Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg

Transkript

1 Föräldrastöd i grupp Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg

2 Föräldrastöd i grupp Bakgrund till föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården 1979 tog Riksdagen ett beslut om allmän föräldrautbildning kring barnets födelse baserat på ett betänkande från Barnomsorgsgruppen med titeln Föräldrautbildning 1, Kring barnets födelse (SOU 1978:5). Utformningen av föräldrastödet har sin bakgrund i 1984 års föräldrastödsutredning Socialstyrelsen redovisar 1984:12. Här anges som målsättning för föräldragrupperna att de ska öka kunskaper, skapa kontakt och gemenskap, skapa medvetenhet om samhällsförhållanden ur ett barn- och föräldraperspektiv. En fördjupande utredning 2007 Tidigt föräldrastöd - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården, sammanställd av yrkesorganisationerna som arbetar inom mödra- och barnhälsovård lyfter fram att barnhälsovårdens föräldragrupper är hälsofrämjande och fyller en viktig funktion för att praktiskt föra ut de 11 folkhälsomålen till samtliga småbarnsfamiljer, att innehåll och förhållningssätt i barnhälsovårdens föräldrastöd ska vara utformat i enlighet med barnkonventionen. Utredningen Föräldrastöd en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, SOU 2008:131, lades fram i januari Barnhälsovården i Uppsala lämnade underlag i rapporten Föräldrastöd i Sverige idag Vad när och hur? Detta resulterade i en Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla som presenterades i mars Några nya eller förändrade riktlinjer för barnhälsovårdens föräldragruppsverksamhet med utgångspunkt från de senare har inte varit aktuella. Mål med föräldrastöd på BVC Föräldrastöd är en av hörnpelarna i Barnhälsovårdens verksamhet. Huvudsyftet med föräldrastöd är att stärka och stödja föräldrarna i deras föräldraskap och härigenom bidra till att ge barnen en god start i livet. Föräldrastöd erbjuds både enskilt vid individuella besök och i grupp. Denna manual ger en ram för hur gruppföräldrastödet bör läggas upp på BVC. Gruppföräldrastöd syftar till att ge 1. Ökad kunskap kring föräldraskap, familjerelationer, späda barns behov och utveckling, praktisk barnkunskap med mera 2. Ökad kontakt och gemenskap med andra föräldrar med möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser 3. Ökad medvetenhet om och möjlighet till påverkan av samhälleliga förhållanden Manualen Manualens innehåll bygger dels på klinisk erfarenhet av vad nyblivna föräldrar brukar fråga om och behöva stöd i, samt en inventering av föräldragruppsverksamhet inom barnhälsovården som gjordes i Landstinget Gävleborg hösten Materialet grundar sig även på barnkonventionen, material från Barnombudsmannen och på det folkhälsouppdrag som barnhälsovården har, som formuleras i de 11 folkhälsomålen. Denna manual är tänkt att användas som ett stöd till sjuksköterskan på BVC i arbetet med föräldragrupper. Manualen ger information om vilket innehåll gruppträffarna bör ha och vilka kunskaper/erfarenheter som barnhälsovården vill förmedla. Den ger också förslag på frågor som kan användas för att få igång samtalet i grupperna. Se manualen som en idébank att välja ur, allt ifrån gruppens behov och de lokala förutsättningar som råder. Vissa jobbar mer tvärprofessionellt i familjecentraler, andra mer enskilt.

3 Genomförande Alla föräldrar skall erbjudas möjlighet att delta i föräldragrupp. Föräldragrupperna bör träffas så många gånger att föräldrarna kan lära känna varandra så att de kontakter som skapas föräldrar emellan kan fungera utanför träffarna på BVC. Det är viktigt att uppmuntra pappan att delta i föräldragruppen. Vi kan vara tydliga i inbjudan och även påminna om att pappan har lagstadgad rättighet till föräldraledighet om han måste ta ledigt från arbetet. Optimalt är 5-6 föräldrapar/grupp, med minimum 3 föräldrar vid en enskild träff, för att få en välfungerande grupp. Manualen är tänkt för 8 träffar, kan minskas till minimum 6 träffar. BVC-sköterskan ska själv delta i alla träffar. Beräknad tid är 1½-2 timmar + förberedelsetid för sköterskan. Vid rapporteringen till BHV-enheten för resultatuppföljning ska ett barns förälder ha deltagit minst 3 ggr för att kunna redovisas som genomfört Föräldrastöd i grupp. Den ekonomiska ersättningen från HVK beräknas på annat sätt, se HVK:s anvisningar. Gruppledaren Träffarna bör läggas upp som samtalsgrupp. Gruppledarens roll är att inleda och avsluta samtalet, att introducera teman och frågeställningar som gruppen skall diskutera. Du bör se till att samtalsklimatet är tillåtande, att alla i gruppen blir lyssnade till och förmedla att alla föräldrars erfarenheter och åsikter är värdefulla. Som gruppledare kan du anslå en ton, en stämning i gruppen, genom att lyssna, förmedla empati, visa intresse för föräldrarnas tankar och bekräfta att det finns olika sätt att se på föräldraskap. När ett ämne diskuterats, bör du försöka sammanfatta, bekräfta och eventuellt förmedla ytterligare aspekter, erfarenheter och kunskaper. Det är lätt att hamna i situationer när vi vill rätta andras tankar och berätta vad som är rätt. Det här kallas för rättningsreflexen inom motiverande samtal. Rättningsreflexen leder ofta till argumentation, vilket i sin tur stärker argumenten för den felaktiga synpunkten. Försök i stället lyssna på gruppen och locka fram olika tankar om det sagda och erbjud information som är neutral och saklig. Tänk på att ställa öppna frågor som det inte går att svara ja eller nej på. Så som: På vilket sätt? Hur tänker ni om det här? Vad tycker du är viktigt? Vilka fördelar finns det? Vilka nackdelar? Mer finns att läsa om föräldragruppsverksamhet och gruppledarens roll i: Att växa som föräldragruppsledare ett handledningsmaterial (Statens folkhälsoinstitut) Föräldrar frågar Vi vågar - att leda föräldragrupp (Kajsa Nyström, Katarina Roth, Lasse Svensson) Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Januari 2012

