Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås



Relevanta dokument
Cannabis och hjärnans belöningssystem

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Vad ska vi gå igenom idag?

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Emotioner: aversion, belöning

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Centralstimulantiapåverkan

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet

Screening och utredning av drogproblem

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Mat/näring Uppdrag 1

Missbruk, Beroende och Mindfulness ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Stefan Sandström,

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Sveriges Kommuner och Landsting

Hjärnans belöningssystem

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Krisstöd vid allvarlig händelse

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Akut och långvarig smärta (JA)

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Vad är psykisk ohälsa?

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Namn:

bild sidan 454 purves.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Transkript:

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås

Positive reinforcement produced by electrical stimulation of septal are and other regions of the rat brain. J Comp Physiol psychol 1954; 47.419-427

Gnagarna hade möiljgheter att själv administrera eld-stimulans i olika delar av av hjärnan. Specifika delar framkallade bestående stimulation och ofta uteslutade annan beteende.

Strukturer Neuronal system Neurotransmittor Beloning och förstärkning

Central (neurotransmitter) Associerad med: Depression, Psykos, parkingsons sjukdom, alkohol och droger beroende. Evidence. Amphetaminer : ökar utsläppning av dopamin inducerar Psykotiska symtom. (Hallucinationer och vanföreställningar)

Tyrosin A.A Näringsproteiner Phenylalanine (phenylalanin hidroxilase lever) Tyroxsine hydroxilasa ( dopamin neurone) In i neuron: L-DOPA (Dihydroxiphenylalanine) Cytosol : Tyroxinhydroxilasa (begränsar Dopamin production) DOPA decarboxilasa. Konverterar L- DOPA till Dopamin. Lagring i specialiserade vesiklar.(0.1 M) endoplasmic reticulum Utsläppt från dendriter och extrem av nervtråd.

. Potential handling i cellmembran transportörer. (calcium ion).sammanslagning av vesiklar och cellmembrane. Exocytos, Innehållet till synaps. Dopamin transportör- homeostas. Återhämtning. (hög samhörighet) Metabolism MAO cathecol methytransferase Adenyl deshydrogenasa.

D1: Benzamide antagonist Protein G,Activera Adenyl cyclase D1,D5 D2 Butirophenones Haldol Protein G, hämma produktion av cyclic adenosine monophosphate D2, D3, D4. D2 short, long D2 Short-Dopamin Clozapin.

G-proteiner är en grupp av proteiner som medverkar i cellens signaleringssystem. De har fått sitt namn eftersom de fungerar som molekylära strömbrytare,de växlar mellan att binda inaktivt GDP och aktivt GTP.

Grupp celler mesencephalic-diencephalic. Nigrostrial system: Substantia nigra (SNc), caudate-putamen. Mesolimbic och mesocortical dopamin system:ventral tegmental area (VTA), ventralstriatum ( nucleus acumbens), olfatory tubercle,septun, amygdala och hippocampus. Mesocortical : VTA, Medial prefontal, cigulate perirhinal cortex.

Motor aktivitet - koordination

Minne, lukt, emotionel beteende, inälvor signaler.

Omdöme, social interaktion, hämma, planering, fatta beslut

Utsläpp med puls Snabb återhämtad. Viss nivå i extern plats låg otillräklig för att stimulerar intra synaps receptorer, med tillräcklig för extra synaps receptores som själva receptorer. Dopamin: Direkt effekt mot celler och/ eller genom protein G. Själv i cellen genom somatodenritic autoreceptorer. Feedback system

GABA a och b: Från Nigrostrial neuroner hämnar dopamins neuron aktivitet. Glutamate. Ökar aktivitet. NMDA receptorer har båda effekter. Muscarinic receptor hämnar båda aktioner i presynaps.

Naturell beteende: Förstarkning: Mat, dryck, sex. Höjer Dopamin utsläpp i Nucleo Accumbens.

Förslår att: beloning system har två delar: Med Opiat system: lungnande, fulländad, vila känslan. Med Dopamin system: motivation, Förberedelsen, Spänning, stark behov, åtrå.

Naturall belöning Repetera ger vanor. Dopaminegic aktivation minskar efter repetition. Drog bruk belöning aktivera dopaminergisk system varje gång. Det skulle förstarka Associationen mellan stimulansen och belöning. Dopaminaktivation också presenteras efter en negative stimulans.

Associerad med neurologiska ändringar relaterad till anpassad beteende, som behövs framför en ny stimulans. Därefter signalen tar en bana genom: Limbic cortex, thalamus, basal ganglia och mindre delatighet av mesolimbic dopamin.

Associerad med: Hypersexualitet Patologisk spel Risk beteende Drog beroende utveckling av dopamin system? T ex: Olika svar till Methylphenidate.

Oförmåga att experimentera nöje.(mesolibic system) Brist av motivation. Irritabilitet, blandning av misshaget. Effekt av kronisk bruk eller abstinence av droger.

Alkohol Amphetamine Koffeine kokain Nikotin Opiater Phencyclidine

Kokain Höjer dopamin koncetration i synapsen att blokera DAT (presynaptic dopamin transporter) Undviker dopamin återhämtning. Amphetamin Höjer dopamin utsläpp från synapsvesikler. Direkt effekt Fokus: belöning prototyp droger.

Agerar med mesolimbic system genom olika receptorer system. THC Agonist canbinol receptor- protein G. Opiater: Heroina, Morphine- agonister opiater receptorer- Aktiverar dopamin som effekt över GABA hämning. Koffein- antagonis strial adenosin A2 receptorer.

Alkohol-Ion kanaler underlättar GABA receptorer och hämnar NMDA glutamat receptorer. PCP Phenilcyclidina- blockerar NMDA glutamate receptorer. Nikotin- Agonist nokorin receptorer.

Rush relaterad med mesolimbic aktivitet förslår att Dopamin aktivitet är ansvarig för nöje känslan i belöning. Behov av högre Dopamin koncentration i synaps förklarar en kontinuerlig intag (beroende). Kronisk bruk skulle ge Dopamin brist. Förstärkning effekt av kokain genom serotonin receptorer.

Känslighet. Inlärning: Förberedelse framför möjligt belöning. Aktivitet inför nya stimulanser. Mesolimbic system värderar en eventuell stimulans. Mesolimbic system kopplar ihop emotionell minne.

Priming (En drink): Nucleo Acumbens dopamin. Utsläppning dopamin N Ac- Dopamin receptorer. Drug signal: Beroende minne Amigdala. Personer, plats, saker. Tvångsmässig sökning: Striato-thalamo-orbitofrontal system. Craving: Emotion-motivation. Drift att använda. Positive inverka negativ abstinence. Homeostas system. Stress: Limbic-hypothalamic- pituitary adrenal axis. HPA, CRF.

Amygdala: Minne. Värdera stimules. Konditionerade rädslor.

Uppmärksamhet och emotionella störningar. Självkontroll. Problemlösning Identification av misstag.

Kontroll kognitiv aktiviteter. Sekvens Planering Välja mål

Tar in information. Nya erfarenheter minnen Skada: Retrograd Amnesia

Smärta process Somatosensory imputs. Introceptive singnaler.

Impulsive beteende. Beslutfattning. Integrerad med Hippocampus, Amigdala och Insula. Ta bort svar, ändrar beteende.

Kronisk sjukdom: tillfriskna återfall. Komplicerad utbyt mellan variabler. Person: Biologiska, genetiska, psykologiskaa psykiska och fysiska faktorer, hälsa / sjukdom. Drog: Styrka, intag form, association mellan stimulans och belöning. Miljö: grupp tryck, tillgång, ekonomi, lager.

1. Primär förstarkning: Inlednings minne, VTA Nac- pallidum. 2. Befästande minne. Inlärning Amigdalahippocampus. 3.Motivation- emotion: VTA- OFC. 4. Kognitive-executive kontroll funtion PFC AC (G)

Farmakologisk behandling mål: Behandling av förgiftning och abstinence. Minska drog bruk Unvika återfall Förebyggande: Identifiera risker och förebbyga begynnelsen. Inmunoterapi. Kognitiv beteende terapi.

Kontakt med droger- positva förväntningarförstärkas av effekterna. Obetingade känslor förknipp med närvarande stimuli. Betingade stimuli. Biologisk och psykologisk sårbarhet.

Ångest, depression, somatiska besvär och missbruk. Problem formulering- blir överens. kartlägga vilka känslor, tankar och fysiska upplevelser föregår eller blir konsekvens. Upptäcka störning, diskutera risker eller skador, ge ny kunskap. Kort intervention. Screening inom vård.

WHO AUDIT Alcohol Use Disorders Identification test ( Bergman, 2003) DUDIT The Drug Use Disorders Identification (Bergman, 2005) NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems. Kartläggning 6-12 månader, 90 dagar bakåt. Aktuell 2 veckor. Varje tillfälle vilet slags narkotika tagits. Notera för varje dag, framåt i tiden.

Konsekvenser. För-nackdelar / göra- inte göra. Hälsoeffekter: undersökning, provtagning. Neuropsykologiska tester. Risksituationer.

Kort intervention: MERASÅ meny, Empati, Råd, ansvar, självtillit, återkoppling. Motiverande samtal. Självhälpsgrupper. Samtidig behandling av psykisk störning. Familje terapi och träning. Återfallsprevention.

Avbryta förstarkning. 1. Agonist ersättning. T ex Metadona lång tid receptor Mu. (agonist),buprenorfin ( partial mu agonist) 2. Receptor antagonist: Naltrexona Mu antagonist avbryte belöning av opiater i alkohol bruk. Rimonabat- receptor I cannabinoid Icke selective antagonist D1- D3 Tiapride Haldol. GABA Topiramato av valproico.

3. Negative betingad effekt -Disulfiram. (Aldehyde dehydrogenasa inhibitor) Stabilisera Acamprosate- glutamina system. CRF1 Glukokortikoid antagonist - Stress

Mellan barn och vuxen Fysiska Psykologiska Sociala Motiverad beteende Söker- undviker- Emotionell balans Inlärning Hög kännslighet framför belöning. Låg beteende kontroll, impulsiv. Belöning system under utveckling. Tar risker Missar varning signaler Brist av erfarenheter.

Tack