Föräldrastöd i grupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrastöd i grupp"

Transkript

1 Föräldrastöd i grupp

2 Innehållsförteckning Inledning.. 2 Bakgrund. 2 Definition av föräldrastöd enligt SOU 2008:131 Mål, syfte och grundprinciper... 3 Folkhälsomål... 3 Barnkonventionen Manualen... 4 Manualens struktur Innehåll i träffarna Spädbarnsmassage i föräldragrupper på BVC Gruppledaren Gruppledarens roll Pedagogiska hjälpmedel och verktyg Konsultation Föräldragruppen Gruppstorlek Antal träffar, hur ofta och hur länge Lokal Inbjudan Dokumentation, statistik och utvärdering Översikt innehåll i träff Träff 1 Presentation av BVC på BMM, Amning flik 1 9 Träff 2 Första träffen på BVC Introduktion flik Träff 3 Föräldrarollen, samlevnad och vardagsrutiner flik Träff 4 Mat, Hälsa och Fem frågor flik Träff 5 Sjuk och ledsen, Tänder flik Träff 6 Håll kärleken levande flik Träff 7 Åttamånadersbarnet, Barnsäkerhet, Språk flik Träff 8 Ettåringen, Växa inte lyda flik Bilagor Inbjudan, deltagarlista, utvärdering flik

3 Inledning Att vara förälder idag kan vara både enkelt och svårt. Drivkraften att älska, vårda och ta hand om sitt barn är stark och tillgången på praktiska hjälpmedel är stor. Däremot har vårt samhälle blivit mer komplicerat och kraven på föräldrarna ökar. För att kunna axla den roll som förväntas av föräldrar erbjuds olika former av stöd från samhällets sida. Ett av dessa stöd är föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården. Forskning visar att föräldrar efterfrågar fler mötesplatser för att kunna utbyta erfarenheter och stödja varandra, men önskar också mer handfasta råd och stöd från professionella (SOU 2008:131). För att möta föräldrars önskemål och behov har vi inom barnhälsovården i Västmanland valt att se över tidigare material och skapat en manual för Föräldrastöd i grupp. Varje BVC-sjuksköterska i länet har bidragit med kunskap, tankar och erfarenheter kring föräldrars behov och önskemål under två utbildningseftermiddagar. Därefter har en arbetsgrupp bestående av sex BVC-sjuksköterskor tillsammans med BHV-teamet sammanställt och skapat den nya manualen. Till manualen har vi hämtat tankar, idéer och ibland delar av text från Skånes manual för föräldrastöd i grupp. Vi fann att det materialet överensstämmer med många av våra tankar och idéer som vi själva arbetat fram. Ett stort Tack till Barnhälsovården i Skåne för det generösa bidraget. Vi har även inspirerats av föräldrastödsmanualen i Sörmland och Jämtland. Bakgrund Till grund för mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper ligger ett regeringsbeslut som togs i maj 1979, efter ett betänkande från Barnomsorgsgruppen (BOG). Föräldrautbildningens mål beskrivs i SOU 1978:5 Föräldrautbildning 1, Kring barnets födelse. Andra kartläggningar och rapporter av betydelse för föräldrautbildning och föräldrastöd i Sverige är Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161), Föräldrastöd nya verktyg, (FHI 2004), Tidigt föräldrastöd (2007) och Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131). I dessa rapporter framhålls att Föräldrautbildning och föräldrastöd som ges till stora grupper av föräldrar - via Mödra- och Barnhälsovården - har en generellt förebyggande betydelse och sparar kostnader för samhället på kort och lång sikt. Där framförs också att barnhälsovården har en viktigt uppgift att praktiskt föra ut de 11 folkhälsomålen till småbarnsfamiljer och att innehåll och förhållningssätt i barnhälsovårdens föräldrastöd ska vara utformat i enlighet med barnkonventionen. Definition av föräldrastöd enligt SOU 2008:131 Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. 2

4 Mål, syfte och grundprinciper med föräldrastöd i grupp Mål Att genom kunskap, stöd och bekräftelse till föräldrar bidra till att ge barnen en god och trygg start i livet och främja deras hälsa. Syfte Ge ökad kunskap kring föräldraskap, familjerelationer, barns behov, utveckling och rättigheter samt praktisk kunskap m.m. Ge kontakt och gemenskap med andra föräldrar med möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser Stärka föräldrar i sin föräldraroll Grundprinciper Nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp I möjligaste mån sträva efter sammanhållna grupper mellan mödra- och barnhälsovården Erbjudandet ska ges med en likvärdig tydlig betoning på båda föräldrarnas deltagande Innehåll och förhållningssätt ska vara utformat i enlighet med barnkonventionen samt ha ett jämställdhetsperspektiv Folkhälsomål Det övergripande Nationella Folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen genom de elva folkhälsomålen. Barnhälsovårdens folkhälsoarbete berör alla elva målen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Barnkonventionen Barnkonventionen ska finnas med, som en röd tråd, genom alla våra gruppträffar. Viktigast av allt är ett material från Barnombudsmannen som är avsett att användas i mödraoch barnhälsovårdens föräldragrupper. Materialet har ett särskilt fokus på relationen mellan barn och föräldrar och tar upp barnets rätt till skydd mot våld och kränkande behandling. Avsikten är att få föräldrar att reflektera över vad barnets rättigheter kan betyda i just det egna föräldraskapet. Det här materialet kan vara lämpligt att ta upp i t ex träff 1, 3 och 6 men kan användas även vid övriga träffar. 3

