Föräldrastöd i grupp

Transkript

1 Föräldrastöd i grupp

2 Innehållsförteckning Inledning.. 2 Bakgrund. 2 Definition av föräldrastöd enligt SOU 2008:131 Mål, syfte och grundprinciper... 3 Folkhälsomål... 3 Barnkonventionen Manualen... 4 Manualens struktur Innehåll i träffarna Spädbarnsmassage i föräldragrupper på BVC Gruppledaren Gruppledarens roll Pedagogiska hjälpmedel och verktyg Konsultation Föräldragruppen Gruppstorlek Antal träffar, hur ofta och hur länge Lokal Inbjudan Dokumentation, statistik och utvärdering Översikt innehåll i träff Träff 1 Presentation av BVC på BMM, Amning flik 1 9 Träff 2 Första träffen på BVC Introduktion flik Träff 3 Föräldrarollen, samlevnad och vardagsrutiner flik Träff 4 Mat, Hälsa och Fem frågor flik Träff 5 Sjuk och ledsen, Tänder flik Träff 6 Håll kärleken levande flik Träff 7 Åttamånadersbarnet, Barnsäkerhet, Språk flik Träff 8 Ettåringen, Växa inte lyda flik Bilagor Inbjudan, deltagarlista, utvärdering flik

3 Inledning Att vara förälder idag kan vara både enkelt och svårt. Drivkraften att älska, vårda och ta hand om sitt barn är stark och tillgången på praktiska hjälpmedel är stor. Däremot har vårt samhälle blivit mer komplicerat och kraven på föräldrarna ökar. För att kunna axla den roll som förväntas av föräldrar erbjuds olika former av stöd från samhällets sida. Ett av dessa stöd är föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården. Forskning visar att föräldrar efterfrågar fler mötesplatser för att kunna utbyta erfarenheter och stödja varandra, men önskar också mer handfasta råd och stöd från professionella (SOU 2008:131). För att möta föräldrars önskemål och behov har vi inom barnhälsovården i Västmanland valt att se över tidigare material och skapat en manual för Föräldrastöd i grupp. Varje BVC-sjuksköterska i länet har bidragit med kunskap, tankar och erfarenheter kring föräldrars behov och önskemål under två utbildningseftermiddagar. Därefter har en arbetsgrupp bestående av sex BVC-sjuksköterskor tillsammans med BHV-teamet sammanställt och skapat den nya manualen. Till manualen har vi hämtat tankar, idéer och ibland delar av text från Skånes manual för föräldrastöd i grupp. Vi fann att det materialet överensstämmer med många av våra tankar och idéer som vi själva arbetat fram. Ett stort Tack till Barnhälsovården i Skåne för det generösa bidraget. Vi har även inspirerats av föräldrastödsmanualen i Sörmland och Jämtland. Bakgrund Till grund för mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper ligger ett regeringsbeslut som togs i maj 1979, efter ett betänkande från Barnomsorgsgruppen (BOG). Föräldrautbildningens mål beskrivs i SOU 1978:5 Föräldrautbildning 1, Kring barnets födelse. Andra kartläggningar och rapporter av betydelse för föräldrautbildning och föräldrastöd i Sverige är Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161), Föräldrastöd nya verktyg, (FHI 2004), Tidigt föräldrastöd (2007) och Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131). I dessa rapporter framhålls att Föräldrautbildning och föräldrastöd som ges till stora grupper av föräldrar - via Mödra- och Barnhälsovården - har en generellt förebyggande betydelse och sparar kostnader för samhället på kort och lång sikt. Där framförs också att barnhälsovården har en viktigt uppgift att praktiskt föra ut de 11 folkhälsomålen till småbarnsfamiljer och att innehåll och förhållningssätt i barnhälsovårdens föräldrastöd ska vara utformat i enlighet med barnkonventionen. Definition av föräldrastöd enligt SOU 2008:131 Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. 2

4 Mål, syfte och grundprinciper med föräldrastöd i grupp Mål Att genom kunskap, stöd och bekräftelse till föräldrar bidra till att ge barnen en god och trygg start i livet och främja deras hälsa. Syfte Ge ökad kunskap kring föräldraskap, familjerelationer, barns behov, utveckling och rättigheter samt praktisk kunskap m.m. Ge kontakt och gemenskap med andra föräldrar med möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser Stärka föräldrar i sin föräldraroll Grundprinciper Nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp I möjligaste mån sträva efter sammanhållna grupper mellan mödra- och barnhälsovården Erbjudandet ska ges med en likvärdig tydlig betoning på båda föräldrarnas deltagande Innehåll och förhållningssätt ska vara utformat i enlighet med barnkonventionen samt ha ett jämställdhetsperspektiv Folkhälsomål Det övergripande Nationella Folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen genom de elva folkhälsomålen. Barnhälsovårdens folkhälsoarbete berör alla elva målen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Barnkonventionen Barnkonventionen ska finnas med, som en röd tråd, genom alla våra gruppträffar. Viktigast av allt är ett material från Barnombudsmannen som är avsett att användas i mödraoch barnhälsovårdens föräldragrupper. Materialet har ett särskilt fokus på relationen mellan barn och föräldrar och tar upp barnets rätt till skydd mot våld och kränkande behandling. Avsikten är att få föräldrar att reflektera över vad barnets rättigheter kan betyda i just det egna föräldraskapet. Det här materialet kan vara lämpligt att ta upp i t ex träff 1, 3 och 6 men kan användas även vid övriga träffar. 3

5 Manualen Denna manual är tänkt att fungera som ett stöd och underlätta för BVC-sjuksköterskan i arbetet med gruppverksamhet. Manualen ger information om vilket innehåll gruppträffarna bör ha och vilka kunskaper/erfarenheter som barnhälsovården vill förmedla. Här finns också förslag på frågor som kan användas för att få igång samtal och diskussion i grupperna. De kan också användas som en liten lathund vid gruppträffarna. Manualen behöver givetvis inte följas slaviskt. Vissa teman kommer troligtvis att kastas om och tas upp vid annat tillfälle eller tas upp individuellt. Det är viktigt att utgå ifrån gruppens behov och önskemål. Manualen ska ses som ett smörgåsbord, en möjlighet att plocka idéer ur. Varje träff bör dock innehålla samtal med fokus både på barnets utveckling och behov samt på föräldrars upplevelser och känslor i föräldrarollen. Manualens struktur TEMAN Vilka kunskaper/erfarenheten vill vi lyfta fram inom BVC? Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa för att få igång samtalet Vanliga föräldrasvar/ föräldrafrågor Varje träff består av ett antal teman, ämnen som är lämpliga att ta upp vid denna ålder. I denna ruta står den kunskap eller de erfarenheter som barnhälsovården vill förmedla. Ibland kan de utgöra en del av sjuksköterskans inledning till temat/ämnet som ska diskuteras. Ibland kan de användas som slutkommentar, eller sammanfattning av vad som sagts i gruppen. Här finns frågor som sjuksköterskan kan ställa för att få igång ett samtal bland föräldrarna. Här kan man fylla på med egna förslag som passar ens egen personliga stil och uttryckssätt. Som hjälp och förberedelse på vad som brukar komma upp finns här lite olika exempel på föräldrars respons. Innehåll i träffarna och rekommendation kring barnets ålder vid respektive träff Träff 1 Presentation av barnhälsovård, amning under graviditeten ca v 30 Träff 2 Första tiden, det nya barnet, att bli en familj vid ca 2 mån ålder Träff 3 Föräldrarollen och vardagsrutiner vid 2½-3 mån ålder Träff 4 Barnet, mat, hälsa och fem frågor vid ca 4 mån ålder Träff 5 Barnet, sjuk och ledsen vid 5-6 mån ålder Träff 6 Håll kärleken levande vid 6-7 mån ålder Träff 7 Åttamånadersbarnet och barnsäkerhet vid 8-9 mån ålder Träff 8 Ettåringen, växa inte lyda vid ca 1 års ålder 4

6 Spädbarnsmassage i föräldragrupper på BVC Många BVC-sjuksköterskor har utbildning i och använder sig av spädbarnsmassage och kan visa föräldrar hur man kan umgås och samspela med sina barn, t ex hur man i massagen visar känslighet för barnets signaler. En introduktion av spädbarnsmassage kan ges under en del av de första träffarna. Följ de rutiner som finns på er BVC. Somliga erbjuder spädbarnsmassage på BVC eller i samverkan med öppna förskolan och familjecentralen, andra erbjuder inte alls. I kvalitetsmålen för barnhälsovård finns inget krav att spädbarnsmassage ska erbjudas. Gruppledaren Gruppledarens roll Gruppledarrollen i föräldragrupper på BVC är kvalificerad och kräver övning. BVCsjuksköterskan är gruppledare, andra yrkesgrupper kan delta efter behov men sjuksköterskan är den som leder gruppen. Träffarna bör läggas upp som samtalsgrupp. Gruppledarens roll är att inleda och avsluta samtalet och att introducera teman och frågeställningar som gruppen ska diskutera, samt se till att samtalsklimatet är tillåtande och att alla i gruppen blir lyssnade till. När ett ämne diskuteras bör gruppledaren försöka sammanfatta, bekräfta och eventuellt förmedla ytterligare aspekter, erfarenheter och kunskaper. Detta uppdrag är inte helt enkelt. Vid träffarna är både föräldrar och barn med, så samtalsklimatet blir ofta rörigt och med många avbrott. BVC-sjuksköterskan kan ibland uppleva att träffarna blir mer av kafferep och mindre av gemensamt samtal och kunskapsförmedling. Gruppledaren behöver möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera föräldragruppens krav och förutsättningar. Inom barnhälsovården i vårt län erbjuds gruppledaren en 2 ½-dagars gruppledarutbildning via Lärcentrum. Utbildningen utgår ifrån handledningsmaterialet Att växa som föräldragruppsledare (FHI 2009). Pedagogiska hjälpmedel och verktyg Gruppledaren kan ha god användning av olika pedagogiska hjälpmedel för att förmedla kunskaper eller som en inledning till samtal och diskussioner. Meny-Agenda kan vara ett exempel för att presentera den aktuella träffens innehåll. Olika bildmaterial, tidningsurklipp, vykort, färglagda bilder, blädderblock, post it-lappar m m kan också vara användbara i gruppverksamheten. Tillgång till DVD och filmmaterial behövs, även bärbar dator och en skärm är önskvärt då en hel del kunskapsmaterial kan hämtas från nätet. På 1177 och 1177 BVC-guiden finns en stor kunskapskälla med bl a små filmsekvenser kring olika teman för barn och föräldrar. Konsultation Alla som arbetar med föräldrastöd i grupp ska ha tillgång till regelbunden konsultation av MBHV-psykolog. Konsultationen kan ges individuellt eller i grupp. 5

7 I konsultationssamtalet ges gruppledaren möjlighet att: - berätta om, diskutera och bearbeta situationer som uppkommit i föräldragrupper - ventilera känslor inför att leda gruppen - få feed-back på hur olika situationer hanteras - upptäcka nya möjligheter att komma vidare i grupperna Syftet med konsultationen är att: - skapa ett forum för diskussion - ge större självförtroende som gruppledare - ge ökad skicklighet i gruppledarrollen Föräldragruppen Manualen bygger på en traditionellt upplagd föräldragrupp, men kan och bör anpassas till lokala förhållanden för att passa de familjer som är inskrivna på BVC. Det finns klara fördelar att ta över grupper från MHV. Barnmorskan ska planera sammansättningen av sina grupper på BMM så att de om möjligt motsvarar området för BVC. I manualen rekommenderas att BVC-sjuksköterskan deltar i mödrahälsovårdens gruppträff 2 samt att barnmorskan deltar i barnhälsovårdens gruppträff 3 eller 6 (eller båda). Varje BVC får komma fram till ett fungerande arbetssätt utifrån de lokala förutsättningar som finns, t ex antalet födda barn, geografiska förhållanden, områdets sociala struktur, antal invandrare i området m m. Många BVC har redan ett samarbete vad gäller föräldrastöd i grupp med olika verksamheter som t ex med familjecentral/centrum, öppen förskola, socialtjänst och pappagruppsledare. En del BVC har andra typer av träffar, t ex baby-café och öppna tematräffar. Manualen kan ändå användas som underlag till vad som bör tas upp inom barnhälsovårdens ram. Gruppstorlek Vanligen brukar en grupp med 5-7 familjer vara en optimal gruppstorlek. Detta är en tillräckligt stor grupp för att tåla att någon är borta enstaka träffar, men inte större än att alla hinner komma till tals. Antal träffar, hur ofta och hur länge? Denna manual utgår från att man erbjuder åtta träffar. Den första träffen sker på BMM med barnmorskan som gruppledare. De övriga träffarna erbjuds under barnets första levnadsår med början då barnet är cirka två månader. Det kan vara bra att lägga träffarna lite tätare i början, förslagsvis med 2-3 veckors mellanrum. Man lär känna varandra snabbare och tryggheten i gruppen ökar. Föräldrar har ofta många frågor i början. En rekommendation är att varje träff varar i cirka 1 ½ timme. Sammanlagt går det åt minst 2 2 ½ timme för varje träff och då inkluderas för- och efterarbete för sjuksköterskan. 6

8 Lokal Tillgång till lämpliga lokaler är av stor betydelse för att gruppträffarna ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Lokalen bör ligga ostört, dvs inte fungera som genomgångsrum, samt ha tillräckligt stor golvyta och ändamålsenlig utrustning. Önskvärt är att man sitter i ring eller i u-form. Inbjudan Inbjudan bör ges både muntligt och skriftligt. Det är viktigt att bjuda in så att båda föräldrarna blir intresserade av att delta. Diskutera kring lämplig tidpunkt för att underlätta så att båda kan delta. Förslag på inbjudan, se bil. 1. Dokumentation, statistik och utvärdering Dokumentation För att skapa en ny grupp använd grupphanteraren i Tidboken, Journal III. Dokumentation av föräldraträffarna angående deltagande görs via åtgärdsregistret föräldrastöd i grupp deltagit. Det som rör träffarnas innehåll dokumenteras i journalen under skriva fritt. Korta minnesanteckningar kan skrivas på baksidan av deltagarlistan (bil. 2). Statistik Gruppledaren är ansvarig för att statistik förs över antalet erbjudna respektive antalet deltagande föräldrar, liksom antalet grupptillfällen. Av deltagande föräldrar ska antalet förstagångsföräldrar alternativt flergångsföräldrar framgå. Dokumentera i åtgärdslistan. Varje kalenderår sammanställs och redovisas statistiken över barnavårdscentralernas föräldragrupper till BHV-enheten. Utvärdering Att utvärdera föräldragruppsverksamheten är viktigt ur flera aspekter: - för att kunna upprätthålla en hög kvalitet - för att utröna om den uppfyller de uppställda målen - för att kunna förbättra och utveckla föräldragrupperna En utvärderingsblankett (bil. 3) finns att erbjuda varje gruppdeltagare i samband med den avslutande träffen. 7

