Planbeskrivning Antagandehandling

Detaljplan för Ängelholm 3:139 m.fl, Centrum, Ängelholms kommun Planbeskrivning Antagandehandling

Svenstorp Vejbystrand Magnarp Hjärnarp Barkåkra Ängelholm Munka Ljungby Höja Strövelstorp KRONO- SKOGEN STOR- TORGET STADS- HUSET SPÅR- OMRÅDE RÖNNE Å SÖDRA SJUKHUSET PLAN- OMRÅDE LINDHAGA N SÖDRA UTMARKEN 0 150 300 m 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 4 PLANFÖRFARANDE 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN 4 PLANDATA 5 LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL 5 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 ÖVERSIKTSPLAN 5 DETALJPLAN 6 FÖRORDNANDEN 7 STRANDSKYDD 7 KOMMUNALT BEVARANDEPROGRAM 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT 9 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 9 MILJÖKVALITETSNORMER 9 SLUTSATS 11 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 12 NATUR 12 BEBYGGELSEOMRÅDE 16 FRIYTOR 19 GATOR OCH TRAFIK 20 STÖRNINGAR 26 TEKNISK FÖRSÖRJNING 30 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 31 PLANENS GENOMFÖRANDE 31 ORGANISATORISKA FRÅGOR 31 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 31 EKONOMISKA FRÅGOR 31 TEKNISKA FRÅGOR 31 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 33 3

HANDLINGAR Planhandlingarna består av följande: denna planbeskrivning med illustrationer detaljplanekarta med planbestämmelser, skala 1:1 000 samt illustrationskarta Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande fastighetsförteckning (ej bilagd) Planeringsunderlag (ej bilagt): Översiktlig analys av översvämningsrisk och erosion utmed Rönne å i Ängelholms kommun (Sweco, 2010-05-28) Översiktlig miljöteknisk undersökning (PQ Geoteknik och Miljö, 2010-06-09) Inventering av parkeringsplatser (YIT 2011-05-02) Riskutredning - Riskhänsyn avseende transport av farligt gods på järnväg, område i södra Ängelholm (Tyréns 2009-06- 26) Vibrationsutredning (Tyréns 2011-06-09) Trafikutredning (Tyréns 2014-08-15) Trädutredning (www.trädkonsult.nu 2014-04-20) Översiktlig geoteknisk undersökning (Geoinvent, 2014-04-22) Hälsostadens Gestaltningsprogram för en hälsofrämjande yttre miljö (Maj, 2014) södra sjukhusområdet till det norra. En sammanslagning av sjukhusets verksamhet inom samma område gör att ytorna kan effektiviseras och moderniseras. Målet är att integrera sjukhusområdet med de centrala delarna av staden samt fungera som en länk ut mot södra Ängelholm, detaljplanen skall därför säkerställa gång- och cykelstråk genom hela området. Gällande detaljplan tillåter allmänt ändamål så detta förändras till att bli kvartersmark. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen för fastigheten Ängelholm 3:139 m.fl. handläggs med normalt planförfarande. Förfarandet illustreras i figuren nedan. Detaljplanen förväntas kunna antas av Kommunfullmäktige andra kvartalet 2015. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Avvägningen mot 3, 4 och 5 kap Miljöbalken är gjord i ÖP 2004, se s. 5 under rubriken Tidigare ställningstagande; Översiktsplan. Konsekvenserna av planen förväntas inte ge upphov till överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Se s. 9 under rubriken Behovsbedömning av miljöbedömning; Miljökvalitetsnormer. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling och fortlevnad av det norra sjukhusområdet. Genom nybyggnation och modernisering av befintliga lokaler skapas förutsättningarna för att flytta verksamheten i RIKSINTRESSEN För Rönne å som utgör en mindre del av planområdet i nordost gäller riksintresse för naturvård enl. 3 kap 6 MB och friluftsliv enl. 3 kap 6 MB. ÖP SAMRÅD GRANSKNING PRÖVNING LAGA KRAFT 4