4 Träff 1. Den första tiden och det nyfödda barnet Syftet med föräldragruppen. Presentation. Upplägg och innehåll. Namn-, telefonlista, mejl. Hur meddelas förhinder? för få deltagare gruppen ställs in? Föräldrars möjlighet att påverka innehållet i träffarna. Första tiden tillsammans, kan även ingå diskussion om förlossning/bb-tiden, men fokus på första tiden tillsammans. Att bli en familj och att bli förälder kan vara omvälvande, allt från oro, glädje, lycka, rädsla och känslan av att inte räcka till. Känslor för barnet. Glädjeämnen oro. Ambivalenta känslor. Baby blues. Trötthet. Barnets temperament/föräldrars temperament. Stor skillnad i olika familjer. Diskussion. Tänk tillbaka på den första tiden sedan barnet föddes. Hur har den varit? Vad är det första du tänker på, vad skulle du vilja förmedla till oss? Hur var de första dagarna hemma? Hur hade du tänkt dig hemkomsten? Vykort. Bilder. Broschyr: Sugen på livet. Mitt barn skriker, broschyr från Gothia som underlag. Filmen: Den första tiden./ Skandia. Docka kan vara till hjälp om man vill visa samspel, samt när man visar att inte skaka sitt barn. Skrik är en signal från barnet till föräldern, gråt, skrik och gnäll. Hur tröstar jag? (shaken baby). Känslor för närhet/hud mot hud. Amma/flaskmata. Sova på rygg och inte för varmt. Kan ni dela känslorna med varandra? Finns någon att be om hjälp? Hur känner du när barnet skriker? Vad är det som barnet uttrycker när det skriker? Socialstyrelsens information: Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

5 Träff 2 Samspel Tidig kommunikation, samspel mellan föräldrar och barn. Lyssna på barnets signaler. Syskon. Sömn/vakenhet. Barnets och de vuxnas sömnbehov. Stöd från andra. Vaknar ofta/sover hela natten. Nattrutiner. Natt är natt, dag är dag, nattlampa, inte kliva upp. Föräldraledighet. En ledighet? Föräldraarbete. Introduktion av filmen En egen vilja, Barnombudsmannen. Hur vi kommunicerar med det lilla barnet som liten påverkar språkutveckling och självkänslan. Att bli sedd och hörd är av stor betydelse för barnets utveckling. Diskussion efter filmen. Ställa frågan fritt. Diskutera med stöd av handledningen i BO material. Hur tar barnet kontakt med dig? När är barnet mest intresserad av kontakt? Hur svarar du på barnets signaler? Lugna barnet/aktiva barnet, stimulans. När är det som mysigast? På vilket sätt kommunicerar barnet med dig/er nu? Är det någon scen i filmen som du lade speciellt märke till? Ge en stund att fundera. Diskuterar två och två om gruppen är lite större. Film: En egen vilja. Barnombudsmannens (BO). Handledning: Viktigast av allt. Barnombudsmannen. Bok: Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Kay Karlsson Gothia förlag, Nu är jag nöjd, glad, hungrig, trött, blöt. Bekräfta barnets känslor genom att benämna exempelvis glädje, nöjdhet, trötthet, ledsenhet etc. Nu blev du nöjd. Telefon, sms, den nya tekniken. Stjäl den tid från barnet? Vända barn ifrån sig i exempelvis bärsele och vagn. Vilken betydelse har det? Hur vet du att ditt barn är nöjd, glad, hungrig? På vilket sätt märker du att ditt barn fått för mycket stimulans/intryck? 2

6 Tema Träff 3, 4. Barns hälsa och familjens livsstil. Mat för små barn. Uppmuntra fortsatt amning till 6 månader. Smakprover/smakportioner. Införande av gluten. Införande av mat i skydd av amning/ersättning. Utevistelse, frisk luft, lekvanor att vara ute. TV-tittande, framför TV:n i babysitter/på filt. Aktiviteter, babysim, babysång, baby... Annan mat än bröstmjölk/ersättning? Är barnet intresserad av annan mat? Aktiviteter: Tänk efter vad som kan passa i er familj? Livsmedelsverket rekommendationer. Broschyr och handledning. Filmen: Smakglädje. Barnhälsovården Örebro. Matfilm: Statens Livsmedelsverk (kommer 2012). För mycket/för lite aktiviteter? Rikshandboken. Alkohol och föräldraskap. Rökning/tobak. Alkohol, tobak. Handledning/material. Statens Folkhälsoinstitut (FHI): Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Tobaksfria barn. Bilder: Barns tankar om alkohol. Landstinget Västernorrland. Filmer: Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. FHI. Vad ska du dricka när du blir stor? 2008 FHI. 3

7 Träff 5. Barns utveckling. Mycket händer vad det gäller barnens utveckling under första året både när det gäller motorisk, språklig och känslomässig utveckling. Vad hittar barnet på nu? Film: Utforska världen. BO. Handledning: Viktigast av allt. BO. Normala variationer i motoriken har ingen betydelse för den fortsatta utvecklingen. Diskussion att inte jämföra barn. Olikheter. Hur är barnet just nu? Bok: De små barnens bok, Siv Widerberg. Viktigt med balans mellan aktiviteter och vila/paus för barnet. Lek och samspel. Vad gör ni tillsammans? Det finns stor variation mellan olika barn beroende på barnets temperament. Hur ser dagen ut? Visa, prata, se, bekräfta, peka, sjunga, gömma saker, leka tittut mm. Vila kan även vara att sitta lugnt i förälderns knä och tillsammans titta i en pekbok eller sjunga en sång/ramsa. Introduktion av filmen Utforska världen, BO. Handlar om barnens utveckling, om barnens strävan att ständigt förstå mer. Lek och stimulans i samspel med närvarande vuxen. Som förälder har man ansvar att hjälpa till. Diskussion efter filmen. Är det någon scen i filmen som du lade speciellt märke till? Ställa frågan fritt. Diskutera med stöd av handledningen i BO material. 4

8 Träff 6. Relationer. Parrelation. Föräldraskapet kan vara en påfrestning på parrelationen, relationen sätts på prov. Det är viktigt att se och bekräfta varandra som föräldrar och även att prata med varandra om känslor och behov. Arbetsfördelning/roller förändras och det kan behövas att man hittar nya lösningar. Hormonella och känslomässiga förändringar, trötthet mm påverkar lust, sex och samlevnad. Att hitta tillbaka till varandra är inte helt lätt och tar sin tid. Relationen till mor-, farföräldrar. Tillgång eller belastning? Hur vill vi ha det i familjen? Hur vill vi ha det i familjen? Hur har livet tillsammans förändrats sedan ni fick barn? Hinner ni prata med varandra? Kan din partner läsa dina tankar? Vad orsakar konflikt i vardagen? Vad bråkar ni om? Vad kan man göra för kärleken? Föräldrar frågar, vi vågar, bilder. Diskutera två och två. Sedan i gruppen. 5

9 Träff 7, 8 Barnsäkerhet, infektioner och egenvård Strama material. Barnsäkerhetsarbetet syftar till att hindra barnen att skadas allvarligt. Omvärlden är inrättad och anpassad efter vuxna och inte efter barns utveckling och motoriska förmåga, som dessutom förändrar sig under barnets uppväxt. Barnet undersöker omgivningen med hela kroppen, smakar på det mesta stoppar i munnen. Informera om vilka olyckor som är vanligast förekommande i hemmet. Hur har ni förbättrat barnsäkerheten hemma hos er nu och vad behöver ni tänka på när barnet blir äldre? Inomhus? Utomhus? Årstiden? När barnet är sjukt. Barnhälsovårdsenheten Gävleborg. Rikshandboken. Barn och föräldrar, Bok: Leva med barn, avsnitt om barnsäkerhet. Fallskador från skötbort/barnstol och liknande. Förgiftningar, klämskador. Brännskador, eluttag. 0 1 år, kvävning vanligaste dödsolyckan. Barns och ungas säkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap år drunkning vanlig dödsorsak. Tänk igenom närmiljö, pooler, barnpooler och andra vattensamlingar. Årstidsaktuellt: Trafik, kyla, sommar, sol och insekter. Sjuka barn och egenvård vid infektioner, diarréer och kräkningar. Slöhet, intorkning, feber utan förkylningstecken. Vätskeersättning, skedmatning. När bör jag söka sjukvård? När ska man vara uppmärksam? Åk säkert i bil, Trafikverket. Film: Barnsäkerhet DVD. Säkerhet i bil, NTF/Folksam. Den behövande människan, BOfilm. Böckers betydelse för den språkliga utvecklingen. Samverkan med barnbibliotekarien i form av ett besök på biblioteket alternativt att hon/han besöker föräldragruppen på BVC rekommenderas någon gång under senare delen av första levnadsåret. 6