BHV-Nytt. Nr 2, juni Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Sommartider sid 2 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt, sid 3-4 Barnkonventionen Att introducera mjölk igen till mjölkallergiska barn, sid 5 Vaccin mot fästingburen encephalit TBE, Vårt språktest för 3-åringar, Protokoll vid språkscreeing BVC- lika för alla? sid 6 Nytt i vår Lokala handbok och Rikshandboken sid 7-8 Magisteruppsats: Ett uppdrag två världar sid 9-10 Barnsäker pool och trädgårdsdamm, Sommar sol och solskydd sid 11 Amning och föräldra - barninteraktion sid Lästips, boktips från barnbibliotekarier i Västerås sid 14 Utbildning hösten 2012, semester på BHV-enheten sid 15

2 Sommartider Nu är årets introduktionsutbildning delvis genomförd och det brukar betyda att vi går mot sommar och så småningom semester. I samband med förberedelser inför introduktionsutbildningen så blev det åter igen en påminnelse om hur mycket som ingår i barnhälsovårdsarbetet och vilka gedigna kunskaper som krävs. Det handlar inte bara om att väga, mäta och vaccinera. Det är så många olika områden som BVC-sjuksköterskan och BVC-läkaren ska vara uppdaterade i. Allt ifrån amning och hälsosam kost till barnsäkerhet, bedriva tobaks- och alkoholprevention, ge stöd vid sömn- och matproblem, följa barns utveckling, uppmärksamma barn som riskerar att fara illa samt erbjuda föräldrastöd i grupp m. m. Allt detta kräver en god samtalsmetodik samt ett förhållningssätt där sjuksköterskan lyssnar och bekräftar föräldrarna. Med största sannolikhet kan deltagarna i introduktionsutbildningen också bekräfta allt detta efter utbildningsdagarna. Samtidigt är det nog få yrkesgrupper förunnat att få möjlighet att påverka och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter som för oss inom barnhälsovården. Med stor respekt och ödmjukhet tänker vi på den betydelse ni har och det arbete som ni utför för barn och familjer i Västmanland. Vi på BHV-enheten har nu avslutat våra rundresor på era mottagningar.varje år är det lika spännande att se om besöksschemat fungerar och givande att få träffa er alla för att diskutera kring er verksamhet från det gångna året. Vår slutsats och kommentarer är även detta år: Vilken fin BVC-verksamhet vi har i Västmanland. Vi önskar alla en glad sommar och trevlig semester! Eva, Kerstin, Karita och Helena 2

3 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt! Under mars månad genomfördes en fortbildningsdag för all personal inom mödraoch barnhälsovården kring regeringens nya Barnrättsstrategi. Den består av nio strategier som utgår ifrån Barnkonventionen, BK, och syftar till att stärka barnets rättigheter i Sverige. Föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. I föräldrars ansvar ingår att ge barnet ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i barnkonventionen. Staten ska enligt konventionen ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artikel 5,18). Mödra- och barnhälsovården har ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Syftet med dagen var att ge information om den nya strategin, förmedla ett informationsmaterial Viktigast av allt! - som Barnombudsmannen, BO, hade fått i uppdrag av regeringen att ta fram, samt ge tid för samtal och reflektioner kring materialet. Materialet är tänkt att förmedlas till blivande och nyblivna föräldrar via mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper. Dagen inleddes med en föreläsning av Kenneth Ljung från BO. Han gav oss information om att BO är både en myndighet med c:a 20 medarbetare, och en person - Fredrik Malmberg som tillika är chef för enheten. Han nämnde att myndigheten arbetar på uppdrag av regeringen men har även mandat att lyfta egna frågor. BO:s ansvar är att bevaka att barnkonventionen efterlevs, lyssna på barn och vara deras företrädare och påverka - barnkonventionen ska synas i barnets vardag! Han lyfte fram barnperspektivet ur flera synvinklar, vuxnas barnperspektiv, samhällets barnperspektiv, barnets perspektiv och rättighetsperspektivet. Han gav en kort introduktion till det nya materialet som består av en DVD-skiva med tre filmer, en broschyr att lämna till föräldrar samt en handledning för personal. Efter genomgång av filmerna ägnades tiden åt gruppdiskussioner med tankar om och hur vi kan använda filmerna? När är det lämpligt att visa dem? Hur fungerar de med vår nya föräldragruppsmanual och hur når vi invandrarfamiljer med informationen? Filmerna får både ris och ros. Några tar upp att det är mycket information på kort tid från det lilla barnet till 5-6 åringen i samma film, vissa menar att filmerna är mer för BHV än MHV medan andra ansåg att man kan börja visa dem på BMM och följa upp på BVC. Flera tycker att 8-månadersträffen och 1-årsträffen på BVC är bra tidpunkter. För att känna sig trygg som gruppledare bör man själv titta på filmerna många gånger innan de visas i en grupp. Många tyckte att filmerna var fina, t.ex. filmen En egen vilja, som visar på värme, gemenskap och respekt. Den är en bra nutidsfilm att samtala kring, med modernt föräldraskap och förebilder på ett positivt föräldraskap. 3

4 Många menar att de filmerna är användbara i gruppverksamheten samt att handledningen innehåller bra diskussionsfrågor, och det är bra att både det normala och onormala lyfts fram. En synpunkt är att stanna filmen vid olika situationer för allmän diskussion i föräldragruppen. Önskvärt för invandrarfamiljer är en röst på andra språk alternativt textad film. Några föreslår samverkan med Öppna förskolan, Familjecentral och Folkhälsobyrån. Från mödra- och barnhälsovårdsenheterna hoppas vi att ni ska få nytta och glädje av materialet och att ni vågar prova er fram för att hitta det sätt som passar för var och en. Eva Söderqvist, vårdutvecklare BHV-enheten Ylva-Li Lindahl, samordnande barnmorska Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 2 Handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. 4

5 Att introducera mjölk igen till mjölkallergiska barn När mjölkallergi sköts på BVC måste vi också bestämma när det är dags att låta barnet prova mjölk och hur man då ska gå till väga. Om det gäller små barn som fortfarande ammas, t ex kolikbarn, kan man efter 2-3 månader låta mamma börja dricka mjölk igen. Ett äldre barn som fått diagnos komjölksallergi provoceras ofta efter ungefär ½ år. Barnläkarföreningens allergisektion har ett schema för hur en mjölkprovokation kan göras. Schemat finns på Vaccin mot fästingburen encephalit TBE TBE-vaccin hör inte till BVC-åtagandet, om vi får frågor kan vi hänvisa till Smittskyddets information på landstingets hemsida. Där finns information både till sjukvårdspersonal och för allmänheten ars-rekommendationer/ Under förra året anmäldes 284 fall av TBE i Sverige, vilket är den högsta siffran sedan TBE blev känd. Tidigare har västmanlänningar som insjuknat smittats utanför länet, men de senaste tre åren har några fall årligen smittats i Västmanland, oftast nära Mälaren. Fortfarande är ändå smittrisken liten. Störst är risken att smittas i centrala Mälaren och hela Stockholms skärgård, från Öregrund till Nyköping. Sjukdomen finns även längs övriga ostkusten, kring Vänern och Vättern, i Bohuslän och på Åland. TBE-vaccin rekommenderas till fast- eller sommarboende som vistas i skog och mark i riskområde och till resenärer som vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller riskområden i Central- eller Östeuropa. TBE-vaccin kan ges till barn från 1 års ålder. Små barn, speciellt barn under 3 år, får i regel lindrigare syntom än vuxna. Därför är vaccinering mindre angelägen för dessa åldersgrupper. Vårt språktest för 3-åringar Som många av er vet arbetade vi om instruktionerna för språktestet för 3-åringar för ett par år sedan. Tidigare hände det att logopederna undrade varför vi inte redan kopplat in BHV-psykolog på de barn som inte bara hade uttalsbrister. Vid omarbetningen infördes ett frågeformulär till föräldrarna och formulerades också tydligare remisskriterier för vilka barn som förutom remiss till hörcentralen och logoped ska remitteras till psykolog. Andelen barn som remitteras till logoped är ganska oförändrat, %, men av dessa var det tidigare bara 10 % som även remitterades till BHV-psykolog. När ni nu rapporterat in siffrorna för barn födda 2007 är det nästan en fjärdedel (23,4 %) av de barn som remitterats till logoped/hörcentral som också fått psykologkontakt. Psykologerna har inte signalerat att de får barn i onödan, och det är bra att barn med svårigheter får psykologbedömning och eventuell utredning i god tid före skolstarten. Protokoll vid Språkscreening På förekommen anledning vill vi påminna er om att när ni skickar remiss till logoped från 3-årsbesök ska alltid en kopia på screeningprotokollet bifogas. Remiss för hörseltest sänds samtidigt och resultatet meddelas logopedmottagningen. Kerstin Werner 5