Riksintresset för friluftsliv gäller områden som har särskilda natur- och kulturkvaliteter som dessutom utmärks av variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Riksintresset för naturvård är områden som representerar regionens karaktäristiska eller sällsynta naturtyper och geologiska former, skyddsvärda arter kan bidra till att området betraktas som riksintressant. Riksintresse naturvård för Rönne å syftar till dess limnologiska 1 värden, där den övre delen av ån, som finns i Ängelholm, är snabbflytande. Havsöring och lax vandrar upp i vattendraget och dess biflöden, det förekommer även sandkrypare. Planförslaget bedöms inte påverka riksintressena negativt. Gång- och cykelbron som föreslås i planförslaget kommer delvis ha sitt brofäste i vattenområdet när det råder högsta högvatten, huruvida denna åtgärd kräver anmälan om vattenverksamhet bedöms av Länsstyrelsen. Detaljplanen hanterar inte denna frågan utan det löses separat i projektet för gång- och cykelbron. PLANDATA LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL Planområdet är beläget vid Rönne å direkt söder om de centrala delarna av Ängelholm. Planområdet omfattar del av fastigheten Ängelholm 3:139, Syrsan 1, Lasarettet 3 samt delar av Ängelholm 3:52; 3:117; 3:125 och 3:122 samt gemensamhetsanläggingen GA:11. Planområdet avgränsas i norr/nordöst av Rönne å stråket och Lasarettet 2 med undantag för fliken som går över Rönne å. I väster gränsar planområdet till kvarteret Doppingen, i söder av järnvägen samt delar av Ängelholm 3:139, i öster av kvarteren Östre Skans, Strömslund, Myran och Gamla station. Planområdets areal uppgår till ca 7,5 ha. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Fastigheten Ängelholm 3:139 ägs av Hälsostaden Ängelholm AB och övriga av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN ÖVERSIKTSPLAN I kommunens översiktsplan (ÖP 2004), ges riktlinjer och vägledning för planering och byggande. Planområdet är i ÖP 2004 utpekat som befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser, där områden som är lämpliga för förtätning ska inventeras samt trygghetsstudier göras av den offentliga miljön. Visionen är att effektivisera sjukhusområdet och slå samman den södra och norra delen genom att flytta all verksamhet till det norra området. Bebyggelsen för vård och omsorg utgör viktiga målpunkter både för vårdtagare och personal och därför är god tillgänglighet av stor betydelse till sådan bebyggelse. ÖP 2004 nämner även vikten av grönska i närheten av vårdlokaler då utsikt över grönska har en positiv effekt som kan bidra till att man tillfrisknar fortare. Träd och grönska är därför viktigt kring bebyggelse för vård och omsorg. 1 Limnologi är läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten men även salt och bräckt vatten. Ämnet tar upp de kemiska, fysikaliska, geologiska, hydrologiska, biologiska och ekologiska aspekterna av inlandsvatten. 5

Diarienummer 12-0021 DETALJPLANER Större delen av planområdet omfattas av stadsplan B 81 från 1949. Planen tillåter allmänt ändamål, sjukhusändamål, där en del av planen tillåter tre våningar med inredd vind och en annan fyra våningar. En del av marken är prickmark som inte får lov att bebyggas. Dock gäller även planbestämmelserna för B 40 för denna detaljplan vilket är den tidigare stadsplanen som bland annat har en del undantagsbestämmelser. Ett exempel är att där byggnadsnämnden prövar lämpligt Bild 1. Detaljplaner inom området. 6 kan det för vissa byggnadspartier medges mindre avvikelser beträffande gränser mellan olika bestämmelseområden samt för hushöjd och våningsantal. Detaljplan B 81 har idag ersatts på ett ställe, DP 1001 på kartan. Delen som har ersatts av en ny detaljplan vann laga kraft 2008 och medger bostadsbebyggelse. Inom det området har fyra nya punkthus på 6-8 våningar uppförts. Den södra delen av planområdet omfattas delvis av byggnadsplan B 61 från

1945 samt del av B 189. För delen som ligger inom planområdet gäller dels allmänt ändamål samt bostad om två våningar jämte vind. Inom stadsplan B 189 gäller allmänt ändamål med byggnadshöjd 7,6 meter. Inom stadsplan B 83 gäller bostads- och affärsändamål med tre våningar dock max 10.80 meter i byggnadshöjd utmed Södra vägen. Inom stadsplan B 231 gäller för det aktuella området vattenområde med mindre bryggor, båthus och dylikt samt park/plantering. Ingen av ovan nämnda planer som planområdet omfattas av har någon kvarvarande genomförandetid. FÖRORDNANDEN Området ingår i samrådsområde hinderfria ytor för flygplatsen. Kravet på hinderfria ytor infaller dock först över ca +120 meter över havet för det aktuella planområdet. Så hög bebyggelse är inte aktuell i förslaget. STRANDSKYDD Intill planområdet och inom en liten del löper Rönne å och fastigheten Ängelholm 3:139 berörs därmed av strandskydd. Strandskyddet är upphävt inom området men återinträder i och med upprättandet av en ny detaljplan. Det återinträdda strandskyddet föreslås upphävas för de berörda delarna av planen. Särskilda skäl för upphävandet föreligger då området redan är ianspråktaget genom befintlig bebyggelse. KOMMUNALT BEVARANDEPROGRAM I det kommunala bevarandeprogrammet finns två byggnader inom planområdet utpe- Klass II Bild 2. Byggnader som omfattas av kommunens bevarandeprogram. 7

Diarienummer 12-0021 kade med klass II (se bild föregående sida). Av de två byggnaderna med klass II är det enbart den ena, markerad med en ring, som finns kvar idag. Den andra, byggnad 10, revs år 2009 och har markerats med ett kryss. Hälsorisken och brister i konstruktionen var orsaken till att byggnad 10 revs trots att den bar klass II. Byggnad 10 hade byggts om och till i omgångar och försetts med burspråk, balkonger, kupor av olika typer och samtliga dörrar och fönster var utbytta. Arkitektoniskt hade byggnaden därför ett tveksamt värde då den förvanskats genom dessa om - och tillbyggnader. Ursprungsbyggnaden var troligen uppförd kring sekelskiftet och i tidstypiskt mönstermurat tegel. På grund av att bärande träkon- Bild 3. Byggnad 09, som uppfördes på slutet av 1930-talet. 8 struktioner i byggnaden vid något tillfälle behandlats med kreosot, en cancerogen oljeprodukt, blev inomhusmiljön otjänlig. Saneringar gjordes, men avbröts då man konstaterade att även mycket stora åtgärder inte kunde garantera ett tillfredsställande resultat. Byggnaden hade även så stora brister vad gällde konstruktion och funktion att en ombyggnad inte var ekonomiskt försvarbar. Byggnaden stod inom fornlämningsområde, betecknat fästning/skans vilket gjorde att tillstånd från Länsstyrelsen gavs för att gräva i marken, dvs ingrepp i under mark dolda fasta fornlämningar. Byggnad 09, är den andra byggnaden som är klassad enligt klass II vilket innebär ett stort kulturhistoriskt eller miljömässigt värde. Byggnaden uppfördes under slutet av

1930-talet och användes som portvaktsbyggnad. Idag står byggnaden oanvänd vilket den har gjort under ett par års tid. Anledningen är att man har haft återkommande problem med fukt i källaren som har lett till problem med svartmögel. Byggnaden består av ett par arbetsrum men är på grund av sin begränsade yta ingen effektiv lokal, den saknar dessutom anslutning till kulvert och är ur säkerhetssynpunkt inte heller speciellt lämplig eftersom det är en liten fristående byggnad. I samband med arbetet med detaljplanen har en bedömning kring bevarandet av byggnaden gjorts och slutsatsen är att på grund av fukt och mögelskadan så är byggnaden svår att återställa till ett användbart skick och föreslås därför inte få några bevarandebestämmelser i detaljplanen. Ängelholm stad ingår tillsammans med andra delar i kommunen som en särskilt värdefull kulturmiljö i Skåne, det finns utpekat i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Planområdet ingår i den särskilt värdefulla kulturmiljön för Ängelholms stad. 2014-12-16 beslutade byggnadsnämnden att godkänna det upprättade förslaget för granskning samt att uppdra åt stadsarkitektkontoret att ställa ut förslaget för granskning. Detaljplanen var sedan utställd för granskning mellan den 19 december 2014 och den 2 februari 2015. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖ- BEDÖMNING Stadsarkitektkontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Planoch bygglagen 4 kap 34 eller i Miljöbalken 6 kap 11, med utgångspunkt från kriterierna i bilaga 2 och 4 till MKB-förordningen (1998:905). En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva upprättas. MILJÖKVALITETSNORMER I dag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Byggnadsnämnden beslutade 2012-12-11 191 att uppdra åt stadsarkitektkontoret att pröva de föreslagna ändringarna i detaljplan. Byggnadsnämnden beslutade 2014-08-26 125 att godkänna det upprättade förslaget för samråd samt att uppdra åt stadsarkitektkontoret att ställa ut förslaget på samråd. Byggnadsnämnden beslutade även att genomförandetiden ändrades till 5 år samt att detaljplanens genomförande ej bedöms medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen 4 kap 34 eller miljöbalken 6 kap 11. LUFTFÖRORENINGAR Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. I luftkvalitetsmätningarna som genomförts i Ängelholms kommun vid årsskiftena 2002/2003 och 2008/2009 låg samtliga värden långt under gränsvärdena och värdena från 2002/2003 hade knappt förändrats i mätningarna 2008/2009. Luftkvaliteten bedöms inte påverkas negativt av planförslaget och miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas på grund av förslaget. 9