9 Översikt - innehåll i träff 1-8 Träff 1 Presentation av BVC på BMM, Amning graviditetsvecka 30, cirka Allmän information om barnhälsovården Amning, Barnkonventionen Det nyfödda barnets behov Träff 2 Första träffen på BVC Introduktion vid ca 2 mån ålder Introduktion - syfte och ramar för föräldragrupperna Första tiden nya livssituationen Barnets behov - låt barnet styra upptäck ditt barn Att bli en familj vad är en familj? Familjens nätverk Träff 3 Föräldrarollen, samlevnad och vardagsrutiner vid 2½-3 mån ålder Föräldrarollen att skapa en god relation till sitt barn Vara här och nu, Samlevnad, Barnkonventionen Uppfödning amning/ersättning Sömn Att få andra, tredje barnet jämfört med det första, syskonreaktioner Träff 4 Mat, Hälsa och Fem frågor vid ca 4 mån ålder Barnet nu Introduktion av annan mat Aktiviteter Fem frågor: kost, motion, alkohol, tobak och stress Träff 5 Sjuk och ledsen, Tänder vid 5-6 mån ålder Barnet nu Små barns infektioner, Egenvård Tänder Träff 6 Håll kärleken levande vid 6-7 mån ålder Parrelationen Alkohol och föräldraskap Föräldraledighet Barnkonventionen Träff 7 Åttamånadersbarnet, Barnsäkerhet, Språk vid 8-9 mån ålder Utveckling och aktivitet, känslomässig utveckling Barnsäkerhet Språk och kommunikation Mat och Sömn Träff 8 Ettåringen, Växa inte lyda vid ca 1 års ålder Det 1-åriga barnet, Mognadsnivå Vägleda lotsa Mat Börja i barnomsorgen Avslutning av gruppen 8

10 Träff 1 (flik 1) Presentation av barnhälsovården och amning (graviditetsvecka 30 cirka) Träffen sker i samarbete med mödrahälsovården på BMM, barnmorskan är gruppledare. Barnkonventionen. Lämpligt att i förväg komma överens om upplägg av träffen. Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Presentation av Allmän information om barnhälsovård - basprogrammet, Vad känner ni till om barnhälsovård? Vet att BVC finns men Barnhälsovården använd gärna vår affisch (med ballonger). Vad tänker ni när ni hör ordet BVC? känner inte till så mycket om verksamheten. Poängtera att BHV är frivilligt, kostnadsfritt samt för alla Vi erbjuder hembesök efter hemkomsten från BB. barn 0-6 år. Hur tänker ni kring det? Till BVC går man och väger Hembesök, gärna tillsammans med barnmorska, och varför (ni får ta det lugnt, vi kommer till er, är gäster hos er, hälsofrämjande, befrämjar amning osv). och vaccinerar sitt barn. Har hört av kompisar att. Bra att få hembesök! Amning Föräldrar förbereds inför träffen, uppmanas att komma med Vilka tankar har ni kring uppfödning av ert barn? Diskutera i arbetsgruppen! frågor. Lista på föräldrafrågor! Diskutera kring föräldrarnas frågor - vilka känslor får du när du tänker på amning? Fakta om amning - filmen Hud mot Hud. Varje deltagare skriver ner. Låt föräldrarna diskutera, t ex två och två en kort stund, följ upp. Vad känner ni till om amning? Tänker ni amma ert barn? Amning tar tid! Tiden är ofta nyckel till lyckad amning! Vad tänker du som blivande pappa/partner om amning, Att amma är inget som fungerar per automatik. kan man vara delaktig även om man inte är den som Visa ett demonstrationsbröst - anatomi och läge. ammar? Varför ska man amma? Amningens fördelar, finns några nackdelar? Nu när ni sett filmen Hud mot Hud har ni fått Amning och jämställdhet - ibland blir det inte som man några tankar? tänkt sig eller önskar. Vilken inställning till amning finns i samhället? Hur tror ni att det påverkar oss? Kulturella skillnader och amning? Du som kommer från ett annat land - vad tänker Samhällsförändringar och amning? du/ni om amning och hur ser er kultur på amning? 9

11 Träff 1 (flik 1) Presentation av barnhälsovården och amning (graviditetsvecka 30 cirka) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Det nyfödda Läs gärna ur Nu är jag här! Sid. 4. Har ni funderat över hur det kommer att bli när barnet barnet är fött? Ta upp det lilla barnets behov - anknytning, stanna upp, Sid. 4 i Nu är jag här! - vad får ni för tankar när "boa in". Begränsa besök första tiden. ni hör det här? 10

12 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Första träffen på BVC - graviditet, förlossning och BB-tiden är redan avklarat individuellt med BVC-ssk. Fokus på den nya livssituationen och barnets behov. Varje träff börjar med en uppföljning från tidigare träff samt avslutas med en sammanfattning av dagens samtal. Tema Introduktion Syfte Gruppledarens inledning Gruppledaren presenterar sig. Gruppdeltagarna presenterar sig och sina barn. Berätta vad föräldragrupper på BVC syftar till: - Att ge möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. - Att ge nyblivna föräldrar information och kunskap om barn och föräldraskap (Barnhälsovårdens folkhälsouppdrag). - Att ge möjlighet att diskutera med andra föräldrar och BVC-sjuksköterskan. Presentera det innehåll i gruppträffarna du tänkt ta upp med deltagarna. Här kan Meny-Agenda användas. Var lyhörd för önskemål och synpunkter. OBS! Rätt till ersättning för tillfällig vård av barn vid besök på BVC (= ersättning till båda för deltagande i F-grupper!). Uppmuntra gärna föräldrar att träffas mellan grupptillfällena, berätta ev. om erfarenheter från tidigare grupper. Ramar för Kom överens med gruppen om: gruppträffarna VIKTIGT! - "Tystnadsplikt", dvs en överenskommelse om att det som sägs och sker under träffarna stannar inom gruppen. - Namn- och adresslista, tänk på att fråga om föräldrarna vill lämna ut den. - På vilket sätt meddelas förhinder? Minsta antalet deltagare för att ställa in träffen? Tfn-svar, mejllista, hur? - Hur gör vi med praktiska saker som fika/dryck, disk och att städa/plocka undan i lokalen m m? Spädbarnsmassage En del BVC erbjuder spädbarnsmassage i samband med gruppträffarna, ibland i samverkan med öppna förskolan och familjecentrum (FC) och ibland enbart på FC. Informera om vad som gäller på er BVC. 11

13 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Första tiden - Bekräfta de nyblivna föräldrarna i deras nya livssituation - Har livet förändrats så här mycket för er tidigare? Allt från totalt kaos - fantastiskt! nya livssitua- att bli förälder. Att få sitt första barn är en Livskris/Utvecktionen lingskris. Det är en av livets största omställningar, helt nytt Beskriv förändringen! Barnet tar mycket mera tid och ett ofattbart ansvar som det inte fullt ut går att förbereda än jag trodde. Hinner inget. sig på. Ofta kommer funderingar kring den egna barndomen. Hur mår du i allt det nya som hänt? De har nu varit föräldrar i cirka 2 månader och börjar Vad förväntade du dig innan? Trodde det skulle vara värre, komma in i föräldrarollen. att jag aldrig skulle få sova. Bekräfta föräldrars olika upplevelser, som t ex kan bero på barns olikheter, fysiskt mående och andra omständigheter När barnet väl sover kan jag i föräldrars liv. inte får ro eller vila/sover jag. Vad har överraskat dig mest? Jag sitter "fast". Vanligt i "kris" är att vara omtumlad, osäker, upp och ner i Vad har varit jobbigare? humöret, känslig och lättstressad. Den ökade känsligheten Vad har varit lättare? Omgivningen säger: är positiv genom att den gör föräldrar mer lyhörda för Vad har varit roligare? "Nu går du väl hemma och barnets signaler. Bekräfta att det är ett stort arbete: myser och njuter". Inte föräldraledighet - utan föräldraarbete - dvs en föräldra- Vad får du för råd och kommentarer? "Passa på och njut "! barnrelation byggd på kärlek! Det finaste arbete man kan ha. Har du tips på lösningar som du kan dela med dig av? "Vad gör du hela dagarna.."? Här kan diskussion om postpartumdepressioner dyka upp. Av nyblivna mödrar visar % tecken på depression efter barnets födelse. Vanligt att depressionen självläker inom 6-9 månader, men med stöd går det fortare. Detta är viktigt för samspelet barn - förälder. Poängtera att det är en process att bli förälder! Även pappan kan bli deprimerad, men det brukar komma lite senare, när barnet är cirka 5-6 månader. 12

14 Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Barnet - Fokus på barnets behov Vad är det, tror du, som barnet uttrycker när det Varför skriker han/hon så samspel och Att skrika är barnets sätt att ge uttryck för sina behov. Skriket skriker? mycket? skrik är en signal från barnet till föräldern och kan skapa frustra- Vad händer om man i ren tion och förtvivlan. Det kan vara svårt att tyda barnets signaler. Hur känner ni er när barnet skriker? frustration skakar sitt barn? Försök hitta en orsak, även om det inte alltid lyckas. Att finnas (visst känner ni till att man aldrig får skaka ett litet till hands, vara nära kroppsligt och känslomässigt lindrar. spädbarn?) OBS! Små barn är speciella. I samspelet, och som svar på signaler, upplever barnet behovs- Andra säger att jag skämmer tillfredsställelse som är nödvändigt för en trygg anknytning bort honom/henne. och barnets hela utveckling. Trygghet - vad tänker du då? Ont i magen, hungrig, under- Sänk tempot - låt barnet styra stimulerad. Spädbarn behöver mycket närhet och en spädbarnsförälders Hur ser dygnsrytmen ut? viktigaste uppgift är att vara öppen och lyhörd för barnets Vad får du höra om rätt och fel i vardagen? Jag känner mig hjälplös och behov och visa följsamhet. Belys hur olika rytm barnen fort- utlämnad när han skriker. farande har. Man kan aldrig "skämma bort" ett spädbarn med Hur är tempot hemma hos er? för mycket närhet. Det är alltså nödvändigt och behovet Vems behov styr? Jag blir alldeles varm inomminskar med tiden (behovet av närhet är dock livslångt). Får barnet för mycket/lite stimulans? bords när vi ser på varann. Berätta om "tillräcklig stimulans" kontra "överstimulans". Upptäck ditt barn Spädbarn behöver också kontakt och samspelsstunder. Var nyfiken, upptäck ditt barn! Vem är han/hon? Redan nu grundläggs förmågan till kommunikation och språk. Broschyren ABC-droppar. Tittar barnet på dig, och vad händer då? Vad ser du när du tittar på ditt barn? När du pratar? Hur svarar ditt barn? 13

15 Föräldrastöd i grupp Länshandboken Träff 2 (flik 2) Första tiden, det nya barnet och att bli en familj (barnet är cirka 2 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Att bli en familj Vad är en familj? Vad som är en familj och vilka som ingår Om jag säger Familj - vad tänker ni då? Upplever en ny gemenskap. i familjen har sett olika ut genom historien och i olika kulturer. Hur kan en familj se ut? Här kan olika typer av familjekonstellationer lyftas fram. Hur ser er familj ut? Det tar tid att finna former för samarbete i den nya Hur går det nu när ni blivit tre istället för två? Känsla av att ännu mera höra familjekonstellationen - bekräfta! För ensamstående förälder, att bli två istället för en? ihop. Samarbetar bra. Varje familj måste ha sitt sätt, pröva sig fram, det får ta tid. Hur hade ni planerat? Mammans och pappans roller är nu mer olika än innan Hur fungerar det just nu? Orättvist. barnet kom. Hur har det påverkat er som par? Hur hjälps ni åt? Blir inte förstådd/går bra att Gemensamt ansvar, delat ansvar? Som ensamstående? Vilket stöd får/behöver du? samtala. Stöd till att sätta gränser mot andra och kräva hänsyn till den Hur har barnets ankomst påverkat relationen till Olika roller, svårt. nya familjens situation. de närmaste? Stöd att be om hjälp av familjens nätverk. Man kan fundera Hur fungerar det med mor- och farföräldrar? De är inte så intresserade/ på om det finns någon/några personer i barnets närhet som tillgängliga eller de är man vill involvera extra mycket. Vad är positivt/jobbigt? jätteintresserade/tillgängliga. De invaderar och tar över/ Ta fram tips på hur olika familjer gjort. Vad behöver du mest? de är mycket hänsynsfulla. Hur kan du får mer av det du önskar? Sammanfatta dagens diskussioner innan ni skiljs. Råd kan stressa, irritera. Förberelse till nästa träff: Vid nästa tillfälle närvarar BM, Har du tips på lösningar att dela med dig av? fundera på ev. frågor till henne. De är till stöd och hjälp. 14

16 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Fokus på föräldrarollen - vad innebär den i vardagen? Samlevnad, genus, jämställdhet, mat, sömn och syskonreaktioner. Barnmorskan deltar under temat samlevnad. Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Föräldrarollen Uppföljning från förra träffen! Förra träffen pratade vi om "första tiden och att Förslag! bli en familj". Arbeta för en god relation till ditt barn. Är det något kring det som ni vill ta upp idag? Blivande föräldrar skapar en relation till barnet i magen tidigt under graviditeten, något som är en viktig del av föräldraför- Dagens tema: Fokus på föräldrarollen. beredelsen. Barn som har trygga anknytningar till sina föräld- Vad tänker/känner du när du hör ordet förälder? rar utvecklas mer positivt och har en bättre psykisk hälsa som Vad innebär föräldrarollen för dig? vuxen. Är det skillnad på mammaroll/papparoll? Barnets anknytningssystem är uppbyggt så att den som sköter om barnet mest är den som blir viktigast. Det kan ändras under tiden, men för att skapa en god och trygg relation till ett barn kräver det att man tillbringar tid med barnet. Det lilla barnet kräver kvantitetstid. Barn har förmåga att knyta an till flera personer samtidigt och de blir tryggare av att ha flera nära relationer. Att båda föräldrarna engagerar sig i barnet kan också leda till att relationen mellan föräldrarna stärks och ger dem en bättre förståelse för varandra. Båda får då möjlighet att utveckla självförtroende i föräldrarollen och känna sig kapabla och viktiga som föräldrar. Vara här och nu - att ha fokus på sitt barn Att vara här och nu underlättar möjligheten att kunna glädjas åt sitt barn och dess framsteg. En förutsättning för att kunna vara här och nu är att man inte är stressad/utmattad. Det är därför viktigt att ha balans i arbetsfördelningen. Hur skapar jag som förälder en trygg relation till mitt barn? Varför är det så viktigt? Vad hjälper mig att ha en god relation till mitt barn? Vad försvårar för mig att ha en god relation till mitt barn? Vad behöver jag för att kunna vara här och nu med barnet? Vad tror jag att min partner behöver för att kunna vara här och nu? Hur kan vi underlätta för varandra? 15

17 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Samlevnad Barnmorskans ansvarsområde. Troligt/lämpligt att diskussion Barnmorskan förbereder. kring samlevnad kommer upp under temat föräldrarollen. Mat, äta, suga Bekräfta hur olika uppfödning kan fungera. Hur fungerar uppfödningen till ert barn? Omgivningen säger: För ofta, Vilka råd och kommentarer får ni från omgivningen? barnet får ont i magen, var De flesta har hittat någon liten rutin men det kan se olika ut. Vad tänker du om det? fjärde timme, "har du så det Lyft frågan om arbetsfördelning i samband med amning och räcker"? omvårdnad av barnet. Mamma som ammar får mycket egen tid med barnet - hur involveras pappan? "Varför ammar du inte"? Kommentera och stärk föräldrar mot råd kring amning och Man blir osäker/irriterad/ uppfödning som inte följer aktuella rekommendationer. Vad får ni höra om amning? stressad av råd och kommen- Vad hade du för bild av hur det skulle vara att amma tarer. Betona att det ur trygghetssynpunkt inte är någon skillnad och hur tänker du nu? mellan amning och flaskmatning. Hur känns det? Hur gör du? Amningen funkar bra. Det är praktiskt att amma. Fakta om amning: Se Amningsrekommendationer i vår Vad får ni höra om flaskmatning? lokala Amningsstrategi, i Rikshandboken, Barn och Vad hade du för bild av flaskmatning, hur ser arbets- Det gick inte! Jag har lagt ner föräldrar och Kostråd från Livsmedelsverket. fördelningen ut? amningen. Minska stress och känsla av misslyckande. Vad var lättare/svårare än du tänkt dig? Svårare i början än jag trodde. Ammar helt i 4-6 mån, sedan nedtrappning. Ammar gärna morgon och kväll. 16

18 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Sömn Varför behöver vi sova? Barn växer på natten (tillväxthormon Varför behöver vi sova? Berätta - diskutera! Oro för att barnet sover för lite. släpps ut i blodet på natten), sinnesintryck bearbetas och Vad får ni höra om spädbarnets sömn? barnens immunförsvar byggs upp under sömnen. Man föds med ett överskott av hjärnceller som behöver stimuleras dagtid Hur sover ditt barn på natten? Det är bara mitt barn som och vila under natten (hänvisning Hugo Lagercrantz). Hur sover ditt barn på dagen? krånglar. Hur sover du/ni? Stora skillnader i vad som är "normal" sömn. Spädbarns sömn- Störd av att inte få sova, alltid mönster skiljer sig från äldre barns. Inga spädbarn sover hela Var sover ditt barn? trött. natten i sträck.vissa hör ibland av sig vid uppvaknandet och Hur tänker du kring sovrutin och sömn/vakentid? behöver hjälp att somna om medan andra somnar om av sig Känsla av misslyckande. själva. Betona vikten av att ge barnet behovstillfredsställelse och att Sömntips till trötta föräldrar Sovrutin är inte det för tidigt? den första tiden är en tid av anpassning framför att träna in Dela upp helgerna så att båda föräldrarna rutiner. får en sovmorgon. Inga problem, sover hela Vanligt med nattmål. Gör upp redan på kvällen vem som tar nattens/ natten. morgonens bestyr. Stöd att inte delta i någon "sömntävling" (föräldrar jämför Ta hjälp! Be svärmor eller en kompis om När och hur slutar barn att barn emellan). Helst sova i egen säng bredvid föräldrars. avlastning så att du och partern får vila. sova hos föräldrarna? OK i föräldrars säng - bädd i bädden. Sov när bebisen sover. Nämn undantagen: för varmt, drog- och alkoholpåverkan, Låt natten vara natt, var tråkig om barnet rökning och vattensäng. är vaket på natten. Förklara att barnets sömnmönster förändras med åldern. Vid cirka 3-4 månader kan en sömnrytm ha börjat visa sig och då kan det vara bra att börja med en läggnings- och sovrutin. Poängtera vikten av att göra skillnad mellan dag och natt och mellan sömntid och vakentid. 17

19 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Insomning Barn har olika behov vid insomning men de flesta barn Hur och var somnar ditt barn - på dagen - på natten? Barnet somnar självt, vid Uppvaknande behöver mycket närhet. Stärk föräldrarna att de gör det Vad har du hört om insomning? bröstet, vi bär på henne. Omsomning bästa för sitt barn, även om det tar lite tid med insomning. Barnet vaknar när jag lägger Kan tas upp i en Visa på utveckling - nattningsmetoder. När barnet växer Hur långa sömnpass har barnet - på dagen - på natten? ner henne. senare träff om öppnar sig nya vägar för samspel och omhändertagande. Det är jättesvårt att få barnet sömn Varning för vissa insomningsmetoder, tryck/pressmetoden, Hur får du barnet att somna om? att somna. "sova-hela-natten". Bara "powernaps" dagtid Vad får du för råd och hur funkar det? (10-20 min). Det är naturligt med uppvaknande i samband med ytlig sömn. Jag tänker att barnet sovit klart. Om barnet vaknar upp är det bra att försöka få det att snabbt somna om. Omsomning ger ofta en längre rofylld sömnperiod. Man behöver inte prata med barnet vid insomning. Att hålla, beröra, klappa lätt är också ett "svar" på barnets signaler/behov. Man måste inte lära barnet att somna självt vid 4-5 månader. Jag blir irriterad när barnet vaknar efter kort tid. Jag känner mig trött! Kan de "vänja sig" vid det man gör nu, så att man får problem sedan? Broschyr När barnet ska sova. När ska man lära dem att somna själva? 1177 har fina artiklar om sömn, att bli förälder! Blir de rädda om de vaknar på annan plats än där de somnade? 18

20 Träff 3 (flik 3) Föräldrarollen och vardagsrutiner, samlevnad (barnet är 2½-3 månader) Tema Vilka kunskaper/erfarenheter vill vi lyfta fram Exempel på frågor som gruppledaren kan ställa Vanliga föräldrasvar/-frågor Att få andra, När andra barnet kommer är den stora omställningen redan Är det någon skillnad på att få andra barnet jämfört Lugnare andra gången. tredje barnet gjord - man är redan inne i föräldrarollen. Dock kan det nya med det första? jämfört med barnets liv rucka på roller och rutiner och den nya familje- Tål mer innan man blir det första medlemmen är en egen individ med vilja och behov av tid Vad upplevs som annolunda? stressad (t ex skrik). och uppmärksamhet. Vad är lättare? Vad är svårare? Har erfarenhet/kan mer. Man har mer praktisk erfarenhet och kunskap, man har annat perspektiv (vet att det ändrar sig). Inte all fokus på Hur går det med det äldre barnet? Svårt att räcka till för barnen. babyn, ork över till de äldre barnen. Hur kan man göra de äldre barnen delaktiga i Syskon är också till hjälp. vardagsaktiviteter? Stöd förstagångsföräldrar att inte jämföra sig med flerbarnsföräldrar. Syskon- Att få syskon är en stor omställning. Hur har det äldre barnet reagerat? Det går över förväntan! reaktioner Det är helt naturligt att det äldre barnet reagerar. Hur kan man göra det äldre barnet delaktigt i det nya Jättejobbigt! syskonet? Syskonrelationer är ambivalenta, innehåller mycket känslor Svårt att dela sig! både positiva och negativa. Avundsjuka, svartsjuka kan ta Hur gör ni för att det ska bli så bra som möjligt, sig många olika uttryck. t ex vid läggdags, matning? Dåligt samvete för båda barnen! Viktigt att hjälpa det äldre barnet att "bli sett" och få lov att Hur gör ni med barnomsorg för syskon, förskola? Bra hjälp av syskon! uttrycka, sätta ord på hur det känns. Hur viktigt är det att gå på Positivt för syskon att få vara hemma mer med sin familj förskolan? Stimulans? under föräldraledigheten. 19