BHV-Nytt. Nr 1, april Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 1, april 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sid 3 SIDS-affisch Årsstatistik 2006 för BVC i Västmanland sid 4-5 Ny psykolog på BVC Prima i Västerås Råd om febernedsättande mediciner sid 6 Till minne av Gunilla Carlson BVC-arbetet för att förebygga barnfetma, sid 7 ett projekt för oss? Nya rön om modersmjölk sid 8 Ny psykolog på BVC Prima Nya författningar om barnvaccinationer sid 9 Meddelanden sid 10 Lästips sid 11 Utbildning/fortbildning Artiklar ur Läkartidningen sid 12 Barnkonventionen

2 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Alla BVC har fått ett exemplar av Socialstyrelsens nya broschyr Minska risken för plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Här kommer en kort sammanfattning ur den: * Barn ska sova på rygg redan från början, inte på mage eller sidan. Lägg barnet på en mjuk kudde för att förhindra platt och snett huvud (kudden byts mot en fastare när barnet kan vända sig självt). * Avstå från nikotin under graviditet och amning. Om det inte går att sluta helt är det bra att minska så mycket det går. När barnet är fött ökar risken för luftvägsinfektioner och astma om föräldrarna röker. * Amma om möjligt. När amningen är etablerad kan napp användas när barnet sover, eftersom flera undersökningar visat att napp under sömnen minskar risken för SIDS. * Lagom varmt klädd, inte för hårt omstoppad. Låt inte barnet sova utan tillsyn i bil eller utomhus under vintern. Säkrast sover barnet i föräldrarnas sovrum, men inte i föräldrarnas säng om modern röker eller om föräldern är mycket trött eller påverkad av alkohol eller mediciner. Broschyren finns bara på svenska och kan beställas gratis från Socialstyrelsen. Många föräldrar har fått den redan under graviditeten. Ta upp rekommendationerna tidigt i kontakten med de nyblivna föräldrarna. Broschyren kan delas ut till de föräldrar som inte har den redan. Den ersätter inte broschyren Små barn är speciella, utan bör ses som ett komplement till den. SIDS-affisch Socialstyrelsen har gjort en affisch med råd för att minska plötslig spädbarnsdöd. Den finns att beställa på deras hemsida: Affischen är gratis och kan förslagsvis hängas upp i väntrum eller mottagningsrum på BVC. 3

3 Årsstatistik 2006 för barnavårdscentralerna i Västmanland Sammanställning i mars 2007 på BHV-enheten av inlämnade siffror från BVC i Västmanland. De kursiva och feta siffrorna är inlämnade i januari Vi tackar alla BVC-sjuksköterskor för allt arbete ni lagt ner på statistikuppgifterna! Här kommer siffrorna för hela länet. Som vanligt är det stora variationer mellan olika BVC, vilket till stor del beror på olika befolkningsunderlag. Det bästa är därför att jämföra sina egna siffror med tidigare år. Vi diskuterar detta under årets rundresor. Amning helammade, % Barn 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån födda år ,7 74,3 60,4 19, ,3 70,3 54,1 16,4 Amning - helt eller delvis ammade, % Barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ,7 90,1 78,5 66,1 36,9 18, ,7 89,9 79,2 67,3 35,8 15, ,6 87,9 75,4 62,0 33,9 15,1 Amningssiffrorna går tyvärr ner både för helammade och helt eller delvis ammade. Dock ammas 2 av 3 barn vid 6 månaders ålder och vart tredje barn vid 9 månaders ålder! Rökning bland barn födda 1997, 2003, 2004 och 2005, % Barn födda barnets ålder 0-4 veckor barnets ålder 8 månader år mor röker far röker ngn röker mor röker far röker ngn röker ,7 14,7 20,9 14,0 13,9 21, ,2 12,5 16,7 10,9 12,5 18, ,6 12,1 15,8 9,9 11,7 16, ,9 11,4 14,0 8,9 11,2 14,8 I länet visar röksiffrorna en glädjande fortsatt nedgång. Bra jobbat både BVC-sjuksköterskor och barnmorskor! 4

4 Vaccinationer, % Barn födda år Kikhosta MPR BCG vacc riskbarn ,9 95,4 89, ,9 96,0 89, ,2 97,2 93,1 Barn som vaccinerats mot kikhosta är också vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio och nästan alltid också mot Haemophilus influenzae typ B. Vi har i länet mycket god vaccinationstäckning för det allmänna programmet. När det gäller riskgruppen för tuberkulos utgör dessa 19,2 % av alla barn födda Av dem har 93,1 % BCGvaccinerats. När vi nu även vaccinerar samma grupp mot hepatit B kommer troligen vaccinationssiffran att stiga. Karita Törnros Ny psykolog på BVC Prima Vi hälsar Annika Flenninger välkommen som BVC-psykolog på Prima BVC i Västerås. Annika har många års erfarenhet av arbete inom habilitering och som skolpsykolog med betoning på särskolans område. Sammanlagt finns nu 10 psykologer som arbetar inom mödrahälsovård och barnhälsovård i Västmanland. Ingegerd Solberger 5

5 Råd om febernedsättande mediciner Några BVC-sjuksköterskor har hört av sig och undrat vilka råd man numera ger på barnakuten, C-las när barnen har feber. Efter diskussion med Kjell Branzell, sjuksköterska med ansvar för barnakuten, kommer här några riktlinjer: Paracetamol är fortfarande förstahandsmedlet. Peroral dos mg/kg högst 4 gånger per dygn, rektalt mg/kg högst 4 gånger per dygn. Det händer att man ger råd om mer paracetamol redan efter 4 timmar, men det är då bara en eller ett par gånger. På Barnkliniken händer också att man ger en högre dosering av första dosen, men det är ingen allmän rekommendation. Om paracetamol inte har effekt, utan barnet fortfarande är påverkat av sin höga feber, kan ibuprofen användas till barn som är över 6 månader gamla och väger minst 7 kg. Barnet ska inte ha svår lever-, njur- eller hjärtsjukdom, magsår, inflammatorisk tarmsjukdom eller ha reagerat allergiskt tidigare på acetylsalicylsyra (ASA) eller andra anti-inflammatoriska mediciner(nsaid). Doseringen är 5-7,5 mg/kg 3 gånger per dygn, högst 3 dagar i följd. Barn över 1 år kan ibland behöva en fjärde dygnsdos. Ipren finns flytande 20 mg/ml och stolpiller 125 mg och är numera receptfritt från 6 månaders ålder. Precis som tidigare är det förstås viktigt att bedöma barnets allmäntillstånd och att se till att barnet får adekvat vätska - speciellt när febern beror på gastroenterit. Paracetamol och ibuprofen kan användas i samma doser även som smärtstillande medicin vid t ex öronvärk, halsont eller smärta efter vaccination. Till minne av Gunilla Carlson I slutet av februari avled, som tidigare meddelats, BVC-sjuksköterskan Gunilla Carlson mycket oväntat i en akut sjukdom. Gunilla började arbeta på BVC i slutet av 1970-talet, först på Skallberget och sedan 1982 arbetade hon på Önsta-Gryta BVC. Ett speciellt engagemang kände hon för familjerna på Rosetten, en stödverksamhet i samarbete med öppna förskolan. Vi minns Gunilla som en mycket omtyckt, kunnig och engagerad BVC-sjuksköterska. Våra tankar går nu till hennes familj, men också till arbetskamraterna och familjerna på Önsta-Gryta. Barnhälsovårdsenheten 6

6 BVC-arbetet för att förebygga barnfetma, ett projekt för oss? För ett tag sedan fick alla BVC i länet en förfrågan om intresse för att delta i ett projekt om primärprevention av övervikt/fetma hos barn alltså hur vi genom stöd till alla familjer ska kunna förhindra åtminstone att några barn utvecklar övervikt/fetma. Efter en informationsträff 8/3 kommer här lite mer information: I Stockholm och Uppsala, men också flera andra landsting i mellersta Sverige, kommer BVC-sjuksköterskor att tillfrågas om de kan tänka sig att delta. Idealiskt är om åtminstone två sjuksköterskor vid samma BVC är med, men man kan tänka sig enstaka sjuksköterskor också. Varje deltagande BVC lottas sedan till interventionsgrupp eller kontroll-bvc. Interventionsgruppen utbildas vid två tillfällen, sammanlagt fem heldagar. Under utbildningen lär man sig att motivera, informera och utbilda föräldrar om goda mat- och rörelsevanor, får kunskaper om nutrition men också om hur man stärker föräldrars tro på sin egen förmåga att åstadkomma förändringar. Alltså en utbildning som verkar användbar även i många andra BVC-sammanhang, och innebär en god kompetenshöjning för den som deltar. Under projektets gång får interventionsgruppens sjuksköterskor också handledning, i grupp eller enskilt, t ex genom att föräldrasamtal spelas in på band och skickas till handledaren för att sedan kunna diskuteras. I båda grupperna tillfrågas förstagångsföräldrar under barnets första halvår om de vill delta i studien. Speciella föräldrabrev kommer att finnas. För interventions-bvc följer sedan tre träffar under spädbarnsåret (en av träffarna kan vara gruppträff), två träffar under andra året och sedan en årlig träff fram till fem års ålder. Dessutom två telefonkontakter vid 2½ och 3½ års ålder. Det innebär att de flesta träffar görs vid ordinarie BVC-besök, men minst ett besök och två telefonkontakter ligger utanför basprogrammet. Besök i projektet kommer också att ta längre tid än ordinarie BVC-besök. Vid varje besök fylls uppgifter i på en blankett, som senare skickas in. Föräldrarna kommer också att fylla i enkäter vid starten, vid 3 och 5 år. Kontrollgruppens sjuksköterskor får förstås ingen riktad utbildning, men ska på samma sätt rekrytera förstagångsföräldrar som kontroller. Även här kommer föräldrarna att fylla i enkäter vid samma åldrar som studiegruppen. Det är mycket viktigt att det finns en bra kontrollgrupp vi vill ju att studien ska kunna svara på frågan om allt det arbete som kommer att läggas ner på interventionsgruppens barn verkligen har effekt! Just nu pågår anställning av psykolog som ska lägga upp utbildningen och en central samordnare med god erfarenhet av BVCarbete. Under hösten kommer ni att få ordentlig förfrågan om ni vill vara med. Utbildningen skulle kunna starta våren 2008, och sedan ska en årskull barn rekryteras. Förhoppningen är att 1500 barn ska ingå i vardera gruppen, vilket innebär att BVC-sjuksköterskor ska utbildas. Jag tycker att projektet verkar mycket angeläget. Det kommer att ge interventionsgruppens sjuksköterskor en god utbildning som kan användas i andra sammanhang och kan påverka hela BVC-arbetet i framtiden. 7

7 Nya rön om modersmjölk En studie publicerad i Pediatrics handlar om amningsfrekvens och fetthalt i bröstmjölk Källa: Jacqueline C. Kent et al: Volume and Frequency of Breastfeedings and Fat Content of Breast Milk Throughout the Day: PEDIATRICS 2006;117; Drygt 70 mammor och deras 1-6 månaders barn deltog i studien. Under ett dygn vägdes barnen före och efter varje amning. Dessutom analyserades fetthalten på bröstmjölken före och efter varje amningstillfälle. Stora variationer i amningsfrekvens och mängd Studien visar att variationerna var mycket stora. Både vad gäller hur ofta man ammade (6 till 18 gånger per dygn) och hur mycket barnet åt varje gång. På ett dygn producerades mellan 478 och g mjölk och fetthalten i mammornas mjölk varierade mellan 22 och 61 g/liter. Tre av fem barn ammades på natten. Oberoende av nattamning eller inte fick barnen i sig lika mycket bröstmjölk sett över hela dygnet. Tiden mellan amningstillfällena sa ingenting om mängden bröstmjölk barnen ätit. Ett barn ammade inte på över åtta timmar efter att ha ätit så lite som 35 g, medan andra kunde amma inom en timme efter att ha ätit 175 g. Bröstmjölkens fetthalt Mjölken är tunnare på kvällen är ett påstående som är vanligt. Studien visar att det är precis tvärt om, fetthalten var faktiskt högre på dagen och kvällen än på natten och morgonen! Fetthalten hade heller inget samband med barnets ålder eller hur ofta barnen ammade. Däremot åt barnen större mängder på morgonen, då fetthalten var som lägst. Forskarna konstaterar att barn som äter lite per gång men ofta får i sig lika mycket fett under ett dygn som barn som har färre men större amningar. Att tömma bröstet Studien visar att barnen lämnar runt en tredjedel av mjölken kvar i bröstet. Man fann också att det är vanligt att kvinnans båda bröst producerar olika mycket mjölk. De flesta producerade mest på det högra bröstet. Mammor till pojkar producerade större mängd mjölk än mammor till flickor. Det fanns ingen skillnad mellan hur ofta flickor respektive pojkar ammades. Pojkar växer dock snabbare. Studiens slutsats är kortfattad: Spädbarn ska ammas fritt, dag och natt. Agneta Ehrlemark Verksamhetssamordnare BHV-enheten Sörmland 8

8 Nya författningar om barnvaccinationer I december 2006 kom två nya författningar som rör BVC, dels SOSFS 2006:22 Vaccination av barn, dels SOSFS 2006:24 om utökade befogenheter för sjuksköterska. I januari 2007 kom också Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos från Socialstyrelsen. Nya vaccinationsprogrammet för barn födda år 2002 och senare innebär att vi på BVC erbjuder vaccination mot difteri-stelkrampkikhosta-polio (DTP-polio) vid 5-6 års ålder, alltså 4 år efter tredje dosen. Vaccinet ges intramuskulärt i överarmen. Det är viktigt att vi informerar föräldrarna om att barnet kan få feber och ont i armen närmaste dagarna. Biverkningarna brukar komma inom 48 timmar och vara upp till 3 dygn. Svullnader över 5 cm, hög feber eller andra reaktioner som inte är angivna som vanliga i FASS ska anmälas till Läkemedelsverket med en kopia för kännedom till oss på BHV-enheten. I skolan kommer barnen sedan att få MPRvaccin i årskurs 1 eller 2 och innan de går ut grundskolan en femte dos mot difteristelkramp-kikhosta. SOSFS 2006:24 innebär en ändring av läkemedelsförfattningen. Vaccinationsverksamheten ingår nu som en del i läkemedelshanteringen. En sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom får självständigt ordinera och utföra vaccinationer enligt allmänna BVC-programmet, men också BCG-vaccination och vaccinering mot hepatit B av de barn som räknas till riskgrupp. Det behövs alltså inte längre läkarordination för riskbarnsvaccinering. Om föräldrar önskar få vaccin till ickeriskbarn eller andra vaccinationer som inte ingår i BVC-programmet krävs fortfarande läkarordination vare sig vaccinet ges på BVC eller någon annanstans. Socialstyrelsen skriver att batchnummer ska dokumenteras i patientjournalen och har också angett inom vilka tidsramar olika vaccinationer kan förskjutas utan speciell läkarordination. Skrivelsen om tuberkulosprevention är tydlig och lättläst. Den innebär inga stora förändringar mot hur vi gör idag riskbarnen är desamma. BCG-vaccin ges alltid i vänster arm, och inget annat vaccin ska ges i den armen närmsta tre månaderna. Det kan därför vara en bra rutin att ge Priorix i höger arm. Ett barn som nyligen utsatts för smitta ska inte BCG-vaccineras förrän 8-12 veckor senare om PPD då är < 6 mm (men om barnet är yngre än 6 månader kan man inte lita helt på negativt PPD). Vaccinkapitlet i Handboken kommer att skrivas om under våren. 9

9 Meddelanden Datagrupp En s k datagrupp (referensgrupp) kring BHV-journalen har bildats och består av Lena Jakobsson från BVC Önsta-Gryta, Åsa Gustavsson BVC Herrgärdet, Barbro Andersson Sandberg BVC Norberg, Eva Söderqvist BHV-enheten samt Catharina Cederfeldt från Landstingsdata. Då det fortfarande finns en del frågetecken kring datajournalen (statistik, journalens alla tänkbara möjligheter ) så hoppas vi kunna hitta svar på de frågor som uppstår kring datajournalen. Alla som har synpunkter eller funderingar är välkomna att kontakta någon av oss. Vi träffas första gången den 16 april Synprövning i samband med 4-årskontroll På förekommen anledning vill vi påminna om vikten av att det öga som inte ska synprövas är ordentligt förtäckt med en svart lapp och helst klistras med t.ex. mepore med särskild noggrannhet vid näsroten. Det räcker inte med förälders eller barnets hand som förtäckning. Barnet ska inte hålla huvudet snett vid undersökningen. Balans nyutkommen broschyr Landstinget Västmanland har i samarbete med länets kommuner tagit fram informationsbladet Gemensamma rekommendationer för att främja goda vanor avseende kost och rörelse för barn och ungdomar. Broschyren är till för personal som genom sitt arbete kommer i kontakt med blivande föräldrar, föräldrar och barn. Avsikten är att varje personalgrupp ska få kännedom om vilka råd som ges och att informationen följer en röd tråd från Mödrahälsovård Barnhälsovård - Förskola - Skola - Tandvård. Vi bifogar ett exemplar av broschyren med denna tidningsutgåva. Ni som får BHV-Nytt elektroniskt får gärna höra av er till BHV-enheten om ni vill ha ett exemplar. Risk för fel vid tillagning av modersmjölksersättning/välling. Sempers modersmjölksersättning Baby Semp har ett pulvermått bifogat som rymmer 7,9 ml (EU-mått!). För Baby Plus från 4 månader och vällingar för äldre barn ska istället matskedsmått användas, och inget mått följer med. När det gäller Nestlés produkter ska NAN 1 och 2 tillagas med medföljande måttskopa, och vällingar för äldre tillagas med matskedsmått som inte finns med i paketet. Det finns en risk att föräldrar använder fel mått. Det är därför viktigt för oss på BVC att känna till detta och uppmärksamma föräldrarna på det. När det gäller modersmjölksersättning ska man bara laga en portion i taget strax innan den ska användas. Pulver är aldrig säkert sterilt, och om tillagad ersättning blir stående finns risk för bakterietillväxt även i kylskåpstemperatur (gäller förstås inte den dyrare färdiglagade i portionsförpackningar). Eva Söderqvist 10

10 LÄSTIPS Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan Socialstyrelsen Höga ljud på förskolor är ett problem både för barn och vuxna. Buller kan ge hörselskador, försvåra samtal och göra så att man inte uppfattar viktiga signaler. Syftet med boken är att berätta hur man med god fantasi, idéer och engagemang åstadkommit en bättre ljudmiljö. Boken kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax: , e-post: socialstyrelsen@strd.se, webbutik: Pris 50 kronor. Den kan också laddas ner (gratis) från webbplatsen: att skiljas när man har barn Socialstyrelsen Ny upplaga har utkommit och broschyren går att beställa från Socialstyrelsens kundtjänst, adress, se ovan. Pris: 12 kronor. Kemikalier i barnens vardag Kemikalieinspektionen Broschyren tar upp vad man själv kan göra för att minska riskerna att barn skadas av de kemikalier som omger oss alla. Broschyren tar upp allt från leksaker och textilier till målarfärg, byggmaterial och elektroniska produkter. En trevlig och lättläst broschyr att utgå från i samtal med föräldrar. Den är gratis och kan beställas via: Utbildning/fortbildning maj Introduktionsutbildning för nyanställda sjuksköterskor m fl på BVC Inbjudan har gått ut september Hur mår våra barn? del 11 Ramnäs Konferens och Inbjudan/anmälan via Lärcentrum oktober Eva Söderqvist BHV-enheten kontaktar varje barnavårdscentral kring tidpunkt för rundresa som nu pågår i länet. 11

11 Artiklar ur Läkartidningen 2007/1 Oväntat hög förekomst av alkoholskador bland barn i medelklassens Italien Ulf J Eriksson, Ulf Rydberg, Parri Wentzel 2007/3 Fetma kan förebyggas men krafttag behövs! Liselotte Schäfer Elinder, Filippa von Haartman 2007/3 Folkhälsoministern tror på föräldraopinion. En femtedel av barnen i Europa är överviktiga. Fetmaepidemin oroar både föräldrar och vårdprofessioner. Elisabeth Ohlin 2007/4 Fler CP-skador bland för tidigt födda Anders Hansen 2007/5 Omskärelse av pojkar tänk om! Yngve Hofvander 2007/6 Kraftig ökning av skadefall vid användning av studsmatta Johanna Björnstig, Ulf Björnstig 2007/7 Vem ska informera och vem ska vaccinera? Om nya vacciner och vaccinationer utanför de allmänna programmen. Anders Lindberg, Anders Tegnell 2007/10 Barns lungutveckling påverkas av trafikexponering Anders Hansen Eva Söderqvist Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 24 Handlar om barnets rätt till hälsovård och sjukvård. Länderna lovar att göra allt de kan för att barn ska få bra hälsa. Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka. Kvinnor som väntar barn och mammor med nyfödda barn ska få bra vård. Föräldar ska få lära sig hur de ska mata och vårda sitt barn. Rika länder ska hjälpa fattiga länder. 12

12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: Glad Påsk önskar vi alla våra läsare! 13