Bild 4. Vy över Rönne å från Carl XV:s bro. VATTENFÖREKOMST Vattenförekomster inom planområdet utgörs av Ängelholm-Ljungbyhed för grundvatten och Rönne å som avrinningsområde. Båda vattenförekomsterna ingår i Västerhavets vattendistrikt som omfattas av föreskrifter gällande kvalitetskrav beslutade av Vattenmyndigheten för Västerhavet, Västra Götalands län. Grundvattnets kemiska och kvantitativa status bedöms som god enligt Vattenmyndighetens databas VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Det bedöms inte vara någon risk för att den kvantitativa statusen inte uppnås 2015 men däremot föreligger det en risk för den kemiska statusen. Bekämpningsmedel från jordbruket anges som det främsta problemet till att en kemisk god status eventuellt inte uppnås. Avrinningsområdet Rönne å bedöms ha en god kemisk status men en otillfredsställande ekologisk status. För Rönne å bedöms det finnas risk för att både den kemiska och ekologiska statusen inte uppnås 2015. Den ekologiska statusens risk beror till största del av övergödning. Den kemiska statusens risk beror på att vattenförekomsten riskerar att vara lokalt negativt påverkad av miljögifter. Både Ängelholms avloppsreningsverk och före detta AB Ängelholms Kromläderfabrik har/hade utsläpp som mynnar i vattenförekomsten. Från reningsverket släpps bland annat ut kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. AB Ängelholms Krom- 10

läderfabrik är en nedlagd fabrik men fastigheten där fabriken har legat är förorenad och ett klass 1 objekt vilket innebär att föroreningarna har en mycket stor risk för att påverka hälsa och miljö negativt. Den förorenade marken ligger inom 200 meter från ytvattenförekomsten. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra sådan påverkan på grundvattnet eller avrinningsområdet att miljökvalitetsnormerna inte kan hållas. -DAGVATTEN (MKN) På grund av områdets närhet och höjdförhållande till Rönne å är det inte anslutet till kommunalt dagvattennät. Området har därför egna dagvattenutlopp till Rönne å. Dagvattnet från området kommer fortsättningsvis ledas till Rönne å och då det inte anses vara något förorenat vatten kommer det inte påverka recipienten. SPILLVATTEN (MKN) Området är anslutet och nya byggnader kommer att anslutas till Ängelholms kommunala reningsverk vilket innebär att påverkan på grund- eller ytvatten av spillvatten lokalt blir obefintlig. FISK- OCH MUSSELVATTEN En liten del av Rönne å omfattas av planområdet och enligt Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk - och musselvatten är Rönne å (sträckan från mynningen till Herrevadskloster) klassad som laxvatten och vattendrag som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd i enlighet med fiskvattendirektivet (78/659/EEG). Planförslagets genomförande bedöms inte medföra sådan påverkan på vattenområdet att miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten inte kan hållas. OMGIVNINGSBULLER I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) uppges att skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram finns för kommuner med över 100 000 invånare. Ängelholms kommun har 40 000 invånare. SLUTSATS Konsekvenserna av planen förväntas inte ge upphov till överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. RENVATTEN (MKN) Området är anslutet och nya byggnader kommer anslutas till Ängelholms kommunala dricksvatten vilket innebär att uttag av grundvatten inte kommer att ske. Därmed blir påverkan på grundvattenkvantiteten obefintlig. 11

FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER NATUR MARK OCH VEGETATION Planområdet gränsar till Rönneåstråket som ligger ca 2 meter över havet medan större delen av själva planområdet ligger på ca 10-13 meter över havet. Höjdskillnaden ligger längs planområdets nordöstra sida där sluttningen ner mot Rönneåstråket är bevuxet med vegetation. På grund av nivåskillnaderna blir det lite av en barriär ner mot stråket som endast nås via en trappa vid Carl XV:s bro, samt norr om planområdet via en gångväg i anslutning till bostadsområdet. I förslaget till detaljplan möjliggörs det för en gång- och cykelbro som går mellan södra änden på Storgatan och över Rönne å med anslutningspunkt uppe vid badhus och sjukhusområdet. I anslutning till gång- och cykelbron bör det även finnas en koppling ner till Rönneåstråket för att underlätta tillgängligheten i området. Planområdet har sin högsta punkt i söder på 13 meter över havet och lutar sedan lätt neråt i nordlig riktning mot den brantare delen ner mot Rönneåstråket. Större delen av planområdet är redan bebyggt idag men det finns några grönytor med gräsmatta utmed Landshövdingevägen. Längs Landshövdingevägen finns träd planterade på rad utmed vägens södra del. Längs Södra vägen finns en gammal lindallé. I planområdet nordliga delar, mot Rönneåstråket, ökar vegetationen med många större träd. Bild 5. Ytorna framför sjukhuset samt lindallén längs Södra vägen till vänster i bild. 12

Diarienummer 12-0021 Längs Södra vägen står en allé med flera stora lindar som har ett mycket högt bevarandevärde, dels på grund av deras storlek men även för att de bildar en allé. Södra vägen var, innan den ersattes av andra vägar, den stora vägen in till Ängelholm. De stora och bevaransvärda träden inom planområdet ges bestämmelse om utökad marklovplikt vilket innebär att träden inte får fällas utan marklov. Mellan det kommande badhuset och sjukhusets nya byggnad finns flera ekar med ett stort bevarandevärde. Alla individerna kommer inte bevaras på grund av etableringen av de nya byggnaderna men några som hamnar på stråket däremellan ges marklov. Genom att vidta ett antal åtgärder i byggskedet skapas förutsättningar för att bevara träden. För de träd som plockas bort i samband med utbyggnaden av området så bör förslagsvis kompensationsåtgärder genomföras. Kompensationsåtgärder innebär att det planteras nya träd på andra platser inom området. I gestaltningsprogrammet framtaget av Hälsostaden AB beskrivs även en återplanteringspolicy som innebär att träd som tas bort återplanteras med nya. Värdefulla träd ska även beläggas med vite. Vid en överträdelse av förbudet att fälla trädet vidtas påföljder. Förbudet mot att fälla trädet kan prövas i en ansökan om marklov då det görs ett ställningstagande i samband med ansökan. LANDSKAPSBILD De flesta byggnader inom planområdet har cirka fyra våningar och ligger under trädtop- TRÄD Bild 6. Parkering inom området idag. 13

parnas höjd. De nybyggda bostadshusen intill planområdet är mellan 6-8 våningar och ligger också under trädtopparna. Sjukhusets bebyggelse utmed Södra vägen är uppförd under 1950-talet och har likartad karaktär. Den byggnad som skiljer sig mest från de andra är byggnad 08 som uppfördes på 1970-talet i brunt tegel. I förslaget till detaljplan möjliggörs för byggnader med mellan 1 till 4 våningar, och för en begränsad del av byggnadsarean tillåts det även upp till 6 våningar. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN En översiktlig geoteknisk undersökning har tagits fram i samband med arbetet för ett badhus inom planområdet (Geoinvent, Roger Elofsson, 2012-06-24). Det har även tagits fram en översiktlig undersökning för området där den nya sjukhusbyggnaden ska ligga. Resultaten från dessa geotekniska undersökningar ger en bild över de geotekniska förhållandena i området. I undersökningen för badhuset framkom följande; Marknivån varierar inom det undersökta området och det övre jordlagret består av varierande fyllning av mullhaltig lera, sand och siltig finsand. Fyllningen vilar på ett naturligt lagrat silt/finsand sediment som varierar i mäktighet mellan 1,5-5,0 m. Grundvattennivån uppskattas till ca 3-4 m under marknivån. Kommande badhusbyggnad bedöms kunna grundläggas på utbredda plattor eller en jämn bottenplan. Den översiktliga geotekniska undersökningen (Geoinvent, 2014-06-16) för området mittemot badhuset där det planeras för en ny sjukhusbyggnad, visade följande. Marknivån varierar mellan ca +10,3 och +11,0. Den översta jordlagerprofilen består av en varierande fyllning. Fyllningen varierar i mäktighet mellan någon decimeter till ca 6,0 m. I enstaka punkt har byggrester såsom kol, trä och tegel påträffats. I övrigt består fyllningen av sand, silt och lera. Under fyllningen övergår jorden till en naturligt lagrad lerig silt med inslag av finsand och sand. Under nivån, mellan ca, +3,0 - +6,0 övergår jorden till en relativt fast siltig lera. Lerans odränerade skjuvhållfasthet varierar något mot djupet mellan ca 80-100 kpa. Jordlagrets mäktighet har inte fastställts. Sonderingar avbröts ca 10-12 m under marknivån. Projektering av grundläggning och geokonstruktioner kan utföras enligt geoteknisk kategori 2 (GK2). Säkerhetsklass med hänsyn till laster och bärande konstruktion tas fram av konstruktör. Utifrån resultaten från de ovan nämnda geotekniska undersökningar som har genomförts inom och i anslutning till området skapas en god bild över de geotekniska förhållandena i området. Vidare krävs dock kompletterande undersökningar i samband med detaljprojekteringsskedet. MARKRADON Det har visat sig att inom vissa områden i Ängelholms kommun som tidigare är bedömda som lågriskområden har det uppmätts förhöjda värden. Därav bör man alltid kontrollera markradonet vid uppförande av en ny detaljplan. Inom planområdet finns många befintliga byggnader men i samband med en översiktlig geoteknisk undersökning så gjordes även radonmätning på platsen för den nya sjukhusbyggnaden. Resultatet av den mätningen visade att marken klassificeras 14

som lågradonmark vilket innebär att det inte krävs några radonskyddande åtgärder vid nybyggnad. FORNLÄMNINGAR Det finns en känd fornlämning inom planområdet som idag är borttagen (se bild 7). Enligt information från Riksantikvarieämbetet var lämningen av typen fästning/skans. Efter en inventering 1995 påträffades inga lämningar av en skans. Traditionen säger enligt Enghoff att när danskarna ska ha intagit Ängelholm 1709 byggde de upp skansar och pallisader som sedan raserades kort därefter när danskarna hastigt övergav staden. Bortsett från ovan nämnda borttagna fornlämning så finns inga andra kända fornlämningar inom planområdet. Kulturminneslagen gäller och om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Förhållandet skall omedelbart anmälas hos länsstyrelsen. RISK FÖR SKRED OCH HÖGA VATTENSTÅND Inom ramen för projektet Rönne å Ängelholms kommuns livsnerv har Sweco tagit fram rapporten Översiktlig analys av översvämningsrisk och erosion utmed Rönne å i Ängelholms kommun. Målet med projektet var att ta fram en åtgärdsplan för att öka Rönneåns inflytande över stadsbilden samt ta tillvara de värden som Rönne å utgör. En översiktlig analys av översvämnings- och erosionssituationen i ån var en del i åtgärdspaketet. Rapporten baseras enbart på tidigare utförda studier och utredningar där syftet var att analysera och sammanställa informationen som redan fanns om situationen i Rönne å. Bild 7. Fornlämningens placering innan den togs bort. 15

Rapporten beskriver Rönne å utifrån olika delsträckor där den delsträcka som berör planområdet rinner genom de centrala delarna i Ängelholm. Längs denna sträcka har det redan gjorts en del åtgärder för att stabilisera åfåran och slänterna som har förstärkts med sprängsten för att motverka erosion. Rönne å drabbas, precis som alla andra vattendrag, av översvämningar med jämna mellanrum. Översvämningar uppstår oftast på grund av kraftig snösmältning eller när det har regnat mycket under en period och det därefter kommer ett kraftigt regn. Då är oftast de naturliga fördröjningsmagasinen belastade till max vilket leder till att vattnet rinner direkt ut till ån. En översvämningskartering utifrån 100-årsflödet samt beräknat högsta flöde redovisas för Rönne å i rapporten. Vid 100-årsflöde beräknas havsnivån stiga med +1,84 m och vid beräknat högsta flöde +2,06 m. Planområdets norra del utgörs av en nivåskillnad som går från ca 3 meter över havet till ca 10 meter över havet. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer med avseende på höga flöden Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse bör samhällsfunktioner som exempelvis sjukhus, vårdhem och skolor endast lokaliseras i områden som inte hotas av 100-års flöden eller högsta dimensionerade flöde. Då majoriteten av planområdet ligger på ca +10 meter får det anses ligga inom ett område med väldigt låg sannolikhet för översvämning. Dessutom är sjukhuset en befintlig verksamhet sedan många år tillbaka. Störst risk finns längs slänten ner mot Rönne å där marken sluttar från ca + 10 meter till + 3 meter som är lägsta punkten inom planområdet. Lägsta punkten är dock enligt översvämningskarteringen över beräknat högsta flöde. BEBYGGELSEOMRÅDEN Den del av sjukhusområdet som planområdet omfattar avgränsas både i öster, nordväst och söder av bostadsområden och i sydväst av järnvägen och delar av sjukhuset. Genom planområdet går Landshövdingevägen från sydost till nordväst samt Södra vägen norrut mot centrala Ängelholm där den södra änden blir en återvändsgata vid järnvägen. Den norra delen av planområdet gränsar ut mot Rönne å och promenadstråket som går längs Rönne ås gröna dalgång. Inom planområdet finns idag ett flertal olika byggnader som tillkommit under olika tidsperioder. Under 1900-talet har sjukhusområdet byggts ut i olika etapper med Lindhaga precis utanför planområdet som uppfördes 1925 och vidare under början på 1930-talet. Byggnaderna utmed Södra vägen tillkom under 1950-talet och byggnad 08, den bruna tegelbyggnaden, byggdes på 1970-talet. De senaste åren har det skett en utveckling då det har tillkommit ett parkeringshus utmed Landshövdingevägen och intill det ett nytt bårhus. Det har även påbörjats byggnation av ett nytt teknikhus längs Landshövdingevägen. Det har även givits bygglov för ett nytt badhus utmed Rönneåstråket samt ett bygglov för en ny vårdbyggnad mittemot badhuset, som är det första steget för att delar av södra sjukhusets verksamhet ska kunna flytta till det norra. BOSTÄDER Planförslaget innebär främst en utveckling av sjukhuset och tillhörande verksamheter samt bekräftelse av pågående markanvändning. Några nya bostäder tillkommer inte, dock 16

