Handläggare Eva Nykvist Wallberg

Transkript

1 Södertal je kommun Tjänsteskrivelse Kontor Social- och omsorgskontoret Handläggare Eva Nykvist Wallberg Äldreomsorgsnamnden socialnämnden Omsorgsnamnden Kommundelsnämnderna Riktlinje för lakemedelshantering ÄON dnr , SN dnr , OMS dnr , HM kdn dnr , Ja kdn dnr , Vi3 kdn dnr , En kdn dnr 13/43 Sammanfattning av ärendet Syftet med riktlinje for lakemedelshantering ar att tydliggöra ansvar och rutiner så att patienten far en saker lakemedelshantering med god kvalitet. Den ersätter "Lokal instruktion för lakemedelshantering i särskilt boende inom äldreomsorgen" fran Inom öppen hälso- och sjukvård ska den enskilde i första hand själv ansvara for sina läkemedel. Vid dessa tillfallen galler inte denna riktlinje. Riktlinjen är inte heller tillämpbar i de fall då den enskilde enbart behöver praktisk hjalp for att genomföra medicineringen, exempelvis ta fram en tablett ur originalförpackning (egenvård med hjalp). Denna riktlinje som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 2000: 1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården galler n& förskrivarel, av läkemedel har bedömt att patienten inte klarar av att själv hantera sina läkemedel. Lakemedelsansvaret övertas därmed av sjuksköterskan. Beslutet dokumenteras av sjuksköterskan i patientjournalen. södertälje kommuns Äldreomsorgsnämnd, Kommundelsnämnder, Socialnämnd och Omsorgsnämnd är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763). Halsooch sj~kvård i bostrd med s2rskild service och daglig verkvzrhet msvarar laedstinget for utifrån Principöverenskommelsen år Nämnden har det yttersta ansvaret for att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god och saker vård uppfylls. Postadress södertälje Tfn sodertalie.kornrnun@sodertalie.se

2 Beslutsunderlag Social- och omsorgskontorets tjänsteskrivelse, daterad Riktlinje for lakemedelshantering. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Riktlinje for lakemedelshantering medför inga ekonomiska konsekvenser. Social- och omsorgskontorets förslag till nämnden: Nämnden godkänner uppdaterad Riktlinje för Läkemedelshantering. P Medicinskt ansvarig sjukskö r a Beslutet expedieras till: Akten Kommunstyrelsen AON SN OMS Hölö Mörkö kdn Vårdinge kdn Järna kdn Enhörna kdn

3 Social- och omsorgskontoret Eva Nykvist Wallberg/MAS Riktlinje För Läkemedelshantering Antagen av nämnden 2013-xx-xx

4 Innehållsförteckning ALLMÄNT... 4 ORDFÖRKLARING... 4 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA (MAS)... 5 VERKSAMHETSCHEF... 5 SJUKSKÖTERSKAN... 5 LÄKAREN... 5 OMVÅRDNADSPERSONAL... 6 ORDINATION... 6 APODOSRECEPT... 6 ORDINATION ENLIGT GENERELLA DIREKTIV... 6 TELEFONORDINATION... 7 SYNONYMPREPARAT... 7 IORDNINGSTÄLLANDE OCH ÖVERLÄMNANDE...7 HYGIENINSTRUKTIONER... 7 VARJE ANSTÄLLD SOM UTFÖR LÄKEMEDELSHANTERING HAR ANSVAR ENLIGT FÖLJANDE:... 7 LÄKEMEDEL ORDINERADE ATT GES VID BEHOV... 8 FÖLJANDE LÄKEMEDEL ÄR UNDANTAGNA FRÅN KRAVET OM IORDNINGSTÄLLANDE FÖRE ÖVERLÄMNANDET AV OMVÅRDNADSPERSONAL MED DELEGERINGSBESLUT:... 8 AVVIKELSER... 8 NARKOTISKA LÄKEMEDEL... 8 KASSERING AV LÄKEMEDEL... 9 AVLIDNAS LÄKEMEDEL... 9 FÖRVARING BESTÄLLNING OCH KONTROLL AKUT- OCH BUFFERTFÖRRÅD LÄKEMEDELSFÖRRÅD PÅ DAGVERKSAMHET BIVERKNINGAR ÖVERKÄNSLIGHET NATURLÄKEMEDEL OCH ALTERNATIV MEDICIN EGENVÅRD KVALITETSGRANSKNING LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR FÖRFATTNINGAR

5 ALLMÄNT Syftet med riktlinjen för läkemedelshantering är att tydliggöra ansvar och rutiner så att patienten får en säker läkemedelshantering med god kvalitet. Inom öppen hälso- och sjukvård ska den enskilde i första hand själv ansvara för sina läkemedel. Vid dessa tillfällen gäller inte denna riktlinje. Riktlinjen är inte heller tillämpbar i de fall då den enskilde enbart behöver praktisk hjälp för att genomföra medicineringen, exempelvis ta fram en tablett ur originalförpackning (egenvård med hjälp). Denna riktlinje 1 gäller när förskrivaren av läkemedel har bedömt att patienten inte klarar av att själv hantera sina läkemedel. Läkemedelsansvaret övertas därmed av sjuksköterskan. Beslutet dokumenteras av sjuksköterskan i patientjournalen. Se även Handbok för hälso- och sjukvård, Ordförklaring Dosdispensering Med dosdispensering menas uttag ur tillverkarens originalförpackning och iordningställande av läkemedelsdos för varje intagningstillfälle till enskild person. Ordinationshandling Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av alla ordinerade läkemedelsbehandlingar och utgör en del av patientjournalen. Patientjournal I detta dokument är patientjournal detsamma som sjuksköterskans omvårdnadsjournal. ANSVAR Vårdgivaren Södertälje kommuns Äldreomsorgsnämnd, Kommundelsnämnder, Socialnämnd och Omsorgsnämnd är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763). Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet ansvarar landstinget för utifrån Principöverenskommelsen år Nämnden har det yttersta ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god och säker vård uppfylls. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. 4

6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) upprättar riktlinje för läkemedelshantering fastställer lokala rutiner för varje enhet svarar för att de områden/moment inom läkemedelshantering vilka får delegeras är förenliga med säkerhet för patienten följer kontinuerligt upp att ansvarsfördelning och rutiner tillgodoser kvalitet och säkerhet bland annat genom årlig extern kvalitetsgranskning av farmaceut, genom avvikelserapportering och genom kontakter och besök på enheterna. Verksamhetschef Ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt ska läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel se SOSFS 2000:1 upprättar lokal rutin för läkemedelshantering utifrån riktlinje för läkemedelshantering. ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter, lokal instruktion och lokal rutin är kända och tillämpas på enheten ansvarar för att personalen fortlöpande får den information och utbildning som behövs för säker läkemedelshantering med god kvalitet åtgärdar och rapporterar avvikelser i läkemedelshanteringen till MAS ansvarar för att utrustning och kompetent personal finns på enheten om behandling med risk för överkänslighetsreaktioner utförs på enheten Sjuksköterskan ansvarar för att läkarens ordination utförs, utvärderas och rapporteras. ansvarar för planering av läkemedelsgenomgångar. läkemedelshantering är i första hand en uppgift för sjuksköterskor och sjuksköterskan har ansvaret för läkemedelshanteringen i det enskilda fallet, sjuksköterskan kan fatta enskilda beslut om att delegera moment i läkemedelshanteringen inom de områden som MAS avgränsat som säkra för patienten, se MAS riktlinje för delegering ansvarar för direkta åtgärder vid avvikelser i läkemedelshanteringen samt rapporterar vid behov till läkare, resultatenhetschef/verksamhetschef och MAS, se MAS riktlinje för avvikelsehantering ansvarar för läkemedelsförråd på enheten enligt lokal rutin ansvarar för beställning av läkemedel enligt lokal rutin deltar vid inspektion av läkemedelsförrådet från apoteket samt åtgärdar meddelanden från apoteket. ansvarar för markering av överkänslighet i omvårdnadsjournalen. Läkaren bedömer i förekommande fall om patienten behöver hjälp med läkemedelshantering och dokumenterar då detta i den medicinska journalen. ansvarar för ordination av läkemedel och samordnar ordinationer från andra läkare, samt följer upp patientens läkemedelsbehandling och ansvarar för läkemedelsgenomgångar. Samarbetar med sjuksköterska, resultatenhetschef och verksamhetschef i direkta åtgärder och rapportering vid avvikelser i läkemedelshanteringen 5

7 Läkarorganisationen ansvarar för att det finns en tydlig skriftlig instruktion för akutask då behandling med känd risk för överkänslighetsreaktion utförs så som tillförsel av immunglobulin eller vaccination. ansvarar för markering av överkänslighet i medicinska journalen. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal definieras som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför enstaka hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegering 2 av sjuksköterska, till exempel överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos. Delegerad personal ska rapportera till sjuksköterskan om de upptäcker avvikelser i läkemedelshanteringen eller om patientens hälsotillstånd förändras. Ordination Alla läkemedel ska vara individuellt ordinerade. Läkemedlen kan ordineras antingen som stående kontinuerlig dos eller stående vid behovs dos. Läkaren ska dokumentera och signera sin ordination i patientens ordinationshandling. Läkemedelsordinationen ska innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering i antal respektive volym, maxdos och indikation. Administrationssätt, tidpunkter för administrering samt datum ska ingå i ordinationen. Vid utsättande eller ändring av läkemedel ska detta signeras och dateras på ordinationshandlingen. ApoDosrecept Dosdispenserade läkemedel ordineras i ordinationsverktyget Pascal och signeras av läkare. Boendets läkare och sjuksköterskan skall se till att patientens samtliga ordinationer samlas på en ordinationshandling (läkemedelslista). Ordinationshandlingen är en journalhandling och skall signeras av läkaren. Det skall framgå vem som ordinerat varje läkemedel. Ordination enligt generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Enligt SOSFS 2000:1 får läkare ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Dessa direktiv gäller på vissa vård- och omsorgsboenden vid vissa tillstånd utan att en individuell ordination krävs. I de generella direktiven ska indikationer och kontraindikationer finnas uppgivna samt dosering och antal tillfällen som får ges utan att läkare kontaktas. Detta ska följande dag rapporteras till läkaren. För vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun finns generella ordinationer upprättade av MAL, medicinskt ansvarig läkare. För servicehusen finns generella ordinationer upprättade av respektive ansvarig läkare inom primärvården De generella ordinationerna revideras årligen eller efter behov. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får endast ges efter sjuksköterskans behovsbedömning. Sjuksköterskan ska dokumentera sin bedömning, den givna dosen samt utvärdering i journalen. 2 MAS Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. 6

8 Telefonordination Muntlig ordination får endast ske i akuta situationer eller via telefon då läkaren inte har möjlighet att komma till patienten. Ordinationen skall då alltid tas emot av sjuksköterska. Telefonordinationen skall av sjuksköterskan dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen. Namnet på ordinerande läkare, datum och tidpunkten skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Läkaren skall om inte synnerliga skäl föreligger signera ordinationen i efterhand. Telefonordinationen bekräftas med ett SMS. Synonympreparat Lagen om läkemedelsförmåner innebär att läkemedel som läkaren ordinerat kan bytas ut till billigare, likvärdiga generiska läkemedel. Läkemedlet kan ha olika namn, utseende och förpackning men innehåller samma verksamma ämne och har samma effekt. Sjuksköterskan som tar emot läkemedlet ska dokumentera ändringen på ordinationshandlingen med datum och signatur, läkaren ska kontrasignera. Viktigt är att också ändra på signeringslistan. Iordningställande och överlämnande Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska eller läkare( även receptarie, apotekare eller tandläkare enligt SOSFS 2000:1). Den sjuksköterska eller läkare som iordningställt ett läkemedel ansvarar själv för överlämnandet till patienten. Undantag: Läkemedel i ApoDos, delat i dosett eller liknande för en längre period. När arbetsuppgiften att överlämna läkemedel har överlåtits åt annan befattningshavare genom delegeringsbeslut. Hygieninstruktioner Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av läkemedel. Använd handskar och/ eller sked. Varje anställd som utför läkemedelshantering har ansvar enligt följande: Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform, dosen och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen. Iordningställandet skall dokumenteras i omvårdnadsjournal och signeras på signeringslistan. Det skall finnas signaturlista för namnförtydligande på varje enhet. Den som iordningställer läkemedlet ansvarar för att behållaren (dosett, medicinburk, påse etc.) är märkt med patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och dos samt datum och signatur. Injektioner skall märkas med patientdata, läkemedlets namn, styrka och signeras. Infusioner skall märkas med patientdata, ev. tillsatser, datum, klockslag när infusionen är kopplad, dropptakt och signatur. 7

9 Den som överlämnar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och jämföra med det som finns angivet på läkemedelsbehållaren, samt ge läkemedlet vid avsedd tidpunkt och övervaka eller vid behov bistå patienten så att läkemedlet intas. Given dos skall signeras på signeringslista. Signaturförtydligande skall finnas. Signeringslistor skall bevaras som journalhandling i minst 3 år. Vid dosexpedition ansvarar leverantören för att rätt medicin finns i brickor och/eller påsar när den lämnar leverantören. ApoDosförpackning får aldrig brytas för att dispenseras om i en dosett. Läkemedel ordinerade att ges vid behov För läkemedel ordinerade att ges vid behov gäller att sjuksköterska alltid skall göra en medicinsk bedömning av behovet och fatta beslut om åtgärd i samråd med patienten. Då inte sjuksköterska finns på plats skall omvårdnadspersonal tillkalla/ringa till sjuksköterska. Kan inte sjuksköterskan komma till patienten, men har kunskap om patienten och den kontaktande omvårdnadspersonalens kompetens, får hon/han göra en bedömning per telefon. Undantag: Sjuksköterska behöver inte kontaktas då ordinerande läkare har skrivit en instruktion om när/hur vid behovs medicinen kan ges (t.ex. vid krampanfall). Överlämnat/givet läkemedel skall signeras på signeringslista och rapporteras till ansvarig sjuksköterska. Den vid behovs medicin som överlämnas till patienten skall antingen iordningställas av sjuksköterskan vid tillfället för behovet eller finnas iordningställd i dosett, medicinkopp eller påse så att omvårdnadspersonal med delegering för uppgiften kan överlämna läkemedlet.(ansvar för iordningställande och överlämnande se ovan). Följande läkemedel är undantagna från kravet om iordningställande före överlämnandet av omvårdnadspersonal med delegeringsbeslut: Flytande läkemedel Brustabletter Paracetamoltabletter (tex.alvedon) i blisterförpackning Glytrinspray Receptfritt tarmreglerande läkemedel Insulininjektion med insulinpenna Avvikelser Eventuella avvikelser i läkemedelshanteringen rapporteras alltid till sjuksköterska t.ex. när patienten inte kan eller vill ta läkemedlet; om patienten inte har fått sitt läkemedel eller att en förväxling av läkemedel har skett. Sjuksköterskan vidtar direkta åtgärder, kontaktar läkare och journalför avvikelsen, dokumenterar i verksamhetens avvikelsesystem samt rapporterar vidare till resultatenhetschef/ verksamhetschef och MAS. Se Riktlinje avvikelsehantering Narkotiska läkemedel Tillförsel och uttag av narkotiska läkemedel, se ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal vilken förvaras i läkemedelsförrådet. Förbrukningsjournal förs inte för dosdispenserade läkemedel, men för varje patient och läkemedel där narkotiskt läkemedel 8

10 iordningställs på enheten. Tillförsel och uttag av narkotika ska dokumenteras i en förbrukningsjournal för varje läkemedel. Avslutad förbrukningsjournal ska sparas i 10 år. Kontrollräkning görs minst en gång i månaden Av vem och hur de narkotiska läkemedlen kontrolleras ska anges i den lokala rutinen. Kontrollen skall utföras av annan än den som ansvarar för rekvisition och förvaring. För att underlätta kontroller rekommenderas att rekvirera små förpackningar samt där det finns möjlighet använda förpackning med tryckkarta. När större mängder narkotiska läkemedel kasseras ska kontrasignering ske och kärlet vara tillslutet. För retur kontaktas Stena, Mottagningsbevis skickas med. Kontroll av narkotiska läkemedel görs även av farmaceut vid årlig inspektion av läkemedelsförrådet. Vid oklarheter skall MAS alltid kontaktas. Vid misstanke om stöld av narkotiska läkemedel gör verksamhetschefen en polisanmälan. Se Riktlinjer narkotikahantering Kassering av läkemedel Kasserade läkemedel klassificeras som riskavfall och ska förvaras inlåst i ett läkemedelsskåp/rum i en gul 30 liters back som är beställd just för detta ändamål märkt: Riskavfall, kasserade läkemedel. 3 Flaskor med flytande läkemedel läggs i som de är. Burkar med läkemedel töms ut i backen. Kartonger från engångsförpackningar sorteras bort Dospåsarna läggs i som de är. Narkotika som ska kasseras från akut och buffertförrådet och den individbundna ska räknas och avskrivas i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen ska signeras av två personer. Narkotikan läggs sedan i backen. OBS! Locket på backen sätts på när backen är fylld. Locket försluter backen så att det inte går att öppna den igen. Avlidnas läkemedel Avlidnas läkemedel tillhör juridiskt sett dödsboet men av praktiska skäl bör vi erbjuda oss att kassera dem eller sända dem till apoteket för destruktion. Läkemedel som utlämnats till patienten är dennes egendom. Läkemedlen ingår alltså vid vårdtagarnas död i dödsboet. Narkotika får endast innehas av den som ordinerats narkotika på laglig väg 4. Dödsbodelägarna ska enligt lag se till att narkotikan som tillhört den avlidne alltid överlämnas till Apoteket för destruktion. Sjuksköterskan ska upplysa de närstående om dessa skyldigheter och i patientjournalen dokumentera vem som ansvarar för att läkemedlen lämnas till apoteket. 3 Södertälje kommun har avtal med Stena Miljö AB gällande hantering av riskavfall Stena Miljö AB:s hantering av riskavfall omfattar hela kedjan, från beställning och leverans av riskavfallsburkar till hämtning och transport och slutbehandling av avfallet. Stena Miljö AB Miljöpaketet innehåller praktiska och UN-godkända emballage för kasserade läkemedel, smittförande och skärande/stickande avfall. 4 Lag (1992: 860) om kontroll av narkotika. 9

11 Förvaring Läkemedel skall förvaras i ett särskilt förråd så att obehöriga inte kommer åt dem. Vilka som har nyckel/ kort till läkemedelsförrådet skall finnas förtecknat i den lokala rutinen. De olika patienternas läkemedel skall vara tydligt separerade från varandra t.ex. förvarade i plastlådor märkta med patientens namn och personnummer. En patient som vårdas enligt beslut om korttidsvistelse kan ha med egna läkemedel som förvaras i sina originalförpackningar i märkt plastlåda i läkemedelsförrådet. Läkemedel skall förvaras i originalförpackning. Läkemedel som behöver kall förvaring skall finnas i låst kylskåp, C, utrustat med termometer. Endast läkemedel får förvaras i kylskåpet. Läkemedel som skall förvaras svalt, , förvaras vanligen i kylskåp. En mindre mängd ej patientbundna läkemedel (akut- och buffertförråd) kan finnas i läkemedelsförrådet. Sortimentet skall vara överskådligt och förvaras i god ordning. Följande grupper skall vara tydligt separerade: Läkemedel för injektion Övriga läkemedel för invärtes bruk Läkemedel för utvärtes bruk Narkotika Dosdispenserade läkemedel och färdigdelade dosetter kan förvaras i annat låst skåp än enhetens läkemedelsförråd t.ex. läkemedelsskåp hos den boende. Vilka skåp som används samt hur nycklar till sådana skåp hanteras skall finnas angivet i den lokala rutinen. Följande läkemedel, vilka behöver vara lätt tillgängliga för att ges till patienten, kan förvaras utanför läkemedelsförrådet, i de fall det är förenligt med säker hantering: Glytrinspray Paracetamoltabletter (t.ex.alvedon) Laxermedel så som bulkmedel och microlavemang En mindre mängd läkemedel för utvärtes bruk, så som salvor, märkta med patientens namn (kasseras efter avslutad behandling) För varje boendeenhet anges i den lokala rutinen vilket/vilka läkemedel som förvaras utanför läkemedelsförrådet. I den lokala rutinen skall anges hur översyn av läkemedelsförrådet sker såsom städning, avfrostning av kylskåp, avlägsnande av läkemedel med överskridet förbrukningsdatum, brutna förpackningar som blivit överflödiga och hur kasserade läkemedel tas om hand. Beställning och kontroll I den lokala rutinen för läkemedelshantering anges vilka namngivna sjuksköterskor som får ansvara för beställning av läkemedel. Vid beställning till förråd eller till enskild patient ska namn på den som ansvarar för beställning samt datum finnas på rekvisitionen. 10

12 Akut- och Buffertförråd Akut och buffertförråd består av läkemedel för akuta situationer och tillhandahålls av landstinget. Läkemedelsförteckning till akut- och buffertförråd och gällande riktlinjer uppdateras och skickas ut till verksamheterna årligen. I vård- och omsorgsboendet ska det finnas utsedd sjuksköterska som har huvudansvaret för rekvisition av läkemedel. Endast tjänstgörande sjuksköterska får ha nyckel till förrådet. Rekvisition omfattar även narkotikaklassade läkemedel som görs på särskild avsedd rekvisition. Kontrollräkning görs av sjuksköterska som inte ansvarar för rekvisition av dessa läkemedel. Läkemedelsförråd på dagverksamhet De läkemedel patienten har med sig ska förvaras i ett låsbart skåp som endast personal med delegering har tillgång till. Se Riktlinje för hälso- och sjukvård inom dagverksamhet och daglig verksamhet Biverkningar En viktig del i läkemedelshanteringen är att följa upp en läkemedelsbehandlings effekter och bieffekter. Det är viktigt att all personal som har kontakt med den som använder läkemedel observerar och rapporterar gjorda iakttagelser. Biverkningar d.v.s. skadliga och oavsedda reaktioner som inträffar vid normala doser av läkemedel skall rapporteras till sjuksköterskan som dokumenterar observationerna i omvårdnadsjournalen och informerar ansvarig läkare. Hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt har skyldighet att anmäla biverkningar till Läkemedelsverket (LVFS 1996:4, blankett finns bl.a. på läkemedelsverkets hemsida Överkänslighet Risk för överkänslighetsreaktioner finns vid läkemedelsbehandling. Läkare och sjuksköterska har skyldighet att innan behandling påbörjas ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen. Vid vaccination skall efterfrågas om patienten haft tidigare överkänslighetsreaktioner i form av anafylaktisk chock, urtikaria eller Quinckes ödem eller om patienten har en känd överkänslighet mot ägg, antibiotika eller andra ämnen som kan finnas i vaccinet. Kontroll av vaccinets innehåll mot inhämtade uppgifter skall ske även vad gäller risk för korsreaktioner mot de ämnen som patienten uppgivit sig överkänslig mot.(sosfs 1999:26) Batchnummer ska skrivas in i journalen. Vaccinationen ska dokumenteras i journalsystemet Vaccinera. Om behandling med risk för överkänslighetsreaktioner utförs på enheten ansvarar verksamhetschefen för att det finns en Akutask på enheten samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och att det finns personal tillgänglig som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner. Läkaren som ansvarar för behandling med immunglobulin eller vaccinationer skall vid ökad komplikationsrisk ha försäkrat sig om att både utrustning och kompetent personal finns tillgänglig.(sosfs1999:26) Intolerans eller överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen under VARNING. Sker upptäckten av överkänslighet på annan vårdenhet skall den för patientens vård ansvarige läkaren informeras. Läkaren ansvarar för att markering sker i den medicinska journalen och sjuksköterskan på enheten ansvarar för markering i 11

13 omvårdnadsjournalen. Samtliga journaldokument av betydelse skall markeras (mapp/omslag, försättsblad, journalblad, medicinlista, remiss etc.). (SOSFS 1982:8) Inträffade överkänslighetsreaktioner skall ses som biverkningar och rapporteras se ovanstående.(lvfs 1996:4) Naturläkemedel och Alternativ medicin Naturläkemedel är en undergrupp till läkemedel där de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung (LVFS 1995:18). Naturläkemedel skall vara avsedda för egenvård d.v.s. sjukdomstillstånd som inte kräver behandling av läkare t.ex. tillfällig huvudvärk, lindrig oro, sur mage, mindre ej infekterade sår och lindriga symtom vid förkylning. Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet beskrivs i Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och innebär ett ansvar att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdspersonal har rätt att vägra medverka i behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. I yrkesansvaret måste dock ett respektfullt bemötande av patienten iakttas. Patienten har rätt att göra egna val bland de utbud som finns inom den konventionella hälso- och sjukvården och bland andra alternativ. Patienten har också rätt att få stöd och hjälp av personal inom hälso- och sjukvården med kunskap som de själva har svårt att skaffa. Det kan t.ex. gälla interaktion mellan olika produkter. Personalen ska i samråd med patienten vara behjälplig med att informera patientens ansvarige läkare om vilka naturläkemedel patienten använder för egenvård. Ansvarsförhållandet mellan patient/anhörig och personal bör dokumenteras. Naturläkemedel skall inte förvaras tillsammans med läkemedel i läkemedelsförråd utan bör förvaras hos patienten själv. Egenvård Med egenvård 5 menas en hälso- och sjukvårdsuppgift som legitimerad yrkesutövare inom hälsooch sjukvård bedömt att en person själv kan utföra. Den egenvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I de fall där misstanke finns att personens medvetenhet sviktar gäller för personalen att informera ansvarig läkare, sjuksköterska eller anhöriga om situationen. Beslut om egenvård vid läkemedelshantering ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 5 SOSFS 2009:6 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård 12

14 Hälso- och sjukvårdsåtgärd Egenvård eller Hälso- och sjukvård? Kan patienten själv ansvara för säkerheten ( riskanalys) i utförandet av behandlingen? JA Egenvård Patienten klarar själv Utförs med hjälp av närstående med egenvård. Patienten behöver praktisk hjälp med egenvård Ansökan om bistånd SoL/LSS NEJ Hälso- och sjukvård Utförs av legitimerad personal eller personal med delegering. Gränsdragning för vad som är egenvård och vad som är hälso- och sjukvård kan inte anges generellt utan är beroende av omständigheterna i varje enskild situation. Det är behandlande legitimerad personal som gör bedömningen. Den egenvård som patienten utför- med eller utan hjälp- räknas inte som hälso- och sjukvård. Behövs hjälp av legitimerad personal, då är åtgärden att betrakta som hälso- och sjukvård. Läkemedelshantering för barn som bor i bostad med särskild service eller i korttidsboende kan aldrig bedömas som egenvård. Kvalitetsgranskning En gång om året ska läkemedelhanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning. Granskningen utförs av apotekare eller farmaceut. Den omfattar: förvaring av läkemedel iordningställande, administrering och intag av läkemedel narkotikahanteringen och avvikelserapportering genomgång av lokala instruktioner för läkemedelshantering, ansvarsfördelning och delegering. 13

15 Läkemedelsgenomgångar Det övergripande syftet med läkemedelsgenomgångar är att öka kvalitén och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp. De nya riktlinjerna 6 är en regional anpassning av Socialstyrelsens föreskrifter och ska användas inom all öppen och sluten vård, hemsjukvård samt i särskilda boendeformer. Läkemedelsgenomgång ska göras inom 2 månader efter pålistning samt därefter minst en gång per år. Läkaren är ansvarig för genomgången, men symtomskattning och övriga förberedelser är ett samspel mellan sjuksköterskan och övrig personal. Sjuksköterskan ansvarar för att samordna planeringen inför läkemedelsgenomgången. Patient och i förekommande fall närstående ska involveras och göras delaktiga. Se Överenskommelse mellan Södertälje kommun och Legevisitten AB om gemensamma rutiner för läkemedelsgenomgångar på särskilt boende för äldre. Författningar I författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de viktigaste författningarna. Hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:569) Socialstyrelsens föreskrifter o allmänna råd om delegering ( SOSFS 1997:14) om MAS i kommunens hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:10) Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) Bedömning om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:17) omtryck. (SOSFS 2012:9) ändring i (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. 6 SOSFS 2012:9 14