BHV-Nytt. Nr 3, oktober Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2008. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, oktober 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Sid 1-2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred - för en tryggare barndom, Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 nov Sid 3 Smitta i förskolan, Resistenta huvudlöss Sid 4 Nya screeningundersökningar på BB, Nyheter om barnmat Sid 5 Äppelhyllan, Handbok på nätet Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Snus som rökavvänjningsmetod? Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla, Livsmedelsverkets kostråd, Magneter som sväljs kan skada tarmen Utbildning/fortbildning, Artiklar ur Läkartidningen Nationell vaccinationsstatistik, Lästips

2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom I förra numret av BHV-Nytt refererade jag från delar av kursen Jämställt föräldraskap som jag deltog i våren I detta nummer vill jag informera om projektet med ovanstående rubrik, ett projekt i samarbete mellan Sveriges Makalösa Föräldrar, JämO, Rädda Barnen och Västerbottens läns landsting för ett steg mot ett mer jämställt föräldraskap. I projektgruppen fanns 17 deltagare med bred yrkeskompetens - allt ifrån familjerättsjurist, föräldrapsykolog, barnmorska, familjerättssekreterare, föräldrarepresentanter, hälsoutvecklare och representanter från JämO, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Projektledare har varit Helen Rydberg från Sveriges Makalösa Föräldrar. Gruppen har skapat en samtalsmanual med förslag på frågor och information som bland annat kan vara lämpliga att diskutera i mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper, och som dessutom resulterat i en färgglad broschyr. Syftet med informationsmaterialet är att sprida grundläggande kunskaper och hjälpa föräldrar och barn till en bra relation. En vaccination mot separationer och vårdnadstvister. I början av materialet hittar man några öppna frågor som kan vara en naturlig del av de förberedelser som föräldrar behöver för planeringen av föräldraledighet, hushållsarbete, omsorg och vårdnad. Syftet med manualen är också att ge professionen ett verktyg med förhoppningen att vi regelbundet ska lyfta dessa frågor i våra samtal med blivande och nyblivna föräldrar. Enligt arbetsgruppen skapar det goda möjligheter till bra samtal mellan föräldrar och att de tidigt börjar reflektera över sitt föräldraskap. Ett kort avsnitt beskriver vad som ingår i föräldraförsäkringen. I ett annat avsnitt berättar några föräldrapar om småbarnstiden - exempel på hur man kan dela på omsorg och föräldradagar. En mycket värdefull information som jag tror vidgar de blivande föräldrarnas perspektiv på föräldraledighet. Under rubriken Mamma, pappa, barn på 2000-talet tas teorier kring barnets utveckling upp och barnets förmåga att knyta an till flera personer och inte enbart till mamman. I kapitlet Gemensam vårdnad beskrivs vad gemensam vårdnad innebär och skillnaden mellan vårdnadshavare och att ha vården om ett barn. Vad som gäller för gifta och icke gifta beskrivs också och när gemensam vårdnad inte fungerar. Samarbete för barnets bästa är ofta en förutsättning för att barnet ska kunna ha en nära kontakt med båda sina föräldrar och slippa hamna i påfrestande konflikter. Projektgruppen vill att vi betonar att en förälder har ett eget ansvar att upprätthålla och behålla en god relation till barnet, och att föräldrar, enligt lag, har rättigheter som kan komma i konflikt med barnets bästa. I slutet av manualen tar man upp FN:s barnkonvention och föräldrabalken, lagar som styr barnets rättigheter och vårdnaden kring barnet. Enligt FN:s barnkonvention har barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran. Föräldrarna ska se till barnets bästa. forts. Vidare tar man upp jämställdhet och föräldraskap och de förhållanden och förutsättningar som råder idag. 1

3 Familjerättsjuristen Therese Ström skriver avslutningsvis att arbetet med att säkra barnets rättigheter får inte stå tillbaka för att det hämmar föräldrarnas individuella rättigheter att bestämma över sitt eget liv. Informationsmaterialet har i en pilotstudie under våren testats i föräldragrupp på barnmorskemottagning i Örebro och Lund. En rekommendation till dagens blivande och nyblivna föräldrar är att inför överenskommelsen om vårdnadsform gemensamt ta del av frågorna i informationsbladet. Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom är lättläst och min förhoppning är att alla BVC-sjuksköterskor är väl förtrogna med de regler som gäller och texten i avsnittet Gemensam vårdnad. Ett ex. av broschyren kommer att skickas till varje BVC. Riskbruksprojektet uppmärksamhetsvecka 3-7 november 2008 Riskbruksprojektets delprojekt som riktar sig till sjuksköterskor på vårdcentraler vill sätta alkoholfrågan i fokus under vecka 45. Syftet är att markera att alkoholfrågan aktivt ingår i primärvårdens uppdrag och att BHV och MHV har en viktig roll i sammanhanget. Aktiviteterna kommer att variera mellan olika delar i landet och mellan olika enheter. Förslag på möjliga aktiviteter kan vara att: inom enheten bestämma att alla föräldragrupper under veckan ska ha fokus på alkohol var och en av er bestämmer sig för att ett visst antal föräldrasamtal under veckan ska ta upp frågan om alkohol filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig rullar i väntrummet och kanske att dito broschyrer finns väl synliga Var och en av er kommer att få en knapp att fästa på arbetsskjortan. Knappen är 56 mm och täcks av en bild och texten Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Filmen med samma namn visas som trailer på TV 4 under reklamtid vecka 45. Har ni egna idéer om hur vi på BVC kan uppmärksamma alkoholfrågan får ni gärna höra av er och förstås sprida idéerna vidare till övriga kolleger. För ytterligare information om Riskbruksprojektet: klicka in på riskbruksprojektet (ner till hö), gå in under barnhälsovård (vä), där finns olika avsnitt om riskbruksarbete. För beställning av broschyr och film: 2

4 Smitta i förskolan Som ni säkert alla vet vid det här laget har nya Smitta i förskolan kommit. Den finns att läsa och att beställa på Socialstyrelsens hemsida. Där står mycket bra att läsa om bland annat hygienrutiner, livsmedelsrutiner, smittsamma sjukdomar och ansvarsfördelning. Boken är ingen författning, utan en kunskapsöversikt, och det är i slutänden verksamhetsansvariga på förskolan som bestämmer och utarbetar rutiner. Man skriver bl a att det finns siffror som talar för att förskolor med regelbunden BVC-kontakt har lägre sjukfrånvaro bland barnen. När det gäller rekommendationerna om när barn bör vara hemma är det mesta likadant som i förra upplagan, men det finns några ändringar. Man rekommenderar nu två friska dygn hemma efter magsjuka och när det gäller impetigo skriver man att barnet kan återgå till förskolan när utslagen inte längre vätskar en bättre formulering än den tidigare: att såren skulle vara läkta, tycker jag. Om variga ögon står det också lite bättre, och det finns nya kapitel om MRSA. Vi pratade ju mycket om detta under Kohlswa-dagarna. Förhoppningsvis har förskolornas chefer redan fått information, men det är ett bra tillfälle för er att kontakta era respektive förskolor och kolla att de skaffat boken. Passa också på att tipsa era familjeläkarmottagningar! I våras fick ni en kortversion av Smitta i förskolan som flera förskolor nu lagt ut på sina hemsidor. Som pappersbilaga till denna BHV-Nytt medföljer en ny version med ändringar under diarré/magsjuka och streptokockinfektioner/impetigo, daterad augusti Resistenta huvudlöss Smittskyddsinstitutet (SMI) rapporterade i början av hösten att man i Sverige hittat löss som är resistenta mot malathion (t ex Prioderm), det vanligaste giftet mot löss. Det är viktigt att upptäcka och behandla löss, men också viktigt att inte behandla i onödan då ökar risken för resistensutveckling. Bästa sättet att upptäcka huvudlöss är att undersöka sina barn en gång i veckan, åtminstone i början av terminerna, när problemet brukar vara störst, och förstås när man vet att löss finns i omgivningen t ex på förskolan. Kamma gärna med speciell finkam som finns på apoteket. Bara de som verkligen har löss ska behandlas med det lusmedel som apoteket rekommenderar. Behandlingen ska sedan upprepas efter en vecka, och håret ska luskammas var eller varannan dag under ett par veckor. Barn som behandlas för huvudlöss behöver inte vara hemma från förskolan, men det är viktigt att föräldrarna meddelar förskolepersonalen att barnet har löss, så att alla andra familjer kan undersöka sina barn. Läs gärna mer på: 3

5 Nya screeningundersökningar på BB Under hösten kommer två nya screeningundersökningar att införas på BB: Bilirubin kommer att mätas med en Bilicheck, en helt smärtfri metod som mäter gulheten i barnets panna. För barn som ljusbehandlas måste bilirubin kontrolleras med blodprov. Om Bili-checkvärdet är så lågt att det inte blir några kontroller eller någon ljusbehandling kommer vi på BVC troligen inte att se några värden alls i de papper som skickas till oss. POX (Pulsoximetri) innebär att man mäter saturationen i arm och ben. Normalt ska saturationen vara minst 95 % på båda ställen, och skillnaden mindre än 4 procentenheter. Genom denna screening ska man kunna hitta fler barn med allvarliga, ductusberoende hjärtfel. POX-värdet kommer att dokumenteras på FV2- blanketten. Alla barn kommer att undersökas före hemgång, oavsett ålder. Varken Bili-check eller POX är något som vi på BVC behöver följa upp, utan alla ev. kontroller sköts på BB eller barnkliniken. Men det är bra att vi också vet vad som händer under BB-tiden. Nyheter om barnmat De barn som står på Nutramigen kan nu gå över på Nutramigen 2 när de börjar med tilläggskost vid 4-6 månaders ålder. Nutramigen 2 kan på diagnos komjölksintolerans förskrivas på livsmedelsanvisning, som fortfarande får skrivas av barnläkare och av allmänläkare med BVCtjänstgöring. Barn som bara varit på barnklinikens mjölkskola, men i övrigt sköts på BVC, får livsmedelsanvisning och fortsatta kontroller på BVC och barn som kontrolleras på barnmottagning ska vända sig dit när de behöver ny förskrivning. Observera att Nutramigen LGG, både 1 och 2, fortfarande inte ska skrivas på livsmedelsanvisning, utan på vanligt recept efter licensansökan. Mjölkfri gröt har ju tidigare funnits som EnaGo och Sinlac. Nu har Semper också en mjölkfri gröt med ris och banan från 4 månaders ålder. Ingen av dessa skrivs på livsmedelsanvisning. De ska gå att få tag på i vanliga affärer, men under hösten har Sempers gröt bara funnits på apoteket. I vanliga affärer finns också NAN H.A.1 som är en modersmjölksersättning där mjölkproteinet delvis hydrolyserats. Den ska inte användas vid misstänkt mjölkintolerans, men riskbarn (spädbarn i familjer där åtminstone två familjemedlemmar har omfattande och behandlingskrävande allergi) som behöver annat än bröstmjölk de första 4 månaderna har ju tidigare fått rådet att använda Nutramigen på egen bekostnad. NAN H.A.1 kan då vara ett billigare alternativ (se Handboken kap 8 E). Helene Vall, dietist på barnkliniken, har stött på familjer som tror att NAN 3 är en fortsättning på tilläggen, och har gett det istället för välling i flaska. NAN 3 är enligt tillverkaren istället för mjölk från 10 månader, men inte att jämställa med välling (inga kostfibrer, högre halter vitamin A och D bland annat). Själv har jag svårt att se behovet av produkten vårt råd är fortfarande att inte låta spädbarn få större mängder mjölk, men en skvätt till gröten om man vill är OK och vatten är bra dryck till maten och törstsläckare däremellan. 4

