BHV-Nytt. Nr 3, oktober Innehåll
|
|
- Kerstin Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BHV-Nytt Nr 3, oktober 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Sid 1-2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred - för en tryggare barndom, Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 nov Sid 3 Smitta i förskolan, Resistenta huvudlöss Sid 4 Nya screeningundersökningar på BB, Nyheter om barnmat Sid 5 Äppelhyllan, Handbok på nätet Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Snus som rökavvänjningsmetod? Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla, Livsmedelsverkets kostråd, Magneter som sväljs kan skada tarmen Utbildning/fortbildning, Artiklar ur Läkartidningen Nationell vaccinationsstatistik, Lästips
2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom I förra numret av BHV-Nytt refererade jag från delar av kursen Jämställt föräldraskap som jag deltog i våren I detta nummer vill jag informera om projektet med ovanstående rubrik, ett projekt i samarbete mellan Sveriges Makalösa Föräldrar, JämO, Rädda Barnen och Västerbottens läns landsting för ett steg mot ett mer jämställt föräldraskap. I projektgruppen fanns 17 deltagare med bred yrkeskompetens - allt ifrån familjerättsjurist, föräldrapsykolog, barnmorska, familjerättssekreterare, föräldrarepresentanter, hälsoutvecklare och representanter från JämO, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Projektledare har varit Helen Rydberg från Sveriges Makalösa Föräldrar. Gruppen har skapat en samtalsmanual med förslag på frågor och information som bland annat kan vara lämpliga att diskutera i mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper, och som dessutom resulterat i en färgglad broschyr. Syftet med informationsmaterialet är att sprida grundläggande kunskaper och hjälpa föräldrar och barn till en bra relation. En vaccination mot separationer och vårdnadstvister. I början av materialet hittar man några öppna frågor som kan vara en naturlig del av de förberedelser som föräldrar behöver för planeringen av föräldraledighet, hushållsarbete, omsorg och vårdnad. Syftet med manualen är också att ge professionen ett verktyg med förhoppningen att vi regelbundet ska lyfta dessa frågor i våra samtal med blivande och nyblivna föräldrar. Enligt arbetsgruppen skapar det goda möjligheter till bra samtal mellan föräldrar och att de tidigt börjar reflektera över sitt föräldraskap. Ett kort avsnitt beskriver vad som ingår i föräldraförsäkringen. I ett annat avsnitt berättar några föräldrapar om småbarnstiden - exempel på hur man kan dela på omsorg och föräldradagar. En mycket värdefull information som jag tror vidgar de blivande föräldrarnas perspektiv på föräldraledighet. Under rubriken Mamma, pappa, barn på 2000-talet tas teorier kring barnets utveckling upp och barnets förmåga att knyta an till flera personer och inte enbart till mamman. I kapitlet Gemensam vårdnad beskrivs vad gemensam vårdnad innebär och skillnaden mellan vårdnadshavare och att ha vården om ett barn. Vad som gäller för gifta och icke gifta beskrivs också och när gemensam vårdnad inte fungerar. Samarbete för barnets bästa är ofta en förutsättning för att barnet ska kunna ha en nära kontakt med båda sina föräldrar och slippa hamna i påfrestande konflikter. Projektgruppen vill att vi betonar att en förälder har ett eget ansvar att upprätthålla och behålla en god relation till barnet, och att föräldrar, enligt lag, har rättigheter som kan komma i konflikt med barnets bästa. I slutet av manualen tar man upp FN:s barnkonvention och föräldrabalken, lagar som styr barnets rättigheter och vårdnaden kring barnet. Enligt FN:s barnkonvention har barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran. Föräldrarna ska se till barnets bästa. forts. Vidare tar man upp jämställdhet och föräldraskap och de förhållanden och förutsättningar som råder idag. 1
3 Familjerättsjuristen Therese Ström skriver avslutningsvis att arbetet med att säkra barnets rättigheter får inte stå tillbaka för att det hämmar föräldrarnas individuella rättigheter att bestämma över sitt eget liv. Informationsmaterialet har i en pilotstudie under våren testats i föräldragrupp på barnmorskemottagning i Örebro och Lund. En rekommendation till dagens blivande och nyblivna föräldrar är att inför överenskommelsen om vårdnadsform gemensamt ta del av frågorna i informationsbladet. Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom är lättläst och min förhoppning är att alla BVC-sjuksköterskor är väl förtrogna med de regler som gäller och texten i avsnittet Gemensam vårdnad. Ett ex. av broschyren kommer att skickas till varje BVC. Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 november 2008 Riskbruksprojektets delprojekt som riktar sig till sjuksköterskor på vårdcentraler vill sätta alkoholfrågan i fokus under vecka 45. Syftet är att markera att alkoholfrågan aktivt ingår i primärvårdens uppdrag och att BHV och MHV har en viktig roll i sammanhanget. Aktiviteterna kommer att variera mellan olika delar i landet och mellan olika enheter. Förslag på möjliga aktiviteter kan vara att: inom enheten bestämma att alla föräldragrupper under veckan ska ha fokus på alkohol var och en av er bestämmer sig för att ett visst antal föräldrasamtal under veckan ska ta upp frågan om alkohol filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig rullar i väntrummet och kanske att dito broschyrer finns väl synliga Var och en av er kommer att få en knapp att fästa på arbetsskjortan. Knappen är 56 mm och täcks av en bild och texten Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Filmen med samma namn visas som trailer på TV 4 under reklamtid vecka 45. Har ni egna idéer om hur vi på BVC kan uppmärksamma alkoholfrågan får ni gärna höra av er och förstås sprida idéerna vidare till övriga kolleger. För ytterligare information om Riskbruksprojektet: klicka in på riskbruksprojektet (ner till hö), gå in under barnhälsovård (vä), där finns olika avsnitt om riskbruksarbete. För beställning av broschyr och film: 2
4 Smitta i förskolan Som ni säkert alla vet vid det här laget har nya Smitta i förskolan kommit. Den finns att läsa och att beställa på Socialstyrelsens hemsida. Där står mycket bra att läsa om bland annat hygienrutiner, livsmedelsrutiner, smittsamma sjukdomar och ansvarsfördelning. Boken är ingen författning, utan en kunskapsöversikt, och det är i slutänden verksamhetsansvariga på förskolan som bestämmer och utarbetar rutiner. Man skriver bl a att det finns siffror som talar för att förskolor med regelbunden BVC-kontakt har lägre sjukfrånvaro bland barnen. När det gäller rekommendationerna om när barn bör vara hemma är det mesta likadant som i förra upplagan, men det finns några ändringar. Man rekommenderar nu två friska dygn hemma efter magsjuka och när det gäller impetigo skriver man att barnet kan återgå till förskolan när utslagen inte längre vätskar en bättre formulering än den tidigare: att såren skulle vara läkta, tycker jag. Om variga ögon står det också lite bättre, och det finns nya kapitel om MRSA. Vi pratade ju mycket om detta under Kohlswa-dagarna. Förhoppningsvis har förskolornas chefer redan fått information, men det är ett bra tillfälle för er att kontakta era respektive förskolor och kolla att de skaffat boken. Passa också på att tipsa era familjeläkarmottagningar! I våras fick ni en kortversion av Smitta i förskolan som flera förskolor nu lagt ut på sina hemsidor. Som pappersbilaga till denna BHV-Nytt medföljer en ny version med ändringar under diarré/magsjuka och streptokockinfektioner/impetigo, daterad augusti Resistenta huvudlöss Smittskyddsinstitutet (SMI) rapporterade i början av hösten att man i Sverige hittat löss som är resistenta mot malathion (t ex Prioderm), det vanligaste giftet mot löss. Det är viktigt att upptäcka och behandla löss, men också viktigt att inte behandla i onödan då ökar risken för resistensutveckling. Bästa sättet att upptäcka huvudlöss är att undersöka sina barn en gång i veckan, åtminstone i början av terminerna, när problemet brukar vara störst, och förstås när man vet att löss finns i omgivningen t ex på förskolan. Kamma gärna med speciell finkam som finns på apoteket. Bara de som verkligen har löss ska behandlas med det lusmedel som apoteket rekommenderar. Behandlingen ska sedan upprepas efter en vecka, och håret ska luskammas var eller varannan dag under ett par veckor. Barn som behandlas för huvudlöss behöver inte vara hemma från förskolan, men det är viktigt att föräldrarna meddelar förskolepersonalen att barnet har löss, så att alla andra familjer kan undersöka sina barn. Läs gärna mer på:
5 Nya screeningundersökningar på BB Under hösten kommer två nya screeningundersökningar att införas på BB: Bilirubin kommer att mätas med en Bilicheck, en helt smärtfri metod som mäter gulheten i barnets panna. För barn som ljusbehandlas måste bilirubin kontrolleras med blodprov. Om Bili-checkvärdet är så lågt att det inte blir några kontroller eller någon ljusbehandling kommer vi på BVC troligen inte att se några värden alls i de papper som skickas till oss. POX (Pulsoximetri) innebär att man mäter saturationen i arm och ben. Normalt ska saturationen vara minst 95 % på båda ställen, och skillnaden mindre än 4 procentenheter. Genom denna screening ska man kunna hitta fler barn med allvarliga, ductusberoende hjärtfel. POX-värdet kommer att dokumenteras på FV2- blanketten. Alla barn kommer att undersökas före hemgång, oavsett ålder. Varken Bili-check eller POX är något som vi på BVC behöver följa upp, utan alla ev. kontroller sköts på BB eller barnkliniken. Men det är bra att vi också vet vad som händer under BB-tiden. Nyheter om barnmat De barn som står på Nutramigen kan nu gå över på Nutramigen 2 när de börjar med tilläggskost vid 4-6 månaders ålder. Nutramigen 2 kan på diagnos komjölksintolerans förskrivas på livsmedelsanvisning, som fortfarande får skrivas av barnläkare och av allmänläkare med BVCtjänstgöring. Barn som bara varit på barnklinikens mjölkskola, men i övrigt sköts på BVC, får livsmedelsanvisning och fortsatta kontroller på BVC och barn som kontrolleras på barnmottagning ska vända sig dit när de behöver ny förskrivning. Observera att Nutramigen LGG, både 1 och 2, fortfarande inte ska skrivas på livsmedelsanvisning, utan på vanligt recept efter licensansökan. Mjölkfri gröt har ju tidigare funnits som EnaGo och Sinlac. Nu har Semper också en mjölkfri gröt med ris och banan från 4 månaders ålder. Ingen av dessa skrivs på livsmedelsanvisning. De ska gå att få tag på i vanliga affärer, men under hösten har Sempers gröt bara funnits på apoteket. I vanliga affärer finns också NAN H.A.1 som är en modersmjölksersättning där mjölkproteinet delvis hydrolyserats. Den ska inte användas vid misstänkt mjölkintolerans, men riskbarn (spädbarn i familjer där åtminstone två familjemedlemmar har omfattande och behandlingskrävande allergi) som behöver annat än bröstmjölk de första 4 månaderna har ju tidigare fått rådet att använda Nutramigen på egen bekostnad. NAN H.A.1 kan då vara ett billigare alternativ (se Handboken kap 8 E). Helene Vall, dietist på barnkliniken, har stött på familjer som tror att NAN 3 är en fortsättning på tilläggen, och har gett det istället för välling i flaska. NAN 3 är enligt tillverkaren istället för mjölk från 10 månader, men inte att jämställa med välling (inga kostfibrer, högre halter vitamin A och D bland annat). Själv har jag svårt att se behovet av produkten vårt råd är fortfarande att inte låta spädbarn få större mängder mjölk, men en skvätt till gröten om man vill är OK och vatten är bra dryck till maten och törstsläckare däremellan. 4
6 Äppelhyllan Alla barn behöver böcker. Men alla böcker passar inte alla barn. Det är därför Äppelhyllan finns. Vi ser fram emot ett samarbete för att skapa glädje i vardagen för barn med funktionshinder. Med hälsning från Länsbibliotek Västmanland Christina Stenberg och Tuija Vartiainen Äppelhyllan är en specialhylla för barn med funktionshinder och finns på kommunbiblioteken. I Äppelhyllan kan det finnas till exempel olika sorters böcker och andra medier, böcker med och på teckenspråk, punktskrift och pictogram. Det finns också taktilt material, talböcker, bok & Daisy samt information till föräldrar. I samband med BHV-dagarna i Kolsva fick varje BVC en mapp med äppelbroschyrer och pingvinkort att dela ut till dem som har glädje av dem. Om någon av er har missat detta hör av er till BHV-enheten. Mera finns att läsa på: Handbok på nätet Förhoppningsvis har nu alla på BVC fått för vana att använda Rikshandboken på nätet. Vår lokala handbok kommer då inte att behövas på samma sätt som tidigare, men Karita håller nu på att lägga ut de avsnitt som fortfarande är aktuella på hemsidan för Landstinget Västmanland. Vi kommer att numrera kapitlen på samma sätt som i pappersversionen. Nu finns kapitel 1, 7, 8 H, större delen av kapitel 11, kapitel 13 och 15 på Enklast är att söka bhv och klicka på första träffen (Barnhälsovård). Då kommer ni till sidan med Handboken, BHV-Nytt, Årsrapporter och EPDS-broschyren. Lägg gärna upp sidan som Favorit. Små ändringar görs ibland i internetversionen. Det är förstås den senaste dateringen som gäller. Stora förändringar kommer vi som tidigare att meddela BVC med e-postmeddelande. Hör gärna av er till någon av oss på enheten om ni har problem att hitta. 5
