Ta del av vår budget. Getgubben av Alan Runefelt (1987) BUDGET 2012



Relevanta dokument
Båstads kommuns vision samt inriktningsmål

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Introduktion ny mandatperiod

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

Budget 2018 och plan

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys - kommunen

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Information om preliminär bokslutrapport 2017

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Budget 2018 och plan

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Delårsrapport tertial

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

1(9) Budget och. Plan

Månadsuppföljning januari mars 2018

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Resultatbudget 2016, opposition

Boksluts- kommuniké 2007

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Ekonomiska ramar budget 2016, plan KF

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Månadsuppföljning januari juli 2015

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vad har dina skattepengar använts till?

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kortversion av Årsredovisning

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13: Val av justerare.

Granskning av årsredovisning 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bokslutsprognos

Preliminär budget 2015

bokslutskommuniké 2011

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Vision och mål för Åstorps kommun

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Fullmäktigebudget

Bokslutskommuniké 2014

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Granskning av delårsrapport 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Kommunens kvalitet i korthet

Hur fungerar det egentligen?

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Uppföljning per

Budget 2019, plan KF

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Delårsrapport 31 augusti 2011

Ekonomi. -KS-dagar 28/

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Strategisk plan

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budgetrapport

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Tillgänglighet via telefon och e-post

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Utbildning Oxelösunds kommun

RESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni

Transkript:

Ta del av vår budget Getgubben av Alan Runefelt (1987) BUDGET 2012 PLAN 2013-2014

Fullmäktigebudget 2012-2014 1 Vision, övergripande mål och inriktning, förhållningssätt och servicedeklarationer 5 Övergripande ekonomisk bedömning 11 Planavdelningens utblick 14 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 15 Resultat- och finansieringsbudgetar 16 Balansbudget 17 Kommunfullmäktige, jävsnämnd, valnämnd 18 Överförmyndare, kommunrevision 19 Kommunstyrelse Kommunstyrelsens verksamhetsområden: 20 - Kommunledningskontor 21 - Teknik & service 22 - Samhällsbyggnad 23 - Samhällsskydd 24 - Barn & skola 26 - Bildning & arbete 27 - Vård & omsorg 28 Kommunfullmäktiges budgetprotokoll 2011-06-22 46 Bilaga Nyckeltal kopplade till övergripande mål

Vision och mål Båstads kommuns vision samt övergripande mål och inriktning Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter skall baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Övergripande mål 1. Båstads kommun ska ha minst 16.000 invånare år 2020. 2. Båstads kommun ska ha tillgång till byggklara tomter i sex tätorter senast år 2014. 3. Båstads kommun ska ha integrerad och tillgänglig kollektivtrafik senast år 2016. 4. Båstads kommun ska vara Skånes tryggaste kommun. 5. Båstads kommun ska år 2012 vara en av de 50 bästa kommunerna enligt Svenskt Näringslivs ranking och ha ett ökat antal arbetstillfällen. 6. Båstads kommun ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. 7. Båstads kommuns invånare ska känna sig nöjda med kommunens service. 8. Båstads kommun ska ha alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer och ett bostadsutbud som tillgodoser efterfrågan från året-runt-boende. 9. 25% av Båstads kommuns verksamhet ska bedrivas i alternativ regi senast år 2015. 10. Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Nyckeltal till de övergripande målen framgår av bilaga. Övergripande inriktning Barn- och ungdomsperspektiv Barn- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all samhällsplanering. Boende Båstad ska vara en attraktiv kommun att bo och bosätta sig i och det skall finnas boendeformer anpassade för livets olika skeden. Näringsliv Aktiva insatser skall göras för att åstadkomma nyetableringar och nyinvesteringar inom kommunen samt för befintliga företag som vill växa. Den kommunala servicen skall vara hög vid företagens myndighetskontakter genom en professionell och snabb ärendehantering och tydliga besked. Utbildning Båstad skall vara en konkurrenskraftig utbildningskommun där unga kan få grund- och yrkesutbildning och där alla kommuninvånare kan öka sin kompetens. Skolans viktigaste mål är kunskapsförmedling och varje elev skall ges möjlighet att utvecklas i den takt som egna förutsättningar medger. Kommunikation och infrastruktur För att främja kommunens expansion och tillgänglighet skall viktiga kommunikations- och infrastrukturfrågor drivas aktivt.

Vision och mål Livskvalitet och trygghet Kommunens invånare skall erbjudas en hög livskvalitet genom god hälsa, gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. Kommunen skall värna om att den offentliga servicen i kommunen och regionen fungerar när man behöver den och att man tryggt kan bo kvar i sitt hem på ålderns höst, om man så vill. Alla kommuninvånare ska kunna känna sig trygga och säkra i kommunen. Trygghet handlar bl a om egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i kommunen. Konkurrensutsättning Kommunens verksamheter genomlyses utifrån möjligheten till konkurrensutsättning med syfte att stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet. Valfrihet och tillgänglighet Alla kommuninvånare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja och påverka ska genomsyra alla verksamhetsområden. Arbetsgivarpolitiken Båstads kommun är en så attraktiv arbetsgivare att vi kan attrahera och behålla den personal och de kompetenser vi behöver. Förvaltning och utveckling Våra ambitioner fullföljs i praktisk vardagspolitik med att både förvalta och utveckla kommunen mot de uppsatta målen. Politikerna ska styra genom att sätta mål, riktlinjer, policies och planer medan kommunens anställda ska förses med rätt verktyg för att kunna genomföra dessa. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära kunder och brukare som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Samverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv är en av hörnstenarna i Bjärehalvöns utveckling. Kommunen ska eftersträva ökad samverkan med näraliggande kommuner för att uppnå effektiva och kostnadsbesparande lösningar. Miljö Miljöfrågorna skall genomsyra kommunens verksamhet. Verksamheten skall bedrivas med en strävan efter ständigt minskad miljöpåverkan. Lokala miljömål ska inarbetas i kommunens energiplan, avfallsplan och översiktsplan. Kultur Kommunen ska ha ett rikt och varierat kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort och besöksmål. I kommunen ska erbjudas upplevelser varje dag året runt.

Vision och mål Förhållningssätt Kundfokus Alla medarbetare skall arbeta kundorienterat och sträva efter en hög grad av tillgänglighet. Effektivitet, kreativitet, flexibilitet, ansvarstagande och professionalism skall prägla vårt arbete. Beslutsfattande, särskilt vad avser myndighetsutövning, skall vara konsekvent och präglas av förutsägbarhet och likabehandling. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Detta skall tydliggöras, exempelvis via servicedeklarationer. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lätt tillgänglig och har hög servicenivå. Medmänsklighet och omtanke All verksamhet ska präglas av medmänsklighet, omtanke och servicetänkande. Tydliga riktlinjer tolkade till medborgarnas bästa skall vara vårt rättesnöre. Öppenhet Kommunen skall arbeta för samsyn, öppenhet och delaktighet i hela den kommunala organisationen. Tydlighet I varje sammanhang ska största möjliga tydlighet eftersträvas. Arbetsklimat Arbetsglädjen är viktig för att vi ska ge kommuninvånarna bästa möjliga service. Viktiga förutsättningar för ett gott arbetsklimat är ett gott ledarskap, öppenhet, högt i tak, friska medarbetare, möjligheter till påverkan och delaktighet samt att varje medarbetare känner sig sedd och lyssnad till. Servicedeklarationer Kommunledningskontor Kommunens kundtjänst ger dig snabb och professionell vägledning Kommunens webbplats ger dig aktuell, begriplig och lättillgänglig information om allt du behöver veta om den kommunala servicen Båstad Näringsliv AB garanterar dig som företagare snabb och professionell näringslivsservice Minst 50 kommunala byggklara tomter färdigställs varje år Teknik & service Dricksvatten tillhandahålls kommunens VA-kunder under dygnets alla timmar Vattnet i det kommunala nätet är fritt från föroreningar, luktfritt och välsmakande samt överträffar livsmedelsverkets normer för kommunalt dricksvatten Sophämtning sker på utsatt dag och läckage från sopbilarna elimineras Gräsklippning på kommunens gräsmattor och skötsel av planteringar utförs under majoktober enligt kommunens skötselplan Kommunens skötselplaner för stränder, gräsklippning, planteringar, städning av allmän platsmark, etc., anslås på kommunens webbplats Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år Simundervisning och möjlighet till märkestagning erbjuds alla Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö Vandringsleder och motionsslingor i kommunen är framkomliga.

Vision och mål Samhällsbyggnad I enkla ärenden tas bygglovsbeslut över disk Normalt beslutas om bygglov inom tio arbetsdagar för ansökan som följer gällande detaljplan, regler och lagar Inom 10 arbetsdagar får du normalt reda på om du behöver komplettera ditt ärende samt får råd och anvisningar om vad du eventuellt behöver komplettera För övriga ärenden kan du normalt förvänta dig beslut senast inom tio veckor förutsatt att din ansökan är komplett Företagslotsen ger företag service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder, i mer komplexa ärenden, ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar Minst 100 nya bostäder planläggs varje år Samhällsskydd Inom 10 arbetsdagar får du normalt reda på om du behöver komplettera ditt ärende samt får råd och anvisningar om vad du eventuellt behöver komplettera. För övriga ärenden kan du normalt förvänta dig beslut senast inom 10 veckor förutsatt att din ansökan är komplett Barn & skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0-18 år erbjuds föräldrautbildning Barnomsorg ska erbjudas i kommunens samtliga sex tätorter Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla kärnämnen På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag. Bildning & arbete Alla föräldrar med barn i åldrarna 0-18 år erbjuds föräldrautbildning Alla vuxna ges möjlighet att läsa kärnämnen på Akademi Båstad för att få behörighet till högskolestudier Medborgare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag Bibliotek finns i alla sex tätorterna Kommunens huvudbibliotek är öppet minst 50 timmar per vecka, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen Alla vårdtagare i kommunens äldreboenden erbjuds kulturupplevelse minst en gång per månad Vård & omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag På vård- och omsorgsboende erbjuds det gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på kvällstid Anhörig/närståendeträffar ska på vård- och omsorgsboenden genomföras två gånger per år.

Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för 2012 2014 Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL skriver i cirkulär 11:07 att tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Sverige har klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen stiger med 1,8 procent. Även 2012 blir BNP-tillväxten hög, drygt 3 procent. Arbetsmarknaden förbättras snabbt tack vare den ökade efterfrågan. Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet 2008. Det löneavtal som slöts under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av det usla arbetsmarknadsläget. SKL antar att timlöneökningarna successivt närmar sig en nivå upp mot fyra procent per år i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Den nya skatteunderlagsprognosen innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Den totala resultateffekten i år beräknas till plus 2,3 miljarder för kommunerna men nästa år blir den betydligt mindre. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 11:07) Procentuell förändring om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP* 5,3 5,3 4,3 3,3 3,3 3,2 Sysselsättning, timmar* -2,6 2,0 1,8 0,7 0,6 0,5 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,8 7,5 7,1 6,6 Timlön 3,4 2,4 2,7 3,1 3,5 3,8 Konsumentpris -0,3 1,3 2,3 2,2 2,6 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. Regeringens vårproposition Sveriges Kommuner och Landsting refererar till regeringens vårproposition i cirkulär 11:14: Stark svensk ekonomi Regeringen tecknar en mycket ljus bild för Sveriges ekonomi de närmaste åren. BNP ökade förra året med historiskt höga 5,5 procent, vilket till stor del kan förklaras av det stora fallet året innan. Men den höga farten i svensk ekonomi fortsätter även de följande åren. BNP beräknas öka med 4,6 procent i år och med 3,8 procent år 2012. Återhämtningen i den svenska ekonomin är stark och sysselsättningen ökar kraftigt de kommande åren. Det är i stor utsträckning den inhemska efterfrågan som är motor i denna konjunkturuppgång. Såväl privat konsumtion som investeringar ökar starkt. Även den globala ekonomi har stärkts och världshandels har ökat kraftigt 2010 som en rekyl efter nedgången i samband med

Övergripande ekonomisk bedömning finanskrisen. Men den internationella återhämtningen bedöms nu fortsätta i lugnare takt, med mer normala tillväxttal i världshandeln 2011 och 2012. Regeringen ser en stark återhämtning på arbetsmarknaden med en kraftigt ökad sysselsättning och en nedgång i arbetslösheten. Arbetslösheten sjunker till 6,6 procent 2012 och de lediga resurserna gör att sysselsättningen kan öka kraftigt utan att det blir inflation eller höga löneökningar. I kommunsektorn väntas sysselsättningen öka främst nästa år då skatteinkomsterna stärks. Den starka förbättringen på arbetsmarknaden leder till mycket starka statsfinanser. Några förslag som berör kommuner och landsting: Det tillfälliga statsbidraget på 2,1 miljarder kronor upphör 2012 Dessutom minskar de generella statsbidragen med ytterligare en knapp miljard på grund av införandet av den nya gymnasieskolan Ingen statlig satsning på sommarjobb har aviserats under 2012. Befolkningsutveckling Ett av de övergripande målen för kommunen är att befolkningen ska uppgå till 16.000 invånare år 2020. I genomsnitt innebär det en ökning med 170 personer per år. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 234 personer eller 47 personer i genomsnitt per år. I verkligheten har den årliga förändringen varierat mellan -39 till +126 personer. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte- och statsbidragsintäkter utgått från oförändrad befolkning. En förändring av +10 invånare innebär en ökad intäkt med ca 400 tkr. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2010 till 14.278 invånare. Under första kvartalet minskade befolkningen med 79 personer till 14.199 personer. Födelsenettot blev -28 och flyttningsnettot -51. Befolkningsutvecklingen 2001-2010: År Antal invånare Förändring från föregående år 2001 14.011-79 2002 14.009-2 2003 14.088 +79 2004 14.022-66 2005 14.044 +22 2006 14.170 +126 2007 14.242 +72 2008 14.203-39 2009 14.269 +66 2010 14.278 +9 Båstads befolkningsstruktur skiljer sig markant från riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 27 procent mot 18 procent i riket. Kommunfullmäktige har beslutat att en oförändrad befolkning ska ligga till grund för budgetarbetet 2012 2014. Ålder 2011 2012 2013 2014 Summa 0-6 -4 16-13 4 3 7-15 -19-12 49 17 35 16-18 -36-41 -53-45 -175 19-64 -65-76 -76-34 -251 65-79 124 113 118 55 410 80-w 1-1 -25 3-22 Summa 1-1 0 0 0

Övergripande ekonomisk bedömning Barnomsorg, utbildning samt äldre- och handikappomsorg svarar för 84 procent av kommunens nettokostnader. Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed på flexibilitet och anpassningsförmåga. Finansiella mål 1. Överskottet ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. Målsättningen är att uppnå ett överskott på 2 procent. 2. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Avskrivningar och resultatet utgör det belopp som behövs för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 3. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Kommunalskatten uppgår till 20:23. Båstads kommun ska fokusera på året-runt-verksamhet och permanentboende. Resultatutveckling Under 2000-talet har Båstads kommuns haft en stabil ekonomi. Under decenniet har två år (2003 och 2008) uppvisat minusresultat medan övriga år gett överskott. Störst överskott blev det 2010 med 35 Mkr. En kraftig tillväxt av skatteunderlaget, ökade statsbidrag, låg inflation och god budgetföljsamhet från nämnderna har bidragit till de goda resultaten. 2008 vände ekonomin nedåt, skatteutfallet försämrades, räntorna steg och nämnderna hade svårigheter att hålla budgeten. De positiva utfallen 2009 och 2010 beror bland annat på att tillräckligt höga överskott budgeterades, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och Båstad Utvecklingsbolag, minskade sociala avgifter, lägre räntor samt statligt konjunkturstöd. Även åtstramningar i verksamheterna bidrog till att minska kostnaderna. Kommunallagen säger att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Ett nollresultat är inte en tillräcklig nivå för att hålla en god ekonomi under en längre tid. Blir det underskott så säger kommunallagens balanskrav att detta ska vara återställt inom den närmaste 3-årsperioden. De två senaste årens positiva resultat har återställt 2008 års underskott. Resultatet för 2011 är budgeterat till 12 Mkr. Redan har 5 Mkr naggats i kanten genom att 2 Mkr har beviljats för bredbandssatsning och 3 Mkr som upprustningsbidrag till bygdegårdar. Enligt budgetuppföljning för första kvartalet så prognostiseras ett resultat för 2011 på 8,5 mkr. Resultatutvecklingen, Mkr: prognos budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat 5,7-9,4 18,0 35,4 8,5 19,1 21,0 22,6 Investeringar Ett finansiellt mål är att investeringar binom skattefinansierade verksamheter ska finansieras med egna pengar. Taket utgörs av summan av avskrivningar och årets resultat, som motsvarar mellan 40 och 45 Mkr per år. För va-investeringar därutöver kan upplåning bli aktuellt.

Övergripande ekonomisk bedömning Nettoinvesteringar, Mkr: budget budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nettoinvestering, exkl va43,9 13,8 4,6 49,7 45,2 65,0 48,8 153,1 Nettoinvestering, va 18,0 34,2 21,3 29,2 52,2 53,8 48,7 31,7 Den genomsnittliga investeringsnivån de senaste fem åren uppgår till 33 Mkr/år exklusive vainvesteringar. Innevarande år beräknas de skattefinansierade investeringarna uppgå till 45 Mkr och finansieras full ut med egna medel. Va-investeringar kommer däremot att kräva upplåning. Va-investeringarna har de senaste fem åren uppgått till 22 Mkr per år. En kraftig ökning av vainvesteringarna (framför allt utbyggnad av avloppsledning och vattenförsörjningsplan) finns upptaget med 155 Mkr under 2011-2013. De ökade driftkostnaderna kommer till stor del att belasta va-abonnenterna genom höjda va-avgifter. Självfinansieringsgrad av skattefinansierade investeringar, procent: budget budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Självfinansieringsgrad 86 100 100 100 100 86 100 43 100 procent innebär att alla investeringar finansieras med egna medel. Utdebitering Kommunens utdebitering uppgår till 20,23 kronor per skattekrona. Ett av de finansiella målen är att kommunalskatten ska sänkas om förutsättningar för detta finns. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 20,74 kronor och i länet 20,30 kronor. Skattesatsen varierar i Skåne mellan 18,50 kronor och 21,76 kronor. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag för 2011 beräknades utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i april 2010 med 588,2 Mkr. Preliminärt erhålls 593,4 Mkr. Av ökningen har 4 Mkr ianspråktagits för löneökningar och måltidsverksamheten. Prognosen för 2012 är 611 Mkr vilket är en ökning från tidigare prognos med 8 Mkr. Vad gäller inkomstutjämningen syftar denna till att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag som för 2012 beräknas till 59 Mkr. En annan del i utjämningssystemet är kostnadsutjämningen som ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. Strukturella kostnader är sådana kostnader som kommunerna inte själva kan påverka som exempelvis åldersstruktur och geografisk struktur. Kommuner som har en större andel barn, ungdomar eller äldre än riksgenomsnittet får ett bidrag, är andelen i stället lägre betalas en avgift. För 2012 beräknas avgiften till 14 Mkr. Det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader infördes 2004. Avgiften för 2012 beräknas till 23 Mkr. Fr o m 2008 växlades det generella statsbidraget mot en kommunal fastighetsavgift motsvarande 1 316 kr per invånare (gäller alla kommuner). Avgiften blev nästan 19 Mkr. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun. För 2012 antas den uppgå till 27 Mkr.

Övergripande ekonomisk bedömning Ekonomisk kompensation Löner I årets budget finns 7 Mkr avsatta centralt för löneökningar vilket motsvarar 2,3 procent. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar En procents löneökning motsvarar ca 4 Mkr på årsbasis. Inflation Tidigare år har det varierat om nämnderna i sina ramar fått kompensation eller inte för antagen inflation. För 2011 finns medel avsatta centralt med drygt 1 procent. 2010 ökade konsumentprisindex med 1,3 procent. SKL:s prognos för inflation är 2,3 procent 2011, 2,2 procent 2012, 2,6 procent 2013 och 2,3 procent 2014. Det ska observeras att vissa ersättningar är starkt knutna till personalkostnader, exempelvis interkommunal ersättning inom skolan. Så även om inflationen är låg så höjs ersättningen utifrån löneökningar. 1 procent i inflation motsvarar ca 1,3 Mkr. Förändrade verksamheter I de fall verksamheter startar upp under året och medel bara avsatts för del av året krävs tillskott för att klara verksamheten hela året. Detta gäller även andra åtaganden som gjorts som påverkar verksamhetens kostnader. På samma sätt ska reducering av medel ske då verksamhet upphör. Resultatmål Relationen nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag är en viktig faktor vid bedömning av kommunens ekonomi. Detta visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Är förhållandet mer än 100 procent, d v s vi konsumerar mer pengar än vad vi har till vårt förfogande, så blir resultatet ett underskott. Balanskravet innebär att resultatet måste vara positivt. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter, procent: budget budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnadsandel 99 102 97 94 98 97 98 97 Ett annat sätt att formulera hur stort resultatet bör vara är att ställa resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel enligt Sveriges Kommuner och Landsting är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett överskott på 2 procent motsvarar ca12 Mkr. Resultat i procent av skatteintäkter och statsbidrag: budget budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat, procent av 1,0-1,7 3,1 6,0 2,0 3,1 3,3 3,4 skatt/bidrag

Övergripande ekonomisk bedömning Soliditet Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Den framtida höga investeringsnivån inom vaverksamheten kommer att innebära upplåning vilket minskar soliditeten. Soliditet, procent: budget budget plan plan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet 68 63 59 63 54 54 53 53 Kommunen har en pensionsskuld på 259 Mkr som enligt lag inte ska redovisas i balansräkningen. Med hänsyn till denna skuld skulle soliditeten 2011 uppgå till 22 procent.

Planavdelningens utblick Lägesbeskrivning plan och exploatering Detaljplaner förbereder för exploatering i det att marken kan utnyttjas i enlighet med de rättigheter de ger när planen antagits. Planer kan överklagas, vilket sker i de flesta av kommunens planärenden, varför det är svårt att prognosticera när planer vinner laga kraft. God planberedskap med detaljplanerad mark är en förutsättning för att exploatering ska kunna ske men att och när den sker beror av flera andra faktorer. När planen väl finns skall en exploatering förberedas genom utbyggnad av infrastrukturen och bygglov ges. Det är ytterst exploatören som bedömer marknaden d.v.s när det kan vara meningsfullt att bygga och sälja eller hyra ut och i vilken takt det ska ske. Det gäller också den detaljplanerade kommunala marken vare sig den säljs vidare till enskilda, småhusföretag eller andra exploatörer. Kommunen kan villkora när och hur det byggs i markanvisningsavtal men agerar endast som exploatör genom det kommunägda bostadsbolaget Båstadshem. Av de bostäder som byggs i kommunen blir en del permanenta bostäder och en annan del fritidshus. Den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP) som antogs på hösten 2008 kunde efter att överklaganden avslagits vinna laga kraft sent 2009 och den har inneburit, tillsammans med fördjupade översiktsplaner (FÖP) för Torekov och Norrviken, Kattvik, Boarp att det är enklare att arbeta med exploateringsförberedande detaljplaner där ÖP och FÖP anger möjligheter till exploateringar. En stor utbyggnad i kommunen kan ske som en följd av de planer som redan antagits och som kommer att antas de närmsta åren om planprocesser löper normalt utan långa överklaganden och om allt som planeras leder vidare till exploateringar. Möjligheter till utbyggnad är så stora att de har påkallat en utbyggnad av reningskapaciteten i Hedhusets reningsverk. Redogörelsen nedan visar möjligheter till exploateringar för över drygt 300 bostäder i redan antagna och laga kraft vunna planer och att nya planer kan skapa ytterligare möjligheter för c:a 800 bostäder under resten av 2011 och 2012. Till detta kan läggas att det finns lediga tomter i olika existerande planer samt att ett smärre antal nya bygglov kan antas ges utanför planlagt område. Det innebär stora möjligheter i förhållande till Båstads storlek och utbyggnadstakten blir antagligen långsam. 2011 Pågående och möjlig exploatering. Nyexploateringar efter äldre och nyare laga kraftvunna detaljplaner pågår i främst Båstad, Förslöv och Torekov men nya mindre planer har under det senaste året också blivit klara i Grevie Kyrkby och Stora Hult. I Båstad med Hemmeslöv och Eskilstorps by pågår exploatering genom olika privata intressenter med ett utbud av enskilda tomter och grupphus med c:a 50 ännu osålda enheter på t.ex., kv Dösen, Paulins väg, Äppeldalen och Gamla Campingen i Hemmeslöv. Laga kraftvunna detaljplaner med privata intressenter i Hasselbacksområdet, Eskilstorps by samt i Hemmeslövs norra del ger tillsammans utrymme för ytterligare c:a 90 hus men exploatering har ännu inte påbörjats. Den senaste revidering av detaljplaner i Hemmeslöv som ger ytterligare exploateringsmöjligheter har nu också vunnit laga kraft. Detaljplanen för Trollbäcken samt ett närliggande redan planerat område vid Örebäcken ger tillsammans möjlighet till 91 bostäder i flerfamiljshus. Detaljplanen för Trollbäcken ligger fortfarande överklagad men för den sk Korrödstomten pågår projektering för planerad exploatering. I Förslöv säljer kommunen nu själv de sista enskilda tomterna inom detaljplanen för Förslöv 2:4 m fl som Anebyhus tidigare haft option på. Genom markanvisning till Bjärehalvöns fastighets AB planeras för ytterligare exploatering av hyresrätter inom den sista delen av samma detaljplan som sedan är realiserad fullt ut. De sista av Båstadhems kooperativa hyresrätter inom området

Planavdelningens utblick stod färdiga under föregående år. Totalt återstår 8 tomter att sälja och 16 hyresrätter och att bygga. Båstadhem planerar nu för genomförandet av de två flerfamiljshusen inom Slammarp 64:1. Utbyggnad enligt lagakraftvunnen plan på privat mark i södra Förslöv av drygt 20 hus har inte ännu börjat. I Torekov pågår försäljning av enskilda tomter och grupphus i ett större planområde över både privat och kommunal mark med möjlighet till c:a 100 enheter. Kommunens alla tomter, 23 till antalet, är sålda. En större detaljplan i södra Torekov på privat mark, Påarp 10:6, innehåller uppemot ett 60-tal tomter och förväntas antas under året I Västra Karup pågår försäljning av 23 tomter genom två privata exploatörer. Endast ett par tomter har sålts ännu. En lagakraftvunnen plan för tomtmark och grupphus på privat mark i Boarp rymmer c:a 35 bostäder och här har exploateringen påbörjats. Detaljplan för Norrviken med c:a 100 bostäder och hotell har slutligen vunnit laga kraft efter överklaganden. Försäljning pågår av 8 tomter i Mäsingestrand genom en privat exploatör. Lagakraftvunna men ännu ej exploaterade planer för verksamhetsmark finns i Förslöv och vid Båstads station. En detaljplan för ett verksamhetsområde öster om motorvägen i Östra Karup har antogs 2010 men ligger fortfarande överklagad. Under resten av 2011 kommer troligen ytterligare detaljplaner för bostäder att antas: Planen över nedre Hasselbacken har c:a 100 bostäder i grupp- och flerfamiljshus liksom en mindre plan vid Tarravägen med 9 småhus i grupp. Planen för Östra Karup som beräknas antas i sommar rymmer ca 90 tomter, 42 rad/parhus och 145 lägenheter på privat och kommunal mark. Fler olika planarbeten pågår i Torekov och troligen antas planer för c:a 60 tomter, grupphus under året. Planeringen för Nya Hemmeslöv fortsätter utifrån det vinnande arkitektförslaget. Arbetet med den första detaljplanen pågår för fullt och omfattar det nya verksamhetsområdet söder om väg 115 vid infarten till Båstad. Vidare pågår revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som också omfattar det nya stationsläget och en del stationsnära verksamhetsmark. Detaljplanering i en första etapp runt stationsområdet som också skall innehålla bostäder avses även komma igång under året. Sammanfattningsvis är exploatering av över 300 bostäder möjliga i kommunen som helhet i pågående exploateringsområden och i kraft av nyligen lagakraftvunna planer. Till detta kan läggas ett antal enskilda tomter inom äldre planer eller utanför tätorter. Planer som beräknas antas under 2011 lägger möjligheter för ytterligare c:a 450 bostäder till detta. Överklagade planer har ytterligare bostäder. 2011 Under 2012 kommer planarbete framför allt att innebära vidare möjligheter till exploatering i Båstad på privat mark i Hasselbacksområdet. Den övre delen av området kan antas ge c:a 150 bostäder i såväl småhus som flerfamiljshus. Ytterligare detaljplaner kommer att gälla privat och kommunal mark i Grevie kyrkby, möjligen och mer privat mark i Torekov. Planer som beräknas bli antagna antas under 2012 kan då omfatta c:a 250 bostäder på privat och kommunal mark, mest som enskilda tomter och hus men också som bostadsrätter på privat mark och hyresbostäder på den kommunala marken i Grevie kyrkby. Under 2012 kommer också arbetet med detaljplanering av stationsnära bebyggelse, i likhet med det i Nya Hemmeslöv, inledas i Förslöv och beroende på stationsbeslut också i Grevie.

Planavdelningens utblick Fortsatt revidering av äldre planer skall ske, nu i kustsamhällen på kommunens sydsida efter genomförd översiktlig dagvattenutredning till vilken medel nu finns avsatta. 2013-2015 Perioden kommer att präglas av de nya exploateringsmöjligheter för bostäder och verksamheter som de stora planerna som färdigställts under 2011-12 ger. Nytt planarbete under perioden koncentreras till bostäder vid stationslägena Nya Hemmeslöv, Förslöv och Grevie. En plan över bostäder på kommunal mark skall göras också i Västra Karup. Mindre planer i flera samhällen aktualiseras också. Möjligen görs också planer för mer omfattande utbyggnad av Stora Hult. Planer för verksamheter i anslutning till Nya Hemmeslöv skall göras. Exploateringar sent under perioden kommer att koncentreras till stationslägena i Båstad, Förslöv och kanske Grevie inklusive Grevie kyrkby.

1 Driftbudget 2012 2014 2011 05 25 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige 1 480 1 480 1 480 Jävsnämnd 50 50 50 Valnämnd 100 100 100 Överförmyndare 489 489 489 Revision 701 701 701 Skolpeng, bo/grundsk. 123 811 124 623 126 541 Skolpeng, gymnasium 44 027 39 585 34 967 Kommunstyrelsen 398 472 398 472 398 472 Delsumma 569 130 565 500 562 800 Löneökning 2011, 2,3% 9 440 9 440 9 440 Löneökning 2012, 3,1% 9 600 12 800 12 800 Löneökning 2013, 3,5% 11 200 14 900 Löneökning 2014, 3,8% 12 500 Inflation, 2,2 2,6% 2 750 6 050 9 050 Reserv för demografi 5 000 5 000 5 000 Övrigt, finansiering 5 670 4 009 3 153 Summa 590 250 605 981 623 337 Skatteintäkter o bidrag 617 829 637 449 656 389 Uppdaterad SKL 110503/ 110505 RESULTAT 27 579 31 468 33 052 2 Investeringsbudget 2012 2014 2012 2013 2014 Kommunledningskontor 1 760 1 050 600 Verksamhetsstöd 4 250 2 700 2 700 Teknik & service (skattef) 61 300 32 450 136 150 Samhällsbyggnad 1 400 1 020 520 Samhällsskydd 4 350 1 080 3 080 Barn & skola 6 950 6 770 6 790 Bildning & arbete 2 800 1 900 1 500 Vård & omsorg 2 000 1 800 1 800 Summa skattefinansierat 84 810 48 770 153 140 Va investeringar 53 800 48 725 31 675 Totalt 138 610 97 495 184 815 Exploateringsbudget 10 000 4 000 5 500 31 budgetsammandrag 2012 2014

Sammandrag av drift och investeringsbudgetar Sammandrag Driftbudgeten 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige 1 780 1 780 1 780 Jävsnämnd 50 50 50 Valnämnd 100 100 100 Överförmyndare 489 489 489 Revision 701 701 701 Skolpeng, bo/grundsk. 123 811 124 623 126 541 Skolpeng, gymnasium 44 027 39 585 34 967 Kommunstyrelsen 406 602 406 602 406 602 Delsumma 577 560 573 930 571 230 Löneökning 2011, 2,3% 9 440 9 440 9 440 Löneökning 2012, 3,1% 9 600 12 800 12 800 Löneökning 2013, 3,5% 11 200 14 900 Löneökning 2014, 3,8% 12 500 Inflation, 2,2 2,6% 2 750 6 050 9 050 Reserv för demografi 5 000 5 000 5 000 Övrigt, finansiering 5 670 2 009 1 153 Summa 598 680 616 411 633 767 Skatteintäkter o bidrag 617 829 637 449 656 389 RESULTAT 19 149 21 038 22 622 Investeringsbudgeten 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen 65 000 48 770 153 140 Summa skattefinansierat 65 000 48 770 153 140 Va investeringar 53 800 48 725 31 675 Totalt 118 800 97 495 184 815 Exploateringsbudget 10 000 4 000 5 500

Resultatbudget Resultat- och finansieringsbudgetar Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader -525,2-541,2-559,7-572,6-587,0 Avskrivningar -32,4-33,3-36,6-39,8-42,5 Verksamhetens nettokostnader -557,6-574,5-596,3-612,4-629,5 Skatteintäkter 524,1 536,0 559,8 584,4 609,0 Generella bidrag och utjämning 69,8 52,2 58,0 53,0 47,4 Finansiella intäkter 1,1 1,2 1,7 1,7 1,7 Finansiella kostnader -2,0-2,9-4,1-5,7-6,0 Resultat före extraordinära poster 35,4 12,0 19,1 21,0 22,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 35,4 12,0 19,1 21,0 22,6 Finansieringsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 35,4 12,0 19,1 21,0 22,6 Justering för avskrivningar 32,4 33,3 36,6 39,8 42,5 Justering för gjorda/ianspråktagna avsättn 0,6-0,4-0,8-0,6-0,3 Justering för övr ej likviditetpåv poster -4,3 Förändring av fordringar och skulder (expl) 13,7-10,0-10,0-4,0 5,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 77,8 34,9 44,9 56,2 70,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -50,7-44,8-65,0-48,8-153,1 Nettoinvesteringar, va -29,2-56,0-53,8-48,7-31,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -79,9-100,8-118,8-97,5-184,8 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 0,0 56,0 82,7 48,7 31,7 Amorteringar -4,2-3,2-8,0-8,0-8,0 Ökning (-)/minskning (+) långfr fordringar 6,0 0,6 0,4 0,4 0,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1,8 53,4 75,1 41,1 24,1 Årets kassaflöde -0,3-12,5 1,2-0,2-90,4 Likvida medel vid årets början 33,6 33,3 20,8 22,0 21,8 Likvida medel vid årets slut 33,3 20,8 22,0 21,8-68,6

Balansbudget Balansbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar 571,5 638,4 720,2 777,5 919,4 Omsättningstillgångar 63,9 61,4 72,6 76,4-19,5 - varav likvida medel 33,3 20,8 22,0 21,8-68,6 Summa tillgångar 635,4 699,8 792,8 853,9 899,9 Eget kapital 398,1 410,1 429,2 450,2 472,8 - varav årets resultat 35,4 12,0 19,1 21,0 22,6 Avsättningar 5,7 5,3 4,5 3,9 3,6 Långfristiga skulder 105,2 158,0 232,7 273,4 297,1 Kortfristiga skulder 126,4 126,4 126,4 126,4 126,4 Summa skulder 231,6 284,4 359,1 399,8 423,5 Summa eget kapital,avsättningar och skulder 635,4 699,8 792,8 853,9 899,9

Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige m fl budget Ansvarsområden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige utövar kommunens maktbefogenheter enligt följande: instruktionsmakten förordningsmakten (lokala föreskrifter) vetorätt (mot kommunens avstyrkan får tillstånd ej beviljas) beskattningsmakten (kommunalskatten) avgiftsmakten (kommunala taxor och avgifter) Ekonomi Budget 2011, nettokostnad -1 462 tkr Justering va-ersättning -18 tkr Tillskott 2012: - beredningar -300 tkr Budget 2012-1 780 tkr Skolpeng Kommunfullmäktige anslår peng som destineras direkt till rektorer för barnomsorg, grundskola och gymnasium. I beloppen tillkommer löneökningar och inflationskompensation för 2011: Barnomsorg och grundskola -125 572 tkr - justerat för minskat antal barn/elever 1 761 tkr Budget 2012-123 811 tkr Gymnasieskola: -49 985 tkr - justerat för minskat antal elever 5 958 tkr Budget 2012-44 027 tkr Storleken på pengens storlek tas fram under hösten i arbetet med internbudgeten. Jävsnämnd Ansvarsområden Jävsnämnden fattar myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Ekonomi Budget 2011, nettokostnad Budget 2012-50 tkr -50 tkr Valnämnd Ansvarsområden Valnämnden har hand om de allmänna valen och har fem (5) ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. Kommunen är indelad i 9 valdistrikt.

Kommunfullmäktige m fl budget Valnämnden har att upprätta förslag till kommunfullmäktige om valdistrikten inom kommunen skall ändras. Dessutom åligger det nämnden särskilt att: 1. upprätta förslag till planer inom verksamhetsområdet 2. ansvara för att informera om nämndens verksamhet 3. lämna allmänna råd om och upplysningar inom nämndens ansvarsområden 4. övervaka efterlevnaden av de lagar och föreskrifter som ligger inom nämndens ansvarsområde Ekonomi Budget 2011, nettokostnad Budget 2012-100 tkr -100 tkr Överförmyndare Ansvarsområden Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Förmyndare, förvaltare eller god man är ställföreträdare för någon som inte själv kan sköta sina angelägenheter. Båstads kommun har valt att inte utse en överförmyndarnämnd utan utser istället en överförmyndare med ersättare. Ekonomi Budget 2011, nettokostnad Budget 2012-489 tkr -489 tkr Kommunrevision Ansvarsområden Kommunrevisionen ska årligen granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. För varje nämnd och styrelse skall revisionen granska och bedöma ändamålsenligheten, ekonomin, räkenskaper och den interna kontrollen. Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen dvs. revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Den kommunala revisionen är samordnad vilket innebär att även bolag och stiftelser ingår i uppdraget. Ekonomi Budget 2011, nettokostnad Budget 2012-701 tkr -701 tkr

Kommunstyrelse Kommunstyrelse budget Ansvarsområden Kommunstyrelsen har ansvar för all kommunal verksamhet samt har all myndighetsutövning. Prioriterade mål - Allmänna mål Antalet medborgare i kommunen ska öka med i genomsnitt 100 personer per år 2012-2014 Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att kommunen gör det möjligt för dem att delta i kommunens utveckling Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Båstads kommunorganisation ska ha en större andel miljöbilar än genomsnittligt i kommunnätverket Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Kollektivtrafikresandet ska öka såväl inom kommunen som mellan Båstad och andra kommuner Prioriterade mål - Egen verksamhet Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de får bra webbinformation från kommunen Sysselsättningsgraden i Båstads kommun ska vara högre än genomsnittet i kommunnätverket Det ska startas fler företag per 1000 invånare i Båstad än genomsnittligt i kommunnätverket Antalet förvärvsarbetande ska öka mer i Båstad än genomsnittligt i kommunnätverket Båstad ska ha ett bättre företagsklimat än genomsnittskommunen i kommunnätverket Ekonomi 2011 års budget, nettokostnad -393 815 tkr Löneökning 2010-5 215 tkr Justering, va-ersättning -742 tkr Avdrag för engångskostnader i 2011 års budget avseende - skötselplaner 700 tkr - arbetsmarknad och interkom ers 600 tkr Tillskott 2012 - enligt sidan 36-8 130 tkr Budget 2012-406 602 tkr

Kommunstyrelse, Kommunledningskontor budget Kommunstyrelse - Kommunledningskontor Ansvarsområden Styr och ledningssystem Övergripande utvecklingsfrågor Exploateringsverksamhet Markförsörjning Nämndsservice Informationsinsatser Näringslivsfrågor Viss bidragsgivning Övergripande personal- ekonomi- och IT-verksamhet Prioriterade mål Fler Båstadbor än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de får bra webbinformation från kommunen Sysselsättningsgraden i Båstads kommun ska vara högre än genomsnittet i kommunnätverket Det ska startas fler företag per 1000 invånare i Båstad än genomsnittligt i kommunnätverket Antalet förvärvsarbetande ska öka mer i Båstad än genomsnittligt i kommunnätverket Båstad ska ha ett bättre företagsklimat än genomsnittskommunen i kommunnätverket Sjukfrånvaron i den kommunala organisationen ska vara lägre än 5 % Nyckeltal Antal anställda/1000 inv Gemensam information till hushåll, antal sidor Antal pressmeddelanden Informationsindex för kommunens web-plats Personal, antal/chef i genomsnitt i kommunen

Kommunstyrelse, Teknik & service budget Kommunstyrelse - Teknik & service Ansvarsområden Teknisk verksamhet för vägar, parker, badstränder, naturvård och hamn Kommunens fastigheter och lokalvård Måltidsverksamhet Vatten-, avlopps- och renhållningsverksamhet Bad- och fritidsanläggningar Fritidsarrangemang Bidrag till föreningar och samlingslokaler Vandringsleder Ungdomens Hus Prioriterade mål Båstad ska köpa större andel ekologiska livsmedel än snittkommunen i nätverket Säkerställa att minst 30 föreningar har genomfört kommunens drogbekämpningspolicy i föreningslivet. Båstads kommun ska 2012 fullt ut delta i den samordnade regionala avfallshanteringen. Nyckeltal Antal kvm kommunala gator och vägar, inklusive G/C-vägar Kostnad per kvm kommunal gata/väg, Antal kvm enskilda vägar (vägföreningar) Kommunens kostnad per kvm enskild väg Kostnad underhåll per kvm/parkmark Kostnad per producerad portion för grundskolan Andel inköpta ekologiska livsmedel, (%) Kostnad Idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet, andel (%)

Kommunstyrelse, Samhällsbyggnad budget Kommunstyrelse - Samhällsbyggnad Ansvarsområden Bygglovsverksamhet Kart- och GIS-verksamhet Planfrågor Infrastruktur och kommunikationer Prioriterade mål 75 % av våra kunder ska vara nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande I genomsnitt ska 20 detaljplaner färdigställas varje år Nyckeltal Beviljade bygglov på delegation Beviljade bygglov, politisk behandling Antal delegationsbeslut enligt PBL per handläggare, genomsnitt Antal färdigställda detaljplaner per handläggare, genomsnitt

Kommunstyrelse, Samhällsskydd budget Kommunstyrelse - Samhällsskydd Ansvarsområden Miljöfrågor Räddningstjänst Beredskaps- och säkerhetsfrågor Prioriterade mål 75 % av våra kunder ska vara nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande. Antalet personer som skadas eller omkommer i samband med olycka ska årligen minska Ohälsotalet i Båstad ska vara lägre än genomsnittligt i kommunnätverket (mätetalet avser hela kommunen, inte kommunen som arbetsgivare) Nyckeltal Inkomna och diarieförda ärenden Andel uppfyllda tillsyner inom miljö- och hälsoskydd enlig tillsynsplanen o Samtliga inspektionsområden o Miljöfarlig verksamhet o Hälsoskydd o Livsmedel Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv Nettokostnad miljötillsyn, kr/inv Självkostnadsgrad miljötillsyn

Kommunstyrelse, Barn & skola budget Kommunstyrelse - Barn & skola Ansvarsområden Individ- och familjeomsorg för barn, unga och familjer Kulturskola Dagbarnvårdare/Pedagogisk omsorg Förskola Öppen förskola/familjecentral Fritidshem Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Prioriterade mål Barn ska erbjudas plats inom barnomsorgen enligt vårdnadshavares önskemål inom fyra månader. Samtliga grundskoleelever ska lämna årskurs nio med gymnasiebehörighet. Om Individ och Familj behöver ingripa till underårigs skydd eller stöd ska utredning påbörjas inom fem arbetsdagar och behövliga insatser övervägas inom två veckor. Utredningen ska slutföras inom två månader. Nyckeltal Förskoleverksamhet Inskrivna barn/årsarbetare enskild förskola, antal Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Andel behörig pedagogisk personal Kostnad för pedagogik/elev Overheadkostnad(admin)/elev Total kostnad/elev Pedagogisk + övrig personal, antal/chef i genomsnitt i kommunen Grundskola 0-9 Andel behörig pedagogisk personal Elever i åk. 9 behöriga till gymnasieskolan, totalt, andel (%) Effektivitetstal grundskola inkl. förskoleklass, ranking Sammanvägt resultat i grundskolan, ranking Kostnad per betygspoäng, ranking Kostnad för pedagogik/elev Overheadkostnad(admin)/elev Total kostnad/elev Pedagogisk + övrig personal, antal/chef i genomsnitt i kommunen Övrig utbildning Andel barn av totala antalet barn 7-19 år som går på kulturskolan Andel av ansökningar till kulturskolan som bereds plats

Kommunstyrelse, Barn & skola budget Insatser barn och unga Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) Barn och unga placerade i familjehem, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år Barn och unga placerade på institution, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år Andel ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad insats, (%)

Kommunstyrelse, Bildning & arbete budget Kommunstyrelse - Bildning & arbete Ansvarsområden Individ- och familjeomsorg för vuxna, inkl försörjningsstöd Gymnasieskola Vuxenutbildning, inkl särvux Svenska för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskola Uppdragsutbildning Lärcenter Bibliotek Kultur Arbetsmarknad, inkl flyktingmottagning och integration Kulturarrangemang Bidrag till föreningar och studieförbund Kulturmiljö Prioriterade mål Samtliga gymnasieelever ska fullfölja sin utbildning Efter avslutad gymnasieutbildning ska en större andel studenter övergå till högre studier inom tre år än den genomsnittliga andelen i kommunnätverket Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt Nyckeltal Gymnasieskola Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever på IV-program, andel (%) Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Kostnad för pedagogik/elev Overheadkostnad (admin)/elev Total kostnad/elev Pedagogisk + övrig personal, antal/chef i genomsnitt i kommunen Bibliotek och kultur Kostnad för biblioteksverksamheten/inv Kulturföreningsbidrag per invånare Ekonomiskt bistånd Invånare med försörjningsstöd, andel (%)

Kommunstyrelse, Vård & omsorg budget Kommunstyrelse - Vård & omsorg Ansvarsområden Individuellt anpassade insatser till äldre och funktionshindrade, enligt Socialtjänstlagen, Lagen om Stöd och Service samt Hälso- och sjukvårdslagen. Prioriterade mål Beviljade insatser, inte vård- och omsorgsboende, ska verkställas skyndsamt, dock senast 14 dagar efter beslut. Strävan ska vara att detta även ska gälla vård- och omsorgsboende Minst tio företag ska ha auktoriserats för att erbjuda tjänster inom LOV Lagen om valfrihetssystem Antalet fallolyckor ska minska Det ska finnas trygghetsboende i alla tre kommundelarna. Nyckeltal Insatser enligt SoL Total kostnad per hemtjänsttimme Kostnad för utförande per hemtjänsttimme Overheadkostnad (admin) per hemtjänsttimme Kostnad per korttidsvårdplats Antal icke verkställda beslut i vård- och omsorgsboende Antal icke verkställda beslut i demensboende Insatser LSS Totalt antal personer (0-64 år) med insatser enligt LSS Antal icke verkställda beslut Nettokostnad för insatser enligt LSS kr/inv Övrigt vård & omsorg Omvårdnadspersonal, antal/chef i genomsnitt i kommunen Läkemedelsavvikelser Nettokostnad för färdtjänst per kommuninvånare