6 Äppelhyllan Alla barn behöver böcker. Men alla böcker passar inte alla barn. Det är därför Äppelhyllan finns. Vi ser fram emot ett samarbete för att skapa glädje i vardagen för barn med funktionshinder. Med hälsning från Länsbibliotek Västmanland Christina Stenberg och Tuija Vartiainen Äppelhyllan är en specialhylla för barn med funktionshinder och finns på kommunbiblioteken. I Äppelhyllan kan det finnas till exempel olika sorters böcker och andra medier, böcker med och på teckenspråk, punktskrift och pictogram. Det finns också taktilt material, talböcker, bok & Daisy samt information till föräldrar. I samband med BHV-dagarna i Kolsva fick varje BVC en mapp med äppelbroschyrer och pingvinkort att dela ut till dem som har glädje av dem. Om någon av er har missat detta hör av er till BHV-enheten. Mera finns att läsa på: Handbok på nätet Förhoppningsvis har nu alla på BVC fått för vana att använda Rikshandboken på nätet. Vår lokala handbok kommer då inte att behövas på samma sätt som tidigare, men Karita håller nu på att lägga ut de avsnitt som fortfarande är aktuella på hemsidan för Landstinget Västmanland. Vi kommer att numrera kapitlen på samma sätt som i pappersversionen. Nu finns kapitel 1, 7, 8 H, större delen av kapitel 11, kapitel 13 och 15 på Enklast är att söka bhv och klicka på första träffen (Barnhälsovård). Då kommer ni till sidan med Handboken, BHV-Nytt, Årsrapporter och EPDS-broschyren. Lägg gärna upp sidan som Favorit. Små ändringar görs ibland i internetversionen. Det är förstås den senaste dateringen som gäller. Stora förändringar kommer vi som tidigare att meddela BVC med e-postmeddelande. Hör gärna av er till någon av oss på enheten om ni har problem att hitta. 5

7 I BHV-Nytt nr 3, 2006 publicerade vi artikeln Snus som rökavvänjningsmetod? skriven av Jan Larsson vid landstingets Folkhälsoenhet. Då ämnet alltid är aktuellt och nya medarbetare har tillkommit publicerar vi den åter i en uppdaterad och något kortare version. Redaktionen Snus som rökavvänjningsmetod? Man hör ofta i debatten att Det är väl bättre att snusa än att röka? Då vill jag påstå att man har gått i en diskussionsfälla. Jämfört med rökning är det allra mesta inte så skadligt! Till och med asbest!! Generellt sett man kan säga att i varje snusdosa finns lika mycket nikotin som i cigaretter. Nikotintillförseln genom cigaretter sker under 5-10 minuter per cigarett medan tillförseln genom snus sker långsamt och under längre tid. Genomsnittssnusaren har alltid en prilla inne upp till drygt 12 timmar per dygn. Även snus är skadligt. Statens Folkhälsoinstitut har gjort en kunskapssammanställning om snus: Snus innehåller flera cancerframkallande ämnen, s k tobaksspecifika nitrosaminer. Det finns starka indikatorer på att snus framkallar bukspottkörtelcancer. Snus orsakar skador i munnen, bl a i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar. Vissa forskningsrön tyder även på förhöjd risk för munhålecancer. En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för en för tidig födsel och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditeten. Det finns ännu inte tillräcklig forskning på snus för att vi ska kunna vara tvärsäkra på alla forskningsdata, men vi vet att det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom s k psykoaktiva effekter. Belöningen består sedan av avslappning/stimulans i det korta perspektivet och ett beroende i det längre perspektivet. Svaret på frågan i rubriken blir således ett klart NEJ! Stöd i stället patienten till den beteendeförändring som innebär ett nikotinstopp. Det tjänar både patienten och barnet på. Kom ihåg att de enda som tjänar på snusanvändning är tobaksindustrin. Jan Larsson Folkhälsoenheten Landstinget Västmanland (internt 47365) e-post: 6

