I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de viktigaste författningarna. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL)

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Läkemedelshantering FÖRORD Denna lokala riktlinje bygger på riktlinjer Kommunal läkemedelshantering som är instruktioner på kommun- och landstingsnivå och fastställda av Läkemedelskommittén i Värmland, den 27 maj Riktlinjerna bygger på Kommunal läkemedelshantering som utkom Detta har kompletterats med riktlinjer specifikt för Kils kommun. FÖRFATTNINGAR I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de viktigaste författningarna. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) (LYHS) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 200:1) om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:17) om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården (Omtryck) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:24) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Sida 1 av 16

2 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:24) Ändring i föreskrifter och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter (2008:29) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården ANSVAR Grunden för all läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar för omhändertagandet och förvaring av sina egna läkemedel som ordinerats samt för den egna medicineringen. Detta gäller såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer. Kommunens ansvar Kommunen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer, vistas i kommunens dagverksamhet eller har hemsjukvård. Vårdgivaren (nämnden) ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Dessa rutiner fastställs av medicinskt ansvarig sjuksköterska. MAS-ansvaret är reglerat i tre olika författningar när det gäller läkemedelshanteringen. De uppgifter som författningarna talar om är Att fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet Att rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering Att fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården Om den enskilde på grund av sitt tillstånd inte kan klara sin medicinering själv, får den ansvariga sjuksköterskan söka finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare och anhöriga. Övertagande av läkemedelshantering sa dokumenteras i omvårdnadsjournal. En individuellt anpassad möjlighet är att vissa läkemedel hanteras som egenvård och andra som kommunens ansvar hos samma person. Hur fördelningen ser ut ska dokumenteras. Sida 2 av 16

3 Personliga assistenter Om personen inte själv kan ansvara för egenvården är resultatet av bedömningen beroende på hur stödet och hjälpen ser ut. En skiljelinje mellan hälso- och sjukvård och egenvård är om åtgärden kräver medicinskt utbildad personal. Om det krävs medicinskt utbildad personal är det fråga om hälso- och sjukvård och den omfattas då av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Närstående och personliga assistenter kan dock ha förvärvat stor kunskap om en enskild patients behov och kan i vissa fall klara av att utföra åtgärder som normalt kräver medicinskt utbildad personal, men då räknas insatsen som egenvård. Se även SOSFS 2009:6. Studerandes ansvar under praktiktjänstgöring Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och/eller administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska. Egenvård Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvård bedömt att en person själv kan utföra. Den egenvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan som inte är hälso- och sjukvårdspersonal räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och sjukvård. Om läkaren i samråd med patient och sjuksköterska anser att patienten eller dennes anhöriga själva kan ansvara för att ordinationen följs är det att betrakta som egenvård. Kommunens personal kan dock vara behjälplig med att öppna burkar eller förpackningar samt överräcka mediciner efter patientens/anhörigas instruktioner. delegation av arbetsuppgiften behövs inte eftersom patienten/anhöriga har eget ansvar. Beslut om egenvård vid läkemedelshantering ska dokumenteras. I de fall där misstanke finns att personens medvetenhet sviktar gäller för personalen att informera ansvarig läkare, sjuksköterska eller anhöriga om situationen. Landstingets/läkarens ansvar Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger anvisningar om vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömningen huruvida den enskilde har möjlighet att själv eller med hjälp av närstående sköta sina läkemedel (egenvård). Om så uppenbart inte är fallet, eller om läkaren är tveksam ska kontakt tas med ansvarig sjuksköterska i den kommunala vården. Bedömningen dokumenteras i journal. Patientansvarig läkare är distriktsläkare och/eller privatpraktiserande läkare eller sjukhusläkare. I de fall den psykiatriska hemsjukvården är ländstingets ansvar, Sida 3 av 16

4 finns möjligheten att delegera överlämnandet av läkemedel till kommunal personal efter överenskommelse med MAS och arbetsledning. Bilaga 1: Ansvarsövertagande av läkemedelshantering Organisation En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om: Läkemedlets namn Läkemedelsform Styrka Dosering (antal tabletter, volym) Administrationssätt och tidpunkterna för administrering Indikation Vissa läkemedel kan förskrivas av sjuksköterska som har förskrivningsrätt (SOSFS 2001:16) Ordinationshandling Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling. I den kommunala journalen ska det finnas en skriftlig ordinationshandling utfärdad/signerad av behandlande läkare. Dosrecept gäller ApoDos är en ordinationshandling. Om en vårdtagare, med dosdispenserade läkemedel, under en period har behov av t ex upptitrering av ett visst läkemedel, bör detta administreras t ex i en dosett. Detta läkemedel ska då dokumenteras på en separat läkemedelslista som också räknas som ett ordinationsunderlag. Behandlingsscheman som skickats med patienten från t ex slutenvården är en annan form av ordinationshandling. Endast aktuell ordinationshandling förvaras i journalen. Inaktuella ordinationshandlingar makuleras genom tydlig markering t ex diagonalt rött streck över. Makulerade ordinationshandlingar bör förvaras åtskilt från aktuella. Används ordinationskortet som läkemedelslista ska det gamla kortet sparas och arkiveras i 10 år. Ordinationskortets giltighetstid är 1 år. När ApoDos inte används ska sjuksköterskan göra en sammanställning av ordinationer på en ordinationshandling och signera densamma. I samband med sådan sammanställning ska sjuksköterskan kontrollera att inte synonyma preparat ordinerats och vid tveksamhet kontakta patientens läkare. Det ska klart framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. Används recept eller behandlingsschema från läkare som underlag ska ett exemplar sparas (original eller kopia på dessa i journalen. Sida 4 av 16

5 Telefonordination Läkemedel får ordineras per telefon. Ordinationen ska tas emot av en sjuksköterska och motläsas. Namnet på den som ordinerar och tidpunkten ska dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av sjuksköterska. Ordinationen ska signeras i efterhand av ansvarig läkare. Generella ordinationer Förslag till ordination enligt generella direktiv för sjuksköterskor inom Värmlands kommuner har upprättats av Läkemedelskommittén i Värmland. Utifrån detta förslag kan lokala generella direktiv utarbetas och fastställas av ansvarig läkare i samråd med MAS. Dessa generella direktiv ska då inkludera en förteckning över indikationer och kontraindikationer. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Akutläkemedel Läkemedel för akut bruk ska finnas tillgängligt i den kommunala verksamheten. Dessa akutläkemedel kan förvaras i läkemedelsförråd, akutlådor eller i sjuksköterskans akutväska utifrån lokala rutiner. Markering av överkänslighet Intolerans och överkänslighet av allvarlig karaktär ska markeras i journalen med ordet VARNING. Anteckningen om och beskrivningen av intolerans/överkänslighet ska också göras på ordinationshandlingen hos patienten samt i omvårdnadsdokumentationen i anslutning till patientens vårdmiljö. Dosapoteket meddelas för införande på dosreceptet (ordinationshandlingen). Akut ordination Sjuksköterska i tjänst ansvarar för att akutläkemedel beställs och levereras till patienten. Hon/han ansvarar dessutom för att ändringen verkställs och att ändringen blir dokumenterad på läkemedelslista och i omvårdnadsjournalen. Patientövertagande från annan vårdgivare eller annat område i kommunen Tjänstgörande sjuksköterska måste förvissa sej om att den ordinationslista (läkemedelslista) som följer patienten, är den aktuella (senaste) listan över ordinerade läkemedel. Läkarepikris eller annan likvärdig handling, måste följa med patienten, för att kommunens sjuksköterska och därmed distriktsläkare ska kunna ta över ansvaret för patienten. Som en extra säkerhetsåtgärd vid övertagande av vårdtagare från sjukhuset är det viktigt att sjuksköterska jämför behandlingsschema med läkarepikris, så att dessa överensstämmer. Sida 5 av 16

6 Bilaga 2: Behandlingsschema Rekvisition Beställning till kommunalt läkemedelsförråd Utifrån en av Läkemedelskommittén i Värmland framtagen baslista beställer utsedd sjuksköterska läkemedel till det/de kommunala läkemedelsförråden i respektive kommun. Dessa förråd ska i första hand användas vid tillfällig medicinering eller i väntan på ordinarie försändelse eller föreskrivning. Se Riktlinjer för kommunala läkemedelsförråd. I Kils kommun är det Monica Gussarvius och Ann-Charlotte Westlund som har behörighet att utföra beställning till basförrådet på Resursenheten. Beställning av patientbundna läkemedel till apodospatient Patientbundna inte dispenserbara läkemedel (hela originalförpackningar) rekvireras via e-dos. Se Riktlinjer för ApoDos. Beställning enligt generella listan och Kilslistan Övriga mediciner enligt generella listan (se7:5 i riktlinjepärmen) och Kilslistan (se 7:6 i riktlinjepärmen) beställs och betalas av vårdcentralen i Kil. Detta faxas till distriktssköterskan Irene Malmqvist på vårdcentralen i Kil. På beställningen anges när man önskar ha läkemedlen. Alla sjuksköterskor kan beställa enligt generella listan och enligt Kils rutinerna såsom vid anafylaktisk chock och läkemedelslista vid vård i livets slutskede. Den sjuksköterska som beställer, ombesörjer även att transport från vårdcentralen sker på ett tillfredställande sätt. Vid hämtning av läkemedel på vårdcentralen signerar kommunens personal beställningsblanketten. Bilaga 3: Blankett vid beställning Rekvisitionsblankett, som används till att beställa till ert kommunala förråd ex koksalt, salvor erhålls från det lokala apoteket. Datum på beställningen gäller som rekvisitionsnummer. Kom ihåg att skriva vilken enhet ni beställer till! Mottagning av leverans Den eller de sjuksköterskor som enligt lokal rutin ansvarar för de kommunala läkemedelsförråden ska se till att leveransen från distansapoteket tas emot av behörig person och kvitteras. Leveransen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga personer. Sjuksköterskan ska kontrollera att förpackningen och ev plombering är obruten och att innehållet i lådan överensstämmer med det som beställts. Vid leverans av ApoDos ska sjuksköterskan kontrollera första dygnets läkemedel vid ordinationsändring. Sida 6 av 16

7 Vid mottagande av kontrollvaror skrivs dessa in i narkotikajournalen. Leveransen bör tas om hand omedelbart för att undvika att kylvaror står för länge i rumstemperatur. Vid felaktig leverans eller fel på levererad vara ska alltid levererande apotek kontaktas och felaktig vara reklameras. Förvaring Särskilt boende Läkemedel ska förvaras så att det inte finns risk att obehöriga kan komma åt dessa. Om patientbundna läkemedel förvaras i ett gemensamt läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras i t ex en box med vårdtagarens namn för att undvika förväxlingar. För att undvika förväxling av patienter och iordningställda doser bör överlämnandet och intaget av läkemedel om möjligt ske i den boendes rum/lägenhet. Förvaring i låsbart skåp på respektive rum/lägenhet är att föredra. Signeringslista förvaras vid läkemedelsdoserna. Ordinärt boende Läkemedel förvaras i den enskildes hem på betryggande sätt i förhållande till den enskildes hälsotillstånd. Läkemedlen behöver inte alltid vara inlåsta. I undantagsfall kan läkemedlen förvaras i kommunens lokal, i låst förråd. Vid behovs läkemedel kan förvaras i liten mängd tillsammans med dagsdoserna. Bilaga 4: Vid behovs läkemedel Övrig förvaring Sjuksköterskan som delegerar läkemedelshantering till omvårdnadspersonal ska också se till att övrig förvaring i t ex grupplokal är säker och ändamålsenlig. Principen är att endast delegerad personal ska ha tillgång till läkemedel, samråd med enhetschefen förutsätts. Förrådsansvar I ansvaret för läkemedelsförråd ingår. Rekvisition av läkemedel Ordningen i läkemedelsförrådet (fl a städning och kontroll av hållbarhet på läkemedel) Kontroll av narkotika och beroendeframkallande läkemedel utförs av annan sjuksköterska än ansvarig för förrådet Kontroll av nycklar Deltagande av eventuell kvalitetsgranskning av t ex farmaceut, samt att eventuella påpekanden vid granskningen åtgärdas Sida 7 av 16

8 Kontroll av eventuell akutlåda, -väska om sådan finns. Läkemedel som ej är enskilt förskrivna förvaras lämpligast i skilda grupper Läkemedel för injektion Övriga läkemedel för invärtes bruk Läkemedel för utvärtes bruk Nyckelhantering Nycklar till läkemedelsförråd får endast innehas av den som tjänstgör som sjuksköterska. I samband med förvaring där omvårdnadspersonal behöver ha tillgång till läkemedel får nycklar innehas av den som fått delegering att hantera läkemedlen. Förteckning över nyckelhanteringen ska finnas. Sprutor och kanyler Sprutor och kanyler ska alltid förvaras inlåsta. Kylförvaring Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 till + 8) och ska förvaras i kylskåp. Detta framgår av förpackningen. Kylskåpet ska vara låsbart, eller vara placerat i ett låst utrymme. Kyskåpet ska vara utrustat med en termometer, som avläses regelbundet. Tänk på att temperaturen i dörren ofta är för hög för känsliga preparat som t ex vacciner. Läkemedel som ska förvaras svalt kan förvaras i kylskåp. I kylskåp avsedda för läkemedel får endast läkemedel förvaras. Medel för tekniskt bruk Medel för tekniskt bruk som t ex rengöringsmedel och liknande får inte förvaras i läkemedelsförrådet. Detta ska förvaras på annat säkert sätt. Kasserade läkemedel Överblivna och utgångna läkemedel som ska kasseras förvaras av sjuksköterska i ett låst skåp, i behållare märkt, så att det klart framgår att den innehåller kasserade läkemedel. Dessa skickas i plomberad låda eller märkt plastpåse till lokalt apotek. Använda läkemedelsplåster hanteras som kasserade läkemedel. Plastpåsar för kasserade läkemedel beställs från apoteket. Avlidens läkemedel Avlidens läkemedel tillhör juridiskt sett dödsboet, men av praktiska skäl bör vi erbjuda att sända dessa till apoteket för destruktion. Narkotika omfattas av narkotikalagstiftningen vilket innebör att det är olagligt att inneha narkotiska preparat om man inte har ordination på dessa. Sida 8 av 16

9 Lokal arbetsrutin ska finnas för kontroll av läkemedelsförråd, akutlådor, akutväskor samt för kontroll av narkotika. Namngiven ansvarig person ska vara noterad på rutinen. Bilaga 5: Lokal arbetsordning för läkemedelshantering Iordningställande Iordningställande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. Undantag från denna regel är: Receptfria tarmreglerade läkemedel Insulin i insulinpenna Brustabletter Flytande läkemedel t ex hostmedicin Dessa läkemedel kan iordningställas av delegerad personal i direkt anslutning till överlämnandet. För att underlätta arbetet bör i första hand fasta beredningsformer t ex tabletter eller kapslar väljas. I undantagsfall kan avsteg göras när en delegering av iordningställande av läkemedel innebär en ökad säkerhet. Den som iordningställt doserna ansvarar för att innehållet och ev märkning är korrekt. Om patienten inte har dosdispenserade läkemedel utförs iordningställandet t ex i dosett, av sjuksköterska med ordinationshandling som underlag. Detta bekräftas med signatur på signeringslistan. Dosetten ska vara märkt med patientens identitet och läkemedlets namn, styrka, dos samt övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Det samma gäller för flytande läkemedel. Hygien Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. Handhygien Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av läkemedel. Använda handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt Se till att handdesinfektion finns lättillgängligt där läkemedel hanteras Överlämnande Överlämnande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. sjuksköterskan kan dock genom delegering överlåta åt annan befattningshavare att överlämna: Av sjuksköterka iordningställda doser ej avsedda för injektion t ex ur dosett Sida 9 av 16

10 Läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apotek Läkemedel av tillverkaren färdigställt att administrera direkt Exempel är: - Flaskor med ögondroppar - Nässpray - Klysma - Pulverinhalatorer - Suppositorier Receptfritt tarmreglerade läkemedel Brustabletter Flytande läkemedel t ex hostmedicin Insulininjektion med insulinpenna Ansvar Vid överlämnande/administrering ansvarar man för att: Kontroll av signeringslista/kontrollista görs före överlämnandet Rimlighetskontroll av färdigställd dos Rätt person får rätt läkemedel Dosen ges vid rätt tidpunkt Apodospåse öppnas i samband med överlämnandet Överlämnandet signeras Vid tveksamhet eller om fel uppstår ska sjuksköterska omedelbart kontaktas Rimlighetskontroll Den som delar ut medicinen ska göra en rimlighetskontroll rätt antal tabletter - av innehållet i påsen/bubblan eller dosetten, för dosetten gäller jämförelse med ordinationshandling som därför måste finnas tillgänglig vid överlämnandet. För Apodospåsen gäller att läsa texten på påsen och för bubblan motsvarande text. Fel iordningställd dos Om den som överlämnar läkemedel, vid kontrollen, upptäcker ett fel ska sjuksköterska underrättas. Sjuksköterskan ansvarar för att åtgärda felet och att göra anmälan enligt lokal avvikelserutin. Fel i Apodos ska sjuksköterska rapportera till Dosapoteket på därför avsedd avvikelseblankett. Sida 10 av 16

11 Kombinerade doseringssystem/olika beredningsformer Vid fler adoseringssystem/beredningsformer t ex dosett, ögondroppar eller andra flytande beredningar ska överlämnandet signeras var för sig på signeringslista/kontrollista. Detta för att undvika att något läkemedel glöms bort. Överlämnande tider Läkemedelsintag ska fördelas så jämt över dygnet som möjligt och vid samma tidpunkt om inget annat ordinerats. Viktigt är att intervallet mellan dagens sista dos och nästkommande dags första dos inte blir för stort. Följande tider rekommenderas för intag av läkemedel: Kl vid dosering 1 gång om dagen Kl och kl vid dosering 2 gånger om dagen Kl vid dosering 3 gånger om dagen om inte läkare ordinerat andra tider Verkan och biverkan Det är av största vikt att personalen rapporterar iakttagelser rörande patienternas tillstånd för att kunna följa upp behandlingsresultatet. Alla tecken på biverkningar som observerats ska dokumenteras av sjuksköterska i omvårdnadsjournalen och snarast rapporteras till behandlande läkare. Användaranvisning Sjuksköterskan är skyldig att ge tillräcklig information om hur läkemedlen ska administreras för att undvika felanvändning. Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska och inte i liggande ställning. Om läkemedlet behöver krossas, kontroller alltid att just det läkemedlet får krossas. Vid behovs-läkemedel Bedömningen när vid behovs-läkemedel ska ges är en sjuksköterskeuppgift. I de fall sjuksköterskan inte kan besöka patienten kan uppdrag ges per telefon till vårdpersonal att iordningställa och administrera läkemedlet. Sjuksköterskan har uppföljningsansvar för utförd behandling. Ansvarig sjuksköterska kan ge direktiv i förväg till omvårdnadspersonalen att ge vid behovsläkemdel. Dessa läkemedel ska signeras på särskild signerings/kontrollista, för vid behovs-läkemdel. Listan ska skrivas av ansvarig sjuksköterska, av listan ska framgår: Läkemedlets namn Beredningsform och styrka Administrationssätt Sida 11 av 16

12 Dosering i antal/volym Doseringsintervall, maxdos Användning eller indikation Signeringslistor Signeringslista stående ordinationer Ansvarig sjuksköterska ska kontrollera signeringslistan för att upptäcka eventuella avvikelser. Signeringslistan är journalhandling och ska därför sparas. Signeringslista vid behov ordination En separat signeringslista för vid behovs ordinationer ska föras. Signeringslistan är journalhandling och ska därför sparas. Ansvarig sjuksköterska ska varje månad kontrollera signeringslistan för att upptäcka eventuella avvikelser. varje månad kontrollräknas narkotikaklassade läkemedel. Alla former av avvikelser ska snarast anmälas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) på därför avsedd blankett (se avsnittet avvikelsehantering). Anteckning och signering av vid behovsmedicinering ska ske på rapporteringsbladet i dokumentationspärmen, efter att patienten intagit läkemedlet. Kom ihåg att utvärdera effekten. Vid tveksamhet eller när fel uppstår ska sjuksköterska omedelbart kontaktas. Signeringslistan överlämnas till sjuksköterska efter månadens slut och sjuksköterskan lämnar ut en ny signeringslista för nästkommande månad. Sjuksköterskan kontrollerar att signeringslistan är ifylld på ett tillfredställande sätt. För tomma rutor ska det finnas en klar rutin som förklarar varför patienten inte fått sitt läkemedel vid det tillfället. Signeringslistan sparas 10 år. För att bekräfta signering ska det finnas rutiner för signaturförtydligande. Signaturförtydligandet ska diarieföras och bevaras. Bilaga 6: Signeringslista läkemedel Bilaga 7: Signeringslista vid behovsläkemedel Bilaga 8: Signeringslista vid injektionsgivning Bilaga 9: Signaturförtydligande Förbrukning av narkotika dokumenteras i förbrukningsjournal, rapportblad och signeringslista. Övriga läkemedel dokumenteras i rapportblad och signeringslista. Vissa läkemedel och influensavaccin Sida 12 av 16

13 Narkotika I FASS anges att preparatet klassas som narkotika. Vid tveksamhet konsulteras apoteket. Rekvisition av narkotika sker på särskild blankett. för att underlätta kontroll av narkotika bör endosförpackade/blisterförpackade preparat beställas. Kopia på rekvisitionen sparas. Narkotikajournal över leverans och uttag av narkotika enligt förteckning 1-V ska föras. Vid narkotiskt preparat förs förbrukningsjournal både för uttag från läkemedelsförråd oc intag av läkemedel (sjuksköterska och vårdpersonal), alltså en narkotikajournal för läkemedelsförrådet och en personlig för varje patients intag. Fulltecknad eller avslutad förbrukningsjournal förvaras i patientens omvårdnadsjournal. Endast läkemedel för maximalt en veckas förbrukning får lämnas ut per tillfälle, till förråd utanför läkemedelsförråd, lämpligen i medicinpåse. Vid överlämnande ska alltid patientens identitet kontrolleras så att rätt dos tillförs rätt patient vid rätt tillfälle. Annan sjuksköterska än den som ansvarar för förrådet bör kontrollera förbrukningen. Stickprovskontroll sker i samband med inspektion. Fulltecknat häfte sparas till nästkommande granskning, dock minst ett år efter sista anteckningen. Narkotika i apodospåsar behöver inte journalföras. Om endast en del av en ampull eller tablett ges förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Hos enskild person med narkotiska preparat bör registrering och kontroll av förbrukningen ske i de fall, där denne behöver personalens hjälp med dosering eller intag av läkemedlet. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att kontroll av förbrukningen sker. Avidentifiera narkotiska preparat innan de skickas till apoteket för förbränning. All narkotikaförbrukning ska föras in och signeras i narkotikajournal. Överbliven/utgången narkotika sa återlämnas till apoteket. För återlämnandet görs kontroll att överbliven mängd överensstämmer med anteckningar i narkotikajournal. Innan preparaten återlämnas personligt till apoteket gör slutkontroll. Datum, kassationsorsak och kasserad mängd ska framgå. Två distriktssköterskor signerar att uppgifterna stämmer samt datum för återlämnandet. Sida 13 av 16

14 Om detta är opraktiskt kan istället 1 distriktssköterska och 1 farmaceut på apoteket göra kontrollen tillsammans. Mottagande farmaceut signerar blankett Kontroll av narkotika, som medföres till apoteket vid återlämning av kasserade narkotiska preparat. Distriktssköterskan sparar denna blankett i omvårdnadsjournalen på respektive enhet i 10 år. Bilaga 10: Kontroll av narkotika Insulin Uppgiften att ge insulin delegeras inte utan att sjuksköterskan först bedömt patientens tillstånd. Den som fått delegering och ger insulin måste känna till vilka risker och konsekvenser som hör till arbetsuppgiften samt vad man måste iaktta och rapportera till sjuksköterskan. Till diabetiker med instabilt blodsocker bör insulin endast ges av sjuksköterska. Delegering får endast ske då insulinet ges med insulinpenna. Vid insulingivning ska det finnas en signeringslista som signeras vid varje injektionstillfälle. På listan ska ansvarig sjuksköterska ange: Aktuell insulinsort Aktuell insulindos Tidpunkt när dosen ska ges Injektionsplats enligt ordination (bukvägg, höft eller lår) Namn och personnummer. Listan ska alltid kontrolleras före givande av dos. Syrgas/oxygen Syrgas är ett läkemedel. Behandlingen ska ordineras av läkare och omfatta mängd och behandlingstid. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra syrgas till patient räknas som ett iordningställande av läkemedel och kan inte delegeras. Det ska finnas en skylt på dörren till förvaringsutrymme, lokal eller bostad där gasbehållare finns. Rökning och öppen eld är förbjuden i rum där syrgasbehandling pågår. Utrustning, verktyg, händer etc ska vara fria från handbalsam och smörjolja vid byte av tryckregulator. Fett och olja kan självantända av syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand. Samma säkerhetsföreskrifter gäller för syrgaskoncentrator som för gastub. Sida 14 av 16

15 Syrgas förskrivs på recept direkt till patienten. Syrgas vid behov finns inte att tillgå i Kils kommun. Nitroglycerinpreparat Nitromex måste förvaras i sin originalförpackning, för att inte förlora sin effekt. Individuell bedömning ska göras för att finna den säkraste lösningen. Waran Sjuksköterska ska själv ta emot muntliga Waranordinationer. Utifrån ordinationen (skriftlig eller muntlig) delar sjuksköterskan dosetten om det inte sker på den enskilde personens ansvar. Överlämnande av Waran ska signeras på särskild signeringslista enligt lokal ritin. Waran administreras vanligen till kvällsdos, men kan administreras på morgonen om det är att föredra. Influensavaccin Influensavaccin kan ges i hemmet av behörig sjuksköterska. Vid vaccinationstillfället ska sjuksköterskan ha tillgång till akutläkemedel enligt lokal överenskommelse. Läkemedelsansvarig sjuksköterska ansvarar för att innehållet i akutlådan hålls aktuellt och ses över en gång per år samt vid behov. Distriktssköterska med föreskrivningsrätt på läkemedel, kan utföra uppgiften på eget ansvar. Om övriga sjuksköterskor får utföra arbetsuppgiften avgör verksamhetschefen. Naturläkemedel/naturmedel Vid användning av naturläkemedel/naturmedel ska noggrann uppmärksamhet riktas mot eventuella interaktioner med övrig läkemedelsterapi. vid tveksamheter kontaktas lokalt apotek eller förskrivare. Om kommunal personal deltar i behandlingen med naturläkemedel/naturmedel ska denna behandling dokumenteras på samma sätt som övrig farmakologisk behandling. Kvalitetssäkring Granskning av läkemedelshantering Minst en gång per år ska läkemedelshanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning Sida 15 av 16

16 Minst en gång per år ska läkemedelshanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning (SOSFS 2000:1). Granskningen utförs t ex av farmaceut i de delar som omfattar dennes kompetens. Det finns också möjlighet till kollegial granskning, genom triangelrevision eller liknande. En del kommuner har avtal med Apoteket Farmaci angående dessa granskningar. Kvalitetsgranskning omfattar: Förvaring av läkemedel Iordningställande, administrering och intag av läkemedel Rutiner för narkotikahantering och avvikelserapportering Genomgång av lokala skriftliga instruktioner för läkemedelshantering och ansvarsfördelning/delegering Granskningen dokumenteras i fastställt protokoll som dels skickas till ansvarig sjuksköterska och dels till MAS. Uppföljning av tidigare protokoll sker vid nästa års granskning eller efter överenskommelse. Huvudinriktningen vid varje kvalitetsgranskning ska ske i samråd med MAS. Läkemedelsgenomgång För att säkerställa en bra läkemedelsbehandling kan kontinuerlig genomgång av läkemedel ske på särskilda boendeformer. Optimalt är att detta sker i samarbete mellan läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal och eventuellt apotekare. Dessa kompetenser träffas och går igenom varje patients läkemedel t ex en gång per år och eventuella förändringar följs upp för att bedöma resultatet. Sida 16 av 16