BHV-Nytt. Nr 2, juni Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Sommartider sid 2 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt, sid 3-4 Barnkonventionen Att introducera mjölk igen till mjölkallergiska barn, sid 5 Vaccin mot fästingburen encephalit TBE, Vårt språktest för 3-åringar, Protokoll vid språkscreeing BVC- lika för alla? sid 6 Nytt i vår Lokala handbok och Rikshandboken sid 7-8 Magisteruppsats: Ett uppdrag två världar sid 9-10 Barnsäker pool och trädgårdsdamm, Sommar sol och solskydd sid 11 Amning och föräldra - barninteraktion sid Lästips, boktips från barnbibliotekarier i Västerås sid 14 Utbildning hösten 2012, semester på BHV-enheten sid 15

2 Sommartider Nu är årets introduktionsutbildning delvis genomförd och det brukar betyda att vi går mot sommar och så småningom semester. I samband med förberedelser inför introduktionsutbildningen så blev det åter igen en påminnelse om hur mycket som ingår i barnhälsovårdsarbetet och vilka gedigna kunskaper som krävs. Det handlar inte bara om att väga, mäta och vaccinera. Det är så många olika områden som BVC-sjuksköterskan och BVC-läkaren ska vara uppdaterade i. Allt ifrån amning och hälsosam kost till barnsäkerhet, bedriva tobaks- och alkoholprevention, ge stöd vid sömn- och matproblem, följa barns utveckling, uppmärksamma barn som riskerar att fara illa samt erbjuda föräldrastöd i grupp m. m. Allt detta kräver en god samtalsmetodik samt ett förhållningssätt där sjuksköterskan lyssnar och bekräftar föräldrarna. Med största sannolikhet kan deltagarna i introduktionsutbildningen också bekräfta allt detta efter utbildningsdagarna. Samtidigt är det nog få yrkesgrupper förunnat att få möjlighet att påverka och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter som för oss inom barnhälsovården. Med stor respekt och ödmjukhet tänker vi på den betydelse ni har och det arbete som ni utför för barn och familjer i Västmanland. Vi på BHV-enheten har nu avslutat våra rundresor på era mottagningar.varje år är det lika spännande att se om besöksschemat fungerar och givande att få träffa er alla för att diskutera kring er verksamhet från det gångna året. Vår slutsats och kommentarer är även detta år: Vilken fin BVC-verksamhet vi har i Västmanland. Vi önskar alla en glad sommar och trevlig semester! Eva, Kerstin, Karita och Helena 2

3 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt! Under mars månad genomfördes en fortbildningsdag för all personal inom mödraoch barnhälsovården kring regeringens nya Barnrättsstrategi. Den består av nio strategier som utgår ifrån Barnkonventionen, BK, och syftar till att stärka barnets rättigheter i Sverige. Föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. I föräldrars ansvar ingår att ge barnet ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i barnkonventionen. Staten ska enligt konventionen ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artikel 5,18). Mödra- och barnhälsovården har ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Syftet med dagen var att ge information om den nya strategin, förmedla ett informationsmaterial Viktigast av allt! - som Barnombudsmannen, BO, hade fått i uppdrag av regeringen att ta fram, samt ge tid för samtal och reflektioner kring materialet. Materialet är tänkt att förmedlas till blivande och nyblivna föräldrar via mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper. Dagen inleddes med en föreläsning av Kenneth Ljung från BO. Han gav oss information om att BO är både en myndighet med c:a 20 medarbetare, och en person - Fredrik Malmberg som tillika är chef för enheten. Han nämnde att myndigheten arbetar på uppdrag av regeringen men har även mandat att lyfta egna frågor. BO:s ansvar är att bevaka att barnkonventionen efterlevs, lyssna på barn och vara deras företrädare och påverka - barnkonventionen ska synas i barnets vardag! Han lyfte fram barnperspektivet ur flera synvinklar, vuxnas barnperspektiv, samhällets barnperspektiv, barnets perspektiv och rättighetsperspektivet. Han gav en kort introduktion till det nya materialet som består av en DVD-skiva med tre filmer, en broschyr att lämna till föräldrar samt en handledning för personal. Efter genomgång av filmerna ägnades tiden åt gruppdiskussioner med tankar om och hur vi kan använda filmerna? När är det lämpligt att visa dem? Hur fungerar de med vår nya föräldragruppsmanual och hur når vi invandrarfamiljer med informationen? Filmerna får både ris och ros. Några tar upp att det är mycket information på kort tid från det lilla barnet till 5-6 åringen i samma film, vissa menar att filmerna är mer för BHV än MHV medan andra ansåg att man kan börja visa dem på BMM och följa upp på BVC. Flera tycker att 8-månadersträffen och 1-årsträffen på BVC är bra tidpunkter. För att känna sig trygg som gruppledare bör man själv titta på filmerna många gånger innan de visas i en grupp. Många tyckte att filmerna var fina, t.ex. filmen En egen vilja, som visar på värme, gemenskap och respekt. Den är en bra nutidsfilm att samtala kring, med modernt föräldraskap och förebilder på ett positivt föräldraskap. 3

4 Många menar att de filmerna är användbara i gruppverksamheten samt att handledningen innehåller bra diskussionsfrågor, och det är bra att både det normala och onormala lyfts fram. En synpunkt är att stanna filmen vid olika situationer för allmän diskussion i föräldragruppen. Önskvärt för invandrarfamiljer är en röst på andra språk alternativt textad film. Några föreslår samverkan med Öppna förskolan, Familjecentral och Folkhälsobyrån. Från mödra- och barnhälsovårdsenheterna hoppas vi att ni ska få nytta och glädje av materialet och att ni vågar prova er fram för att hitta det sätt som passar för var och en. Eva Söderqvist, vårdutvecklare BHV-enheten Ylva-Li Lindahl, samordnande barnmorska Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 2 Handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. 4

5 Att introducera mjölk igen till mjölkallergiska barn När mjölkallergi sköts på BVC måste vi också bestämma när det är dags att låta barnet prova mjölk och hur man då ska gå till väga. Om det gäller små barn som fortfarande ammas, t ex kolikbarn, kan man efter 2-3 månader låta mamma börja dricka mjölk igen. Ett äldre barn som fått diagnos komjölksallergi provoceras ofta efter ungefär ½ år. Barnläkarföreningens allergisektion har ett schema för hur en mjölkprovokation kan göras. Schemat finns på Vaccin mot fästingburen encephalit TBE TBE-vaccin hör inte till BVC-åtagandet, om vi får frågor kan vi hänvisa till Smittskyddets information på landstingets hemsida. Där finns information både till sjukvårdspersonal och för allmänheten ars-rekommendationer/ Under förra året anmäldes 284 fall av TBE i Sverige, vilket är den högsta siffran sedan TBE blev känd. Tidigare har västmanlänningar som insjuknat smittats utanför länet, men de senaste tre åren har några fall årligen smittats i Västmanland, oftast nära Mälaren. Fortfarande är ändå smittrisken liten. Störst är risken att smittas i centrala Mälaren och hela Stockholms skärgård, från Öregrund till Nyköping. Sjukdomen finns även längs övriga ostkusten, kring Vänern och Vättern, i Bohuslän och på Åland. TBE-vaccin rekommenderas till fast- eller sommarboende som vistas i skog och mark i riskområde och till resenärer som vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller riskområden i Central- eller Östeuropa. TBE-vaccin kan ges till barn från 1 års ålder. Små barn, speciellt barn under 3 år, får i regel lindrigare syntom än vuxna. Därför är vaccinering mindre angelägen för dessa åldersgrupper. Vårt språktest för 3-åringar Som många av er vet arbetade vi om instruktionerna för språktestet för 3-åringar för ett par år sedan. Tidigare hände det att logopederna undrade varför vi inte redan kopplat in BHV-psykolog på de barn som inte bara hade uttalsbrister. Vid omarbetningen infördes ett frågeformulär till föräldrarna och formulerades också tydligare remisskriterier för vilka barn som förutom remiss till hörcentralen och logoped ska remitteras till psykolog. Andelen barn som remitteras till logoped är ganska oförändrat, %, men av dessa var det tidigare bara 10 % som även remitterades till BHV-psykolog. När ni nu rapporterat in siffrorna för barn födda 2007 är det nästan en fjärdedel (23,4 %) av de barn som remitterats till logoped/hörcentral som också fått psykologkontakt. Psykologerna har inte signalerat att de får barn i onödan, och det är bra att barn med svårigheter får psykologbedömning och eventuell utredning i god tid före skolstarten. Protokoll vid Språkscreening På förekommen anledning vill vi påminna er om att när ni skickar remiss till logoped från 3-årsbesök ska alltid en kopia på screeningprotokollet bifogas. Remiss för hörseltest sänds samtidigt och resultatet meddelas logopedmottagningen. Kerstin Werner 5

6 BVC lika för alla? Thomas Wallby, BHV-samordnare i Uppsala, lade den 4 maj 2012 fram sin doktorsavhandling Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. I sin forskning fann Thomas att BVC nådde i stort sett alla småbarnsfamiljer med hälsoövervakning, läkarbesök och vaccinationer i basprogrammet. Däremot såg han inte att svaga grupper som invandrarfamiljer, familjer med låg inkomst, unga eller ensamstående mödrar hade speciellt mycket mer BVC-kontakt och dessa grupper deltog betydligt mindre i föräldragrupper på BVC. När det gäller amningen hade varken ursprung eller inkomst betydelse för hur många som började amma, men mammor som var ensamstående eller unga slutade oftare amma innan barnet var ett halvår. Barn till utlandsfödda mammor ammades i högre utsträckning vid 12 månaders ålder. Tobaksrökning var vanligare bland fäder med utländsk bakgrund men också i familjer med låga inkomster, hos unga mödrar och bland ensamstående föräldrar. Uppsala har ett helt annat system (Basta) än de flesta andra landsting för att ta fram statistik från BVC. Det innebär att de rapporterar in individbaserade uppgifter medan vi tar in statistik på gruppnivå, alltså från varje BVC. Även om denna avhandling avser barn enbart i Uppsala län tror jag att resultatet kan gälla även i Västmanland. Vi kan vara stolta över att vi når alla barn med basprogrammet men behöver jobba vidare på hur vi kan ge extra stöd till familjer som behöver det. Avhandlingen är intressant, lättläst och skriven på svenska, och det finns två exemplar på BHV- enheten om någon vill låna. Kerstin Werner 6

7 Nytt i vår Lokala Handbok och Rikshandboken Lokala handboken Kap 14 Tandvård I vår lokala handbok är kapitel 14 om tandvård ändrat lite i början, vi hade uttryckt oss oklart om åtagandet att bjuda in folktandvårdens personal till BVC. Inom ramen för våra vanliga föräldragrupper kan vi bjuda in folktandvården för information om små barns tänder, lämplig ålder 6-8 månader. Om någon BVC vill bjuda in till större föräldragrupper just för tandvård kan ni förstås göra det, men det är inget ni måste. För de barn som inte kommer till gruppinformation ger BVC-sjuksköterskan informationen enskilt och lämnar ut den broschyr som folktandvården har. Kap 12 Broschyrer Broschyren om tandvård är utbytt till Folktandvårdens Så snart tänderna tittar fram Även broschyrerna från Livsmedelsverket är ändrade till de nya Bra mat för spädbarn och Bra mat för barn mellan ett och två år. Kap 9 D Föräldrastöd i grupp Manualen för föräldrastöd i grupp, som alla BVC fått som pärmar, finns nu som kapitel 9 D. Om det blir ändringar kommer vi att meddela er, men ni får själva skriva ut de nya sidorna och byta ut i pärmarna. Kap 11 I Tuberkulos Socialstyrelsen kom i mars 2012 med nya rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. De finns i sin helhet på hemsidan: Framförallt sid är av intresse för oss på BVC och på sid står om PPD. Reglerna för att identifiera de barn som löper extra stor risk att smittas tidigt redan på BB och vaccinera dem där stämmer bra med de rutiner vi redan har i Västmanland. Övriga riskbarn vaccineras på BVC vid 6 månaders ålder. Om familjen först efter BB-tiden bestämmer sig för att åka utomlands vaccineras barnet tidigare än 6 månader på BVC, om möjligt ett par månader innan resan. Tyvärr skriver Socialstyrelsen att tuberkulintest (PPD) ska sättas om barnet är över 6 månader. Som ni vet är det svårt att vaccinera alla riskbarn just vid 6 månaders ålder. I Rikshandboken står därför att PPD inte rutinmässigt behöver utföras på barn 6-12 månader gamla, men ska alltid utföras oavsett ålder om misstanke finns att barnet kan ha utsatts för smitta i familjen, hushållet eller i samband med utlandsvistelse. Detta innebär att vi verkligen inte ska skjuta upp BCG-vaccineringen i onödan, försök vaccinera så nära 6 månader som möjligt och absolut före 1-årsdagen. Spädbarn kan vaccineras även sommartid, de ska ändå inte ut och simma! BCG-kapitlet i vår egen lokala handbok kommer också att skrivas om i sommar. 7

8 Rikshandboken Akuta barn I Rikshandboken finns nu en pdf-fil om akutbehandling på BVC längst ner på sidan Den kan skrivas ut och sättas t ex på kylskåpsdörren på BVC. Där finns också en rad för medicinskt ansvarig läkare att skriva på som delegering. Om ni använder denna skrivning eller vår lokala har ingen betydelse, det viktiga är att ni vet hur ni ska agera i de sällsynta fall ett barn behöver akut hjälp. Om ni använder autoinjektor är det också viktigt att alla på BVC vet hur den används! Uteblivna barn I Rikshandboken finns nu en artikel om Uteblivna besök på BVC, hittas under Metoder på BVC: Om man inte får kontakt med föräldrarna per telefon kan man skicka brev. Mallar för sådana brev kommer snart att kunna läggas in i våra datajournaler, alla BVC får besked från BHV-enheten när det arbetet är klart. Kerstin Werner 8

9 Magisteruppsats Vi har åter glädjen att presentera en magisteruppsats av distriktssköterskestudenter från Mälardalens högskola. Här nedan ger Cecilia Ingvarsson och Helena Trygg en sammanfattning av sin studie Ett uppdrag två världar distriktssköterskors uppfattningar om delad tjänst mellan barnavårdscentral och distriktssköterskemottagning. Uppsatsen finns att låna från BHV-enheten. Eva Söderqvist Distriktssköterskan på distriktssköterskemottagningen möter ett brett spektra av patienter, med allt ifrån lättare besvär till svårt sjuka patienter med stort omvårdnadsbehov. Hon arbetar med folkhälsa genom att ta tillvara det friska och stödja individens egna resurser och möjligheter. Det innebär att ha fördjupade kunskaper och kunna bedriva hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det saknas en tydlig arbetsbeskrivning för distriktssköterskans arbete på vårdcentral, och gränsen mellan arbetsuppgifterna på läkarmottagningen och distriktssköterskemottagningen är oklar. Detta medför att det är svårt för distriktssköterskor att upprätthålla sin yrkesprofession och försvara sin kompetens. Barnhälsovården, BHV, å sin sida bedriver sin verksamhet utifrån hälsoarbete inriktat dels på barn och familjer som befolkning, dels på individer och familjer som enhet. Distriktssköterskan på BVC har på så sätt två uppdrag i ett; dels ett folkhälsouppdrag och dels ett familjehälsouppdrag. Arbetet med att verka för dessa två uppdrag som helhet utmynnar i ett befolkningsindividualiserat arbete i verksamheten. Detta innebär konkret att distriktssköterskan arbetar med hälsoövervakning och rådgivning, vilket sker utifrån riktlinjer och basprogrammet inom BHV. Utifrån ovanstående var syftet med examensarbetet att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om hur deras uppdrag påverkas av delad tjänst mellan barnavårdscentral och distriktssköterskemottagning. Distriktssköterskan är med sin specialistkompetens en nyckelperson i primärvården och hennes breda kompetens gör det möjligt att se patienters behov i ett helhetsperspektiv. Detta ställer stora krav på kompetens och en organisatorisk förutsättning att bedriva både hälso- och sjukvård. Nio intervjuer genomfördes och informanterna var distriktssköterskor med rotationstjänst mellan BVC och distriktssköterskemottagning på olika vårdcentraler i Västmanland. Informanterna hade arbetat mellan 4 och 20 år som distriktssköterska och tjänstgöringsgraden varierade mellan % på distriktssköterskemottagning och mellan % på BVC. I studiens resultat framkom att delad tjänst innebär att distriktssköterskan kan uppfylla sitt uppdrag genom ökad kompetens, helhetssyn och kontinuitet. Hon får genom delad tjänst även ett ökat utrymme för sitt hälsofrämjande uppdrag. Utifrån distriktssköterskans uppdrag uppfattas verksamheten på BVC vara behovsanpassad i kontrast till distriktssköterskemottagningen som uppfattas vara mer verksamhetsanpassad. Arbetet på BVC sker utifrån tydliga riktlinjer och ramar samt att det finns stöd att luta sig mot, vilket möjliggör för distrikts- 9

10 sköterskan på BVC att kunna arbeta självständigt. I motsats är arbetet på distriktssköterskemottagningen styrt tidsmässigt och saknar tydliga riktlinjer för hennes uppdrag inom verksamheten där, vilket medför mindre självständighet i arbetet. För att kunna uppfylla sitt uppdrag krävs god yrkesvägledning. Den kompetensbeskrivning som finns för distriktssköterskan är tydlig och anger vad en distriktssköterska ska göra, men det saknas riktlinjer för hur det ska genomföras. Studien synliggör att det saknas en samordnande och verksamhetsutvecklande distriktssköterska inom distriktssjukvården motsvarande den med samma funktion inom BHV. Den delade tjänsten synliggör kontrasterna och förutsättningarna för hennes arbete inom verksamheterna. Distriktssköterskor kan genom denna studie erhålla en ökad förståelse för sin egen yrkesutövning. För framtida forskning kan det vara av intresse att studera vad delad tjänst innebär ur ett patientperspektiv. Cecilia Ingvarsson Helena Trygg 10

11 Barnsäker pool och trädgårdsdamm Utdrag ur Information från MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Drunkning är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 6 år. De flesta olyckor sker på badplatsen eller i en pool eller damm nära hemmet. Den som äger en fast pool eller damm ska enligt lag ordna de säkerhetsanordningar som behövs för att undvika barnolyckor. Det gäller oavsett om man har egna barn eller inte. Undantag görs endast om vattendjupet är mindre än 20 centimeter. För flyttbara pooler finns inte motsvarande krav, men drunkningsrisken är naturligtvis lika stor. Råd när barnen badar Drunkningar sker snabbt och tyst. Lämna därför aldrig barn ensamma i badet eller om det finns en fylld pool eller damm i närheten. Små barn bör bada på gripavstånd. Sätt heller aldrig ett annat barn att övervaka badningen. Några förslag på hur du kan öka säkerheten: * Staket eller nätstängsel * Täckande överdrag eller nät * Säkrare utformning (flacka stränder, max djup 20 cm) * Låsbart pooltak * Flyttbar pool? Töm poolen eller ta bort ytterstegen efter användning. Ordna gärna med ett skydd (staket/överdrag) Karita Törnros Sommar, sol och solskydd Många av er får, och har säkert redan fått, frågor från föräldrar runt solskydd till små barn. På tema Barn och föräldrar finns bra beskrivet hur man kan skydda sitt barn soliga sommardagar. I BHV-Nytt nr 2, 2011 finns också en artikel om vad man bör tänka på när man vistas ute en solig dag. Eva Söderqvist 11

12 Amning och föräldra - barninteraktion Amningsfrekvensen visar på en fortsatt nedgång för både hel- och delamning i Västmanland liksom i hela Sverige. Enligt forskning uppger vårdpersonal att begränsning av amningskunskaper är det största hindret i amningsrådgivning. Mälardalens högskola har erbjudit en 7,5 poängskurs i Amning och föräldra - barninteraktion på avancerad nivå. Tillsammans med ett antal BVC-sjuksköterskor från vårt län har undertecknad och barnmorskor med tjänst på BB, förlossning samt inom mödrahälsovård gått kursen. Även personal från närliggande landsting (Sörmland, Örebro och Stockholm) fanns med som deltagare vilket gav många intressanta och givande diskussioner med tillfälle att jämföra vårderfarenheter och rutiner. Deltagarnas förväntningar på kursen var stor och varierande. Allt ifrån fördjupade kunskaper i amningens fysiologi, amningen och bröstmjölkens betydelse för barnet, hur man på bästa sätt stödjer amning på förlossningen och genom hela vårdkedjan till hur vi kan använda samtal för att stödja föräldrarna. Deltagarna önskade fördjupad kunskap kring rådgivning vid komplikationer, och kulturella skillnader olika kulturers syn på amning. Kursen gavs i form av självstudier, seminarier och tre muntliga examinationer. Ett flertal föreläsare bidrog med aktuell forskning. Bland annat Sofia Swedberg, barnmorska och fil.dr. berättade om sin avhandling Ville Amma, en studie av mödrar med amningsbesvär och deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten. Hon lyfte fram vikten av amningsobservation, faktorer som påverkar amning, vad vi ska observera och rätt amningsteknik för att förebygga problem. Den viktigaste frågan att ställa till mamman: Hur känns det? samt titta på bröstvårtans form. Kaj Wedenberg, överläkare vid Kvinnokliniken i Västerås, föreläste om amningens fysiologi, bröstmjölkens innehåll och dess skyddseffekter. Han beskrev bröstmjölksproduktionens två olika stadier dag 0-8, endokrin kontroll, då produktionen styrs av olika hormoner, dag 9 till avslutad amning, autokrin kontroll, då produktionen styrs av hur mycket barnet suger. Han talade om olika bröstkomplikationer, symtom och behandlingar. Han nämnde kort om bröstkirurgi - bröstförstoring påverkar som regel inte amningen men nervskador med nedsatt känsel förekommer. Vid bröstförminskning kan ca 70 % av kvinnorna amma enligt Kaj Wedenberg. Kristin Svensson, barnmorska, med.dr. lyfte fram resultat från sin avhandling, 2011, om Vårdrutiner som underlättar eller hindrar amning där hon visar att tidig amning, inom två timmar, efter vaginal förlossning, verkar vara den viktigaste faktorn för att tidigt framkalla oxytocinpulsar i moderns blod. Hon påtalade vikten av att det nyfödda barnet får stanna hos modern hud-mot-hud de första timmarna för att starta upp det biologiska programmet, nio olika faser. Vid stört amningsbeteende är hud-mot-hud kontakten med mamman en positiv faktor för att återskapa ett bra amningsbeteende. Hon tog upp amningens komplexitet och olika faktorers betydelse samt stödjande och hindrande faktorer vid amningsproblem. Viktiga faktorer hos personal är vilka attityder och vilket förhållningssätt vi förmedlar i mötet med mamman och familjen. 12

13 Gunilla Göransson, mödra- och barnhälsovårdspsykolog i Sörmland, föreläste om föräldra-barn interaktion. I graviditetens tre faser tar kvinnan till sig graviditeten, börjar se skillnad och att det sker en förändring i livssituationen. Gunilla talade om första tiden som förälder, god anpassning och vikten av att vara LAT. Hon nämnde om svårigheter i samspelet barn-föräldrar och olika anknytningsmönster. Ytterligare föreläsningar handlade om känguruvård och amning av underburna och sjuka nyfödda samt en föreläsning om kulturkompetens och repetition i samtalsmetodiken MI. Till sist några kommentarer från deltagande BVC-sjuksköterskor och vad de vill dela med sig av från kursen till er kollegor: Det var mycket vi fick till livs under denna utbildning som vi har nytta av i vårt dagliga arbete: Uppmärksamma föräldrar på att det tar tid att komma igång med amning, de flesta måsten kan vänta. De första en till två veckorna upplever ca 80 % att det gör väldigt ont att amma, bröstvårtorna är såriga och kan blöda. Viktigt att vi stöttar föräldrar och främst mamman denna tid så hon inte ger upp. Det finns bra hjälpmedel att erbjuda. Uppmana föräldrar: Ta det lugnt och VAR LAT! Vid amningsstrul Det är aldrig för sent att börja om: Utnyttja hud-mot-hud kontakten mor barn. Som BVC-personal: bli ej stressade om viktökningen tar lite tid (så länge barnet mår bra är det ingen fara). En mycket bra sammanfattning om senaste kunskap kring amning finns att läsa i: Jordemodern nr 3, 2012 en uppmaning till alla BVC-sjuksköterskor! Sök tidskriften på Google. Ett stort Tack till Mälardalens högskola och docent Kerstin Erlandsson för en mycket givande kurs! Eva Söderqvist 13

14 Lästips Föräldrars frågor om barn 0-5 år Mat, sömn, beteende, relationer & utveckling Malin Alfvén, Louise Hallin Malin Alfvén, leg psykolog och Louise Hallin, leg barnmorska och leg. psykoterapeut, svarar på föräldrars små och stora frågor kring mat, sömn, beteende, relationer, utveckling och känsor. Hur gör man när måltiderna blir en maktkamp, när man blir galen av sömnbrist eller när barnet inte vill träffa farmor och farfar? Dessa och 127 andra frågor besvaras på ett respektfullt, klokt och inkännande sätt som stärker såväl föräldrar som barn. Boken vänder sig till alla som inte tycker att föräldraskapet är enkelt och självklart. Även för BVC är boken ett användbart verktyg både som stöd i arbetet och att rekommendera till föräldrar. Här kommer fyra boktips med sammanfattningar från barnbibliotekarier i Västerås Babo pekar, Binta dansar och Lalo trummar Eva Susso Tre lekfulla bilderböcker för de mindre barnen, fulla med ljudhärmande uttryck som leder till lust att utforska sin egen vokala förmåga. I Babo pekar går Babo på barnvagnspromenad med mamma och träffar spännande djur, som älgar, myror och hönor. I Lalo trummar vaknar Lalo tidigare än alla andra och går ut och trummar i trädgården. Alla böcker är stilrent och färgglatt illustrerade av Benjamin Chaud, och ingår serien Smarta små (Rabén och Sjögren). Lisa väntar på bussen Sven Nordqvist Lisa och hennes mamma väntar på bussen. Bussen är sen. Boken handlar om allt som kan hända när man väntar på bussen. Medan vi vuxna generellt tycker att det är tid som går till spillo så kan det i ett barns ögon hända väldigt MYCKET. Det är många roliga karaktärer som också väntar på bussen som vi får träffa. Och det är detaljrika bilder precis som det brukar vara i Nordqvists böcker. Boken slutar med att bussen är så sen att Lisas mamma är rädd att de ska missa teatern som de skulle gå på. Men Lisa tycker inte att det gör något, för hon har haft så mycket roligt under tiden. 14

15 Utbildning hösten september Uppföljning introduktionsutbildning + BHV-datajournal Heldag. Inbjudan kommer. 11 oktober Hörsel- och språkutbildning för nyanställda Inbjudan kommer sept Hur mår våra barn? Ramnäs Hotell & Konferens eller Internatutbildning. 3-4 okt Anmälan via Lärcentrum. 16 okt, 22 nov Att växa som föräldragruppsledare och 5 dec Anmälan via Lärcentrum. 15 nov Synundersökning på BVC e m Samverkan kring högskolestudenter, MDH Inbjudan kommer. Nätverksträffar, Eva-träffar kl. 13:30-16:30 15 och 23 okt, 15 nov Västerås 22 okt KAK 8 nov Fagersta Inbjudan kommer. Semester på BHV-enheten sommaren 2012 Eva Söderqvist vecka (jobbar på BVC vecka 27, nås via mobil: ) Helena Gustafsson vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka (vecka mest på barnklin, nås via e-post eller sökare) 15

16 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 16

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2013

BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Barnhälsovårdsarbete. 3 Barnhälsovården i Västmanland 2013 3 Statistik... 4 Inskrivna barn 4 Hembesök.. 4 EPDS. 5 Amning. 5 Rökning. 6 Vaccinationer...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet Månadsbladet nr 8, augusti 2015 ANGÅENDE TILLGÅNG TILL VACCIN I DET ALLMÄNNA VACCINATIONSPROGRAMMET Under sommaren har det varit fortsatta problem med vaccinleveranser. Det fyrvalenta vaccinet (Tetravac

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014 Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med

Läs mer

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person. Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Bakgrund till föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården 1979 tog Riksdagen ett beslut om allmän föräldrautbildning

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16 BHV-Nytt Nr 3, oktober 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Samarbetet med sociala myndigheter sid 2 Vaccinering mot pneumokocker sid 3 Nationellt

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Föreläsning Elisabeth Cleve sid 2 Amningsstrategi för Västmanland, sid 3 Röda hund

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2016. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 25. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2016. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 25. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2016 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 25 Innehåll Presentation Karin Almén Åberg sid 2 Barnkonventionsdagen, sid 3 Alla barns rätt,

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Sommarhälsning sid 2 Barn som uteblir från besök på logopedmottagningen sid 3 Vaccin

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Vaccinupphandling, sid 2 Ändrade behandlingsråd vid krupp Barn idag - från SCB,

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011.

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Närvarande: Ingela Helling, Aino Holmgren, Helena Ljung, Ann Nilsson. Lennart Hillberg samt u.t. Ann berättade om hur hennes arbete i hemmet hos föräldrar

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa

Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa Anmäl flera från samma klinik och få grupprabatt! Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa Blödningar och smärta vilka råd om egenvård kan du ge och när bör kvinnan komma till sjukhus? Komplikationer

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Barnkonventionen i föräldrastöd Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Lägesrapport Tidskriften Barn Specialnummer: Föräldrastöd i Norden Påbörjat analys av föräldrastödsmaterial Hur beskrivs barnet

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se

Läs mer