5 Manualen Denna manual är tänkt att fungera som ett stöd och underlätta för BVC-sjuksköterskan i arbetet med gruppverksamhet. Manualen ger information om vilket innehåll gruppträffarna bör ha och vilka kunskaper/erfarenheter som barnhälsovården vill förmedla. Här finns också förslag på frågor som kan användas för att få igång samtal och diskussion i grupperna. De kan också användas som en liten lathund vid gruppträffarna. Manualen behöver givetvis inte följas slaviskt. Vissa teman kommer troligtvis att kastas om och tas upp vid annat tillfälle eller tas upp individuellt. Det är viktigt att utgå ifrån gruppens behov och önskemål. Manualen ska ses som ett smörgåsbord, en möjlighet att plocka idéer ur. Varje träff bör dock innehålla samtal med fokus både på barnets utveckling och behov samt på föräldrars upplevelser och känslor i föräldrarollen. Manualens struktur TEMAN Vilka kunskaper/erfarenheten vill vi lyfta fram inom BVC? Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa för att få igång samtalet Vanliga föräldrasvar/ föräldrafrågor Varje träff består av ett antal teman, ämnen som är lämpliga att ta upp vid denna ålder. I denna ruta står den kunskap eller de erfarenheter som barnhälsovården vill förmedla. Ibland kan de utgöra en del av sjuksköterskans inledning till temat/ämnet som ska diskuteras. Ibland kan de användas som slutkommentar, eller sammanfattning av vad som sagts i gruppen. Här finns frågor som sjuksköterskan kan ställa för att få igång ett samtal bland föräldrarna. Här kan man fylla på med egna förslag som passar ens egen personliga stil och uttryckssätt. Som hjälp och förberedelse på vad som brukar komma upp finns här lite olika exempel på föräldrars respons. Innehåll i träffarna och rekommendation kring barnets ålder vid respektive träff Träff 1 Presentation av barnhälsovård, amning under graviditeten ca v 30 Träff 2 Första tiden, det nya barnet, att bli en familj vid ca 2 mån ålder Träff 3 Föräldrarollen och vardagsrutiner vid 2½-3 mån ålder Träff 4 Barnet, mat, hälsa och fem frågor vid ca 4 mån ålder Träff 5 Barnet, sjuk och ledsen vid 5-6 mån ålder Träff 6 Håll kärleken levande vid 6-7 mån ålder Träff 7 Åttamånadersbarnet och barnsäkerhet vid 8-9 mån ålder Träff 8 Ettåringen, växa inte lyda vid ca 1 års ålder 4

6 Spädbarnsmassage i föräldragrupper på BVC Många BVC-sjuksköterskor har utbildning i och använder sig av spädbarnsmassage och kan visa föräldrar hur man kan umgås och samspela med sina barn, t ex hur man i massagen visar känslighet för barnets signaler. En introduktion av spädbarnsmassage kan ges under en del av de första träffarna. Följ de rutiner som finns på er BVC. Somliga erbjuder spädbarnsmassage på BVC eller i samverkan med öppna förskolan och familjecentralen, andra erbjuder inte alls. I kvalitetsmålen för barnhälsovård finns inget krav att spädbarnsmassage ska erbjudas. Gruppledaren Gruppledarens roll Gruppledarrollen i föräldragrupper på BVC är kvalificerad och kräver övning. BVCsjuksköterskan är gruppledare, andra yrkesgrupper kan delta efter behov men sjuksköterskan är den som leder gruppen. Träffarna bör läggas upp som samtalsgrupp. Gruppledarens roll är att inleda och avsluta samtalet och att introducera teman och frågeställningar som gruppen ska diskutera, samt se till att samtalsklimatet är tillåtande och att alla i gruppen blir lyssnade till. När ett ämne diskuteras bör gruppledaren försöka sammanfatta, bekräfta och eventuellt förmedla ytterligare aspekter, erfarenheter och kunskaper. Detta uppdrag är inte helt enkelt. Vid träffarna är både föräldrar och barn med, så samtalsklimatet blir ofta rörigt och med många avbrott. BVC-sjuksköterskan kan ibland uppleva att träffarna blir mer av kafferep och mindre av gemensamt samtal och kunskapsförmedling. Gruppledaren behöver möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera föräldragruppens krav och förutsättningar. Inom barnhälsovården i vårt län erbjuds gruppledaren en 2 ½-dagars gruppledarutbildning via Lärcentrum. Utbildningen utgår ifrån handledningsmaterialet Att växa som föräldragruppsledare (FHI 2009). Pedagogiska hjälpmedel och verktyg Gruppledaren kan ha god användning av olika pedagogiska hjälpmedel för att förmedla kunskaper eller som en inledning till samtal och diskussioner. Meny-Agenda kan vara ett exempel för att presentera den aktuella träffens innehåll. Olika bildmaterial, tidningsurklipp, vykort, färglagda bilder, blädderblock, post it-lappar m m kan också vara användbara i gruppverksamheten. Tillgång till DVD och filmmaterial behövs, även bärbar dator och en skärm är önskvärt då en hel del kunskapsmaterial kan hämtas från nätet. På 1177 och 1177 BVC-guiden finns en stor kunskapskälla med bl a små filmsekvenser kring olika teman för barn och föräldrar. Konsultation Alla som arbetar med föräldrastöd i grupp ska ha tillgång till regelbunden konsultation av MBHV-psykolog. Konsultationen kan ges individuellt eller i grupp. 5