8 Sjukvårdsrådgivningen som informationskälla Råd om barnsäkerhet på andra språk På Sjukvårdsrådgivningens hemsida, under egenvårdsguiden finns nu råd om barnsäkerhet översatt till nio olika språk arabiska, bosniska, engelska, finska, franska, kroatiska, persiska, serbiska och spanska. Informationen finns i tre delar; Barnsäkerhet 0 3 mån, Barnsäkerhet 3 mån 1 år och Barnsäkerhet över 1 år. Sjukvårdsrådgivningens egenvårdsguide innehåller många bra avsnitt med praktiska råd och tips till föräldrar. Förutom avsnittet om barnsäkerhet kan nämnas avsnittet om amning, magsjuka och impetigo m.fl. För er som ännu inte hittat in på sidan är ett besök där att rekommendera. Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverket har kommit med en uppdaterad version av Råd om mat till dig som ammar. En mycket färgglad och trevlig broschyr som ger några enkla tips och råd till den ammande mamman. Man påtalar vikten av att välja bra och näringsrik mat. Man nämner särskilt mat som innehåller mycket D-vitamin, omega 3-fett och folsyra och järnrik mat. Vidare nämns tallriksmodellen både i text och bild och ett kort avsnitt om vikten av att äta fisk minst 2-3 ggr i veckan, samt vilka fisksorter man bör äta sparsamt av. I slutet av broschyren nämns om senaste forskning om alkohol och amning. Man påtalar också andra effekter av alkohol och lyfter fram bl a broschyren och DVD:n Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Råd om mat till dig som ammar är gratis och kan beställas på: Magneter som sväljs kan skada tarmen Många leksaker innehåller magneter som kan sväljas och skada tarmarna. Magneter kan finnas t ex i olika byggsatser, dockset, pussel, tåg, experimentlådor eller i s k sjungande eller skallrande magneter i gratulationskort. Om ett barn sväljer flera magneter eller en magnet tillsammans med ett metallföremål kan det orsaka infektioner, förstoppning men även skador på tarmarna. Skadan uppkommer genom att magneterna dras till varandra i tarmarna. Riktigt små magneter kan även inandas och leda till allvarliga skador på lungorna. Från den 21 juli 2008 måste det finnas en varning på alla leksaker med magneter som barn kan svälja. Vad kan man göra? Läs på förpackningen om leksaken innehåller magneter. Sitter magneten fast? Kontrollera de magnetleksaker som finns i barnets miljö. Kan man lossa magneten? Kontrollera magnetens storlek.går leksaken med magnet ner i en testcylinder? Prata med de större barnen och förklara varför man inte stoppar magnet i munnen. Se till att leksaker med magneter hålls undan från de små barnen. Om misstanke finns att ett barn svalt eller andats in en magnet och ett metallföremål eller flera magneter ta omgående kontakt med sjukvården. 7

9 Utbildning/fortbildning hösten /10 och 17/11 MI-utbildning (Motiverande samtal) För de som inte gått tidigare. Två heldagar. 14/10, 4/11, EPDS 25/11 + ett senare Ny omgång för de som inte gått tidigare. tillfälle 14/10, 15/10, 20/10 Eva-träffar 21/10, 23/10, 27/10 Datajournal på BVC. eller 30/10 OBS! På IT-center, Carl Henningsgata 8, Västerås. 11/11 Hörseltest För nyanställda, på Hörcentralen. 2/12 Språkförsening signalerar stor risk för andra funktionshinder Carmela Miniscalco Inbjudan har gått ut. Artiklar ur Läkartidningen 2008/30-31 Rörbehandling vid inflammation i mellanörat. Sten Hellström, Agneta Pettersson 2008/30-31 Brist på dokumentation om hostdämpande till barn Marianne Andersson, Filip Josephson 2008/35 D-vitamin och graviditet: Etnisk-kulturella riktlinjer efterlyses Susanne Bejerot, Mats Humble 2008/36 Äntligen en effektiv hostmedicin: honung Inge Axelsson 2008/37 Rökstopp före graviditet aktuellare än någonsin Mikael Norman 8

10 Nationell vaccinationsstatistik Sammanställningen över vaccination av barn födda år 2005 visar god täckning i de flesta kommuner. Tre vaccindoser mot kikhosta har 98,3 % av barnen fått (99 % i vårt län). För MPR-vaccinet är siffrorna 96,2 % för landet, 97 % hos oss. Det är bara 7 kommuner i landet som ligger under 90 %, ingen av dem i Västmanland. Hur många barn som identifierats som riskbarn för tuberkulos varierar förstås mycket, men riksgenomsnittet är 20,7 % och vi har 20,9 %. Av dessa vaccineras 93,4 % i landet, 95,1 % i vårt län. Bra jobbat, alla BVC-medarbetare! BHV-enheten LÄSTIPS Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Kay Karlsson, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut Gothia, 2008 Författaren målar upp goda samspelssituationer, och förklarar vad det är i dessa som hjälper barnen att utvecklas. Hon beskriver också familjer där samspelet mellan barn och föräldrar inte fungerar och hur det påverkar barnens utveckling. Alla situationer bygger på exempel från verkligheten. Boken är skriven särskilt för dig som möter familjer på BVC eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Lättare att amma En uppdaterad broschyr från Gothia. I broschyren får man svar på många frågor som kan komma i samband med amning. Den belyser amningens förutsättningar, hur man kommer igång med amning och amning till vardags. Vidare tar man upp amningssvårigheter och vart man vänder sig för att få råd, stöd och hjälp. Pris: 37 kronor. Kan beställas via: Makalösa Föräldrar Broschyren Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred för en tryggare barndom kommer att skickas till varje BVC i länet. Den ges ut av Sveriges Makalösa Föräldrar, kostar 25 kronor styck. Vid beställning av 10 eller fler är priset 20 kronor. Kan beställas via telefon: eller via deras hemsida. Karita Törnros 9

11 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax:

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, april 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, april 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, april 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Barnhälsovård i förändring (BIF) sid 3 Riskbruksarbete, MI-utbildning sid 4 Smitta

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Vaccinupphandling, sid 2 Ändrade behandlingsråd vid krupp Barn idag - från SCB,

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Årliga BHV-statistiken

Årliga BHV-statistiken Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2010. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2010. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Silikonolja rekommenderas i första hand mot sid 2 huvudlöss Kolik och akupunktur

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2007. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2007. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, sid 3-6 april 2007 en succe! Sammanfattning,

Läs mer

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 7 / november 2011 Detta nummer innehåller Plötslig spädbarnsdöd

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning sid 2 Avdelningar på Barnkliniken evakueras

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

*75305* *53383* *54657* *85442* *43399* *72345* *64541* *45095* *45086* *45085* *43398* *42857* *42859*

*75305* *53383* *54657* *85442* *43399* *72345* *64541* *45095* *45086* *45085* *43398* *42857* *42859* *75305* *53383* *54657* *85442* *43399* *72345* *64541* *45095* *45086* *45085* *43398* *42857* *42859* 75305 4 ÅR TILLSAMMANS IBSN 978-91-72054493 72054493 53383 ATT LÄRA BARN SOVA F BARN ÖVER 18 MÅNADER

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen.

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen. Lathund Mentor-grundskola Innehåller: Mentorns roll Starta och låsa utvecklingsplan/samtalsmallar Hantera Överenskommelser Processen runt utvecklingssamtal Steg för steg beskrivning av hur du gör OBS!

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudlöss

Apotekets råd om. Huvudlöss Apotekets råd om Huvudlöss Lusen har alltid varit en trogen följeslagare till människan och den finns över hela världen. Den lever av vårt blod och är beroende av värmen och fuktigheten i vår hårbotten.

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Sommartider sid 2 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt, sid 3-4

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll God Jul och Gott Nytt År! sid 2 Barnkonventionen 20 år sid 3 Ny samlad statistik

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15 BHV-Nytt Nr 4, december 2006 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 15 Innehåll Julhälsning sid 3 Tack till BVC i Heby kommun Vaccinationer utanför BVC-programmet

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Information från Nationella BHV dagar På de nationella BHV dagarna i Stockholm så hade vi verksamhetsutvecklare i Sverige ett eget möte.

Läs mer

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN: 91-7257-428-3 Redaktörer: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut och Seppo Wickholm, Centrum för folkhälsa

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer