Idéskola för yrkesutbildning

Utvärderingen av Idéskola för yrkesutbildning -slutrapport Joakim Nilsson 2008-10-31

Innehållsförteckning Ett Inledning...3 Projektets bakgrund och den omgivande verkligheten... 3 Metod och material... 6 Två Idéskola för yrkesutbildning...13 Urval och ansökningsförfarande... 14 Tidigare projekt... 17 Bildandet av nätverk... 17 Tre Nätverk som metod...21 Fyra Idéskolorna...25 Region Norr... 25 Region väst... 29 Region öst... 34 Region syd... 39 Fem Idéskolornas upplevelse och erfarenheter av projektet...43 Idéskolornas eget utvecklingsarbete... 43 Idéskolornas tankar om tiden som idéskola... 45 Sex Nätverkskolornas upplevelse och erfarenheter avmedverkan i projektet...51 Nätverksskolornas målsättningar vid projektets början... 51 Nätverkskolornas upplevelse av projektet... 52 Förändringar på nätverkskolorna... 54 Sju Nätverkens varaktighet och syn på framtiden...59 Åtta Koordinatörernas angreppssätt...67 Nio Slutsatser och reflektion...75 Källförteckning...81 Bilagor 85

2

Ett Inledning Denna rapport är slutrapporten i utvärderingen av projektet Idéskola för yrkesutbildning. Utvärderingen har gjorts av Joakim Nilsson, doktorand på Luleå tekniska universitet. Utvärderingen är gjord på uppdrag av Myndigheten förskolutveckling. Syftet med utvärderingen har varit att beskriva och analysera projektets förutsättningar, processer och resultat. Under projekttiden har två delrapporter utarbetats och tillhanda hållits MSU. Delrapport 1 bestod i en beskrivning av projektet och dess bakgrund, utformning och förutsättningar. I rapporten gjordes även en beskrivning av de idéskolor hade utsetts av MSU och Yrkesutbildningsdelegationen (YUD) samt hur de gått tillväga vid urvalet av dessa. I delrapport 2 låg fokus på att beskriva de anslutande skolornas upplevelse av projektet och deras medverkan i respektive nätverk. I rapporten gjordes även en beskrivning av de skillnader som funnits vad gällt koordinatörernas tillvägagångssätt i arbetet med nätverken och idéskolorna samt vilka skillnader i upplevelse som fanns mellan de olika regionernas nätverksskolor. I denna slutrapport kommer de resultat som framkommit i de båda föregående rapporterna att fogas samman och tillsammans med den empiri som samlats in sedan föregående rapport bilda en helhet. Projektets bakgrund och den omgivande verkligheten Myndigheten för skolutveckling utsåg i vid årsskiften 2005-2006 tjugo gymnasieskolor med yrkesinriktade program till att under två års tid vara vad de kallade Idéskolor för yrkesutbildning 1. Idéskolornas uppgift var bland annat att de skulle bilda nätverk med andra gymnasieskolor med yrkesprogram. Meningen var även att nät- 1 Strömbackaskolan i Piteå, Dragonskolan i Umeå, Bräcke gymnasieskola i Bräcke, Bromangymnasiet i Hudiksvall, Polhemskolan i Gävle, Broby Grafiska utbildning i Sunne, S:t Martins Gymnasium i Sundbyberg, ABB Industrigymnasium i Västerås, Tensta gymnasium i Stockholm, Fredrika Bremergymnasiet Fredrik i Haninge, Hammarö Utbildningscenter i Karlstad, Nyköpings Hotell- och restaurangskola i Nyköping, Tullängskolan i Örebro, Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg, Tjörns gymnasieskola på Tjörn, Viskastrandsgymnasiet i Borås, Njudungsgymnasiet i Vetlanda, Consensum (fd. Consensus) Vård och Hälsogymnasium i Lund, Hvilan Utbildning (fd. Naturbruksgymnasiet Hvilan) i Åkarp och Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. 3

