Att lära sig tyska via chatt Utgåva 1.0 Sida: 1 (6) Projektplan mini

Transkript

1 Sida: 1 (6) Projektplan mini Att lära sig tyska via chatt sambanden mellan språklig interaktion och språkinlärning

2 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål Bakgrund och projektidé Projektmål Plan Beslutspunkter, milstolpar Projektkalkyl Organisation Bilagor och referenser... 6 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P Underlag för godkännande, BP3 P Översyn av programledare Fastställd version Basfakta Godkännande Beställare/Projektägare: Ulf Magnusson

3 Sida: 3 (6) 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé I tyskämnet ges alla kurser webbaserad på distans och synkrona skriftliga chattar i blandade grupper med svenska och tyska studenter är en vanlig lärandesituation. Som lärare brukar vi intuitivt blanda studenter med L1-svenska och L1-tyska utifrån antagandet att inlärare av L2-tyska profiterar från den input dem får från native speakers eller kompetenta talare av målspråket. Fast vi vet egentligen inte vilken effekt studenternas olika sociala status verkligen har på de svenska studenternas språkutveckling. Det är troligt att studenterna har olika uppfattningar eller motiv att genomföra aktiviteten beroende på sin bakgrund och kompetens i målspråket, dvs. om aktiviteten ses som en möjlighet att lära sig språket, att lära ut språket eller att klara av uppgiften så smidigt som möjligt. Projektets resultat kommer att visa en mer nyanserad bild och bidra till att vi bättre kan anpassa våra seminarier till studenterna för att de ska kunna lära sig av interaktionen i chattarna. Även om skriftliga chattar bara är en av de kommunikationsformer som används i undervisningen kan resultaten ge viktiga impulser för studenterna att mera medvetet reglera sin interaktion i datormedierad kommunikation. På sikt kan kunskaperna som genereras med projektet därför vara underlag för att förbättra undervisningen och höja kvaliteten på undervisningen, t.ex. genom att undvika vissa konstellationer eller genom att ge studenterna tydligare anvisningar hur de kan strukturerar samtalen för att gynna inlärningen. Projektet är en fortsättning på projektet Om kollaboration, interaktion och meningskapande i synkrona skriftliga chattar på L2-tyska, delprojekt inom Digitala samtalskulturer inom nätbaserad språkundervisning. Syftet med projektet är att kunna ge en omfattande bild på hur inlärarens möjligheter att lära sig nya språkliga uttryck och utveckla sitt inlärarspråk påverkas av samtalspartnerns språkliga kompetens och faktorer som är knutna till den konkreta kommunikationssituationen. Materialet som jag har sammanställt och delvis bearbetat i access består av 6643 chattsekvenser från 35 studentchattar. Chatsekvenserna har kodats för en kvantitativ analys gällande frågan om hur gruppkonstellationen (homogena grupper/heterogena grupper) påverkar den språkliga interaktionen mellan studenter med L1 svenska och studenter med L1 tyska. Jag har hittills koncentrerat mig på studenternas delaktighet (andel repliker/chatt; antal pauser), komplexiteten av studenternas yttranden (antal korrekta meningar/bisatser/koordinerade satser per chatt, frekvensen av ett-ords/två-ordsyttranden). Med resultaten från första projektdelen som utgångspunkt bearbetas chattsekvenserna numera mer detaljerat och med förfinade analysverktyg. Den kvantitativa analysen kompletteras med en kvalitativ analys av studenternas data. Det jag undersöker nu är hur studenter med lägre L2- kompetens använder sig av de former och strukturer som en samtalspartner använt i tidigare sekvenser eller som förekommit i frågan som ställts i uppgiften. Denna imitation och reproduktion är ett tecken för att studenterna blivit uppmärksamma på dessa strukturer, vilket enligt både kognitiv och sociokulturell språkinlärningsteori anses bidra till att språkets former och strukturer internaliseras och att inlärarspråket utvecklas (Ellis 2008; Lantholf 2005). Eftersom chatten är förknippad med modaliteter som erbjuder tid för planering, möjligheten att gå tillbaka till tidigare sekvenser och att kontrollera sina inlägg innan dessa skickas kan det tänkas att det skriftliga meningsutbytet underlättar denna process. Denna interaktionsform kan därför ha en betydande roll för språkutvecklingen under förutsättningen att samtalspartnern möjliggör ett konstruktivt kunskapsbygge. Ett annat fenomen jag undersöker är uttryck som troligtvis lärts in ganska tidigt som fasta formler, dvs. uttryck som inte analyserats i fråga om deras grammatiska form och funktion (ja genau just precis, ich stimme zu jag håller med, ich auch jag med, ich weiss nicht jag vet inte ). Inom språkinlärningsforskningen talar man om chunks som tjänar som islands of reliability (Dechert 1983), dvs. språkliga uttryck man lätt kan komma ihåg och använda för att hålla kommunikationen

4 Sida: 4 (6) igång. Rent ytligt sett verkar studenten har flyt, men dessa formler står i kontrast till ett mer kreativt språkbruk när inläraren kombinera språkliga enheter mer flexibelt till större enheter och med hjälp av de regler han/hon lärt sig (Ellis 2008:75). Ur ett inlärningsperspektiv är det intressant att veta om studenterna varierar sig i användningen av dessa beroende på samtalspartners språkliga nivå och bakgrund. Den fortsatta analysen omfattar dessa strukturer i kontrast till strukturer som används mer kreativt. På så vis hoppas jag kunna fastställa eventuella implikationer för språkinlärningen. Studien är baserad på en autentisk undervisningssituation i en av våra webbaserade kurser. Därför är resultaten högst relevanta att återkoppla till undervisningen i tyska och även i andra språk. Den belyser flera aspekter av interaktionen mellan studenterna och gör en koppling mellan externa faktorer (studenternas språkliga och kulturella bakgrund, samtalsämne, input och interaktionsstruktur, chattens interaktionserbjudanden) och de kognitiva processer som aktiveras och som antas bidrar till språkinlärning. Resultaten från hela projektet kommer att användas som underlag för en handbok med arbetstiteln: Chattikett i akademiska språkstudier. Denna kommer att kunna användas för strategisk träning i hur studenter kan strukturera och utforma chattkommunikationen för att diskursen ska bli mer innehållsrik och gynna språk- och kunskapsutvecklingen (därmed också hur de kan uppfylla ett mål som finns angivet i de flesta av våra kurser: att reflektera över sitt eget lärande). I boken sammanfattar jag resultaten och tar upp typiska interaktionsmönster och exempel från undersökningen som illustrerar när interaktionen misslyckas (t.ex. när samtalspartners ignorerar varandras inlägg) och anledningen till detta, men också när den leder till kollaboration och konstruktivt kunskapsbygge. Genom att studenterna görs medvetna om detta får de chansen att utveckla sin digitala kompetens i en akademisk inlärningskontext. Resultaten kommer att delges andra språkämnen för att göra kollegorna uppmärksamma på hur interaktionen ser ut i deras grupper. 1.2 Projektmål För hela projektet har jag fått beviljat för år Detta innebär att jag använder medlen för att slutföra undersökningen, dvs. analysen av data och sammanställningen av resultaten, samt till att skriva de planerade publikationerna. Mitt mål är att under år 2013 fortsätta skriva den monografi som jag påbörjat skriva under vt Jag räknar med att ha färdigställt ett råmanuskript i slutet av året och förväntar mig att kunna avsluta den år 2014 som ett väsentligt underlag för en docentmeritering. Skriften är på tyska för att nå en större intressegrupp på internationell nivå. Under vt 2013 tänker jag använda delar av innehållet för att färdigställa vetenskapliga artiklar för publicering i Moderna språk och Recall. Jag räknar med att det tillkommer kostnader för publicering och deltagande på konfenser, samt att förnya mitt medlemskap inom Eurocall. Handboken färdigställs i slutet av Tidpunkt: HT2013 Resultat: Artikel ReCALL eller CALICO: Imitation as a source for creative language use in an academic online community of practice Kostnad: Artikel Moderna språk: Spracherwerbsstrategien in kritischer Betrachtung Manuskript monografi: Deutschlernen via Chat Über den Zusammenhang zwischen der sprachlichen Interaktion und dem Erwerb von L3-Deutsch in akademischen online-kursen Handbok: Chattikett i akademiska språkstudier

5 Sida: 5 (6) 2 Plan 2.1 Beslutspunkter 1, milstolpar 2 Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 3 MS Beskrivning BP3-4 4 Projektplan fastställs av projektägaren, dvs. akademiledningen Maj 2013 MS1 Artikel för moderna språk färdig Apr 2013 BP5 5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) Aug 2013 MS2 Analysen av rådata färdig Aug 2013 MS3 Presentation av projektet på forskarkollokvium Darmstadt Sep 2013 BP5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) Okt 2013 MS4 Artikel för ReCALL eller CALICO färdig Dec 2013 MS5 Råmanuskript monografi färdig Dec 2013 BP7 6 Slutrapport lämnas och till projektägaren som fattar beslut om hur resultatet av projektet på bästa sätt förvaltas Jan 2014 MS5 Handbok färdig 1 Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet. Alternativt fortsätt/gör om arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet 5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet.

6 Sida: 6 (6) 2.2 Projektkalkyl Kalkylpost Timmar Kostnad Christine Fredriksson Summa: Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Akademin Språk och mediers ledningsgrupp Ulf Magnusson /uma@du.se Projektledning Christine Fredriksson /cfr@du.se 4 Bilagor och referenser Bilagor Bilaga Dokumentnamn 1 About Collaboration, Interaction and the Negotiation of Meaning in Synchronous Written Chat in L2-German (2012). CALL: Using, Learning, Knowing. EUROCALL Conference, Gothenburg, Sweden, August 2012, Proceedings, Bradley L., Thouësny, S. (utg.). Dublin, Voilans: Research-publishing.net. Utgåva, datum 2012