6 BVC lika för alla? Thomas Wallby, BHV-samordnare i Uppsala, lade den 4 maj 2012 fram sin doktorsavhandling Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. I sin forskning fann Thomas att BVC nådde i stort sett alla småbarnsfamiljer med hälsoövervakning, läkarbesök och vaccinationer i basprogrammet. Däremot såg han inte att svaga grupper som invandrarfamiljer, familjer med låg inkomst, unga eller ensamstående mödrar hade speciellt mycket mer BVC-kontakt och dessa grupper deltog betydligt mindre i föräldragrupper på BVC. När det gäller amningen hade varken ursprung eller inkomst betydelse för hur många som började amma, men mammor som var ensamstående eller unga slutade oftare amma innan barnet var ett halvår. Barn till utlandsfödda mammor ammades i högre utsträckning vid 12 månaders ålder. Tobaksrökning var vanligare bland fäder med utländsk bakgrund men också i familjer med låga inkomster, hos unga mödrar och bland ensamstående föräldrar. Uppsala har ett helt annat system (Basta) än de flesta andra landsting för att ta fram statistik från BVC. Det innebär att de rapporterar in individbaserade uppgifter medan vi tar in statistik på gruppnivå, alltså från varje BVC. Även om denna avhandling avser barn enbart i Uppsala län tror jag att resultatet kan gälla även i Västmanland. Vi kan vara stolta över att vi når alla barn med basprogrammet men behöver jobba vidare på hur vi kan ge extra stöd till familjer som behöver det. Avhandlingen är intressant, lättläst och skriven på svenska, och det finns två exemplar på BHV- enheten om någon vill låna. Kerstin Werner 6

7 Nytt i vår Lokala Handbok och Rikshandboken Lokala handboken Kap 14 Tandvård I vår lokala handbok är kapitel 14 om tandvård ändrat lite i början, vi hade uttryckt oss oklart om åtagandet att bjuda in folktandvårdens personal till BVC. Inom ramen för våra vanliga föräldragrupper kan vi bjuda in folktandvården för information om små barns tänder, lämplig ålder 6-8 månader. Om någon BVC vill bjuda in till större föräldragrupper just för tandvård kan ni förstås göra det, men det är inget ni måste. För de barn som inte kommer till gruppinformation ger BVC-sjuksköterskan informationen enskilt och lämnar ut den broschyr som folktandvården har. Kap 12 Broschyrer Broschyren om tandvård är utbytt till Folktandvårdens Så snart tänderna tittar fram Även broschyrerna från Livsmedelsverket är ändrade till de nya Bra mat för spädbarn och Bra mat för barn mellan ett och två år. Kap 9 D Föräldrastöd i grupp Manualen för föräldrastöd i grupp, som alla BVC fått som pärmar, finns nu som kapitel 9 D. Om det blir ändringar kommer vi att meddela er, men ni får själva skriva ut de nya sidorna och byta ut i pärmarna. Kap 11 I Tuberkulos Socialstyrelsen kom i mars 2012 med nya rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. De finns i sin helhet på hemsidan: Framförallt sid är av intresse för oss på BVC och på sid står om PPD. Reglerna för att identifiera de barn som löper extra stor risk att smittas tidigt redan på BB och vaccinera dem där stämmer bra med de rutiner vi redan har i Västmanland. Övriga riskbarn vaccineras på BVC vid 6 månaders ålder. Om familjen först efter BB-tiden bestämmer sig för att åka utomlands vaccineras barnet tidigare än 6 månader på BVC, om möjligt ett par månader innan resan. Tyvärr skriver Socialstyrelsen att tuberkulintest (PPD) ska sättas om barnet är över 6 månader. Som ni vet är det svårt att vaccinera alla riskbarn just vid 6 månaders ålder. I Rikshandboken står därför att PPD inte rutinmässigt behöver utföras på barn 6-12 månader gamla, men ska alltid utföras oavsett ålder om misstanke finns att barnet kan ha utsatts för smitta i familjen, hushållet eller i samband med utlandsvistelse. Detta innebär att vi verkligen inte ska skjuta upp BCG-vaccineringen i onödan, försök vaccinera så nära 6 månader som möjligt och absolut före 1-årsdagen. Spädbarn kan vaccineras även sommartid, de ska ändå inte ut och simma! BCG-kapitlet i vår egen lokala handbok kommer också att skrivas om i sommar. 7

8 Rikshandboken Akuta barn I Rikshandboken finns nu en pdf-fil om akutbehandling på BVC längst ner på sidan Den kan skrivas ut och sättas t ex på kylskåpsdörren på BVC. Där finns också en rad för medicinskt ansvarig läkare att skriva på som delegering. Om ni använder denna skrivning eller vår lokala har ingen betydelse, det viktiga är att ni vet hur ni ska agera i de sällsynta fall ett barn behöver akut hjälp. Om ni använder autoinjektor är det också viktigt att alla på BVC vet hur den används! Uteblivna barn I Rikshandboken finns nu en artikel om Uteblivna besök på BVC, hittas under Metoder på BVC: Om man inte får kontakt med föräldrarna per telefon kan man skicka brev. Mallar för sådana brev kommer snart att kunna läggas in i våra datajournaler, alla BVC får besked från BHV-enheten när det arbetet är klart. Kerstin Werner 8

9 Magisteruppsats Vi har åter glädjen att presentera en magisteruppsats av distriktssköterskestudenter från Mälardalens högskola. Här nedan ger Cecilia Ingvarsson och Helena Trygg en sammanfattning av sin studie Ett uppdrag två världar distriktssköterskors uppfattningar om delad tjänst mellan barnavårdscentral och distriktssköterskemottagning. Uppsatsen finns att låna från BHV-enheten. Eva Söderqvist Distriktssköterskan på distriktssköterskemottagningen möter ett brett spektra av patienter, med allt ifrån lättare besvär till svårt sjuka patienter med stort omvårdnadsbehov. Hon arbetar med folkhälsa genom att ta tillvara det friska och stödja individens egna resurser och möjligheter. Det innebär att ha fördjupade kunskaper och kunna bedriva hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det saknas en tydlig arbetsbeskrivning för distriktssköterskans arbete på vårdcentral, och gränsen mellan arbetsuppgifterna på läkarmottagningen och distriktssköterskemottagningen är oklar. Detta medför att det är svårt för distriktssköterskor att upprätthålla sin yrkesprofession och försvara sin kompetens. Barnhälsovården, BHV, å sin sida bedriver sin verksamhet utifrån hälsoarbete inriktat dels på barn och familjer som befolkning, dels på individer och familjer som enhet. Distriktssköterskan på BVC har på så sätt två uppdrag i ett; dels ett folkhälsouppdrag och dels ett familjehälsouppdrag. Arbetet med att verka för dessa två uppdrag som helhet utmynnar i ett befolkningsindividualiserat arbete i verksamheten. Detta innebär konkret att distriktssköterskan arbetar med hälsoövervakning och rådgivning, vilket sker utifrån riktlinjer och basprogrammet inom BHV. Utifrån ovanstående var syftet med examensarbetet att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om hur deras uppdrag påverkas av delad tjänst mellan barnavårdscentral och distriktssköterskemottagning. Distriktssköterskan är med sin specialistkompetens en nyckelperson i primärvården och hennes breda kompetens gör det möjligt att se patienters behov i ett helhetsperspektiv. Detta ställer stora krav på kompetens och en organisatorisk förutsättning att bedriva både hälso- och sjukvård. Nio intervjuer genomfördes och informanterna var distriktssköterskor med rotationstjänst mellan BVC och distriktssköterskemottagning på olika vårdcentraler i Västmanland. Informanterna hade arbetat mellan 4 och 20 år som distriktssköterska och tjänstgöringsgraden varierade mellan % på distriktssköterskemottagning och mellan % på BVC. I studiens resultat framkom att delad tjänst innebär att distriktssköterskan kan uppfylla sitt uppdrag genom ökad kompetens, helhetssyn och kontinuitet. Hon får genom delad tjänst även ett ökat utrymme för sitt hälsofrämjande uppdrag. Utifrån distriktssköterskans uppdrag uppfattas verksamheten på BVC vara behovsanpassad i kontrast till distriktssköterskemottagningen som uppfattas vara mer verksamhetsanpassad. Arbetet på BVC sker utifrån tydliga riktlinjer och ramar samt att det finns stöd att luta sig mot, vilket möjliggör för distrikts- 9

10 sköterskan på BVC att kunna arbeta självständigt. I motsats är arbetet på distriktssköterskemottagningen styrt tidsmässigt och saknar tydliga riktlinjer för hennes uppdrag inom verksamheten där, vilket medför mindre självständighet i arbetet. För att kunna uppfylla sitt uppdrag krävs god yrkesvägledning. Den kompetensbeskrivning som finns för distriktssköterskan är tydlig och anger vad en distriktssköterska ska göra, men det saknas riktlinjer för hur det ska genomföras. Studien synliggör att det saknas en samordnande och verksamhetsutvecklande distriktssköterska inom distriktssjukvården motsvarande den med samma funktion inom BHV. Den delade tjänsten synliggör kontrasterna och förutsättningarna för hennes arbete inom verksamheterna. Distriktssköterskor kan genom denna studie erhålla en ökad förståelse för sin egen yrkesutövning. För framtida forskning kan det vara av intresse att studera vad delad tjänst innebär ur ett patientperspektiv. Cecilia Ingvarsson Helena Trygg 10

11 Barnsäker pool och trädgårdsdamm Utdrag ur Information från MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Drunkning är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 6 år. De flesta olyckor sker på badplatsen eller i en pool eller damm nära hemmet. Den som äger en fast pool eller damm ska enligt lag ordna de säkerhetsanordningar som behövs för att undvika barnolyckor. Det gäller oavsett om man har egna barn eller inte. Undantag görs endast om vattendjupet är mindre än 20 centimeter. För flyttbara pooler finns inte motsvarande krav, men drunkningsrisken är naturligtvis lika stor. Råd när barnen badar Drunkningar sker snabbt och tyst. Lämna därför aldrig barn ensamma i badet eller om det finns en fylld pool eller damm i närheten. Små barn bör bada på gripavstånd. Sätt heller aldrig ett annat barn att övervaka badningen. Några förslag på hur du kan öka säkerheten: * Staket eller nätstängsel * Täckande överdrag eller nät * Säkrare utformning (flacka stränder, max djup 20 cm) * Låsbart pooltak * Flyttbar pool? Töm poolen eller ta bort ytterstegen efter användning. Ordna gärna med ett skydd (staket/överdrag) Karita Törnros Sommar, sol och solskydd Många av er får, och har säkert redan fått, frågor från föräldrar runt solskydd till små barn. På tema Barn och föräldrar finns bra beskrivet hur man kan skydda sitt barn soliga sommardagar. I BHV-Nytt nr 2, 2011 finns också en artikel om vad man bör tänka på när man vistas ute en solig dag. Eva Söderqvist 11

12 Amning och föräldra - barninteraktion Amningsfrekvensen visar på en fortsatt nedgång för både hel- och delamning i Västmanland liksom i hela Sverige. Enligt forskning uppger vårdpersonal att begränsning av amningskunskaper är det största hindret i amningsrådgivning. Mälardalens högskola har erbjudit en 7,5 poängskurs i Amning och föräldra - barninteraktion på avancerad nivå. Tillsammans med ett antal BVC-sjuksköterskor från vårt län har undertecknad och barnmorskor med tjänst på BB, förlossning samt inom mödrahälsovård gått kursen. Även personal från närliggande landsting (Sörmland, Örebro och Stockholm) fanns med som deltagare vilket gav många intressanta och givande diskussioner med tillfälle att jämföra vårderfarenheter och rutiner. Deltagarnas förväntningar på kursen var stor och varierande. Allt ifrån fördjupade kunskaper i amningens fysiologi, amningen och bröstmjölkens betydelse för barnet, hur man på bästa sätt stödjer amning på förlossningen och genom hela vårdkedjan till hur vi kan använda samtal för att stödja föräldrarna. Deltagarna önskade fördjupad kunskap kring rådgivning vid komplikationer, och kulturella skillnader olika kulturers syn på amning. Kursen gavs i form av självstudier, seminarier och tre muntliga examinationer. Ett flertal föreläsare bidrog med aktuell forskning. Bland annat Sofia Swedberg, barnmorska och fil.dr. berättade om sin avhandling Ville Amma, en studie av mödrar med amningsbesvär och deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten. Hon lyfte fram vikten av amningsobservation, faktorer som påverkar amning, vad vi ska observera och rätt amningsteknik för att förebygga problem. Den viktigaste frågan att ställa till mamman: Hur känns det? samt titta på bröstvårtans form. Kaj Wedenberg, överläkare vid Kvinnokliniken i Västerås, föreläste om amningens fysiologi, bröstmjölkens innehåll och dess skyddseffekter. Han beskrev bröstmjölksproduktionens två olika stadier dag 0-8, endokrin kontroll, då produktionen styrs av olika hormoner, dag 9 till avslutad amning, autokrin kontroll, då produktionen styrs av hur mycket barnet suger. Han talade om olika bröstkomplikationer, symtom och behandlingar. Han nämnde kort om bröstkirurgi - bröstförstoring påverkar som regel inte amningen men nervskador med nedsatt känsel förekommer. Vid bröstförminskning kan ca 70 % av kvinnorna amma enligt Kaj Wedenberg. Kristin Svensson, barnmorska, med.dr. lyfte fram resultat från sin avhandling, 2011, om Vårdrutiner som underlättar eller hindrar amning där hon visar att tidig amning, inom två timmar, efter vaginal förlossning, verkar vara den viktigaste faktorn för att tidigt framkalla oxytocinpulsar i moderns blod. Hon påtalade vikten av att det nyfödda barnet får stanna hos modern hud-mot-hud de första timmarna för att starta upp det biologiska programmet, nio olika faser. Vid stört amningsbeteende är hud-mot-hud kontakten med mamman en positiv faktor för att återskapa ett bra amningsbeteende. Hon tog upp amningens komplexitet och olika faktorers betydelse samt stödjande och hindrande faktorer vid amningsproblem. Viktiga faktorer hos personal är vilka attityder och vilket förhållningssätt vi förmedlar i mötet med mamman och familjen. 12

13 Gunilla Göransson, mödra- och barnhälsovårdspsykolog i Sörmland, föreläste om föräldra-barn interaktion. I graviditetens tre faser tar kvinnan till sig graviditeten, börjar se skillnad och att det sker en förändring i livssituationen. Gunilla talade om första tiden som förälder, god anpassning och vikten av att vara LAT. Hon nämnde om svårigheter i samspelet barn-föräldrar och olika anknytningsmönster. Ytterligare föreläsningar handlade om känguruvård och amning av underburna och sjuka nyfödda samt en föreläsning om kulturkompetens och repetition i samtalsmetodiken MI. Till sist några kommentarer från deltagande BVC-sjuksköterskor och vad de vill dela med sig av från kursen till er kollegor: Det var mycket vi fick till livs under denna utbildning som vi har nytta av i vårt dagliga arbete: Uppmärksamma föräldrar på att det tar tid att komma igång med amning, de flesta måsten kan vänta. De första en till två veckorna upplever ca 80 % att det gör väldigt ont att amma, bröstvårtorna är såriga och kan blöda. Viktigt att vi stöttar föräldrar och främst mamman denna tid så hon inte ger upp. Det finns bra hjälpmedel att erbjuda. Uppmana föräldrar: Ta det lugnt och VAR LAT! Vid amningsstrul Det är aldrig för sent att börja om: Utnyttja hud-mot-hud kontakten mor barn. Som BVC-personal: bli ej stressade om viktökningen tar lite tid (så länge barnet mår bra är det ingen fara). En mycket bra sammanfattning om senaste kunskap kring amning finns att läsa i: Jordemodern nr 3, 2012 en uppmaning till alla BVC-sjuksköterskor! Sök tidskriften på Google. Ett stort Tack till Mälardalens högskola och docent Kerstin Erlandsson för en mycket givande kurs! Eva Söderqvist 13