7 I konsultationssamtalet ges gruppledaren möjlighet att: - berätta om, diskutera och bearbeta situationer som uppkommit i föräldragrupper - ventilera känslor inför att leda gruppen - få feed-back på hur olika situationer hanteras - upptäcka nya möjligheter att komma vidare i grupperna Syftet med konsultationen är att: - skapa ett forum för diskussion - ge större självförtroende som gruppledare - ge ökad skicklighet i gruppledarrollen Föräldragruppen Manualen bygger på en traditionellt upplagd föräldragrupp, men kan och bör anpassas till lokala förhållanden för att passa de familjer som är inskrivna på BVC. Det finns klara fördelar att ta över grupper från MHV. Barnmorskan ska planera sammansättningen av sina grupper på BMM så att de om möjligt motsvarar området för BVC. I manualen rekommenderas att BVC-sjuksköterskan deltar i mödrahälsovårdens gruppträff 2 samt att barnmorskan deltar i barnhälsovårdens gruppträff 3 eller 6 (eller båda). Varje BVC får komma fram till ett fungerande arbetssätt utifrån de lokala förutsättningar som finns, t ex antalet födda barn, geografiska förhållanden, områdets sociala struktur, antal invandrare i området m m. Många BVC har redan ett samarbete vad gäller föräldrastöd i grupp med olika verksamheter som t ex med familjecentral/centrum, öppen förskola, socialtjänst och pappagruppsledare. En del BVC har andra typer av träffar, t ex baby-café och öppna tematräffar. Manualen kan ändå användas som underlag till vad som bör tas upp inom barnhälsovårdens ram. Gruppstorlek Vanligen brukar en grupp med 5-7 familjer vara en optimal gruppstorlek. Detta är en tillräckligt stor grupp för att tåla att någon är borta enstaka träffar, men inte större än att alla hinner komma till tals. Antal träffar, hur ofta och hur länge? Denna manual utgår från att man erbjuder åtta träffar. Den första träffen sker på BMM med barnmorskan som gruppledare. De övriga träffarna erbjuds under barnets första levnadsår med början då barnet är cirka två månader. Det kan vara bra att lägga träffarna lite tätare i början, förslagsvis med 2-3 veckors mellanrum. Man lär känna varandra snabbare och tryggheten i gruppen ökar. Föräldrar har ofta många frågor i början. En rekommendation är att varje träff varar i cirka 1 ½ timme. Sammanlagt går det åt minst 2 2 ½ timme för varje träff och då inkluderas för- och efterarbete för sjuksköterskan. 6

8 Lokal Tillgång till lämpliga lokaler är av stor betydelse för att gruppträffarna ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Lokalen bör ligga ostört, dvs inte fungera som genomgångsrum, samt ha tillräckligt stor golvyta och ändamålsenlig utrustning. Önskvärt är att man sitter i ring eller i u-form. Inbjudan Inbjudan bör ges både muntligt och skriftligt. Det är viktigt att bjuda in så att båda föräldrarna blir intresserade av att delta. Diskutera kring lämplig tidpunkt för att underlätta så att båda kan delta. Förslag på inbjudan, se bil. 1. Dokumentation, statistik och utvärdering Dokumentation För att skapa en ny grupp använd grupphanteraren i Tidboken, Journal III. Dokumentation av föräldraträffarna angående deltagande görs via åtgärdsregistret föräldrastöd i grupp deltagit. Det som rör träffarnas innehåll dokumenteras i journalen under skriva fritt. Korta minnesanteckningar kan skrivas på baksidan av deltagarlistan (bil. 2). Statistik Gruppledaren är ansvarig för att statistik förs över antalet erbjudna respektive antalet deltagande föräldrar, liksom antalet grupptillfällen. Av deltagande föräldrar ska antalet förstagångsföräldrar alternativt flergångsföräldrar framgå. Dokumentera i åtgärdslistan. Varje kalenderår sammanställs och redovisas statistiken över barnavårdscentralernas föräldragrupper till BHV-enheten. Utvärdering Att utvärdera föräldragruppsverksamheten är viktigt ur flera aspekter: - för att kunna upprätthålla en hög kvalitet - för att utröna om den uppfyller de uppställda målen - för att kunna förbättra och utveckla föräldragrupperna En utvärderingsblankett (bil. 3) finns att erbjuda varje gruppdeltagare i samband med den avslutande träffen. 7

9 Översikt - innehåll i träff 1-8 Träff 1 Presentation av BVC på BMM, Amning graviditetsvecka 30, cirka Allmän information om barnhälsovården Amning, Barnkonventionen Det nyfödda barnets behov Träff 2 Första träffen på BVC Introduktion vid ca 2 mån ålder Introduktion - syfte och ramar för föräldragrupperna Första tiden nya livssituationen Barnets behov - låt barnet styra upptäck ditt barn Att bli en familj vad är en familj? Familjens nätverk Träff 3 Föräldrarollen, samlevnad och vardagsrutiner vid 2½-3 mån ålder Föräldrarollen att skapa en god relation till sitt barn Vara här och nu, Samlevnad, Barnkonventionen Uppfödning amning/ersättning Sömn Att få andra, tredje barnet jämfört med det första, syskonreaktioner Träff 4 Mat, Hälsa och Fem frågor vid ca 4 mån ålder Barnet nu Introduktion av annan mat Aktiviteter Fem frågor: kost, motion, alkohol, tobak och stress Träff 5 Sjuk och ledsen, Tänder vid 5-6 mån ålder Barnet nu Små barns infektioner, Egenvård Tänder Träff 6 Håll kärleken levande vid 6-7 mån ålder Parrelationen Alkohol och föräldraskap Föräldraledighet Barnkonventionen Träff 7 Åttamånadersbarnet, Barnsäkerhet, Språk vid 8-9 mån ålder Utveckling och aktivitet, känslomässig utveckling Barnsäkerhet Språk och kommunikation Mat och Sömn Träff 8 Ettåringen, Växa inte lyda vid ca 1 års ålder Det 1-åriga barnet, Mognadsnivå Vägleda lotsa Mat Börja i barnomsorgen Avslutning av gruppen 8

10 Träff 1 (flik 1) Presentation av barnhälsovården och amning (graviditetsvecka 30 cirka) Träffen sker i samarbete med mödrahälsovården på BMM, barnmorskan är gruppledare. Barnkonventionen. Lämpligt att i förväg komma överens om upplägg av träffen. Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Presentation av Allmän information om barnhälsovård - basprogrammet, Vad känner ni till om barnhälsovård? Vet att BVC finns men Barnhälsovården använd gärna vår affisch (med ballonger). Vad tänker ni när ni hör ordet BVC? känner inte till så mycket om verksamheten. Poängtera att BHV är frivilligt, kostnadsfritt samt för alla Vi erbjuder hembesök efter hemkomsten från BB. barn 0-6 år. Hur tänker ni kring det? Till BVC går man och väger Hembesök, gärna tillsammans med barnmorska, och varför (ni får ta det lugnt, vi kommer till er, är gäster hos er, hälsofrämjande, befrämjar amning osv). och vaccinerar sitt barn. Har hört av kompisar att. Bra att få hembesök! Amning Föräldrar förbereds inför träffen, uppmanas att komma med Vilka tankar har ni kring uppfödning av ert barn? Diskutera i arbetsgruppen! frågor. Lista på föräldrafrågor! Diskutera kring föräldrarnas frågor - vilka känslor får du när du tänker på amning? Fakta om amning - filmen Hud mot Hud. Varje deltagare skriver ner. Låt föräldrarna diskutera, t ex två och två en kort stund, följ upp. Vad känner ni till om amning? Tänker ni amma ert barn? Amning tar tid! Tiden är ofta nyckel till lyckad amning! Vad tänker du som blivande pappa/partner om amning, Att amma är inget som fungerar per automatik. kan man vara delaktig även om man inte är den som Visa ett demonstrationsbröst - anatomi och läge. ammar? Varför ska man amma? Amningens fördelar, finns några nackdelar? Nu när ni sett filmen Hud mot Hud har ni fått Amning och jämställdhet - ibland blir det inte som man några tankar? tänkt sig eller önskar. Vilken inställning till amning finns i samhället? Hur tror ni att det påverkar oss? Kulturella skillnader och amning? Du som kommer från ett annat land - vad tänker Samhällsförändringar och amning? du/ni om amning och hur ser er kultur på amning? 9

11 Träff 1 (flik 1) Presentation av barnhälsovården och amning (graviditetsvecka 30 cirka) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Det nyfödda Läs gärna ur Nu är jag här! Sid. 4. Har ni funderat över hur det kommer att bli när barnet barnet är fött? Ta upp det lilla barnets behov - anknytning, stanna upp, Sid. 4 i Nu är jag här! - vad får ni för tankar när "boa in". Begränsa besök första tiden. ni hör det här? 10

12 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Första träffen på BVC - graviditet, förlossning och BB-tiden är redan avklarat individuellt med BVC-ssk. Fokus på den nya livssituationen och barnets behov. Varje träff börjar med en uppföljning från tidigare träff samt avslutas med en sammanfattning av dagens samtal. Tema Introduktion Syfte Gruppledarens inledning Gruppledaren presenterar sig. Gruppdeltagarna presenterar sig och sina barn. Berätta vad föräldragrupper på BVC syftar till: - Att ge möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. - Att ge nyblivna föräldrar information och kunskap om barn och föräldraskap (Barnhälsovårdens folkhälsouppdrag). - Att ge möjlighet att diskutera med andra föräldrar och BVC-sjuksköterskan. Presentera det innehåll i gruppträffarna du tänkt ta upp med deltagarna. Här kan Meny-Agenda användas. Var lyhörd för önskemål och synpunkter. OBS! Rätt till ersättning för tillfällig vård av barn vid besök på BVC (= ersättning till båda för deltagande i F-grupper!). Uppmuntra gärna föräldrar att träffas mellan grupptillfällena, berätta ev. om erfarenheter från tidigare grupper. Ramar för Kom överens med gruppen om: gruppträffarna VIKTIGT! - "Tystnadsplikt", dvs en överenskommelse om att det som sägs och sker under träffarna stannar inom gruppen. - Namn- och adresslista, tänk på att fråga om föräldrarna vill lämna ut den. - På vilket sätt meddelas förhinder? Minsta antalet deltagare för att ställa in träffen? Tfn-svar, mejllista, hur? - Hur gör vi med praktiska saker som fika/dryck, disk och att städa/plocka undan i lokalen m m? Spädbarnsmassage En del BVC erbjuder spädbarnsmassage i samband med gruppträffarna, ibland i samverkan med öppna förskolan och familjecentrum (FC) och ibland enbart på FC. Informera om vad som gäller på er BVC. 11

13 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Första tiden - Bekräfta de nyblivna föräldrarna i deras nya livssituation - Har livet förändrats så här mycket för er tidigare? Allt från totalt kaos - fantastiskt! nya livssitua- att bli förälder. Att få sitt första barn är en Livskris/Utvecktionen lingskris. Det är en av livets största omställningar, helt nytt Beskriv förändringen! Barnet tar mycket mera tid och ett ofattbart ansvar som det inte fullt ut går att förbereda än jag trodde. Hinner inget. sig på. Ofta kommer funderingar kring den egna barndomen. Hur mår du i allt det nya som hänt? De har nu varit föräldrar i cirka 2 månader och börjar Vad förväntade du dig innan? Trodde det skulle vara värre, komma in i föräldrarollen. att jag aldrig skulle få sova. Bekräfta föräldrars olika upplevelser, som t ex kan bero på barns olikheter, fysiskt mående och andra omständigheter När barnet väl sover kan jag i föräldrars liv. inte får ro eller vila/sover jag. Vad har överraskat dig mest? Jag sitter "fast". Vanligt i "kris" är att vara omtumlad, osäker, upp och ner i Vad har varit jobbigare? humöret, känslig och lättstressad. Den ökade känsligheten Vad har varit lättare? Omgivningen säger: är positiv genom att den gör föräldrar mer lyhörda för Vad har varit roligare? "Nu går du väl hemma och barnets signaler. Bekräfta att det är ett stort arbete: myser och njuter". Inte föräldraledighet - utan föräldraarbete - dvs en föräldra- Vad får du för råd och kommentarer? "Passa på och njut "! barnrelation byggd på kärlek! Det finaste arbete man kan ha. Har du tips på lösningar som du kan dela med dig av? "Vad gör du hela dagarna.."? Här kan diskussion om postpartumdepressioner dyka upp. Av nyblivna mödrar visar % tecken på depression efter barnets födelse. Vanligt att depressionen självläker inom 6-9 månader, men med stöd går det fortare. Detta är viktigt för samspelet barn - förälder. Poängtera att det är en process att bli förälder! Även pappan kan bli deprimerad, men det brukar komma lite senare, när barnet är cirka 5-6 månader. 12

14 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Barnet - Fokus på barnets behov Vad är det, tror du, som barnet uttrycker när det Varför skriker han/hon så samspel och Att skrika är barnets sätt att ge uttryck för sina behov. Skriket skriker? mycket? skrik är en signal från barnet till föräldern och kan skapa frustra- Vad händer om man i ren tion och förtvivlan. Det kan vara svårt att tyda barnets signaler. Hur känner ni er när barnet skriker? frustration skakar sitt barn? Försök hitta en orsak, även om det inte alltid lyckas. Att finnas (visst känner ni till att man aldrig får skaka ett litet till hands, vara nära kroppsligt och känslomässigt lindrar. spädbarn?) OBS! Små barn är speciella. I samspelet, och som svar på signaler, upplever barnet behovs- Andra säger att jag skämmer tillfredsställelse som är nödvändigt för en trygg anknytning bort honom/henne. och barnets hela utveckling. Trygghet - vad tänker du då? Ont i magen, hungrig, under- Sänk tempot - låt barnet styra stimulerad. Spädbarn behöver mycket närhet och en spädbarnsförälders Hur ser dygnsrytmen ut? viktigaste uppgift är att vara öppen och lyhörd för barnets Vad får du höra om rätt och fel i vardagen? Jag känner mig hjälplös och behov och visa följsamhet. Belys hur olika rytm barnen fort- utlämnad när han skriker. farande har. Man kan aldrig "skämma bort" ett spädbarn med Hur är tempot hemma hos er? för mycket närhet. Det är alltså nödvändigt och behovet Vems behov styr? Jag blir alldeles varm inomminskar med tiden (behovet av närhet är dock livslångt). Får barnet för mycket/lite stimulans? bords när vi ser på varann. Berätta om "tillräcklig stimulans" kontra "överstimulans". Upptäck ditt barn Spädbarn behöver också kontakt och samspelsstunder. Var nyfiken, upptäck ditt barn! Vem är han/hon? Redan nu grundläggs förmågan till kommunikation och språk. Broschyren ABC-droppar. Tittar barnet på dig, och vad händer då? Vad ser du när du tittar på ditt barn? När du pratar? Hur svarar ditt barn? 13

15 Föräldrastöd i grupp Länshandboken Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Att bli en familj Vad är en familj? Vad som är en familj och vilka som ingår Om jag säger Familj - vad tänker ni då? Upplever en ny gemenskap. i familjen har sett olika ut genom historien och i olika kulturer. Hur kan en familj se ut? Här kan olika typer av familjekonstellationer lyftas fram. Hur ser er familj ut? Det tar tid att finna former för samarbete i den nya Hur går det nu när ni blivit tre istället för två? Känsla av att ännu mera höra familjekonstellationen - bekräfta! För ensamstående förälder, att bli två istället för en? ihop. Samarbetar bra. Varje familj måste ha sitt sätt, pröva sig fram, det får ta tid. Hur hade ni planerat? Mammans och pappans roller är nu mer olika än innan Hur fungerar det just nu? Orättvist. barnet kom. Hur har det påverkat er som par? Hur hjälps ni åt? Blir inte förstådd/går bra att Gemensamt ansvar, delat ansvar? Som ensamstående? Vilket stöd får/behöver du? samtala. Stöd till att sätta gränser mot andra och kräva hänsyn till den Hur har barnets ankomst påverkat relationen till Olika roller, svårt. nya familjens situation. de närmaste? Stöd att be om hjälp av familjens nätverk. Man kan fundera Hur fungerar det med mor- och farföräldrar? De är inte så intresserade/ på om det finns någon/några personer i barnets närhet som tillgängliga eller de är man vill involvera extra mycket. Vad är positivt/jobbigt? jätteintresserade/tillgängliga. De invaderar och tar över/ Ta fram tips på hur olika familjer gjort. Vad behöver du mest? de är mycket hänsynsfulla. Hur kan du får mer av det du önskar? Sammanfatta dagens diskussioner innan ni skiljs. Råd kan stressa, irritera. Förberelse till nästa träff: Vid nästa tillfälle närvarar BM, Har du tips på lösningar att dela med dig av? fundera på ev. frågor till henne. De är till stöd och hjälp. 14