7 I BHV-Nytt nr 3, 2006 publicerade vi artikeln Snus som rökavvänjningsmetod? skriven av Jan Larsson vid landstingets Folkhälsoenhet. Då ämnet alltid är aktuellt och nya medarbetare har tillkommit publicerar vi den åter i en uppdaterad och något kortare version. Redaktionen Snus som rökavvänjningsmetod? Man hör ofta i debatten att Det är väl bättre att snusa än att röka? Då vill jag påstå att man har gått i en diskussionsfälla. Jämfört med rökning är det allra mesta inte så skadligt! Till och med asbest!! Generellt sett man kan säga att i varje snusdosa finns lika mycket nikotin som i cigaretter. Nikotintillförseln genom cigaretter sker under 5-10 minuter per cigarett medan tillförseln genom snus sker långsamt och under längre tid. Genomsnittssnusaren har alltid en prilla inne upp till drygt 12 timmar per dygn. Även snus är skadligt. Statens Folkhälsoinstitut har gjort en kunskapssammanställning om snus: Snus innehåller flera cancerframkallande ämnen, s k tobaksspecifika nitrosaminer. Det finns starka indikatorer på att snus framkallar bukspottkörtelcancer. Snus orsakar skador i munnen, bl a i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar. Vissa forskningsrön tyder även på förhöjd risk för munhålecancer. En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för en för tidig födsel och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditeten. Det finns ännu inte tillräcklig forskning på snus för att vi ska kunna vara tvärsäkra på alla forskningsdata, men vi vet att det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom s k psykoaktiva effekter. Belöningen består sedan av avslappning/stimulans i det korta perspektivet och ett beroende i det längre perspektivet. Svaret på frågan i rubriken blir således ett klart NEJ! Stöd i stället patienten till den beteendeförändring som innebär ett nikotinstopp. Det tjänar både patienten och barnet på. Kom ihåg att de enda som tjänar på snusanvändning är tobaksindustrin. Jan Larsson Folkhälsoenheten Landstinget Västmanland (internt 47365) e-post: jan.larsson@ltv.se 6
8 Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla Råd om barnsäkerhet på andra språk På Sjukvårdsrådgivningens hemsida, under egenvårdsguiden finns nu råd om barnsäkerhet översatt till nio olika språk arabiska, bosniska, engelska, finska, franska, kroatiska, persiska, serbiska och spanska. Informationen finns i tre delar; Barnsäkerhet 0 3 mån, Barnsäkerhet 3 mån 1 år och Barnsäkerhet över 1 år. Sjukvårdsrådgivningens egenvårdsguide innehåller många bra avsnitt med praktiska råd och tips till föräldrar. Förutom avsnittet om barnsäkerhet kan nämnas avsnittet om amning, magsjuka och impetigo m.fl. För er som ännu inte hittat in på sidan är ett besök där att rekommendera. Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverket har kommit med en uppdaterad version av Råd om mat till dig som ammar. En mycket färgglad och trevlig broschyr som ger några enkla tips och råd till den ammande mamman. Man påtalar vikten av att välja bra och näringsrik mat. Man nämner särskilt mat som innehåller mycket D-vitamin, omega 3-fett och folsyra och järnrik mat. Vidare nämns tallriksmodellen både i text och bild och ett kort avsnitt om vikten av att äta fisk minst 2-3 ggr i veckan, samt vilka fisksorter man bör äta sparsamt av. I slutet av broschyren nämns om senaste forskning om alkohol och amning. Man påtalar också andra effekter av alkohol och lyfter fram bl a broschyren och DVD:n Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Råd om mat till dig som ammar är gratis och kan beställas på: Magneter som sväljs kan skada tarmen Många leksaker innehåller magneter som kan sväljas och skada tarmarna. Magneter kan finnas t ex i olika byggsatser, dockset, pussel, tåg, experimentlådor eller i s k sjungande eller skallrande magneter i gratulationskort. Om ett barn sväljer flera magneter eller en magnet tillsammans med ett metallföremål kan det orsaka infektioner, förstoppning men även skador på tarmarna. Skadan uppkommer genom att magneterna dras till varandra i tarmarna. Riktigt små magneter kan även inandas och leda till allvarliga skador på lungorna. Från den 21 juli 2008 måste det finnas en varning på alla leksaker med magneter som barn kan svälja. Vad kan man göra? Läs på förpackningen om leksaken innehåller magneter. Sitter magneten fast? Kontrollera de magnetleksaker som finns i barnets miljö. Kan man lossa magneten? Kontrollera magnetens storlek.går leksaken med magnet ner i en testcylinder? Prata med de större barnen och förklara varför man inte stoppar magnet i munnen. Se till att leksaker med magneter hålls undan från de små barnen. Om misstanke finns att ett barn svalt eller andats in en magnet och ett metallföremål eller flera magneter ta omgående kontakt med sjukvården. 7
9 Utbildning/fortbildning hösten /10 och 17/11 MI-utbildning (Motiverande samtal) För de som inte gått tidigare. Två heldagar. 14/10, 4/11, EPDS 25/11 + ett senare Ny omgång för de som inte gått tidigare. tillfälle 14/10, 15/10, 20/10 Eva-träffar 21/10, 23/10, 27/10 Datajournal på BVC. eller 30/10 OBS! På IT-center, Carl Henningsgata 8, Västerås. 11/11 Hörseltest För nyanställda, på Hörcentralen. 2/12 Språkförsening signalerar stor risk för andra funktionshinder Carmela Miniscalco Inbjudan har gått ut. Artiklar ur Läkartidningen 2008/30-31 Rörbehandling vid inflammation i mellanörat. Sten Hellström, Agneta Pettersson 2008/30-31 Brist på dokumentation om hostdämpande till barn Marianne Andersson, Filip Josephson 2008/35 D-vitamin och graviditet: Etnisk-kulturella riktlinjer efterlyses Susanne Bejerot, Mats Humble 2008/36 Äntligen en effektiv hostmedicin: honung Inge Axelsson 2008/37 Rökstopp före graviditet aktuellare än någonsin Mikael Norman 8
10 Nationell vaccinationsstatistik Sammanställningen över vaccination av barn födda år 2005 visar god täckning i de flesta kommuner. Tre vaccindoser mot kikhosta har 98,3 % av barnen fått (99 % i vårt län). För MPR-vaccinet är siffrorna 96,2 % för landet, 97 % hos oss. Det är bara 7 kommuner i landet som ligger under 90 %, ingen av dem i Västmanland. Hur många barn som identifierats som riskbarn för tuberkulos varierar förstås mycket, men riksgenomsnittet är 20,7 % och vi har 20,9 %. Av dessa vaccineras 93,4 % i landet, 95,1 % i vårt län. Bra jobbat, alla BVC-medarbetare! BHV-enheten LÄSTIPS Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Kay Karlsson, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut Gothia, 2008 Författaren målar upp goda samspelssituationer, och förklarar vad det är i dessa som hjälper barnen att utvecklas. Hon beskriver också familjer där samspelet mellan barn och föräldrar inte fungerar och hur det påverkar barnens utveckling. Alla situationer bygger på exempel från verkligheten. Boken är skriven särskilt för dig som möter familjer på BVC eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Lättare att amma En uppdaterad broschyr från Gothia. I broschyren får man svar på många frågor som kan komma i samband med amning. Den belyser amningens förutsättningar, hur man kommer igång med amning och amning till vardags. Vidare tar man upp amningssvårigheter och vart man vänder sig för att få råd, stöd och hjälp. Pris: 37 kronor. Kan beställas via: Makalösa Föräldrar Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom kommer att skickas till varje BVC i länet. Den ges ut av Sveriges Makalösa Föräldrar, kostar 25 kronor styck. Vid beställning av 10 eller fler är priset 20 kronor. Kan beställas via telefon: eller via deras hemsida. Karita Törnros 9
11 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax:
Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merBroschyrer/blanketter Beställs ifrån
Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 11 23 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 Hälsoboken NY svenska Marknadsplatsen 102721792 Plastomslag till bok Marknadsplatsen 103310249 Ditt
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Som ytterligare stöd för minnet kan vi överlämna skriftligt informationsmaterial till föräldrar. När man använder
Läs merBroschyrer/blanketter Beställs ifrån
Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns
Läs merBroschyrer/blanketter. Beställs ifrån ALLMÄNT BARN. Att leva med barn Marknadsplatsen
Broschyrer/blanketter 2016 10 05 Beställs ifrån ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 Hälsoboken NY svenska Marknadsplatsen 102721792 Plastomslag till bok Marknadsplatsen 103310249 Ditt
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs mer1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar
1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder
Läs mer1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården
1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder sig till dig
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merBHV-Nytt. Nr 3, oktober 2011. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll
BHV-Nytt Nr 3, oktober 2011 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 20 Innehåll Plötslig spädbarnsdöd ökar igen sid 2 Rikshandboken flyttar! sid 3 Uppmärksamhetsvecka
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, april 2008. Innehåll
BHV-Nytt Nr 1, april 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Barnhälsovård i förändring (BIF) sid 3 Riskbruksarbete, MI-utbildning sid 4 Smitta
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs merUTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merUTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Några viktiga råd Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Låt spädbarnet sova på
Läs merJämställt föräldraskap
Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand
Läs merBHV-Nytt. Nr 3, okt 2009. Innehåll
BHV-Nytt Nr 3, okt 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll Förebyggande arbete med anknytning sid 1 Tips och idéer i Matrutan från Uppsala län
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5
Läs mer1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning
GUIDE BARNMORSKEMOTTAGNING 1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med blivande föräldrar 1177VG_MVC-guide_barnmorska_2017.indd
Läs merMånadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merAtt arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merFÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER
FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, april 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16
BHV-Nytt Nr 1, april 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sid 3 SIDS-affisch Årsstatistik 2006 för
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merEffektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Läs merUTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2017/2018
UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merBra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist
Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merBHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll
BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merLandstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården
TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver
Läs merLättläst om Läkemedelsverket och läkemedel
Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merInnehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen.
Lathund Mentor-grundskola Innehåller: Mentorns roll Starta och låsa utvecklingsplan/samtalsmallar Hantera Överenskommelser Processen runt utvecklingssamtal Steg för steg beskrivning av hur du gör OBS!
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merÄr det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken
Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merHUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA
HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merÅrliga BHV-statistiken
Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merStärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
Läs merEtt verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter
Läs merSmittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten
Smittskydd förskola Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten smittskydd Region Norrbotten Hälsofrämjande
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merMånadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merBHV-bladet. Innehåll. gratis 1 april 2013. Julen närmar sig. December 2012. erfarenhetsutbyte i smågrupper är ett annat.
BHV-bladet December 2012 Innehåll Julen närmar sig... 1 Hepatit B-vaccination gratis 1 april 2013... 1 EPDS till icke svensktalande mammor. 2 Rotarix ingår numer i högkostnadsskyddet... 2 Nytt vaccinregister...
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN 2007
BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk
Läs merSkydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.
Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning. Katarina Östergren, Hälsoutvecklare katarina.ostergren@regionsormland.se LS budgeterade
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merAmningsstatistik
Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merSamarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland
Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i
Läs mer