Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator



Relevanta dokument
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision

Samma krav gäller som för ISO 14001

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Rapport från intern miljörevision

Inga krav utöver ISO 14001

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Miljöledningsbarometern 2002

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

RK 6.2 Organisation och ansvar

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Information om intern miljörevision 11 KS

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Utformning av miljöledningssystem

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Uppföljande revision Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Miljöhänsyn i upphandling

Nyheter i ISO och 14004

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Beslutande Direktör TK

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Information om vårt miljöledningssystem

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

16 Revisionsrapport Regionens miljöarbete RS150002

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Uppföljning och miljörevision

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

3. Obligatoriska krav

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Huvudr Jämtlands räddningstjänstförbunds miljöhandlingsplan 2018

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Landstingets miljöarbete uppföljning

Miljödiplomering för hållbara event

Uppföljning och miljörevision

Rutiner och plan för miljörevisioner

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

Miljöenheten besvarar denna avvikelse

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Handlingsplan Miljöstrategi

Transkript:

Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator

Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14 001 Första landstinget i Europa att EMAS registreras

Disposition Bakgrund till miljöledningssystemet och certifieringen Handbok Erfarenheter av certifieringen Erfarenheter från praktiska tillämpningar i verksamheten Fördelar Nackdelar

Hur påverkar vi miljön?

Länets hälsocentraler

Miljöledningssystem Varför miljöledningssystem? Politisktbeslut 1998 Nordens Gröna Bälte Många olika verksamheter Nationella och regionala miljömål Miljölagstiftning

Miljöledningssystem Varför certifiering? Oberoende granskning Marknadsföring och rekrytering Motiverar att vi ställer miljökrav i upphandlingar Profilering av länet, Nordens Gröna bälte Systematiskt miljöarbete Alla verksamheter certifierade samtidigt

Miljöledningssystem Miljöledningsstandard Internationell standard ISO 14 001 EU s frivilliga miljöledningsordning, EMAS

Miljöledningssystem Standardernas uppbyggnad Miljöpolicy Miljöaspekter Lagar och andra krav Mål och handlingsplaner Resurser, ansvar Kompetens, utbildning Kommunikation Dokumentation Dokumentstyrning Verksamhetsstyrning Nödlägesberedskap Uppföljning Redovisande dokument Avvikelser Intern revision Ledningens genomgång Planera Genomföra Kontrollera Förbättra

Miljöpolicy Miljöpolicy för Jämtlands läns landsting Landstinget ska i den egna verksamheten sträva efter att välja rätt teknisk, ekonomisk och hälsobefrämjande lösning för största möjliga miljöhänsyn och en långsiktig hållbar ekologisk utveckling. Vi ska också, genom att vidga miljö- och hälsoarbetet, verka för god hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län. För att nå detta ska vi arbeta enligt följande: - Vi ska leva upp till de miljökrav som ställs i gällande lagstiftning. - Vi ska leva upp till nationella och regionala miljömål och krav som landstinget berörs av. - Miljömål för verksamheten ska upprättas för att en ständig förbättring ska uppnås. - Vi ska minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet och sanera och återställa platser där landstinget bedrivit verksamhet. - Vi ska ställa faktabaserade miljökrav vid upphandlingar av varor och tjänster, och utvärdera deras miljö- och hälsoeffekter. - Vi ska ha tydliga ansvars- och beslutsfunktioner i miljöfrågor. - Vi ska höja medarbetarnas kompetens inom miljöarbetet. - Gröna nyckeltal ska användas för att följa miljöutvecklingen. - Vi ska stödja externa projekt av betydelse för en god miljö i länet och samverka med andra aktörer i frågor om miljö och hälsa. - Resultatet från vårt miljöarbete ska kommuniceras till allmänheten. - Ställa krav på att entreprenörer och leverantörer följer landstingets miljöpolicy när dessa i förväg kan bedömas få betydande miljöpåverkan. - Läkemedelspåverkan på miljö och hälsa ska minimeras genom aktiva insatser. - Miljömedicinskt arbete ska bedrivas.

Revisorerna granskar; Standardens krav Miljölagstiftning Miljöpolicy Gällande beslut Revisorerna granskar genom att; Intervjua personal Granska dokument Resultatet Brister rapporteras som avvikelser Lämnar förslag på förbättringar Certifiering

Certifiering Avvikelser Certifieringsrevision 3 större och 58 mindre avvikelser Uppföljande revision 2006, 13 mindre Exempel!

Avvikelse exempel! Verksamhetsförändringar M 4.3.1 4.3.3 4.4.1 4.5.1 Jonas P Vid revisionstillfället kunde man inte uppvisa att konsekvensbedömning gjorts av vad planerade förändringar innebär för landstingets miljöpåverkan, miljöledningssystem och dess förbättringsarbete. Det gällde t.ex. planerna på outsourcing av vissa verksamheter. MCD 1 M

Avvikelse exempel! Dokumentation av kompetens M 4.5.4 4.4.2 Jonas P Organisationens har fortfarande inte fastställt fungerande rutiner för dokumentation av nyckelpersoners kompetens. Ingen dokumentation av att avdelnings- och enhetschefer uppfyllde de i rutinerna fastställda kraven på kompetens kunde uppvisas vid revisionen. Det var t.ex. även oklart för chefen för VO X hur man skulle hålla koll på att all personal, på t.ex. läkaravdelningen, hade god kännedom om miljöledningssystemet m.m., vilket angivits som en kritisk faktor i avdelningens verksamhetsplan MCD 6 M

Avvikelse exempel! Ansvar för myndighets relaterade krav M 4.4.1 4.3.2 Jonas Pettersson Krav från miljömyndigheter, t.ex. från kontrollprogram, finns ej angivna i organisationens lagförteckning, varför det inte är säkerställt vem som ansvarar för att dessa krav uppfylls. Dessa krav redovisas heller inte på checklista lagefterlevnad MCD 16 M

Avvikelse exempel! Transportdokument för farligt avfall M 4.5.4 4.4.6 Jonas P X HC hade vid revisionstillfället inte något fungerande system för hantering av transportdokument för farligt avfallstransporter. Vid revisionstillfället kunde inte heller Y/Z HC uppvisa några transportdokument. MCD 8 M

Positiva erfarenheter certifiering Avvikelserna ger en press att fortsätta förbättringsarbetet Upptäcker brister, tillstånd, ansvarsfördelning Bra vid organisationsförändringar Gemensamt certifikat för hela verksamheten Press på verksamheterna Revisorn ser även andra saker som inte är direkt kopplade till miljö Protokoll från arbetplatsträffar

Negativa erfarenheter certifiering Mycket administrativt arbete med systemet uppföljningar kontroller Ibland kan det kännas som om man inför saker bara för att standarden/revisorn kräver det Planering av externa revisioner Uppfattning om att certifieringen löser allt

EMAS nytta hittills? Miljömedveten personal Tydlighet i ansvarsfördelning inom miljöområdet Fungerande källsortering Upprensning i kemikaliefloran faktablad/miljörisker Stöd i arbetet avseende miljökrav i upphandling tex persontransporter, bonussystem

EMAS nytta hittills? Systematiskt arbetssätt som en effekt av certifieringen till nytta i övrigt kvalitetsarbete Tydliga handlingsplaner för att uppnå och följa upp miljömål Extern revision ökar trovärdigheten och hjälper oss att leva som vi lär Kunskap om aktuell lagstiftning för berörda chefer

FRÅGOR!