16 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Fokus på föräldrarollen - vad innebär den i vardagen? Samlevnad, genus, jämställdhet, mat, sömn och syskonreaktioner. Barnmorskan deltar under temat samlevnad. Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Föräldrarollen Uppföljning från förra träffen! Förra träffen pratade vi om "första tiden och att Förslag! bli en familj". Arbeta för en god relation till ditt barn. Är det något kring det som ni vill ta upp idag? Blivande föräldrar skapar en relation till barnet i magen tidigt under graviditeten, något som är en viktig del av föräldraför- Dagens tema: Fokus på föräldrarollen. beredelsen. Barn som har trygga anknytningar till sina föräld- Vad tänker/känner du när du hör ordet förälder? rar utvecklas mer positivt och har en bättre psykisk hälsa som Vad innebär föräldrarollen för dig? vuxen. Är det skillnad på mammaroll/papparoll? Barnets anknytningssystem är uppbyggt så att den som sköter om barnet mest är den som blir viktigast. Det kan ändras under tiden, men för att skapa en god och trygg relation till ett barn kräver det att man tillbringar tid med barnet. Det lilla barnet kräver kvantitetstid. Barn har förmåga att knyta an till flera personer samtidigt och de blir tryggare av att ha flera nära relationer. Att båda föräldrarna engagerar sig i barnet kan också leda till att relationen mellan föräldrarna stärks och ger dem en bättre förståelse för varandra. Båda får då möjlighet att utveckla självförtroende i föräldrarollen och känna sig kapabla och viktiga som föräldrar. Vara här och nu - att ha fokus på sitt barn Att vara här och nu underlättar möjligheten att kunna glädjas åt sitt barn och dess framsteg. En förutsättning för att kunna vara här och nu är att man inte är stressad/utmattad. Det är därför viktigt att ha balans i arbetsfördelningen. Hur skapar jag som förälder en trygg relation till mitt barn? Varför är det så viktigt? Vad hjälper mig att ha en god relation till mitt barn? Vad försvårar för mig att ha en god relation till mitt barn? Vad behöver jag för att kunna vara här och nu med barnet? Vad tror jag att min partner behöver för att kunna vara här och nu? Hur kan vi underlätta för varandra? 15

17 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Samlevnad Barnmorskans ansvarsområde. Troligt/lämpligt att diskussion Barnmorskan förbereder. kring samlevnad kommer upp under temat föräldrarollen. Mat, äta, suga Bekräfta hur olika uppfödning kan fungera. Hur fungerar uppfödningen till ert barn? Omgivningen säger: För ofta, Vilka råd och kommentarer får ni från omgivningen? barnet får ont i magen, var De flesta har hittat någon liten rutin men det kan se olika ut. Vad tänker du om det? fjärde timme, "har du så det Lyft frågan om arbetsfördelning i samband med amning och räcker"? omvårdnad av barnet. Mamma som ammar får mycket egen tid med barnet - hur involveras pappan? "Varför ammar du inte"? Kommentera och stärk föräldrar mot råd kring amning och Man blir osäker/irriterad/ uppfödning som inte följer aktuella rekommendationer. Vad får ni höra om amning? stressad av råd och kommen- Vad hade du för bild av hur det skulle vara att amma tarer. Betona att det ur trygghetssynpunkt inte är någon skillnad och hur tänker du nu? mellan amning och flaskmatning. Hur känns det? Hur gör du? Amningen funkar bra. Det är praktiskt att amma. Fakta om amning: Se Amningsrekommendationer i vår Vad får ni höra om flaskmatning? lokala Amningsstrategi, i Rikshandboken, Barn och Vad hade du för bild av flaskmatning, hur ser arbets- Det gick inte! Jag har lagt ner föräldrar och Kostråd från Livsmedelsverket. fördelningen ut? amningen. Minska stress och känsla av misslyckande. Vad var lättare/svårare än du tänkt dig? Svårare i början än jag trodde. Ammar helt i 4-6 mån, sedan nedtrappning. Ammar gärna morgon och kväll. 16

18 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Sömn Varför behöver vi sova? Barn växer på natten (tillväxthormon Varför behöver vi sova? Berätta - diskutera! Oro för att barnet sover för lite. släpps ut i blodet på natten), sinnesintryck bearbetas och Vad får ni höra om spädbarnets sömn? barnens immunförsvar byggs upp under sömnen. Man föds med ett överskott av hjärnceller som behöver stimuleras dagtid Hur sover ditt barn på natten? Det är bara mitt barn som och vila under natten (hänvisning Hugo Lagercrantz). Hur sover ditt barn på dagen? krånglar. Hur sover du/ni? Stora skillnader i vad som är "normal" sömn. Spädbarns sömn- Störd av att inte få sova, alltid mönster skiljer sig från äldre barns. Inga spädbarn sover hela Var sover ditt barn? trött. natten i sträck.vissa hör ibland av sig vid uppvaknandet och Hur tänker du kring sovrutin och sömn/vakentid? behöver hjälp att somna om medan andra somnar om av sig Känsla av misslyckande. själva. Betona vikten av att ge barnet behovstillfredsställelse och att Sömntips till trötta föräldrar Sovrutin är inte det för tidigt? den första tiden är en tid av anpassning framför att träna in Dela upp helgerna så att båda föräldrarna rutiner. får en sovmorgon. Inga problem, sover hela Vanligt med nattmål. Gör upp redan på kvällen vem som tar nattens/ natten. morgonens bestyr. Stöd att inte delta i någon "sömntävling" (föräldrar jämför Ta hjälp! Be svärmor eller en kompis om När och hur slutar barn att barn emellan). Helst sova i egen säng bredvid föräldrars. avlastning så att du och partern får vila. sova hos föräldrarna? OK i föräldrars säng - bädd i bädden. Sov när bebisen sover. Nämn undantagen: för varmt, drog- och alkoholpåverkan, Låt natten vara natt, var tråkig om barnet rökning och vattensäng. är vaket på natten. Förklara att barnets sömnmönster förändras med åldern. Vid cirka 3-4 månader kan en sömnrytm ha börjat visa sig och då kan det vara bra att börja med en läggnings- och sovrutin. Poängtera vikten av att göra skillnad mellan dag och natt och mellan sömntid och vakentid. 17