verken skulle bli hållbara och varaktiga efter projekttidens slut. Inom nätverken skulle erfarenheter och idéer om arbetssätt, metoder och organiseringen av skolarbetet spridas. Genom nätverken skulle deltagande skolor få konkreta idéer och inspiration för att kunna driva förbättrings- och förändringsarbeten på den egna skolan samt få kompetensen att möta kommande förändringar. En av orsakerna till att projektet startades var att både näringsliv, stat och skola hade sett att intresset för flera av landets yrkesutbildningar då varit vikande under en period. Flera kommuner hade därför minskat ned på antalet studieplatser. Ytterligare en orsak till att projektet startades var för att underlätta för landets gymnasieskolor med yrkesutbildning att möta den reform skulle ha genomförts med början under hösten 2006. För att öka kvalitén inom gymnasieskolan, då inte minst inom yrkesinriktade utbildningarna, föreslog regeringen i propositionen Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (SOU 2003/04:140) en rad förändringar av gymnasieskolan. Propositionen antogs av riksdagen utan ändringar och förslagen som finns i propositionen var tänkta att, genom reformen GY-07, implementeras i gymnasieskolan med början under hösten 2006. En av förändringar som var tänkt att genomföras genom reformen var att nya samverkansformer skulle införas mellan skolan och arbetslivet samt att arbetsgivarnas ansvar och inflytande skulle vara större än tidigare. Det som sades var att stat, kommun och arbetsliv i högre grad än tidigare skulle ha ett gemensamt ansvar för att utformningen av yrkesutbildning med både attraktionskraft och hög kvalité (Regeringen 2004:Prop. 2003/2004:140). Då flera av de förändringar som var planerade riktade sig specifikt till gymnasieskolans yrkesförberedande program ville MSU och YUD 2 erbjuda de skolor som önska stöd i att möta dessa förändringar. Detta har gjorts genom projektet Idéskola för yrkesutbildning. YUD och MSU har samarbetat i planeringen och genomförandet av Idéskola för yrkesutbildning. Efter att YUD vid årsskiftet 2006 avslutat sitt arbete har MSU ensamt haft ansvaret för slutförandet av projektet. 2 Yrkesdelegationen består av representanter från näringsliv, offentlig verksamhet, skola och fackliga organisationer. Deras uppdrag är att arbeta för en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv och verka för att höja kvalitén och öka rekryteringen på gymnasieskolans yrkesinriktade program. I delegationens uppdrag ingår också att sprida aktuell forskning, kunskap och lärande exempel samt att de skall utgöra ett rådgivande organ till regeringen i yrkesutbildningsfrågor på gymnasienivå. Kommitédirektiv, Yrkesutbildningsdelegationen 4

I det inbjudningsmaterial som skickades till landets gymnasieskolor med yrkesprogram för att erbjuda dem att delta i projektet sades följande om Idéskola för yrkesutbildning: Målet är att åstadkomma hållbara nätverk mellan skolor med yrkesprogram för att höja kvalitén, utveckla utbildningen och nå en högre måluppfyllelse. Inom nätverken sprids erfarenheter och idéer om arbetssätt, metoder och organisation av skolarbetet. Genom nätverken får deltagarna information om gymnasieskolan 2007, kompetensen att möta förändringar, konkreta idéer och inspiration för att driva ett förändringsarbete på den egna skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2005, s.2). Efter regeringsskiftet 2006 valde den då nytillträdda regeringen och skolminister Jan Björklund att dra tillbaka reformen för att utreda behovet av en mer omfattande reformering av gymnasieskolan. Skolministern menade att delar av den planerade reformen var önskvärda och att dessa troligen skulle komma att bli en del av den reform de skulle utreda riktlinjerna och omfattningen av. Han menade också att svensk gymnasieskola stod inför flera utmaningar där ett av problemen var att avhoppen från utbildningarna var för höga, detta gällde inte minst från de yrkesinriktade utbildningarna. Enligt branschföreträdare höll även flera av de yrkesinriktade utbildningarna för låg kvalitet (Regeringen, 2006). Trots att den planerade reformen (Gy-07) inte genomfördes valde MSU och YUD att driva vidare projektet. Enligt vad som sades på koordinatorsmötena som hölls under hösten 2006 ansåg både MSU och koordinatörerna att det arbete som påbörjats varit givande och att deltagande skolor, trots att reformen avblåstas, skulle ha mycket att vinna på att projektet slutfördes. Utvärderingsuppdraget och dess frågor I uppdraget som funnits från Myndigheten för skolutveckling har sagts att utvärderingen ämnade följa och utvärdera idéskolesatsningen förutsättningar, processer och resultat. Detta skall göras genom beskrivningar, uppföljningar och analyser av följande typer av områden: Förutsättningar: Satsningens bakgrund och idékonstruktion. Tidigare erfarenheter av liknade projekt i Sverige och utomlands. Ansökningsförfarandet och information om villkoren för satsningen. Urvalsförfarandet av idéskolor Idéskolornas uppdragsbeskrivning och förförståelse. Nationella inbjudningar till nätverksträffar. Verksamhetsstöd i form av koordinatörer. Ersättning för åtagandet att vara idéskola. Skolans egen resursinsats i satsningen, personal och annan resurs m.m. Processer: 5

Nationellt planerings och styrningsarbete Koordinatörernas planerings- och styrningsarbete med sina idéskolor. Idéskolornas förberedelse för att vara processledare i ett nätverk. Skolornas intresse för att delta i nätverksarbete. Idéskolors och koordinatörers genomförande/styrning av nätverksupptakter och efterföljande nätverksmöten. Nätverksdeltagares inflytande över innehåll och form för nätverket. Nätverksdeltagares aktivitet/deltagande i nätverket. Frågor som behandlas i nätverken. Resultat: Nätverksfrekvens, antal träffar och deltagare. Nätverkets nytta för deltagares eget utvecklingsuppdrag och praktiskt förändringsarbete i sin egen skola. Har deltagare i nätverken förändrat sitt arbetssätt i sin egen skola jämfört med innan deltagandet. Nätverkens hållbarhet vilka faktorer är avgörande för ett långsiktigt nätverksarbete. Hur har Idéskolans eget utvecklingsarbete påverkats av uppdraget att starta och driva nätverk, ta emot besök, svara på frågor etc. Kan man se förändringar i arbetssätt som troligen eller faktiskt påverkar måluppfyllelse på elevnivå. Metod och material Det material som använts i rapporten har samlats in genom intervjuer, enkäter och genom deltagande på nätverksträffar och koordinatorsmöten. Utöver detta har även en genomgång av övrigt material gjorts, så som idéskolornas ansökningshandlingar, nyhetsbrev, material på hemsidor och de anmälningshandlingar som nätverksskolorna skrev då de anslöt sig till projektet. Anledningen till att både intervjuer, enkäter och studier av dokument har använts är för att dessa metoder då de används tillsammans kan komplettera varandra för att ge en djupare förståelse och en god grund för analyser (Rosengren and Arvidson 2002). Enkäten Under våren 2006 ombads samtliga av nätverkskolorna som deltog i projektet att besvara en enkät 3. Enkäten var en gruppenkät och skulle besvaras via ett enkätverktyg på Internet. Avsikten med en gruppenkät var att samtliga medverkande på respektive nätverkskola gemensamt skulle besvara enkäten. Syftet med enkäten var att undersöka nätverkskolornas generella uppfattningar om projektet. Enkäten var 3 Bilaga 2 6

uppdelad i sex olika teman: bakgrund, initiering, kommunikation, delaktighet, implementering samt kvalitet. Efter att enkäten med frågor och svarsalternativ utformats gavs ansvariga för projektet på MSU möjlighet att komma med synpunkter på enkätens utformning. Enkäten bestod av både frågor med ett antal svarsalternativ och frågor där respondenterna fick ta ställning till ett antal påståenden. Respondenterna fick även möjlighet att med egna ord formulera sig fritt i relation till ett antal frågeställningar. Efter att enkätens slutgiltiga utformning fastställts publicerades enkäten i frågeformulärsverktyget Easyreserch, enkätverktyget tillhandahölls av MSU. Efter att enkäten och verktygets funktion testats distribuerades enkäten till respondenterna via e-post. Enkäten innehöll då också ett försättsblad där respondenterna informerades om enkätens syfte och kontaktuppgifter till utvärderare. Enkäten gick endast att komma åt via en länk som bifogades i det E-post som skickades till respondenterna. Enkäten kunde således inte nås via projektets hemsida eller av andra än de som var tänkt att besvara enkäten. Uppgifter om vilka nätverksskolor som deltog i projektet samt kontaktuppgifter till ansvariga på respektive skolor tillhandahölls av MSU. Vid undersökningstillfället deltog, bortsett från idéskolorna, personal från 107 gymnasieskolor i projektet. En förfrågan om att besvara enkäten skickades till samtliga av dessa skolor. Vid sammanställningen av enkätresultaten gjordes två variabelindelningar, region och storlek. Idéskolorna i projektet har varit indelade i fyra regioner: norr, öst, syd och väst. I sammanställningen av enkäten kategoriserades nätverkskolorna utifrån respektive idéskolas regionstillhörighet. Kategorin region är gjordes för att kunna dra slutsatser om huruvida regionstillhörigheten haft någon inverkan på vilken upplevelse nätverkskolorna haft av medverkan i projektet och i respektive nätverk. Variabeln storlek är skapad utifrån vilket antal skolor som ingår i varje nätverk. De kategorier som använts i variabeln är: stort-, mellanstort- och litet nätverk. Stort nätverk bestod av fler än åtta skolor inklusive idéskolan, mellanstort nätverk bestod av fem till åtta skolor och de som hörde kategoriseragydes som ett litet nätverk bestod av färre än fem skolor inklusive idéskolan. Genom att kategorisera skolorna efter hur stort nätverk de tillhört går det att se vilken betydelse storleken haft för upplevelsen av medverkan i projektet och i respektive nätverk. De frågor i enkäten som bestod i att nätverkskolorna fick ta ställning påståenden hade fyra möjliga svarsalternativ; Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer till viss del och Instämmer inte alls. För att lättare kunna tolka respondenternas svar har en omkodning av svarsalternativen gjorts. Under tolkningsprocessen och i presentationen av resultaten har alternativen Instämmer helt och Instämmer till stor del har slagits samman, samma sak gäller för svarsalternativen Instämmer till viss del och Instämmer inte alls. 7

Av de sammanlagt 107 nätverkskolor som fick möjligheten att besvara enkäten valde 49 av nätverksskolorna att besvara enkäten. Svarsfrekvens var således något lägre än önskat. Enkäten skickades först och främst ut till de personer som nätverksskolan lämnats som kontaktpersoner för medverkan i projektet. Om det fanns flera kontaktpersoner och en av dessa var skolledare skickades enkäten till en skolledare. I de fall då skolledaren inte var engagerade i projektet skickades enkäten till den person som uppgavs vara mest involverad i projektet. Påminnelser att besvara enkäten skickades via e-post till respondenterna vid två tillfällen. I anslutning med att tiden för att besvara enkäten skulle löpa ut kontaktades de skolor som inte besvarat enkäten via telefon för en sista påminnelse. Utifrån kommentarer som framkom i samband med dessa telefonsamtal går det att finna några bakomliggande förklaringar till varför skolor inte besvarat enkäten. De förklaringar som framkom var att: Enkäten hade skickats till fel person. och därefter inte vidarebefordrats till rätt person. I några fall hade enkäten vidarebefordrats, men sedan cirkulerat i organisationen utan att någon besvarat den. Några av dem som fått enkäten upplevde distributionssättet, E-brev, som opersonligt och hade därför inte svarat. Några av dessa personer menade att de får många e-brev och att det är lätt att brev faller bort i mängden vilket troligen hänt i dessa fall. Att enkäten var utformad som en gruppenkät ansågs på några av skolorna vara den bakomliggande orsaken till att den inte besvarats. Den som fått enkäten hade inte lyckats samla kollegorna för att gemensamt fylla i enkäten. Denna person ansåg sig ofta inte heller haft mandat för att föra hela gruppens talan och fylla i enkäten på egen hand. I några av fall uppgavs att de på grund av tidsbrist inte haft möjlighet att besvara enkäten. Intervjuer Intervjuer som datainsamlingsmetod har använts vid tre tillfällen under utvärderingen. För sammanställandet av delrapport 1 i utvärderingen intervjuades Fredrik Wikström som under projektets implementerings- och planeringsfas var den som från myndighets sida var ansvarig för koordineringen av projektet. Vid samma tillfälle intervjuades även Ida Thomson som var den på MSU som kom att ta över ansvaret för projektet på. Intervjun gjordes på ett lugnt café i Stockholm och genomfördes i form av en gruppintervju där Fredrik och Ida intervjuades samtidigt. Syftet med intervjun var att få en större kännedom om projektets bakgrund och tillvägagångssättet då projektet utformades samt hur urvalsförfarandet av idéskolorna gått till och vilka som varit inblandade i detta arbete. Eftersom Fredrik var 8

den ende av de båda som varit med under projektets initieringsfas föll det sig naturligt att han förde MSU:s talan under huvudparten av intervjun. För sammanställandet av delrapport 2 intervjuades, våren 2006, fem av de nätverkskolorna som deltagit i projektet. Intervjuerna genomfördes av tre studenter som läste kursen utredningssociologi vid Luleå tekniska universitet. Intervjuerna gjordes i form av gruppintervjuer. Intervjuerna genomfördes på respektive nätverkskola. Antal personer som deltog under varje intervju varierade från skola till skola, vid alla intervjutillfällen var det dock alltid minst tre personer som intervjuades samtidigt. Varje intervju genomfördes av två personer. Vid intervjuerna användes en bandspelare samtidigt som anteckningar fördes. Urvalet av vilka skolor som skulle intervjuas gjordes enligt följande: från varje region valdes ett idéskolenätverk, här togs hänsyn till nätverkens storlek och nätverksskolornas geografiska spridning. Avsikten med detta var att det färdiga urvalet skulle bestå av nätverkskolor från olika typer av nätverk. Från de utvalda nätverken gjordes sedan ett slumpmässigt urval bland respektive nätverkskolor för att på så sätt få en nätverkskola från varje region. Förutom intervjuerna med en skola från varje region gjordes även en pilotintervju med ytterligare en nätverkskola. Det material som framkom genom denna intervju har dock använts på samma sätt som materialet från övriga intervjuer. Samtliga av intervjuerna var halvstrukturerade och gjordes utifrån en i förväg anpassad intervjumall. 4 Avsikten med användningen av halvstrukturerade intervjuer var att under alla intervjuer behålla en likvärdig struktur och beroende på hur respondenten svarar kunna ställa olika följdfrågor. Våren 2008 intervjuades 18 av de 20 skolor som utsetts till idéskola för yrkesutbildning. 5 Syftet med intervjuerna var att undersöka bakgrunden till idéskolorna medverkan i projektet, hur de upplevt nätverksarbetet och tiden som idéskola samt i vilken utsträckning de trodde nätverken som bildats skulle leva vidare efter projekttidens slut. Intervjuerna genomfördes via telefon, detta eftersom att det ansågs vara det mest tids- och kostnadseffektiva. Att genomförandet av intervjuerna skulle vara tidseffektivt var viktigt för alla intervjuer skulle göras under en begränsad tid i anslutning till skolornas terminsslut. Samtliga av intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas till text. Efter att transkriberingen genomförts gavs varje informant möjligheten att läsa vad som sagts under intervjun för att sedan göra förtydliganden eller korrigeringar. Urvalet av vem eller vilka på skolorna som intervjuades gjordes genom att kontaktpersonen på varje idéskola kontaktades via telefon med en förfrågan om vem på skolan som var bäst lämpad för att medverka på en intervju. Om detta var någon 4 Bilaga 1: Intervjumall Nätverkskolor 5 Bilaga 4: Intervjumall Idéskolor 9

annan än kontaktpersonen kontaktades denne med en förfrågan om vederbörande var villig att intervjuas. Vanligtvis bokades redan under första kontakten en tid för intervju samtidigt fick då informanten också information om vad intervjun skulle handla om och vilka teman som var tänkt att behandlas under intervjun. I de fall där det var svårt få tag på kontaktpersonen för idéskolan via telefon skickades en förfrågan via E-post alternativt lämnades ett röstmeddelande på vederbörandes telefonsvarare. Avsikten var att intervjua personal från samtliga av de idéskolor som deltagit i projektet. Att personal från två av de tjugo idéskolorna inte intervjuats beror på att en skola, Dragonskolan i Umeå, som blev utsedd till idéskola har i utvärderingen valts bort. Annledningen till detta är att de under projektets inledning i samråd med Myndigheten för skolutveckling fick ett förändrat uppdrag vilket var annorlunda direktiven i Idéskola för yrkesutbildning. 6 Anledningen till att personal på den andra av de båda skolorna inte intervjuats var att trots upprepade försök till kontakt för en förfrågan om intervju lyckades detta inte verkställas inom den intervjuperiod som gällde. Då det datamaterial som inkommit under de resterade intervjuer ansågs tillgodose vad som krävdes för att få en god bild av utvärderingens delar ansågs detta bortfall vara av mindre betydelse för det slutgiltiga resultatet. Därför gjorde inga ytterligare försök för förfrågan om att genomföra den sista intervjun. Övrigt material Förutom de intervjuer som gjorts och den enkät nätverkskolorna fått besvara har nyhetsbrev som idéskolorna och nätverken sammanställt lästs samt att anmälningsoch ansökningshandlingar som idéskolor och nätverkskolor skickat till MSU också lästs. Varje idéskola har en gång per kvartal, på projektets hemsida, publicerat nyhetsbrev där de beskrivit vad som skett på respektive nätverksträffar. Ofta har de också fått besvara eller diskutera en eller ett par för nyhetsbrevet överenskomna frågeställningar. Nyhetsbreven har i utvärderingen använts för att få en överblick av nätverkens utveckling, vad som sker i de olika nätverken samt vilka olika angreppssätt som använts i respektive nätverk. Nyhetsbreven har även legat till grund för den beskrivning som gjorts av koordinatörernas angreppssätt Under projekttiden har nyhetsbrev publicerats vid sju tillfällen. Nätverkskolornas anmälningshandlingar har studerades för att se hur väl skolornas upplevelse av projektet och nätverksarbetet stämmer överens med de målsättningar som fanns då de anmälde. Utifrån anmälningshandlingarna har det också gått att få 6 Idéskolearbetet för Dragonskolan bestod istället för att bilda nätverk med andra skolor i att utveckla handledarrollen genom en utbildning av handledarpedagoger, dvs. lärare i yrkesämnen, som sedan skulle utbilda handledare på företag. Syftet med utbildningen var att stärka läraren i sin roll som handledarutbildare och att utbilda företagens handledare för att nå en ökad samverkan mellan skolan och företagen (Nyhetsbrev 2, Idéskola för yrkesutbildning, 2006). 10

en bild av de anslutande skolorna för att på så sätt kunna säga något om sammansättningen av nätverken. De ansökningshandlingar som idéskolorna skickade till MSU då de ansökte om att få bli idéskola för yrkesutbildning studerades i huvudsak då delrapport 1 författades. Utifrån ansökningshandlingarna gjordes en sammanställning av det urval MSU gjort och de tjugo idéskolornas inriktning och tidigare erfarenheter. 11

12

Två Idéskola för yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling (MSU) och Yrkesutbildningsdelegationen (YUD) utsåg i början av 2006 tjugo gymnasieskolor med yrkesprogram att under 2006 och 2007 vara Idéskolor för yrkesutbildning. Idéskolorna har tillsammans med MSU och ett antal regionvis utsedda koordinatörer haft ett nationellt uppdrag att stödja kompetensutveckling och sprida erfarenheter om arbetssätt som skulle leda till högre måluppfyllelse inom gymnasieskolans yrkesprogram. Målsättningen med idéskolorna var att de tillsammans med andra gymnasieskolor med yrkesutbildning bilda nätverk för att tillsammans utveckla och höja kvaliteten på respektive utbildningar och därigenom få skolorna i nätverken att nå en högre måluppfyllelse. Förhoppningen var att det inom nätverken skulle spridas erfarenheter och idéer om arbetssätt, metoder och organisation av skolarbetet. En viktig utgångspunkt i nätverken var att alla deltagare skulle bidra med erfarenheter och idéer. Genom nätverken förväntades deltagarna få en ökad kompetens och konkreta idéer för att driva ett förbättringsarbete på den egna skolan. I uppdraget som idéskola ingick även att medverka vid olika mötesplatser i landet, vara tillgängliga för studiebesök och genom att svara på frågor stödja andra skolor i sitt utvecklingsarbete. I arbetet med att vara idéskola har skolorna fått stöd från en eller två regionvis utsedda koordinatörer. För att fullfölja uppdraget fick skolorna ett ekonomiskt stöd på 100 000 kronor per år. Projektet har pågått under två år, målet var dock att de nätverk som bildandes skulle bli varaktiga och fortsätta att fungera även efter projekttidens slut. För att bli Idéskola för yrkesutbildning fick skolorna ansöka att bli det inom ett eller flera, av MSU och YUD, bestämda utvecklingsområden. Totalt ansökte ett sextiotal gymnasieskolor om att få bli idéskola. De utvecklingsområden som var prioriterade och fanns att välja på var följande: 7 1. Regional samverkan. Syftet var att öka den regionala samplaneringen av gymnasial yrkesutbildning, att stödja utvecklingen av kompetenscentra och för- 7 Idéskola för yrkesutbildning, http://www.ideskola.se/om/ 2006-11-15 13

bättra elevers valfrihet att söka program och inriktningar i andra kommuner, samt att stödja den vertikala integrationen mellan olika former av yrkesutbildning för att utnyttja resurserna bättre och bredda utbildningsutbudet. 2. Gymnasieexamen och gymnasiearbete. Syftet var att åstadkomma ett gymnasiearbete som var arbetslivsanknutet och en gymnasieexamen som var tydlig i förhållande till arbetsmarknaden. 3. Lokalt samråd mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Syftet var att finna olika former för det lokala samrådet mellan arbetsliv och utbildningsanordnare och att öka förekomsten av sådant samråd. 4. Lärande i arbetslivet och handledning. Syftet var att förbättra kvaliteten i lärandetiden i arbetslivet och skolans arbete med denna del av utbildningen samt att åstadkomma tillräckligt omfattande och god handledning för eleverna. 5. Gymnasial lärlingsutbildning. Syftet var att åstadkomma en arbetsmarknadsanknuten och attraktiv alternativ utbildningsväg genom gymnasieskolan av god kvalitet. 6. Ökad attraktivitet och rekrytering till yrkesprogrammen. Syftet var att stärka statusen och öka antalet sökande till yrkesprogram. 7. Entreprenörskap. Syftet var att öka det entreprenöriella handlandet hos dem som lämnar de yrkesinriktade programmen. Detta för att öka nyföretagande och utvecklingen i arbetslivet samt att öka elevernas valmöjligheter i arbetslivet. 8. Yrkeslärarutbildningen och yrkeslärarrollen. Syftet var att öka tillgången på yrkeslärare och att förbättra yrkeslärarnas kontakter med arbetslivet och kunskaper inom yrkesområdet. 9. Integration av kärnämnen och karaktärsämnen. Syftet är att förbättra utbildningen i kärnämnen genom att integrera kärnämnena i karaktärsämnesundervisningen. Syftet var även att hitta vägar för att anpassa undervisningen i kärnämnena till respektive yrkesprograms karaktär och övriga innehåll. Urval och ansökningsförfarande För att uppmärksamma landets gymnasieskolor om möjligheten att ansöka om att bli idéskola gjordes ett utskick av ett vykort med texten Bli idéskola och en uppmaning att gå in på MSU:s hemsida för att få mer information. Dessutom har tidningen Yrkesläraren vid två tillfällen under 2005 (nr. 3 & nr. 5) skrivit artiklar om 14

projektet. I båda dessa artiklar fanns budskapet att intresserade skolor kunde söka mer information om projektet på MSU:s hemsida (Lärarförbundet 2005:3). I den presentation som gjordes inför ansökningsförfarandet ville MSU visa på projektets grunddrag och vad det skulle innebära att vara idéskola. Det som sades från MSU var att de skolor som blev utvalda skulle ha en central roll i ett nätverk, att bli idéskola är inte bara skulle vara en utmärkelse för ett bra arbete, utan det minst lika mycket var ett åtagande att leda ett nätverk. Att de som ansöker var både villiga och hade den kapacitet som krävdes för att åta sig denna roll var ett viktigt urvalskriterium. Innan MSU och YUD gick ut med förfrågan till skolorna om att bli idéskola presenterades idén och konceptet för de viktigaste aktörerna 8 på nationell nivå. Syftet med detta var att förankra idén och få in eventuella synpunkter. De synpunkter som kom in rörde dels hur projektets långsiktighet skulle säkras, men också hur lokal och regional förankring skulle säkerställas. Lärarförbundet syftade då till förankringen på skolorna och parterna till förankringen i företagen. Enligt MSU hade man dessa synpunkter i åtanke då urvalet av idéskolor gjordes. Bland annat var ett av urvalskriterierna för att bli idéskola att viljan att bli idéskola skulle vara förankrad både i skolledningen och i berörda arbetslag. En idéskola för yrkesutbildning skulle vara en skola eller ett gymnasieprogram som inom ett eller flera utvecklingsområde på ett framgångsrikt sätt arbetat med systematisk kvalitetsutveckling och utifrån sina förutsättningar uppvisar en god måluppfyllelse samt var villiga att ställa sina erfarenheter till förfogande för andra. Skolorna behövde inte vara innovativa eller framgångsrika inom alla utvecklingsområden. Skolorna skulle vara förebilder för andra skolor inom något eller några utvecklingsområden och därigenom anta en roll som såväl motor och modell i utvecklingsarbetet. För att bli idéskolorna för yrkesutbildning krävdes att skolan beskrev sin verksamhet samt att de bifogade skolans senaste kvalitetsredovisning. De urvalskriterier som presenterades i samband med att skolorna erbjöds att ansöka om att bli idéskola var att skolorna utifrån sina förutsättningar skulle visa både resultat- och processframgång, ansökan skulle vara väl förankrad i lärarlag och hos skolledningen. Resultatframgång kan vara hur eftersökt utbildningen är av elever, elevers betyg samt vilka resultat eleverna visar på nationella prov eller hur många av eleverna som får jobb efter utbildningen. Med processframgång menas till exempel att de arbetsformer som används är framgångsrika och att de finns en målmedveten het i det förbättringsarbete som bedrivs. Urvalet bland de skolor som ansökt om att få bli idéskola gjordes av en urvalskommitté bestående av representanter från MSU och YUD med företrädare från bland annat Svenskt näringsliv, LO och Lärarförbundet. Ordförande i urvalskom- 8 LO, Svenskt näringsliv, Almega servicesektorn, Lärarförbundet och representanter från fordonsindustrin. 15

mittén var statsekreterare Jonny Nilsson. I urvalsförfarandet ingick bland annat att kommittén besökte alla de skolor som ansökt om att bli idéskola för yrkesutbildning samt att referenstagning gjordes från personer i respektive branscher. Nästan alla de utvecklingsområden som gick att ansöka om att vara idéskola inom har täcks upp av de tjugo skolor varit idéskolor. Några av skolorna ansökte om att vara idéskola inom flera utvecklingsområden och en del av idéskolorna som utsågs gjorde det också för att arbeta inom flera områden. Det enda område som inte funnits representerat var regional samverkan. Målet med detta utvecklingsområde var att öka den regionala samplaneringen av gymnasial yrkesutbildning, att stödja utvecklingen av kompetenscentra och förbättra elevers valfrihet att söka program och inriktningar i andra kommuner, samt att stödja den vertikala integrationen mellan olika former av yrkesutbildning för att utnyttja resurserna bättre och bredda utbildningsutbudet. Att det skulle bli svårt att finna skolor inom detta utvecklingsområde insåg urvalskommittén redan tidigt. De menade att utveckling av detta slag i första hand drivs av kommunförbund, länsstyrelsen eller liknade. 9 I det material som skickats ut till skolor för att informera dem om möjligheten att ansluta sig till nätverken hade detta utvecklingsområde därför tagits bort. De utvecklingsområden som flest idéskolor blev utsedda till idéskola inom var: integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen, lokalt samråd mellan arbetsliv och utbildningssamordnare samt ökad attraktivitet och rekrytering till yrkesprogrammen. Flera av idéskolorna bedriver utvecklingsarbete inom flera av de utvecklingsområden som finns inom ramen för projektet. Samtliga av idéskolorna uttryckte i sina ansökningshandlingar att viljan att bli idéskola var väl förankrat både i arbetslag och hos skolledningen. Flera av skolorna beskrev även att beslutet att ansöka om att bli idéskola också förankrats bland politiker och representanter från det lokala näringslivet. På de idéskolor vars nätverksupptakter jag som utvärderare besök i samband med utvärderingsarbetet märktes att det ofta fanns ett stort engagemang och bred uppslutningen bland lärare. På nätverksträffarna var i vissa fall även kommunpolitiker och branschföreträdare funnits med och talat om hur de ser på idéskolans arbete. De skolor som utsågs till idéskolor har, sett till demografin i landet, haft en god geografisk spridning. Idéskolorna har funnits från i Piteå i norr till Trelleborg i söder med en förtätning i Mälardalen, där sex av idéskolorna funnits. Sett till vilka skolor som anslutit sig till idéskolornas nätverk går att säga att nätverken tillsammans haft i stort sett hela landet som upptagningsområde. För flera av de anslutande skolorna sågs inte långa avstånd som ett problem, detta visar sig då flera av skolorna valt att inte ansluta sig till något av de nätverk legat geografiskt närmast. 9 Intervju med Fredrik Wikström och Ida Thomson, MSU, 2006-10-05 16

Trots begreppet idéskola har det sällan varit en hela skola som avsetts då det talats om idéskolor. Vanligtvis har det varit ett eller möjligen ett par program på en skola som utsetts och haft uppdraget att vara idéskola. Bland urvalet av idéskolorna fanns merparten av de nationella yrkesinriktade programmen representerade. Bland de utsedda idéskolorna var de mest representerade programmen byggprogrammet, fordonsprogrammet och teknikprogrammet. Bland de idéskolorna fanns både friskolor och kommunala skolor. Tidigare projekt Idén att använda framgångsrika förebilder för att sprida tankar och idéer för att på så sätt främja utveckling och organisatoriskt lärande var i sig inget nytt. Idén till idéskola för yrkesutbildning har hämtat inspiration både från näringslivet och från tidigare skolutvecklingsprojekt nationellt och internationellt. Ett av de projekt som varit förebild då Idéskola för yrkesutbildning skulle organiseras var MSU:s projekt Idéskola för mångfald som startade 2004 och som sedan har pågått i tre omgångar till och med 2008. Satsningen riktades sig till både förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, dessa skulle sprida sina idéer om hur de arbetat med mångfaldsfrågor till andra skolor. Idéskola för mångfald har i sin tur hämtat inspiration från Norge (Gisselberg and Lindström 2007). Där hade sedan 2002 något de kallade för demonstrationsskolor använts för att sprida goda exempel till andra skolor. Demonstrationsskolorna är skolor som på ett framgångsrikt sätt arbetat med, för Norge, nationellt prioriterade frågor inom skolan. Demonstrationsskolorna fick en ekonomisk ersättning för att medverka i utvecklingsinsatser och fungerar som resurs för andra skolor i deras utvecklingsarbete (Hagen and Nyen 2005). Till skillnad från Idéskola för yrkesutbildning har de båda ovanstående projekten byggt på tanken om att det skulle bildas nätverk mellan skolor. Idéskola för yrkesutbildning påminner även om delar av Skolverkets tidigare projekt Yrkesutbildningarnas Kvalitet Samverkan i skolan och med Arbetslivet (YKSA) där kunskapsspridning genom lärande exempel liksom här var en central del. Projektets övergripande syfte var att bidra till en kvalitetsförbättring av yrkesutbildningarna, bland annat genom identifiering och spridning av lärande exempel. Spridningen av den kunskap som kom ur de lärande exemplen skedde, bland annat, genom konferenser, publikationer och öppna hus på skolorna. Projekt pågick mellan åren 2000-2002 (Skolverket 2002). Bildandet av nätverken För att informera landets gymnasieskolor med yrkesprogram om projektet och uppmuntra dem att ansluta sig till någon av de tjugo Idéskolornas nätverk skickade MSU ut ett inbjudningsmaterial, dessutom presenterades projektet på en konferensserien Yrkesutbildning i fokus som hölls på fyra orter 10 i landet under hösten 2005 och vintern 2006. 10 Linköping, Piteå, Karlstad och Malmö 17

I den inbjudan som skickades ut till skolorna presenterades projektet, dess syfte och de tjugo idéskolor som myndigheten utsett. Det fanns också en beskrivning av hur de skolor som var intresserade av att ansluta sig till något av nätverken skulle gå till väga. Under våren 2006 arrangerade varje idéskola en nätverksupptakt för intresserade skolor. Intresset bland skolor för att delta i nätverken har varierade mellan idéskolornas upptakter. Det fanns både idéskolor som märkte av ett stort intresse från skolor som ville ansluta sig till just deras nätverk, några av dessa fick neka skolor att anslut sig med motiveringen att nätverket var fullt. För andra skolor var det istället svårt att få skolor att ansluta sig till respektive nätverk och nätverksupptakten fick i några fall därför senareläggas till hösten. Att intresset för att delta i projektet varierade mellan idéskolornas upptakter finns säkert flera orsaker till. Att intresset varierade kan förstås berott på att intresset för idéskolorna var olika eller att de utvecklingsområden skolorna var utsedda för intressanta i olika grad. Att intresset för nätverksupptakterna varierat kan också ha berott på andra orsaker. För att ansluta sig till nätverken uppmanades intresserade skolor att anmäla sig via en hemsida, denna var i sin tur kopplad till en extern partner som skulle sköta hanteringen av anmälningar. 11 Enlig vad som framgick i den information skolorna fick skulle skolorna efter anmälan få en bekräftelse och då skicka in en mer detaljerad beskrivning av den egna skolan utvecklingsarbete, nuläge och framtidsambition (Myndigheten för skolutveckling 2005). Detta visade sig dock fungera mindre bra. Flera av nätverkskolorna uppger att de tyckte att anmälningsverktyget var krånglig och fungerade dålig. Flera skolor som anmälde sig uppgav att de inte fick någon bekräftelse på sin anmälan vilket gjorde att de blev osäkra på om de fått plats i det nätverk de önskat samt att de inte kunde skicka in beskrivningen av det egna utvecklingsarbetet. Detta problem var dock något som gällde alla nätverk i lika hög grad. Ytterligare en orsak till lågt deltagande på vissa av nätverksupptakterna var att några av idéskolorna planerade att ha upptakten tidig på våren, detta visad sig dock var mindre bra efter som att vetskapen om projektets existens och möjligheten att ansluta sig i nog hög grad inte hade spridit sig till landet skolor. Några av idéskolorna fick i stället ha sin upptaktsträff på hösten då andra nätverk hade sin andra träff. För idéskolor som hade ett lågt deltagande på nätverksupptakten innebar detta att de kom efter i bildandet av sina nätverk. Detta skapade en osäkerhet för idéskolorna och de skolor som trots allt valt att ansluta sig till dessa nätverk. Osäkerheten handlade till exempel om nätverkets fortlevnad och tveksamhet inför den egna skolans fortsatta medverkan. Detta och att nätverken vid kommande träffar många gånger innehöll nya skolor eller saknade någon av de tidigare anslutna skolorna gjorde nätverken och träffarna hade svårt att få till en tydlig struktur. I några av nätverken var det också så att de skolor som deltog inte skickade samma personer 11 ResPoint, American Express 18