14 Lästips Föräldrars frågor om barn 0-5 år Mat, sömn, beteende, relationer & utveckling Malin Alfvén, Louise Hallin Malin Alfvén, leg psykolog och Louise Hallin, leg barnmorska och leg. psykoterapeut, svarar på föräldrars små och stora frågor kring mat, sömn, beteende, relationer, utveckling och känsor. Hur gör man när måltiderna blir en maktkamp, när man blir galen av sömnbrist eller när barnet inte vill träffa farmor och farfar? Dessa och 127 andra frågor besvaras på ett respektfullt, klokt och inkännande sätt som stärker såväl föräldrar som barn. Boken vänder sig till alla som inte tycker att föräldraskapet är enkelt och självklart. Även för BVC är boken ett användbart verktyg både som stöd i arbetet och att rekommendera till föräldrar. Här kommer fyra boktips med sammanfattningar från barnbibliotekarier i Västerås Babo pekar, Binta dansar och Lalo trummar Eva Susso Tre lekfulla bilderböcker för de mindre barnen, fulla med ljudhärmande uttryck som leder till lust att utforska sin egen vokala förmåga. I Babo pekar går Babo på barnvagnspromenad med mamma och träffar spännande djur, som älgar, myror och hönor. I Lalo trummar vaknar Lalo tidigare än alla andra och går ut och trummar i trädgården. Alla böcker är stilrent och färgglatt illustrerade av Benjamin Chaud, och ingår serien Smarta små (Rabén och Sjögren). Lisa väntar på bussen Sven Nordqvist Lisa och hennes mamma väntar på bussen. Bussen är sen. Boken handlar om allt som kan hända när man väntar på bussen. Medan vi vuxna generellt tycker att det är tid som går till spillo så kan det i ett barns ögon hända väldigt MYCKET. Det är många roliga karaktärer som också väntar på bussen som vi får träffa. Och det är detaljrika bilder precis som det brukar vara i Nordqvists böcker. Boken slutar med att bussen är så sen att Lisas mamma är rädd att de ska missa teatern som de skulle gå på. Men Lisa tycker inte att det gör något, för hon har haft så mycket roligt under tiden. 14

15 Utbildning hösten september Uppföljning introduktionsutbildning + BHV-datajournal Heldag. Inbjudan kommer. 11 oktober Hörsel- och språkutbildning för nyanställda Inbjudan kommer sept Hur mår våra barn? Ramnäs Hotell & Konferens eller Internatutbildning. 3-4 okt Anmälan via Lärcentrum. 16 okt, 22 nov Att växa som föräldragruppsledare och 5 dec Anmälan via Lärcentrum. 15 nov Synundersökning på BVC e m Samverkan kring högskolestudenter, MDH Inbjudan kommer. Nätverksträffar, Eva-träffar kl. 13:30-16:30 15 och 23 okt, 15 nov Västerås 22 okt KAK 8 nov Fagersta Inbjudan kommer. Semester på BHV-enheten sommaren 2012 Eva Söderqvist vecka (jobbar på BVC vecka 27, nås via mobil: ) Helena Gustafsson vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka (vecka mest på barnklin, nås via e-post eller sökare) 15

16 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 16