19 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Insomning Barn har olika behov vid insomning men de flesta barn Hur och var somnar ditt barn - på dagen - på natten? Barnet somnar självt, vid Uppvaknande behöver mycket närhet. Stärk föräldrarna att de gör det Vad har du hört om insomning? bröstet, vi bär på henne. Omsomning bästa för sitt barn, även om det tar lite tid med insomning. Barnet vaknar när jag lägger Kan tas upp i en Visa på utveckling - nattningsmetoder. När barnet växer Hur långa sömnpass har barnet - på dagen - på natten? ner henne. senare träff om öppnar sig nya vägar för samspel och omhändertagande. Det är jättesvårt att få barnet sömn Varning för vissa insomningsmetoder, tryck/pressmetoden, Hur får du barnet att somna om? att somna. "sova-hela-natten". Bara "powernaps" dagtid Vad får du för råd och hur funkar det? (10-20 min). Det är naturligt med uppvaknande i samband med ytlig sömn. Jag tänker att barnet sovit klart. Om barnet vaknar upp är det bra att försöka få det att snabbt somna om. Omsomning ger ofta en längre rofylld sömnperiod. Man behöver inte prata med barnet vid insomning. Att hålla, beröra, klappa lätt är också ett "svar" på barnets signaler/behov. Man måste inte lära barnet att somna självt vid 4-5 månader. Jag blir irriterad när barnet vaknar efter kort tid. Jag känner mig trött! Kan de "vänja sig" vid det man gör nu, så att man får problem sedan? Broschyr När barnet ska sova. När ska man lära dem att somna själva? 1177 har fina artiklar om sömn, att bli förälder! Blir de rädda om de vaknar på annan plats än där de somnade? 18

20 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Att få andra, När andra barnet kommer är den stora omställningen redan Är det någon skillnad på att få andra barnet jämfört Lugnare andra gången. tredje barnet gjord - man är redan inne i föräldrarollen. Dock kan det nya med det första? jämfört med barnets liv rucka på roller och rutiner och den nya familje- Tål mer innan man blir det första medlemmen är en egen individ med vilja och behov av tid Vad upplevs som annolunda? stressad (t ex skrik). och uppmärksamhet. Vad är lättare? Vad är svårare? Har erfarenhet/kan mer. Man har mer praktisk erfarenhet och kunskap, man har annat perspektiv (vet att det ändrar sig). Inte all fokus på Hur går det med det äldre barnet? Svårt att räcka till för barnen. babyn, ork över till de äldre barnen. Hur kan man göra de äldre barnen delaktiga i Syskon är också till hjälp. vardagsaktiviteter? Stöd förstagångsföräldrar att inte jämföra sig med flerbarnsföräldrar. Syskon- Att få syskon är en stor omställning. Hur har det äldre barnet reagerat? Det går över förväntan! reaktioner Det är helt naturligt att det äldre barnet reagerar. Hur kan man göra det äldre barnet delaktigt i det nya Jättejobbigt! syskonet? Syskonrelationer är ambivalenta, innehåller mycket känslor Svårt att dela sig! både positiva och negativa. Avundsjuka, svartsjuka kan ta Hur gör ni för att det ska bli så bra som möjligt, sig många olika uttryck. t ex vid läggdags, matning? Dåligt samvete för båda barnen! Viktigt att hjälpa det äldre barnet att "bli sett" och få lov att Hur gör ni med barnomsorg för syskon, förskola? Bra hjälp av syskon! uttrycka, sätta ord på hur det känns. Hur viktigt är det att gå på Positivt för syskon att få vara hemma mer med sin familj förskolan? Stimulans? under föräldraledigheten. 19

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Bakgrund till föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården 1979 tog Riksdagen ett beslut om allmän föräldrautbildning

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur

Läs mer

Öppna förskolan Gläntan

Öppna förskolan Gläntan REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Som ytterligare stöd för minnet kan vi överlämna skriftligt informationsmaterial till föräldrar. När man använder

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-643-8 Författare: Åsa Heimer,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer