Frida Dahlbäck 2

3 Kränk inte barn på nätet I Läkartidningen nr 1, 2015 skriver Tor Lindberg, barnläkare och professor emeritus, en tänkvärd debattartikel om hur föräldrar lägger ut berättelser och bilder på sina barn i sociala medier. Ofta positiva, men ibland direkt kränkande berättelser om barn som kissar på sig eller gråter för småsaker. Hur roligt är det för barnet om några år? Vi kanske kan bidra till att få föräldrar att tänka igenom vad de ska lägga ut på nätet! Navelgranulom I Acta Pediatrica februari 2015 finns en artikel om behandling av navelgranulom skriven av Anne Brødsgaard med flera vid Barnkliniken i Köpenhamn. Totalt 109 fullgångna barn, minst 3 veckor gamla, gick in i undersökningen. Inga barn hade navelinfektioner eller hade fått någon tidigare behandling. Barnen lottades till tre behandlingsgrupper traditionell behandling med silvernitrat (Lapis) två gånger i veckan på mottagning, en steroidkräm (Dermovat) två gånger dagligen hemma, eller sprittvättningar vid varje blöjbyte. Totalt fullföljde 94 barn studien, 30 barn med silvernitratbehandling, 30 barn med Dermovat och 34 barn med sprittvätt. Behandlingen pågick så länge det behövdes, dock längst 30 dagar. I gruppen med lapisbehandling hade 29 av 30 barn blivit av med granulomet inom en månad. I Dermovatgruppen hade 27 av 30 barn blivit bra, de resterande tre erbjöds då lapisbehandling efter studiens avslut och blev bra. I gruppen med sprittvätt hade 11 av 34 barn kvar granulom efter 1 månad och erbjöds också lapis då. En del barn som behandlades med Dermovat fick lätt hudatrofi och hypopigmentering lokalt, detta försvann helt efter behandlingen Ju större granulomet var från början, ju längre tid tog det tills det försvann. Endast två barn som behandlades enbart med sprittvätt gick till operation. Man påvisar i studien ingen signifikant skillnad mellan behandling med silvernitrat (Lapis) och Dermovat, men klart sämre resultat med enbart sprittvätt. Vi fortsätter att i första hand be föräldrarna tvätta med fysiologiskt koksalt några gånger om dagen i minst tre veckor. Om granulomet då fortfarande finns kvar är silvernitrat ett bra alternativ, men många av er har nu svårt att få tag på engångsstickor. Då kan i stället Dermovat användas, men viktigt med uppföljning på BVC så att behandlingen inte blir onödigt lång. 3

4 Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument från Läkemedelsverket I slutet av förra året publicerade Läkemedelsverket ett gediget kunskapsdokument om sömnstörningar hos barn rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/somnstorningar-hos-barn/ Här står mycket om sömnstörningar i olika åldrar. Barn behöver sömn för att må bra, och för behandling av sömnstörningar är alltid ickefarmakologisk behandling förstahandsalternativ. På sid i kunskapsdokumentet skriver man om de små barnens normala sömnrytm och grundläggande råd. Ibland kan sömnproblem orsakas av infektioner, gastroesofageal reflux, födoämnesallergi, eksemklåda, springmask eller annat som behöver behandlas. Läkemedelsbehandling av sömnproblem rekommenderas inte till barn under 2 år. Det finns inga läkemedel som har etablerad effekt och säkerhet. När det gäller barn över 2 år kan man om råd och psykologisk behandling inte hjälpt överväga kortvarig behandling med melatonin cirka 45 minuter innan sovdags. Melatonin är inte godkänt för barn, men används mycket, speciellt i lite högre åldrar. Även om det inte finns vetenskaplig evidens finns en del studier som visar effekt både hos friska barn och barn med funktionsnedsättningar. För barn 2-4 år rekommenderas 0,5-1 mg melatonin. Kapslar finns i styrkor från 0,5 till 5 mg. Alimemazin (Theralen) och prometazin (Lergigan) är godkända till barn över 2 år för sömnstörning. Båda har nackdelar i form av långvarig sedering och risk för extrapyramidala symtom och förlängd QT-tid varför de endast bör ges i undantagsfall. Risk att vi inte upptäcker språkstörning hos flerspråkiga barn Logoped Laleh Nayeb vid BHV-enheten i Uppsala och medarbetare skriver i februarinumret av Acta Pediatrica en artikel om att vi på BVC ofta skyller språksvårigheter på tvåspråkighet. Landets BVC-sjuksköterskor fick för ett par år sedan en fråga om hur ofta de bedömer tvåspråkiga barns språkutveckling. De som gjorde så minst en gång per månad (971 stycken) fick sedan en mer utförlig enkät. Svar på den kom från 89 %. Definitionen på tvåspråkighet var barn där båda föräldrarna var utlandsfödda, talade sitt modersmål hemma och hade svenska som andraspråk. Även barn som inte ännu börjat tala svenska var med, eftersom de växer upp i en flerspråkig miljö. I stort sett alla BVC-sjuksköterskorna tyckte det var mycket svårare att bedöma flerspråkiga barns språkutveckling. Tyvärr hade också 82 % av sjuksköterskorna den felaktiga uppfattningen att tvåspråkiga barn har en långsammare språkutveckling än jämnåriga enspråkiga barn. Risken är alltså att tvåspråkiga barn med språkförsening inte får den hjälp de behöver från logoped, hörcentral och BHV-psykolog lika tidigt som helt svensktalande barn. Vid utbildningen i maj för BVC om språktest vid 2 ½ år kommer flerspråkighet att beröras, men om det behövs en längre utbildning om just detta får det bli vid ett senare tillfälle. 4

5 Två doktorsavhandlingar om tidigt föräldraskap Två sjuksköterskor från Västerås har i början av året lagt fram sina doktorsavhandlingar. Titeln på Margareta Widarssons avhandling är Journey from Pregnancy to Early Parenthood, Resa från Graviditet till Tidigt Föräldraskap och handlar om behovet av stöd till blivande föräldrar, om pappors engagemang och om stress och depressiva symtom under det tidiga föräldraskapet. Slutsatsen är att blivande pappor och mammor vill att pappan ska vara mer delaktig i graviditeten, men att det inte alltid är lätt för dem att veta vad som förväntas. Birgitta Kerstis skriver om Depressive Symtoms among Mothers and Fathers in Early Parenthood. Stora delar av hennes avhandling bygger på Barnhälsovård I Tiden där cirka 400 pappor och mammor från norra Västmanland år svarade på enkäter när deras barn var en vecka, tre månader och till sist 18 månader gamla. En delstudie granskade sambandet mellan depressiva symtom sex veckor efter barnets födelse och bonding till barnet vid 6 månader. Den visade att föräldrar med depressiva symtom tidigt i högre grad hade sämre bonding när barnet var 6 månader. Birgitta föreslår att vi förutom EPDS till alla mammor screenar även pappor åtminstone i de fall mammorna har depressiva symtom. Avhandlingarna finns att låna från BHV-enheten eller kan laddas ner från CKFs hemsida: Vasteras/ Rengöring av snuviga bebisnäsor Sedan den svaga spädningen av Nezeril försvann finns inga avsvällande näsdroppar för spädbarn. På BVC har vi fått höra av föräldrar som varit med sina nästäppta spädbarn på barnkliniken att man där ger råd om att späda Nezeril. På barnkliniken har man också bra information om snuva och rengöring innan det kanske ändå behövs Nezeril. Barnklinikens informationsblad har kopierats in i detta nummer av BHV-Nytt (nästa sida). Om ni väljer att dela ut detta till föräldrar måste ni försäkra er om att föräldrarna förstår att det är viktigt att späda med koksalt och att de klarar av instruktionen om spädning. Översättning till andra språk finns inte. För allmän information om förkylda barn kan hänvisas till 1177.se Other languages där Förkylning hos barn finns på många språk. 5

6 Rengöring av bebisnäsor så bebisen kan andas & äta Fakta om bebisnäsor: Bebisars näsor är trånga och täpps därför lätt igen av snor, slem och svullna slemhinnor vid förkylningar, både med RS-virus och andra virus. Spädbarn, upp till ca 6 månaders ålder, kan bara andas genom näsan, inte genom munnen. Spädbarn kan och måste andas samtidigt som de äter (ammas eller flaskmatas). Om näsan är täppt släpper de bröstet eller flaskan och får inte i sig mat. Det blir stora problem för en bebis som är täppt i näsan - den får svårt att andas och svårt att äta! Rengöring av näsan Att försöka göra rent bebisars näsor med droppar av koksaltlösning eller bröstmjölk fungerar inte, för bebisarnas näshåla är ganska stor (även om den är trång). Man behöver skölja igenom näsan, oftast går det åt 1-2 ml per näsborre. En plastspruta utan spets är utmärkt för ändamålet, finns på apotek. Håll i bebisens huvud med vänster hand (om du är högerhänt) och spola rakt in, inte uppåt, i näsan med andra handen. Bebisen kommer frusta och hosta och fräsa ut en hel del upplöst snor, en del sväljs. Försök mata bebisen nu förhoppningsvis går det mycket bättre. Många bebisar behöver mindre portioner oftare när de är förkylda. Nezeril när NaCl (koksaltlösning) inte räcker Vid svår nästäppa där inte rengöring av näsan räcker för att bebisen ska orka äta kan man behöva ge näsdroppar. Den styrkan som finns på apoteket är för stark och behöver spädas. Nezeril för barn under 2 år Indikation: Avsvällande av nässlemhinna vid förkylningsutlöst nästäppa Spädning: Ta innehållet i en pipett av styrkan 0,25 mg/ml (0,1 ml) och blanda med 0,1 ml NaCl (koksaltlösning) 9 mg/ml. Dra upp blandningen i en av pipetterna eller 1 ml-spruta. Detta ger styrkan 0,125mg/ml och kan användas till barn under 2 år. Dosering: Barn under 3 månaders ålder: 1 droppe i vardera näsborren max 3 ggr per dygn Barn mellan 3 månader och 2 år: 2 droppar i vardera näsborre max 3 ggr per dygn Används max 3 ggr/dygn i max 10 dygn. Om bebisen även efter näsrengöring och Nezeril får kämpa för att orka andas och har svårt att äta är det dags att ringa 1177 och sedan åka till barnakuten. Ta med några smörgåsar till dig själv och en bok om bebisen somnar för det kan vara långa väntetider. Utarbetad av Cecilia Larsson, barnsjuksköterska Åsa Hedblom, barnläkare Urban Rosenqvist, barnläkare Barn- och Ungdomskliniken, Västerås 6

7 Årsstatistik 2014 för Barnavårdscentralerna i Landstinget Västmanland Ett stort tack till er alla för allt arbete kring statistikrapporteringen! Nu är siffrorna kring amning, rökning och vaccinationer som ni rapporterade in till BHVenheten i januari 2015 skickade till Folkhälsomyndigheten. I år har vi på enheten begärt in våra egna siffror i varierande omfattning, detta beroende på ingång i Cosmic för offentligt drivna BVC. Antalet inskrivna barn på BVC i Västmanland (per ) har ökat till , varav barn var födda Vid vårens rundresor får varje BVC sina egen redovisning på plats och ställe, och en mera utförlig redovisning kommer senare i Årsrapport 2014, Tabell för rökning och amning, se nedan. Karita Törnros Kommentarar Rökning De senaste åren har vi sett att antalet rökande föräldrar stadigt sjunker, så även i år när det gäller mammarökning, både vid 4 veckor och 8 månader. År 2009 låg siffran på strax under 8 % och 2013 är den 5 %. För pappor har siffran ökat något när barnet är 4 veckor gammalt men när barnet är 8 månader fortsätter den positiva trenden med sjunkande siffor. Eva Söderqvist 7

8 % % BHV-Nytt nr 1, mars 2015 från BHV-enheten i Västmanland Kommentarer Amning Årets amningssiffror ser ganska positiva ut. Vid helamning vid 1 veckas ålder ser vi en liten minskning, likaså vid 2 månaders ålder, men vid 4 och 6 månader ses en ökning eller oförändrat från tidigare år. När det gäller amning helt eller delvis ses en ökning vid 2, 4, 6 och 9 månader. Alltså är det fler barn födda 2013 som fått bröstmjölk under det första levnadsåret än föregående år. Eva Söderqvist Helamning vecka 2 mån 4 mån 6 mån Födelseår Helt eller delvis vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Födelseår 8

9 Hemsidan BHV-enhetens information finns fortfarande kvar under vårdgivare/samarbetspartner på landstingets hemsida, Rubrikerna Barnhälsovård och BHV-enheten har nu bytt plats, och under BHV-enheten finns i högerspalten länkning till 1177 BVC-guide och Adresser till länets BVC. Adresslistan som publiceras här innehåller inte hemliga telefonnummer till BVC. När man klickar på Länshandbok (vänsterspalten) finns länkning till olika föräldrabroschyrer under Dokument i högerspalten. På ingångssidan, BHV-enheten, finns i mitten Nyheter och Kalender som fylls på efter behov och behag med t ex utbildningstillfällen, nätverksträffar, BHV-Nytt osv. Karita Törnros 9

10 I Uppsalas Månadsblad för BHV nr 2, 2015 skriver logoped Anna Fäldt om skärmtid och mobiler: ******************************************************************************************************** MAMMA, PAPPA, MOBIL! Ofta kommer frågorna hur mycket skärmtid får barn ha och Vad ska vi säga till föräldrarna som alltid pillar med mobilen? När det gäller barnets skärmanvändning finns det artiklar som talar om att barn under två inte alls ska ha skärmtid, att den starkt ska begränsas men också de som talar om de stora vinsterna med skärmaktiviteter. Vad är då skärmtid? Sitter barnet ensamt med skärmen? Är barnet i en aktivitet med en förälder eller ett annat barn? Tittar barnet på tecknad film skapad för vuxna eller spelar pedagogiska spel utformade för barnets ålder? Att tillsammans titta på foton eller spela spel skapar bra tillfällen till språklig utveckling och en trevlig stund tillsammans. Här kan föräldrar som har svårt att läsa böcker med sitt barn ändå ha pratläsning kring de egna fotona. Barnet får chansen att berätta om saker som händer utanför här och nu. Det finns många appar som i samspel med någon annan tränar förmågor hos barnet. Alltså ska vi kanske inte tala om hur lång tid barnet ska ha vid skärmen utan HUR! Och svaret på den frågan är tillsammans. När det gäller förälderns skärmtid är frågan mer känslig. Inte heller finns det forskning att ta stöd i. Kanske är det så att förälderns skärmtid påverkar barnet mer än barnets egen skärmtid. Vi vet att samtalet med spädbarnet utvecklar barnets språk och övriga utveckling. Fokus på barnet är av största vikt för att föräldern ska läsa av sitt barn och hjälpa det vidare i sin kommunikativa och språkliga utveckling. I Hitta språket -filmerna Hitta-spraket/ visas fina exempel på hur man samtalar med barnet på olika nivåer. Här kan ni lustfyllt tala med familjerna om hur mycket det lilla barnet utvecklas i samtalet - och hur förälderns fokus på telefonen kan störa samspelet. Vi rekommenderar att ni på föräldraträffar pratar om vikten av att samtala med barnet och även tillsammans diskuterar kring telefonanvändning. Gör gärna detta i samband med att ni visar delar ur Hitta språket för att ge goda exempel. Nedan finns mer läsning, en filmsnutt som visar hur barnet upplever förälderns telefonanvändning. På pappas appar (se länk nedan) finns tips på pedagogiska appar där föräldern även kan sortera utifrån barnets ålder och vad man vill stimulera. Alla appar på sidan är utan reklam och in-app purchase. Alltså en tillförlitlig källa vad gäller utbudet av bra appar för barn Anna Fäldt logoped, BHV-enheten Uppsala ********************************************. och i Månadsbladet, nr från Uppsala skriver deras vårdutvecklare Margaretha Magnusson att nyare studier visar att det blå ljus som kommer framför allt från mobil och padda påverkar kroppens reglering av melatonin och lurar kroppen att tro att det är dag. Därför avråder man från att använda dessa ett par timmar innan läggdags. Studierna är gjorda på vuxna och skolbarn, men det kan vara något att ta upp även när förskolebarn har sömnproblem. 10

11 Jordnötsallergi undviks genom att låta spädbarn äta jordnötter New England Journal of Medicine publicerade i februari en artikel från England och USA av Du Toit G med flera där man lät 640 spädbarn, 4-11 månader gamla, lottas till att undvika jordnötter före 2 ½ års ålder eller få jordnötter flera gånger varje dag. Alla hade besvärligt eksem och/eller äggallergi, men med pricktest för jordnötter < 4 mm. De som lottades till att få jordnötter provocerades först på mottagningen. De 98 barn som hade pricktest mot jordnöt 1-4 mm ingick också i studien, och den gruppen utvärderades för sig. När barnen var 2 ½ år undersöktes de med dubbel-blind-provokation och blodprover. Barn som var negativa i pricktesten från början utvecklade jordnötsallergi i 1,9 % om de ätit jordnötter dagligen, och i 13,7 % om de undvikit jordnötter helt. Barnen med positiv pricktest 1-4 mm från början utvecklade allergi i 10,6 respektive 35,3 %. Detta är en stor studie, men en nackdel är att den inte är placebokontrollerad både läkare och familj visste vilken grupp barnen tillhörde. Det är intressant att den är gjord på gruppen barn med hög risk för allergi, där säkert många föräldrar undviker att ge sina barn nötter och annat man skulle kunna vara allergisk mot. Det vore intressant med liknande forskning på barn med låg risk för allergi. Men den här studien stämmer bra med tidigare forskning på små barn och fisk större risk att utveckla allergi om man väntar med introduktion. Rådet till alla familjer även med mycket allergier i släkten blir alltså även i fortsättningen att barnen förstås inte ska äta sådant de får symtom av, men man ska inte undvika födoämnen för säkerhets skull. Låt även allergibarn få börja prova familjens födoämnen från 4-6 månaders ålder! Hela artikeln finns här: För barn våga berätta på 1177.se I februari i år kom ett nytt tema för barn på 1177.se. Det riktar sig till barn som av olika anledningar mår dåligt. Det kan handla om någon som är mobbad, ledsen eller orolig för något. Eller ett barn med en sjuk anhörig eller där det finns alkoholproblem i familjen. Innehållet bygger på redan publicerat material på 1177 vårdguiden och har nu anpassats för barn. Materialet vänder sig i hög grad till skolbarn, men en del av BVC-föräldrarna har ju barn också i skolåldern och det kan därför vara bra att känna till den här informationen. Karita Törnros 11

12 BOKTIPS Den stora ballongresan, 3-6 år Catharina Larsdotter Norén Janna Gränesjö Percy pingvin sitter på en strand och längtar hem. Han har hamnat i Australien istället för att vara hemma hos sin familj på Antarktis. Tillsammans med sin nya vän, kängurun Dorabella, bygger Percy en luftballong för att flyga hem. På resan träffar de nya vänner och besöker spännande platser, men frågan är, kommer de att hitta tillbaka till Antarktis? Författaren Catharina Larsdotter Norén är född och uppväxt i Västerås men bor numera i Stockholm. Matglad-appen från Hushållningssällskapet - som gör det roligt och enkelt att laga mat En ny sorts kokbok från Hushållningssällskapet med fokus på de med intellektuella funktionsnedsättningar. Inspirerande matbilder och instruktioner steg-för-steg. Information, råd och hjälp på traven med maten och matlagningen. Den kostnadsfria appen finns att ladda ner från appstore för ipad eller iphone och en webbaserad version för Android, finns på Över 100 lättillgängliga recept med stegvisa instruktioner Planeringsguide för veckomatsedel Enkla, praktiska inköpslistor kopplade till recepten Eva Söderqvist 12

13 Utbildning våren april eller MI-utbildning maj eller Två heldagar med fokus på tobak och övervikt november Anmälan via Lärcentrum. 5 maj eller 2½-årsspråktest 11 maj Halv dag, eftermiddag. Inbjudan har gått ut. 7 maj och Introduktionsutbildning för nyanställda på BVC 18 maj Inbjudan har gått ut. Två heldagar. 16 sept, 24 sept Att växa som föräldragruppsledare och Anmälan via Lärcentrum. 19 okt, e m Två heldagar och uppföljning en halv dag Hösten okt eller Ramnäsinternat okt Inbjudan kommer. Två heldagar. Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 19 handlar om att skydda barn mot våld hemma. Länderna ska skydda barn mot föräldrar och andra vuxna som slår barnet, är elaka mot barnet, eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt. Det kan vara att föräldrarna missbrukar alkohol eller narkotika eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt. 13

14 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Frida Dahlbäck Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 2, plan 12, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås Glad Påsk! 14