ersätts delar av en befintlig detaljplan som medger bostadsändamål men får genom det nya planförslaget fortsatt möjlighet att användas som bostadsändamål. Kvarteren runt omkring sjukhusområdet består till största del av bostäder i flerbostadshus och villaområden som bild 8 nedan visar. ÄNGELHOLMS SJUKHUS Första delen av Ängelholms sjukhus stod färdigt 1870 och Lindhaga, som byggnaden kallas, har idag en klass I status enligt det kommunala bevarandeprogrammet vilket innebär att det är en omistlig byggnad. Under 1900-talet växte sjukhuset till ett centrallasarett som innehöll de flesta vårddisciplinerna. Både medicinsk och teknisk utveckling har sedan påverkat utformningen av vårdlokalerna. Idag är sjukhusområdet uppdelat mellan det södra och norra området där visionen är att genom om- och nybyggnad möjliggöra en flytt för delar av det södra området till det norra. Ett sjukhus är en viktig samhällsfunktion, det cykliska förloppet inom fastigheten kräver att byggnader utvecklas och ersätts över tid. Sjukhuset består idag av många byggnader utspridda på området. Den medicinska utvecklingen ställer höga krav på moderna vårdbyggnader, en del befintliga byggnader kommer därför att rivas för att ge plats åt nya effektivare byggnader. Genom att riva utvalda byggnader och bygga nytt ges också möjlighet att skapa generella och flexibla lokaler, vilket också skapar större möjlighet till samutnyttjande och samband mellan verksamheter. Samordningsvinster inom och mellan verksamheter ger bättre vårdflöden och effektivare vård. Flytten av södra sjukhu- Äldreboende Bild 8. Markanvändningen vid området kring sjukhuset. 17

set innebär också att ett stort centralt område i Ängelholm frigörs där det finns möjlighet för utveckling av staden genom exempelvis nya bostäder. Genom förslaget till detaljplan möjliggörs en utveckling av sjukhusområdet. Området kommer fortsatt ha användningen vård men ges även möjlighet till fler användningsområden genom användningen centrumändamål. Ändamålet centrum omfattar all verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt ska vara lätt att nå för många människor. Det kan exempelvis vara butiker, service, gym, kontor, restaurang, hotell, samlingslokaler med mera. Inom vissa delar av detaljplanen specificeras användningen. Detta är bland annat för att styra vilken typ av vård som tillåts inom området eftersom bestämmelsen vård annars omfattar all slags vård och då även kriminalvård. På några delar bekräftas den användning som finns idag men det tillåts inga nya användningsområden där hänsyn till riskaspekterna krävs. Dispositionen och utformningen av sjukhusområdet är av stor vikt för att skapa en god stadsmiljö och underlätta för allmänheten att lokalisera sig i området. Busshållsplatsen för all kollektivtrafik ligger i dagsläget utmed Södra vägen vilket gör det viktigt att skapa en tydlig länk genom området så det blir lätt att hitta även badhuset. I avsnittet gång- och cykeltrafik går det att läsa mer om hur orienteringen ska ske genom området. Mellan badhuset och sjukhuset bildas en öppen allmän yta som blir entrén till både badhuset och sjukhuset. I bottenvåningen på den nya vårdbyggnaden ska det ges möjlighet för olika aktörer att verka som är kopplat till hälsovård, exempelvis sjukgymnastik. Hälsostaden som driver, förvaltar och utvecklar sjukhusområdet har i samband med arbetet med detaljplanen även tagit fram ett gestaltningsprogram för utvecklingen av området. Gestaltningsprogrammet är ett hjälpmedel med riktlinjer och principer för att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltningen av byggnader och den yttre miljön. I gestaltningsprogrammet ges exempel på materialval, formspråk och färgsättning. Till plankartan finns det också en illustration som inte enbart ger en bild av hur området ser ut och kommer se ut. Där beskrivs även några gestaltningsprinciper för området tillsammans med några exempelbilder. Planområdet ligger i nära anslutning till de centrala delarna av Ängelholm och i planförslaget ingår en gång- och cykelbro över Bild 9. Illustration på den föreslagna nya vårdbyggnaden mittemot badhuset. 18

Rönne å som ansluter direkt till Storgatan som leder upp till torget. Därmed kopplas planområdet samman med de centrala delarna vilket ger nära tillgång till all kommersiell service som centrala Ängelholm har att erbjuda. Inom sjukhusområdet erbjuds även enklare service i form av café/kiosk även om de flesta verksamheterna ligger inom hälsooch sjukvårdsområdet. OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE Planförslaget innebär en utveckling av sjukhusområdet som utgör en viktig offentlig service för hela Ängelholms kommun. För att kunna förbättra och utveckla sjukhusets verksamheter krävs det att befintliga byggnader moderniseras och i vissa fall ersätts av nya byggnader. Flytten av det södra sjukhusområdet till det norra är en del i utvecklingen av området. Ängelholms kommun har ett pågående projekt med att bygga ett nytt badhus. Uppdraget var ute för upphandling och bolaget Kunskapsporten vann upphandlingen om ett nytt badhus i Ängelholms kommun där ÅWL arkitekter på uppdrag av Kunskapsporten har utformat förslaget på badhusbyggnad. Badhusets byggnad består i stort sett av tre rektangulära delar som skär in i varandra. Byggnaden föreslås få fasader med ett yttre raster av lärkträ och sedumtak, materialvalen är gjorda för att byggnaden ska smälta väl in i de gröna omgivningarna. Badhuset har fått bygglov inom det aktuella planområdet. Planförslaget omfattar även badhuset vilket därmed bekräftas av detaljplanen. Etableringen av badhuset medför att en del befintliga byggnader kommer att rivas till fördel för badhuset. TILLGÄNGLIGHET Byggnader inom planområdet ska utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga även för personer med nedsatt rörelseförmåga. Parkeringsplatser och angöring för bilar ska skapas i anslutning till entréerna för att skapa god tillgänglighet. FRIYTOR (LEK OCH REKREATION) Planområdet erbjuder idag en del öppna gröna ytor och genom planförslaget fastställs allmänt tillgängliga ytor och grönytor inom området. Rekreationsstråket längs Rönne å påverkas inte av förslaget till detaljplan. Bild 10. Illustration på det nya teknikhuset med det tänkta badhuset i bakgrunden. 19

GATOR OCH TRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Landshövdingevägen och Södra vägen är de två huvudgator som omgärdar sjukhusområdet idag. Som gångtrafikant kan man även nå sjukhusområdet via åpromenaden, men på grund av höjdskillnaderna måste man ta sig upp via en trappa. Sjukhusområdet kan idag upplevas som stängt för allmänheten då det inte finns några genomgående gångstråk, det är dessutom lite svårorienterat med otydliga entréer (se bild 11, nästa sida). I samband med utvecklingen av sjukhusområdet så skapas det möjligheter att göra området mer lättillgängligt och öppet för allmänheten. Bild 12 på nästa sida illustrerar förslaget på det framtida gångnätet runt sjukhusområdet. Ytan som benämns stråket är en större torgyta mellan det framtida badhuset och den nya sjukhusbyggnaden som delvis kopplar samman alla gång- och cykelvägar inom området. Det föreslås ett nytt gångstråk längs den norra sidan om sjukhuset för att förbättra tillgängligheten, detta kan göra denna baksida till en aktiverad framsida mot ån. Dessutom blir det stråket mer gent för de som kommer med bussen som stannar utmed Södra vägen om målpunkten är exempelvis badhuset. Utöver det bör dessutom ett internt gångstråk genom sjukhusets byggnader skapas. En viktig del för att koppla samman sjukhusområdet med centrum är den gångoch cykelbro som kommunen planerar i samband med utbyggnaden av sjukhuset och badhuset. Gång- och cykelbron är tänkt som en förlängning av Storgatan över Rönne å som sedan landar i stråket intill badhuset och sjukhuset. I framtiden kan det även bli aktuellt att skapa ytterligare en koppling söderut över järnvägen mellan det befintliga parkeringshuset och bårhuset, vilket är illustrerat på bild 12. För cykeltrafikanter finns idag inga separata cykelvägar utan cyklisterna hänvisas främst till Landshövdingevägen och Södra vägen. I Ängelholms kommuns cykelplan 2011-2020 föreslås olika åtgärder för att förbättra cykelvägnätet. Föreslagna åtgärder som berör planområdet är en gång- och cykelväg längs Landshövdingevägen och längs Södra vägen över Carl XV:s bro och vidare längs Östergatan. Båda dessa förslag innebär att gång- och cykelvägnätet kopplas samman och underlättar för framförallt cyklister att ta sig trafiksäkrare till och från sjukhusområdet. Då sjukhuset även är en av Ängelholms största arbetsplatser där hälsoaspekterna är i fokus är ett utbyggt gång- och cykelvägnät en viktig aspekt vid utbyggnaden av området. Även Ängelholms trafikplan har som mål att gående och cyklister ska prioriteras i staden vilket visar vikten av att skapa goda förbindelser för gång- och cykel inom planområdet som är en stor målpunkt i Ängelholms stad. Den föreslagna gång- och cykelbron över Rönne å som kopplar samman med stråket skapar en ny och viktig koppling för cykeltrafiken. Utöver denna finns det även möjligheter att skapa ytterligare länkar söderut för gång- och cykeltrafiken. Dels finns det i framtiden möjlighet att göra en koppling över järnvägen mellan parkeringshuset och bårhuset. Sedan finns det även föreslaget i detaljplanen för Ängelholm 5:3, direkt söder om järnvägen, att bygga om den gång- och cykeltunnel som finns i Södra vägens förlängning till en bredare passage under järnvägen för bussar samt en gång- och cykelväg. 20

Bild 11 (Tyréns). Gångnätet kring Ängelholms sjukhus idag. Bild 13 (Tyréns). Befintliga cykelnätet i Ängelholm. Bild 12 (Tyréns). Förslag till utveckling av gångnätet i samband med utvecklingen av sjukhusområdet. Diarienummer 12-0021 Bild 14 (Tyréns). Förslag på åtgärder i gång- och cykelnätet efter Ängelholms gång- och cykelplan. 21