Läkemedelshantering. Instruktioner Kommunal hälso- och sjukvård i Örebro län

Transkript

1 Läkemedelshantering Instruktioner 2007 Kommunal hälso- och sjukvård i Örebro län

2

3 Förord Gemensam instruktion Detta häfte är en reviderad upplaga av instruktioner i läkemedelshantering från Häftet syftar till att samla och presentera de regler som övergripande gäller för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård samt ange rekommendationer i de fall klara regler inte finns. Instruktionen innehåller övergripande riktlinjer som är gemensamma för länets kommuner. Avsteg från denna instruktion görs efter diskussion med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Instruktionen revideras vid behov av MAS-gruppen i länet tillsammans med läkemedelskommittén i Örebro län och den finns både i tryckt och elektronisk form. Instruktionen har sammanställts av en arbetsgrupp och i den har ingått: Rebecka Ardeman-Merten Ylva Blix Ing-Marie Henningsson Inger Nordin-Olsson Karin Nylund MAS (Örebro) MAS (Örebro) MAS (Degerfors) distriktsläkare (Örebro) MAS (Hallsberg) Synpunkter har även inhämtats från Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting. Sammankallande och representant för länets kommuner i Läkemedelskommittén: Ylva Blix MAS i Örebro 3

4 Innehållsförteckning 1 Allmänt Läkemedel inom den kommunala hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdspersonal Delegering Avvikelser Ansvar Egenvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sjuksköterska Arbetsledare Omvårdnadspersonal Läkare Ordination Allmänt Ordinationshandling Telefonordination Akut/Buffertförråd Utan särskild läkarordination Markering överkänslighet Rekvisition av läkemedel och övriga varor Beställning Mottagning av leverans Förvaring Särskilt boende Ordinärt boende Läkemedelsförråd Nyckelhantering Sprutor och kanyler Kylförvaring Medel för tekniskt bruk Kasserade läkemedel Avlidens läkemedel Iordningställande Iordningställande av läkemedel

5 6.2 Underlag Hjälpmedel Överlämnande Allmänt Ansvar Rimlighetskontroll Överlämnandetider Fel iordningställd dos Verkan och biverkan Användaranvisning Vid behovsläkemedel Signeringslista Lista med namnförtydligande ApoDos Vissa läkemedel Narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel Insulin Smärtlindring Syrgas/oxygen Nitroglycerinpreparat ,6 Flytande läkemedel Depotplåster Waran Cytostatika Influensavaccin Naturläkemedel/Naturmedel Kvalitetssäkring Läkemedelsgenomgång Kvalitetsrevision Läkemedelsnära förbrukningsartiklar Regelverk Referenser Bilagor

6 1 Allmänt Läkemedel skall hanteras på ett betryggande sätt så att hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården tillgodoses. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra arbetsrutiner finns för läkemedelshanteringen såväl inom kommunerna som inom landstinget och de privata vårdgivarna. Gällande föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshanteringen i hälso- och sjukvården är gemensamma. Med läkemedelshanteringen avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. SOSFS 2001: Läkemedel inom den kommunala hälso- och sjukvården Kommunens ansvar inom läkemedelsområdet spänner över ett brett register. Det kan röra sig om allt från enkel hjälp med medicinering i hemmet till ett fullständigt omhändertagande av den enskildes läkemedelshantering. 1.2 Hälso- och sjukvårdspersonal Läkemedelshantering är en hälso- och sjukvårdsuppgift och skall utföras av hälso- och sjukvårdspersonal. Särskild lagstiftning gäller för dem. Hälso- och sjukvårdspersonal som samarbetar när det gäller läkemedelshantering är: Läkare Sjuksköterskor/distriktssköterskor Omvårdnadspersonal 6

7 1.3 Delegering Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. SOSFS 1997:14 Sjuksköterskan är den som har formell kompetens att delegera uppgifter i läkemedelshanteringen. Med reell kompetens menas att någon genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning har blivit kompetent att utföra den arbetsuppgift som avses. Omvårdnadspersonal som har skaffat sig reell kompetens för en viss arbetsuppgift har inte utan vidare rätt att utföra den. Vederbörande får först efter delegering utföra arbetsuppgiften. Sjuksköterskan måste först bedöma om arbetsuppgiften är lämplig att delegera. Därefter skall sjuksköterskan undervisa och ge tillräckliga instruktioner för arbetsuppgiften till den som skall utföra den. Den som mottar en delegering måste tala om när man inte anser sig ha tillräckliga kunskaper, information eller andra förutsättningar för att utföra arbetsuppgiften. Efter delegering utförs arbetsuppgiften helt på eget ansvar. En delegering är tidsbegränsad till längst ett år och skall omprövas innan förlängning sker. 1.4 Avvikelser Alla fel inom läkemedelshanteringen skall rapporteras som en avvikelse till ansvarig sjuksköterska och MAS. Vid risk för eller om en allvarlig skada eller sjukdom inträffar bedömer MAS om det inträffade också skall anmälas till Socialstyrelsen. Syftet med att uppmärksamma avvikelser är att ta tillvara erfarenheter av tillbud och skador och vidta förebyggande åtgärder. Avvikelser som gäller Apodos. Se kap 8 Apodos. 7

8 2 Ansvar Kommunen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer, vistas i kommunens dagverksamhet eller har hemsjukvård. HSL 1982:763 Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den skall vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. 2.1 Egenvård Utgångsläget är att den enskilde själv ansvarar för omhändertagande av de läkemedel som ordineras samt för den egna medicineringen. Detta gäller såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer. För att läkemedelshanteringen skall vara säker måste den enskildes eller anhörigs/närståendes förmåga att hantera läkemedlen bedömas individuellt. Om en person är helt medveten om sin medicinering - vad gäller läkemedlets art, dosens storlek, tidpunkter och tabletternas utseende - kan iordningställande och överlämnande av läkemedel utföras av personal på den enskildes eller närståendes uppdrag. Om det är egenvård är personalens insatser att betrakta som handräckning och ansvaret ligger kvar hos den enskilde. I de fall där misstanke finns om att personens medvetenhet sviktar gäller det för personalen att informera ansvarig arbetsledare eller närstående om situationen. Personliga assistenter När det gäller personliga assistenter så bör läkaren göra en skriftlig bedömning om läkemedelshanteringen är egenvård eller en hälso- och sjukvårdsuppgift. Som hjälp vid bedömning av vad som är att betrakta som egenvård på den enskildes ansvar, utförda av en personlig assistent, hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter. I Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1996:9 om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter definieras begreppet egenvård som de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhöriga att sköta om. Författningen avser personer som är föremål för åtgärder i enlighet med Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS för att underlätta bedömning av vad som kan betraktas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. 8

9 2.2 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Uppgifter som enligt föreskrifter skall utföras av verksamhetschef fullgörs inom den kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan. SOSFS 2001:17 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) skall se till att läkemedelshanteringen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård genom att: fastställa ändamålsenliga rutiner samt ange en entydig ansvarsfördelning för läkemedelshanteringen i en kommunal riktlinje. Narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel skall ägnas särskild uppmärksamhet. fortlöpande följa upp rutiner och ansvarsfördelning för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet regelbundna kvalitetssäkringar av läkemedelshanteringen genomförs ansvara för eventuella undantag från riktlinjen 2.3 Sjuksköterska Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) Den sjuksköterska som ansvarar för den enskildes läkemedelshantering ansvarar i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att: ordinationer genomförs utvärdera effekten av läkemedel samt eventuella biverkningar i samråd med delegerad omvårdnadspersonal den enskildes läkemedelshantering fungerar läkemedlen förvaras på ett säkert sätt ta erforderlig kontakt med läkaren dokumentera i patientjournalen kontrollera signeringslista/kontrollista delegera omvårdnadspersonal i överlämnandet av läkemedel undantag från det som anges i riktlinjen måste ske i samverkan med MAS och dokumenteras i patientjournalen rapportera avvikelser som sker i samband med läkemedelshantering För sjuksköterska med förskrivningsrätt gäller ett utökat ansvar. Se kap 3 Ordination. 9

10 Läkemedelsförrådsansvarig sjuksköterska Kommunen skall utse sjuksköterska med särskilt ansvar för akut/ buffertförråd. I ansvaret för läkemedelsförråd ingår: rekvisition av läkemedel ordningen i läkemedelsförrådet att kontroll av narkotikaklassificerade/övriga särskilda läkemedel utförs av annan sjuksköterska än ansvarig för förrådet deltagande i kvalitetsrevision av t ex farmaceut, samt att påpekanden vid revision och andra meddelanden från apoteket åtgärdas Sjuksköterskan ska själv utarbeta en lokal arbetsbeskrivning inom sitt ansvarsområde. Mall för lokal arbetsbeskrivning. Bilaga Arbetsledare Den administrativa arbetsledaren har ett ansvar att, i samråd med OAS, organisera och bemanna så att arbetsordningen för läkemedelshantering kan tillämpas. Vid organisatoriska förändringar som påverkar läkemedelshanteringen skall arbetsledaren informera sjuksköterskan och MAS. 2.5 Omvårdnadspersonal Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får delegering av iordningställande eller administrering av läkemedel göras under de förutsättningar som anges i andra och tredje stycket. SOSFS 2001:17 4 kap 3 I verksamheter där läkemedel ordineras får en sjuksköterska genom delegering överlåta vissa uppgifter till omvårdnadspersonal (se under kap 6.1 och 7.1). När omvårdnadspersonalen utför dessa uppgifter på delegering är de hälso- och sjukvårdspersonal med eget ansvar för hur uppgiften utförs. 2.6 Läkare 10 Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger anvisningar om vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömning huruvida den enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel (egenvård) eller om det är att betrakta som en hälso- och sjukvårdsuppgift.

11 3 Ordination 3.1 Allmänt Ordination innebär förskrivning av läkemedel som utförs av läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt. Det finns tre olika ordinationstyper: stående, både kontinuerliga och vid behov tillfälliga, avser läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle genom skriftliga direktiv Läkemedel som får ges utan särskild läkarordination av kommunala sjuksköterskor inom primärvården Flödet vid läkemedelsordination Ordination Behandlingsmål Instruktioner Kontinuerlig Stående Vid behov Tillfällig Läkemedel som får ges Dokumentation Intag Effekt Förskrivarens ansvar vid ordinationen: ska vara individuell beakta interaktioner och generika behandlingsmål och instruktioner Följande ska tydligt framgå av förskrivningen: läkemedlets namn beredningsform och styrka administrationssätt dosering i antal/ volym doseringsintervall Förskrivaren ansvarar för att dokumentera läkemedelsordinationer och utvärderad effekt av läkemedlet. Effekt och utvärdering av läkemedel är ett gemensamt ansvar mellan förskrivare och ansvarig sjuksköterska. Information om intag fås via signeringslistor och vid behovslistor. Se kap 7. Överlämnande. 11

12 3.2 Ordinationshandling Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling och kan vara: ett dosrecept. Se kap 8 ApoDos en sammanställning av ordinationer på en ordinationshandling Bilaga 2. ett dosrecept kompletterat med en ordinationshandling/kort Ordinationshandlingen sparas i journalen. Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vården skall den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen skall signeras och det skall framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. SOSFS 2001:17 * P * M = Med förmån, U = Utan förmån, F = Kostnadsfritt Om akut, skriv X på Sign Klockan Antal förp. Insättning Förmån bytas förpackningsstorlek nedan förläng Förskr. Exp. Datum, Får ej Läkemedlets namn, beredningsform, styrka och resp. rad vid Datum, förskrivare förskrivare ä TETO M Furix Tabl 40 mg 1 Vätskedrivande för hjärtat ä ANAN M Madopark Tabl För Parkinson ä TETO M Alvedon Dos Tabl 500 mg Smärtstillande mot artros PAPE M Duphalac Mix 670 mg 1000 ml D 15 ml på morgonen för magen 6 1 Björnen Trollhättan, Telefon , Fax PAPE M Måndag kl Jämn vecka L Oxascand 10 mg Torsdag Jämn vecka Datum, förskrivarens namnteckning, namnförtydligande, yrke, förskrivarkod, arbetsplatskod (obligatorisk för förmån) Vårdcentralen Kronan Staden st (ej obligatorisk uppgift) Samtliga Signerade 1 tablett vid oro max 3 ggr dagligen 5 1 Personnummer TETO Tore Testman, VC Runan Maja ApoDos PAPE Peter Pan, Med klin KS ANAN Anders Andersson, Med klin DS Solgården, Staden Rum/avdelning Telefon och tjänsteställe , Solgården Datum, farmaceuts namnteckning Kundnummer LVFS 2002:6 AB December 2004 Apoteket AB Senaste ändring När patienten inte får sina läkemedel via ApoDos skall sjuksköterskan göra en sammanställning av ordinationer på en ordinationshandling och signera densamma. Det ska klart framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. Används recept, preliminär epikris eller behandlingsmeddelande från läkare, som underlag för sammanställning, skall dessa sparas i journalen. Endast aktuell ordinationshandling förvaras i journalen. Sid 1 (2) 12 När patienter som har ApoDos ordineras en tillfällig ordination t ex en antibiotikakur, måste dosreceptet kompletteras med en ordinationshandling.

13 ORDINATIONSHANDLING Namn: Karl Augustsson Personnr: Version: 1 Överkänslighet: Ingen känd Har APO-dos? Ja Insatt Utsatt Ord.läk Läkemedelsnamn, beredningsform Styrka Tidpunkt för dosering Dosering, användning, ändamål Ssk. datum datum sign Björn Strandell Furadantin 50mg Behandling för UVI AG Peter Fardelin T Heracillin 750 mg 1 1 Behandling av sårinfektion TU Drita Hurtic T Lexinor 200 mg 1 1 UVI-behandling MH Ruth E Forrest T Lexinor 200 mg 1 1 Uvi-behandling TU Freire T Furadantin 50 mg Behandling för UVI TU Insatt Utsatt Ord läk v.b. Styrka Dosering, användning, ändamål Ssk. datum datum Injektioner, infusioner 20 sign Brorsson, ortop Inj Fragmin IE 1 Trombosprofylax efter collumfraktur IA 3.3 Telefonordination Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedel är förhindrad att komma till patienten. Ordination per telefon ska tas emot av en sjuksköterska och motläsas. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten ska anges. En telefonordination ska bekräftas av den som ordinerat, via brev, telefax, elektronisk post eller e-dos, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används. Då synnerliga skäl finns, t ex om läkaren har jour i hemmet, behöver bekräftelse ej ske. Telefonordinationer förs in på ordinationshandlingen av den sjuksköterska som mottagit ordinationen samt dokumenteras i patientjournalen. 3.4 Akut/buffertförråd Syftet med de landstingsfinansierade läkemedelsförråden är att underlätta för smidiga och snabba läkemedelsjusteringar t ex insättning av nytt läkemedel och antibiotikakurer. För alla läkemedel i förrådet gäller läkarordination, undantaget det som finns angivet i Läkemedel som får ges utan särskild läkarordination av kommunala sjuksköterskor inom primärvården. Läkemedlen i akut/buffertförråden får beställas och användas enligt de riktlinjer som utarbetats av landstinget och är kostnadsfria för den boende (HSL 18d ). 13

14 3.5 Utan särskild läkarordination Läkemedel som får ges utan särskild läkarordination av kommunala sjuksköterskor inom primärvården är ett skriftligt direktiv som tagits fram av de samordnande distriktsöverläkarna i Örebro läns landsting. Läkemedel som ordineras enligt detta direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Sjuksköterskan dokumenterar ordinationen i patientjournalen och rapporterar till ansvarig läkare för vidare uppföljning. Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedlet som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. SOSFS 2001: Markering av överkänslighet Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet VARNING och/ eller ÖVERKÄNSLIGHET. Anteckning om och beskrivning av intolerans/överkänslighet skall också göras på ordinationshandling hos patienten samt i omvårdnadsdokumentation i anslutning till patientens vårdmiljö. 14

15 4 Rekvisition av läkemedel och övriga varor 4.1 Beställning ApoDos Beställning av läkemedel i originalförpackning skall göras på avsedd blankett som erhålls från Dosapoteket. I undantagsfall kan beställning ske genom förskrivning av recept. För övrig information om ApoDos. Se kap 8 Apodos. Akut/buffertförråd Beställning skall göras på särskild blankett enligt riktlinjer för beställning och hantering av akut- och buffertläkemedel från primärvården. Övriga varor Beställning till gemensamt förråd sker med hjälp av rekvisition för övriga varor efter den av MAS framtagna listan som gäller för kommunen. Rekvisitionen faxas i förväg till lokalt apotek. Rekvisitionsblock erhålls från det lokala apoteket. 4.2 Mottagning av leverans Sjuksköterska som ansvarar för läkemedelsförrådet ser till att leveransen från apoteket tas emot av behörig person och förvaras oåtkomligt för obehöriga. Leveransen kvitteras dels vid avhämtning på apoteket och dels vid leverans till mottagaren. Leveransen skall tas omhand omedelbart för att undvika att kylvaror står för länge i rumstemperatur. Sjuksköterska skall kontrollera att plomberingen är obruten och att innehållet i lådan överensstämmer med det som rekvirerats. Vid mottagande av narkotikaklassificerade/övriga särskilda läkemedel skrivs dessa in i narkotikajournalen. Vid felaktig leverans eller fel på levererad vara skall levererande apotek omedelbart kontaktas. Vid fel på vara skall alltid produkten skickas till apoteket för reklamation. 15

16 5 Förvaring Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. 5.1 Särskilt boende SOSFS 2001:17 Läkemedel i akut/buffertförråd eller enskilt förskrivna läkemedel skall förvaras inlåsta oåtkomligt för obehöriga. Om enskilt förskrivna läkemedel förvaras i akut/buffertförråd skall de förvaras åtskilda från varandra i t ex märkta plastbackar. För att undvika förväxling av patienter och iordningställda doser bör överlämnande och intag av läkemedel ske i den boendes rum/lägenhet. Förvaring i låsbart skåp på respektive rum/lägenhet är att föredra. Om det är mest praktiskt kan den stående dosen förvaras i ett låst skåp i gemensamt utrymme/ lokal. Signeringslista och ordinationshandling som rör läkemedlen förvaras vid läkemedelsdoserna. 5.2 Ordinärt boende Läkemedel förvaras i den enskildes hem på betryggande sätt i förhållande till den enskildes hälsotillstånd. Läkemedlen behöver inte alltid vara inlåsta. Vid behovsläkemedel kan förvaras i liten mängd tillsammans med dagsdoserna. Vid behov kan läkemedlen förvaras i kommunens lokal i låst förråd. Sjuksköterskan som delegerar delar av läkemedelshanteringen till omvårdnadspersonal skall se till att förvaring i t ex grupplokal är säker och ändamålsenlig. Principen är att endast delegerad personal skall ha tillgång till läkemedlen, samråd med arbetsledaren förutsätts. 5.3 Läkemedelsförråd Utrymme för förvaring av läkemedel, t ex läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn. Läkemedel som ej är enskilt förskrivna förvaras i skilda grupper: läkemedel för injektion övriga läkemedel för invärtes bruk läkemedel för utvärtes bruk 16

17 5.4 Nyckelhantering Nycklar till läkemedelsförråd får endast innehas av tjänstgörande sjuksköterska. Nycklarna till läkemedelsförrådet förvaras inlåsta på arbetsplatsen enligt lokal rutin. När omvårdnadspersonal behöver ha tillgång till iordningställda läkemedelsdoser får nycklar innehas av den som fått delegering att hantera läkemedlen. Nyckellista skall föras. 5.5 Sprutor och kanyler Sprutor och kanyler skall alltid förvaras inlåsta. 5.6 Kylförvaring Vissa läkemedel kräver kylförvaring ( ) och skall förvaras i kylskåp. Detta framgår av märkningen på förpackningen. Kylskåpet skall vara låsbart och utrustat med fristående termometer. Temperaturen kontrolleras regelbundet. Temperaturen i dörren är ofta för hög för känsliga preparat som t ex vacciner. I kylskåp avsett för läkemedel får endast läkemedel förvaras. I vanligt kylskåp kan läkemedel förvaras i därför avsedd låsbar låda. 5.7 Medel för tekniskt bruk Medel för tekniskt bruk som t ex rengöringsmedel och liknande får inte förvaras i läkemedelsförråd. De skall förvaras på annat säkert sätt. 5.8 Kasserade läkemedel Överblivna och utgångna läkemedel som skall kasseras lämnas i märkt plastpåse till apotek för destruktion. Märkt plastpåse beställs från apoteket. Observera att vid kassering av narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel krävs kontrasignering i narkotikajournalen samt att dessa läkemedel omgående skickas till apotek för destruktion. 5.9 Avlidens läkemedel Avlidens läkemedel tillhör juridiskt sett dödsboet men av praktiska skäl kan kommunen erbjuda sig att sända dessa till apoteket för destruktion. Narkotikaklassade läkemedel omfattas av narkotikalagstiftningen vilket innebär att det är olagligt att inneha narkotiska preparat om man inte har ordination på dessa. 17

18 6 Iordningställande Läkemedlen skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. SOSFS 2001: Iordningställande av läkemedel Iordningställande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift som utförs enligt ordination. Uppgiften att iordningställa flytande läkemedel, läkemedel för inhalation och insulin i insulinpenna kan delegeras. Iordningställande av dosett kan i undantagsfall delegeras efter samråd med MAS. Den som iordningställt doserna ansvarar för att innehållet och märkningen är korrekt. Dosett Iordningställande av läkemedel i dosett/motsvarande sker med ordinationshandling som underlag. Dosetten märks med patientens personnummer samt för och efternamn. Iordningställandet av dosett signeras av den som utfört uppgiften. Sväljes hela alternativt krossas Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletterna i vissa fall krossas. Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela p g a att de har förlängd effekt eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken. Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Se närmare förteckningen Sväljes hela. Sväljes hela finns på och markera vårdpersonal/ infobank/broschyrer & förteckningar. Denna skall alltid konsulteras när det är aktuellt att krossa en tablett och flytande alternativ ej finns. 18 Skall tabletten krossas sker detta med hjälp av tablettkross, ej mortel. Tablettkrossen passar till engångsbägare. Denna bägare bör sedan direkt användas för utlämning till patienten och tablettkrossen göras ren.

19 Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas - dels genom att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. Framför allt gäller detta antibiotika. 6.2 Underlag Som underlag för iordningställande av läkemedel används ordinationshandling. Se avsnitt 3.2 Ordinationshandling. För särskilda läkemedel t ex insulin och Waran, se kapitel 9 Vissa läkemedel. 6.3 Hjälpmedel Vid iordningställande används hjälpmedel i form av t ex sked, pincett eller extra medicinbägare. Tablettdelare rekommenderas när halva tabletter är ordinerade. Flytande läkemedel mäts upp i bägare märkt med patientens namn. 19

20 7 Överlämnande 7.1 Allmänt Överlämnande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. Följande arbetsuppgifter kan delegeras till omvårdnadspersonal: överlämna iordningställda doser av läkemedel ej avsedda för injektion insulininjektion med insulinpenna Undantag när det gäller överlämnande av läkemedel sker i samråd med MAS. Exempel på undantag kan vara att delegerad personal ger färdigställd dos från leverantör eller av sjuksköterska iordningställd subcutan injektion. 7.2 Ansvar Vid överlämnande/administrering av läkemedel från apodospåse, dosett etc ansvaras för att: kontroll av signeringslista görs före överlämnandet rimlighetskontroll av färdigställd dos sker rätt person får rätt läkemedel dosen ges vid rätt tidpunkt ApoDos-påsen är intakt och öppnas i samband med överlämnandet överlämnandet signeras på signeringslistan Läkemedel som ej dispenseras i ApoDos, dosett etc måste uppmärksammas. Några exempel är ögondroppar, Waran, antibiotikakurer, injektioner och flytande läkemedel samt läkemedel som delas från originalförpackning på grund av begränsad hållbarhet. Vid flera doseringssystem/läkemedelsformer, skall överlämnandet signeras var för sig på signeringslista. Problem vid överlämnandet skall rapporteras till sjuksköterska. 7.3 Rimlighetskontroll Den som överlämnar läkemedel skall göra en rimlighetskontroll vilket innebär, att påsen/bubblan eller dosetten innehåller rätt antal tabletter. 20

21 För ApoDos-påsen gäller det att läsa texten på påsen, och för bubblan motsvarande text samt en jämförelse med dosreceptet. För dosett gäller jämförelse med ordinationshandling. Bilaga Överlämnandetider Läkemedel skall i de flesta fall fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och påföljande dags första dos inte blir för stort. Rekommenderade tider är klockan 8, 14 och Fel iordningställd dos Om den som överlämnar läkemedel, upptäcker ett fel skall sjuksköterska underrättas. Sjuksköterskan ansvarar för att åtgärda felet och gör anmälan enligt lokal avvikelserutin. Fel i ApoDos skall rapporteras till Dosapoteket av sjuksköterska på särskild blankett. Se kap.8 ApoDos. Kopia på rapporten skickas till MAS. 7.6 Verkan och biverkan Det är av största vikt att omvårdnadspersonalen rapporterar iakttagelser rörande patienternas tillstånd till ansvarig sjuksköterska för att kunna följa upp behandlingsresultatet. Dessa rapporter skall ligga till grund för sjuksköterskans diskussion med ansvarig läkare om patientens behandling. Misstänkt biverkan skall snarast rapporteras till ansvarig läkare. 7.7 Användaranvisning Sjuksköterskan är skyldig att ge tillräcklig information om hur läkemedlen skall administreras för att undvika felanvändning. Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska och ej i liggande ställning. Vid svårigheter att inta läkemedel per os. Se kapitel 6.1 Iordningställande av läkemedel. 7.8 Vid behovsläkemedel Bedömning när vid behovsläkemedel skall ges är en sjuksköterskeuppgift. I de fall sjuksköterskan inte kan besöka 21

22 patienten kan uppdrag ges per telefon till omvårdnadspersonalen att iordningställa och administrera läkemedlet. Sjuksköterskan måste förvissa sig om vilka vid behovsläkemedel patienten är ordinerad. OAS/sjuksköterskan har uppföljningsansvar till ansvarig läkare för utförd behandling. OAS kan på särskild vid behovslista ge direktiv i förväg till omvårdnadspersonalen att ge vid behovsläkemedel. Bilaga 3. Av listan skall framgå: läkemedlets namn beredningsform och styrka administrationssätt dosering i antal/volym doseringsintervall, maxdos användning eller indikation Lista för vid behovsläkemedel Namn: Karl Augustsson Pers.nr: Ord. Läkare: Per Dos Listan utlämnad datum: Kontakta ssk före medicingivning ja, dagtid Hur det ges: Tillsammans med dryck Läkemedel: T Sobril 5 mg Hur mycket får ges per gång: 1 tablett Varför det ges: Mot ångest och oro Hur ofta kan medicinen ges: Minst fyra timmar emellan Max Dygnsdos: 4 tabletter Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Läkemedelskontroll (sjuksköterska) Datum: Utl. Antal: 10 tabletter Behållning: 10 tabletter Signatur: IA 22

23 7.9 Signeringslista För alla läkemedel som kommunens sjuksköterska har ansvar att administrera ska finnas en signeringslista med giltighetstid en månad. Bilaga 4. På signeringslistan ska tydligt framgå: läkemedlets namn vid vilket klockslag läkemedlet ska ges beredningsform och styrka administrationssätt OAS skall kontrollera signeringslistan varje månad och dokumentera i patientjournalen hur ordinationen har utförts. Därefter sparas listorna i patientjournalen. Vid flera doseringssystem/olika beredningsformer skall överlämnandet signeras var för sig på signeringslista. Signeringslista för läkemedel Namn Karl Karlsson Personnr År 2006 Månad Juni Klockan Morgon APO-dos Dosett RA RA Lunch APO-dos RA Kväll APO-dos Ögondroppar Dosett (Waran) Natt APO-dos KP KP KP YB 7.10 Lista med namnförtydliganden På varje enhet ska det finnas en lista med namnförtydligande av signaturer. På listan skall det anges namn, befattning och signatur. Listan uppdateras och arkiveras enligt lokala rutiner. 23

24 8 ApoDos Syftet med ApoDos (apotekets dosexpedierade läkemedel) är att underlätta och öka säkerheten i läkemedelshanteringen för vårdtagare, förskrivare och vårdpersonal. För patienter med stabil läkemedelsbehandling är ApoDos därför ett bra alternativ. Doserna levereras i påsar eller bubblor och omfattar två veckors förbrukning. Läkemedel som ej kan dispenseras i påsar eller bubblor t ex flytande eller brustabletter beställs från Dosapoteket på särskild blankett eller genom e-dos. Patientens samtliga läkemedel sammanställs på ett dosrecept. Detta är en av Läkemedelsverket fastställd blankett som skall användas vid förskrivning till patienter med ApoDos. Dosreceptet är att jämställa med ett recept i det avseendet. Patient/närstående måste vara medvetna om att de läkare som ordinerar läkemedel även tar del av andra läkares ordinationer. Olika läkare eller distriktssköterskor med förskrivningsrätt kan ordinera till samma patient. På dosreceptet kan även stomi och läkemedelsnära förbrukningsartiklar skrivas. Utförligare information om ApoDos se och markera vårdpersonal/beställ & förskr. Ytterligare information finns i Riktlinjer för ApoDos i Örebro län. 24

25 9 Vissa läkemedel 9.1 Narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel Sammanställning av narkotikaklassade läkemedel enligt förteckning II-III, IV-V och övriga särskilda läkemedel finns på apotekets hemsida (vårdpersonal/infobank/broschyrer & förteckningar/ receptskrivningsregler) eller i Läkemedelsboken (LB), kap Särskilda läkemedel. Beställning av narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel till kommunens akut/buffertförråd beställs på samma beställningsblankett som övriga läkemedel till förrådet. För att underlätta kontroll av dessa läkemedel bör endosförpackade/blisterförpackade preparat beställas. Narkotikajournal över leverans och uttag ska föras på narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel. Narkotikajournalen och kopia på beställningsblanketten sparas ett år för att kunna kontrollera förbrukningen. Om endast en del av en ampull eller tablett ges skrivs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen i narkotikajournalen. För narkotikaklassade/övriga särskilda läkemedel i ApoDospåsar behövs ej narkotikajournal. Annan sjuksköterska än den som ansvarar för förrådet ska kontrollera förbrukningen varje månad. Stickprovskontroll sker i samband med inspektion. Vid kassering krävs kontrasignering. Se kap 5.8 Kasserade läkemedel. Hos enskild person bör registrering och kontroll av förbrukningen ske i de fall, där denne behöver personalens hjälp med doseringen eller intag av läkemedlet. OAS ansvarar för att kontroll av förbrukningen sker. 9.2 Insulin Delegering får endast ske till patient med stabilt blodsocker och ges med insulinpenna. Den som fått delegering och ger insulin måste känna till vilka risker och konsekvenser som hör till arbetsuppgiften samt vad man måste iaktta och rapportera till sjuksköterskan. Undantag när det gäller delegering av insulingivning sker i samråd med MAS. Sjuksköterskan ska märka upp insulinpennan med namn och personnummer på den patient som ska ha insulin. Det ska också finnas en ordinationshandling och signeringslista enbart avsedd för insulingivning. Bilaga 5. 25

26 På signeringslistan skall OAS ange: namn och personnummer aktuell insulinsort aktuell insulindos tidpunkt när dosen ska ges Vid ordinationsändring är det OAS ansvar att uppdatera ordinationshandling och signeringslista. Kassering av insulinpennor. Se kapitel 5.8 Kasserade läkemedel Signeringslista för insulin Namn Karl Karlsson Personnr År 2006 Månad Juni Klockan Novomix 30 Morgon 6 E KN KN KN Lunch Novomix 30 Kväll 6 E YB YB YB Natt 9.3 Smärtlindring Vid omfattande smärtlindring med injektion eller pump kan inte sjuksköterskan delegera till annan personal. Krävs kontinuerlig bedömning är det även vid annan administreringsform en sjuksköterskeuppgift. För smärtlindring, se Rekommenderade läkemedel och Läkemedelsboken (LB). 9.4 Syrgas/oxygen 26 Syrgas är ett läkemedel. Behandlingen skall ordineras och receptförskrivas av läkare och omfatta mängd och behandlingstid. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra syrgas till en patient räknas som ett iordningställande av läkemedel och kan ej delegeras. För handhavande av syrgas se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal på

27 9.5 Nitroglycerinpreparat Nitroglycerinpreparat är ett exempel på preparat som kan behöva hanteras som ett undantag från föreskriften gällande läkemedelshantering. Individuell bedömning skall göras för att finna den säkraste lösningen. 9.6 Flytande läkemedel I första hand skall fasta beredningsformer väljas om patientens tillstånd medger detta. Krävs flytande beredningsform måste hanteringen av dessa lösas från fall till fall. 9.7 Depotplåster När depotplåster ordinerats följs tillverkarens bruksanvisning vid applicering (se bipacksedel eller FASS). Använt plåster viks ihop med häftmassan inåt och kasseras. Se kapitel 5.8 Kasserade läkemedel. 9.8 Waran Sjuksköterskan skall själv ta emot ordinationen, dela dosett om det inte sker på den enskilde personens eget ansvar. Waran ska ges kvällstid efter kl Detta för att eventuella ordinationsändringar kan nå ut till respektive enhet. Ett alternativ är att få ordination som gäller till och med nästa provtagningsdag. Endast i undantagsfall kan Waran ges på morgonen. Detta måste ske i samråd med förskrivaren/ordinatören och dokumenteras så att missförstånd undvikes. 9.9 Cytostatika Särskild noggrannhet skall iakttas vid hantering av cytostatika avseende handhavande, sort, styrka, dos och dosintervall. Vid osäkerhet kontakta lokalt apotek och/eller behandlande klinik. Information finns på läkemedelskommitténs hemsida, (läkemedelshantering/publikationer, instruktioner mm/cytostatikahantering) Influensavaccin Influensavaccin kan ges i hemmet av behörig sjuksköterska enligt socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1999:18. Vid vaccinationstillfället följs gällande rutiner Naturläkemedel/Naturmedel Vid användning av naturläkemedel kontaktas alltid förskrivare först för diskussion om eventuella interaktioner med övrig läkemedelsbehandling. Om kommunal personal deltar i behandling med naturläkemedel/naturmedel måste behandlingen dokumenteras på samma sätt som övrig farmakologisk behandling. 27

28 10 Kvalitetssäkring 10.1 Läkemedelsgenomgång För att säkerställa en bra läkemedelsbehandling bör kontinuerlig genomgång av läkemedlen ske. Optimalt är att detta sker i samarbete mellan apotekare, läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal Kvalitetsrevision Läkemedelshanteringen ska regelbundet genomgå en extern granskning som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Granskningen utförs lämpligen av farmaceut i de delar som omfattar dennes kompetens. Det finns också möjlighet till kollegial granskning, genom triangelrevision eller liknande. Kvalitetsrevision ska omfatta: Beställning och transport av läkemedel Kontroll av leverans och dosrecept Förvaring av läkemedel och medicinska gaser Ordination av läkemedel Iordningställande av läkemedel Överlämnande och intag av läkemedelsdoser Rapportering av biverkningar Avvikelserapportering Huvudinriktningen vid varje inspektion skall ske i samråd med MAS. 28

29 11 Läkemedelsnära förbrukningsartiklar Förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering skall förskrivas individuellt och är kostnadsfria för patienten. Artiklarna skrivs på hjälpmedelskort eller dosreceptet och beställs från apoteket. Läkare och tandläkare har förskrivningsrätt. För Förbrukningsartiklar för diabetes har även distriktssköterska och sjuksköterska med kompletterande utbildning förskrivningsrätt. Tandläkare får ej förskriva förbrukningsartiklar för diabetes. De artiklar som kan förskrivas finns på (vårdpersonal/produktinfo/förbrukningsartiklar/diabetes eller stomi). 29

30 Regelverk I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de viktigaste lagarna och författningarna. I häftet används SFS som förkortning för Svensk författningssamling, SOSFS för Socialstyrelsens författningssamling och LVFS för Läkemedelsverkets föreskrifter. SFS 1982:763 SFS 1998:531 SFS 1998:1513 SOSFS 1997:10 SFS 1985:562 SOSFS 2001:17 LVFS 1997:10 LVFS 1997:12 SOSFS 1997:14 SOSFS 2005:12 SOSFS 2005: 27 SOSFS 1996:9 SOSFS 1999:18 Hälso- och sjukvårdslag Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens allmänna råd om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälsooch sjukvård Patientjournallag Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utelämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter) Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård och tandvård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter Socialstyrelsens föreskrifter om vaccinationsverksamhet 30

31 Referenser FASS, Läkemedelsindustriföreningen, LIF Läkemedelsboken, Apoteket AB Rekommenderade läkemedel, Läkemedelskommittén Örebro läns landsting Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal Egenvård Vuxna, Örebro läns landsting 31

32 Bilaga 1 LOKAL ARBETSBESKRIVNING CHECKLISTA FÖR LÄKEMEDELSHANTERING Beskriv hur läkemedelshanteringen sker inom ditt ansvarsområde. Utgå från rubriker och underrubriker i häftet Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Örebro län. Vid behov använd baksidan. Aktuell kommun/kommundel Enhet/område Områdesansvarig sjuksköterska Förekommande läkemedelsförråd Förrådsansvarig och ersättare Ordination Rekvisition Förvaring Iordningställande Överlämnande Apodos Vissa läkemedel och influensavaccin Förekommande typer av läkemedelsdelegeringar Ev. övrigt 32

33 Insatt datum Utsatt datum Ord läk v.b. Injektioner, infusioner Styrka Dosering, användning, ändamål Ssk. sign Insatt datum Utsatt datum Ord.läk Läkemedelsnamn, beredningsform Styrka Tidpunkt för dosering Dosering, användning, ändamål Ssk. sign Namn: Personnr: Version: 1 Överkänslighet: Har APO-dos? ORDINATIONSHANDLING Bilaga 2 BIL 2 33

34 Kontakta ssk före medicingivning, ja/nej: Hur det ges: Läkemedel: Hur mycket får ges per gång: Varför det ges: Hur ofta kan medicinen ges: Max Dygnsdos: Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Datum: Klockslag Mängd/Antal Signatur: Läkemedelskontroll (sjuksköterska) Datum: Utl. Antal: Behållning: Signatur: Listan utlämnad datum: Namn: Pers.nr: Ord. Läkare: Lista för vid behovsläkemedel Bilaga 3 34

35 Namn Personnr År Månad Klockan Morgon Lunch Kväll Natt Signeringslista för läkemedel Bilaga 4 35

36 Morgon Lunch Kväll Natt Signeringslista för insulin Namn Personnr År Månad Klockan Bilaga 5 36

37 Plats för anteckningar 37

38 38 Plats för anteckningar

39

40 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN