Slutrapporter. Ett Genombrottsprojekt i samarbete mellan Ale, Alingsås, Göteborg, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Tjörn och Geriatriken, SU.

Slutrapporter Ett Genombrottsprojekt i samarbete mellan Ale, Alingsås, Göteborg, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Tjörn och Geriatriken, SU.

Innehållsförteckning Ale kommun Fridhems äldreboende sid 1 Klockarängens äldreboende sid 7 Skepplanda Hemvård sid 12 Alingsås kommun Bjärkegårdens äldreboende sid 17 HagatorpNoltorpsgården sid 21 Göteborgs kommun Högsbotorpshemmet Högsbo sid 25 Kvillebäckens hemtjänst Lundby sid 28 Gråbergets vård och äldreboende avd 2 Majorna sid 32 Gråbergets vård och äldreboende avd 4 Majorna sid 39 Styrsöhemmet Vinga Styrsö sid 45 Solängens äldreboende Torslanda sid 48 Glöstorpshemmet Tuve-Säve sid 54 LillhagsParken 9 Dahlian och Liljan Tuve-Säve sid 60 Lillhagsparken 10, Gullvivan/Blåklinten Tuve-Säve sid 69 Grevegården avd 1 Tynnered sid 77 Toftåsens hemtjänst Tynnered sid 85 Kungsbacka kommun Bedagårdens äldreboende sid 89 Bukärrsgården Tärnan/ Svalan sid 93 Kolla äldreboende sid 97 Kollagårdens gruppboende sid 105 Onsala hemservice sid 109 Tölö äldreboende sid 113 Åsa äldreboende sid 120 Lerums kommun Hedegården Enhet Duvekulla sid 126 Åsen hemvård sid 132 Mölndals kommun Eklanda äldreboende sid 137 Fässbergs äldreboende sid 141 Tjörns kommun Lilldalshemmet sid 147 Tubberödshus sid 153 Sahlgrenska sjukhuset Geritriken avd 614 sid 158

Team: Fridhem Ale kommun SLUTRAPPORT Syfte med deltagandet i Genombrott: Att förebygga personer på avd 1och 2 demensboende inte drabbas av näringsbrist. Teammedlemmar: Maria Edström sjuksköterska och teamets kontaktperson Jolanta Nolfalk undersköterska Birgitta Lindell undersköterska Britt Jönson ekonomibiträde Bakgrund och problem: Fridhem avd 1 och 2 är båda demensboende. Det bor 10 personer på varje avdelning. Mycket störande ljud under måltiderna som både boende och personal upplevt stressande. Dålig kunskap om de boendes tidigare matvanor såsom vad den tycker om och inte. Mål: 90% av vårdtagarna skall ha en nattfasta på mindre än 11timmar vid projektets slut. 90% vårdtagare skall ha ett BMI över 22 vid projektets slut. Mått: BMI Nattfastelistor Hur gjordes mätningarna? Alla vårdtagares längd har mäts, deras vikt har mäts 1gång/månad. Utifrån dessa uppgifter har vi räknat ut Body Mass Index, BMI som anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt dividerat med kroppslängden i kvadrat. Nattfastan har mätts varje natt. Nattfastans resultat är byggt på 1natt/månad som slumpmässigt tagits ut. 1

Resultat: Andel personer på Fridhems demensboende på avd 1 och 2 som har ett BMI på 22 eller högre % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Kommentar: April, maj och juni: Magsjuka härjar i olika omgångar, svårt periodvis att arbeta med projektet. Juni: Det har flyttat in nya pensionärer plus att den biologiska klockan gör sitt, ett par stycken vill inte äta längre. Därför pekar kurvan neråt, ( plus magsjukan som visar sig här) Andel pers som har haft en nattfasta på mindre än 11 timmar på Fridhem avd1 % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målv ärde Mätv ärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars 2

Andel personer som har haft en nattfasta på mindre än 11 timmar på Fridhem avd 2 % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Andel personer som har haft nattfasta på mindre än 11 timmar på Fridhem avd 1 och 2 % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Kommentar: Juni: Redovisar nattfastan gemensamt för att lättare kunna få en överblick 3

Förändringar som testats: 1 Näringsdryck Hemmagjord näringsdryck till för och eftermiddagsfikat. Enkelt att göra, smakar gott och inte svårt att genomföra. 2 Sallad Servera färsk sallad till lunchen. Beställt färdig sallad från köket. De äldre har uppskattat att få färska grönsaker. Infört. 3 Nattmål Nattpersonalen erbjuder ett sista nattmål och första morgonmål för att minska nattfastan. Nattsömnen blev bättre, de boende blev mindre oroliga, minskning av vb medicin samt piggare på dagen. God effekt som ger ökning på BMI. Infört. 4 E-kost De boende som ligger i riskzonen får E-kost. I samråd med ssk ge e-kost till de som behöver. God effekt. Infört. 5 Bordsplacering Vid måltiderna ha fast bordsplacering. Man vet vilka som passar ihop och kan ha trevligt vid måltiderna vilket leder till att de sitter längre och får en ökad aptit. Infört. 6 Checklista över måltidsmiljön Vid varje måltid prickar personalen av på checklistan som består av punkter som kan störa miljön runt måltiden. Ex att tv, radion och diskmaskinen är avstängda. Mindre störande ljud påverkar alla på ett positivt sätt. Infört. 7 Nutritionschecklista Vid ankomstsamtal med hjälp av anhöriga få information om ex vikthistoria, matvanor samt mag- och tarmproblem. Infört. 8 Yoghurtfrukost med ägg och sill Personalen fixar varje fredag en frukost som är lite utöver det vanliga som tex ägg och sill. Uppskattat och infört. 9 Klassisk musik Enligt studier har klassisk musik lugnande effekt på en del dementa. Personalen har satt på en cd-skiva inför måltid. Varierande resultat. Infört på en avdelning. 10 Utevistelse Alla boende ska få komma ut på promenad 1gång/vecka. Detta innebär att personalen tar ut två boenden/dag. Pga mycket regn och rusk i höst har detta testet inte genomförts helt. 11 Kryddor Salt och pepparkar finns på borden, tex. saften görs lite starkare så att de boende ska känna smaken ordentligt. Infört. 4

Aktiviteter: Varit med på möte och informerat politiker om projektet. Det lokala lärandeseminariet där all personal på Fridhem var inbjudna. Vi visade en bra och en dålig måltidsmiljö. Den dåliga med mycket skrammel och tv på samt tråkig dukning. Den bra med klassisk musik i bakgrunden och fint dukat. En dietist pratade om näringsdrycker och vi fick provsmaka. Personalen fick göra en del praktiska övningar såsom mata varann och äta med vantar, solglasögon och öronproppar. Nutritionsgruppen i kommunen har även fått information om projektet. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Ett av målen var att 90% av alla boenden ska ha BMI över 22. Det var inte realistiskt. Målet borde ha legat på 80%. En del av de boende har i hela sitt liv varit smala. Andra målet var att 90% av vårdtagarna ska ha en nattfasta på mindre än 11 timmar. Det var inte heller realistiskt, en del vill absolut inte ha något på natten. En vårdtagare var rädd om sina tänder och ville därför inte äta nattetid. Kommentarer: Svårt att få projektet att rulla under sommaren med vikarier. Hoppas att tänket kommer in i personalen. Det hade varit lättare att genomföra projektet på en enhet så att teamdeltagarna hade kunnat stödja och motivera varandra. 5

Att arbeta med Genombrott: Fördelar Det har ökat medvetenheten om kostens betydelse och skapat ett nytt tänkande. Personalens kunskaper tas tillvara. Konkret och lättöverskådligt med mätbara mål. Att vi har fått testa olika saker som lett till förändringar. Nackdelar Det har varit svårt att övertyga alla i gruppen som arbetar på avdelningarna. För litet stöd från chefernas sida. Vi hade behövt mer information om projektet innan det startade. Skl sega arbetsyta Mest givande Att få arbeta ihop med andra yrkesgrupper tvärprofetionella team. Nytänkande nytt sätt att arbeta på. Att träffa andra team från andra arbetsplatser. Svårast Att motivera betydelsen av projektet. Att få tiden att stämma med olika yrkeskategorier. Att få ersättare till våra möten. Lärdomar Vi har fått tänka till om självklara saker kring måltiden som tex skrammel och andra störande moment. Testa trots motstånd Matens betydelse för oss alla. Måltiden är höjdpunkten på dagen. Sett nattfastans längd. 6

SLUTRAPPORT Team: Klockareängens äldreboende, Ale kommun Syfte med deltagandet i Genombrott; Förbättra måltidsituationen på Västeräng Fr.o.m. 5/5 06 kom avd Daläng med pga. intresset att förbättra på demensavd. Teammedlemmar: Barbara Lindroth, sjuksköterska barbara.lindroth@ale.se Irene Ahl, undersköterska Rose-Marie Johansson, undersköterska Lena Brogren, kokerska Population: Västeräng 8 boende, somatisk avd Daläng 7 boende, demens avd Bakgrund och problem: Bakgrund: Klockarängens äldreboende består av 6 avdelningar. 2 somatiska avdelningar och 4 demensavdelningar. Antal boende på somatiska avdelningar Västeräng: 8 boende plus ett gästrum Österäng 8 boende. Antal boende på demensavdelningarna Daläng: 7 boende plus ett gästrum Nordäng: 8 boende Söderäng: 8-9 boende ( ett dubbelrum). Krokäng: 7 boende plus ett gästrum På de olika avdelningarna arbetar 2-3 personer på dagen. På kvällen är det 2 personer på demensavdelningarna och 1,5 personer på de somatiska avdelningarna. På natten arbetar 3 personer på hela boendet. Problem: Vetskapen om att några boenden hade lågt BMI, + kunskapen/kännedom om att nattfastan varit alltför lång, samt att det fanns en oro vid/runt måltiderna, som önskades bort. 7

Mål: - Att 90% av de boende skulle ha minst 22 i BMI,fram till 2007-02-07. - 100% av de boende skall inte ha en nattfasta över 11 timmar från 5/5 30/5, 2006. Delmål: - Öka upplevelsen av välbefinnande och glädje vid måltiderna. Upplevelsen av välbefinnande och glädje ska vara 4 vid alla måltider. 4/10-10/10-06 Mått: Vi har använt oss av att räkna ut BMI. BMI anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt i enheten kilogram, dividerat med kroppslängden i kvadrat i enheten meter. Vi har mätt oro genom en Välbefinnande skala, från 1-5, där 1 är mycket oroligt och 5 är lugnt och tillfreds. Nattfastan, är framtagen genom speciella signeringslistor vad gäller mat och dryck, där tid angetts när brukarna har fått något att äta eller dricka, fr.o.m. kvällen efter senaste måltid och under natten fram till före frukost. Här har då timmar räknats ut som varit fasta. Hur gjordes mätningarna? BMI, räknades ut, efter att vi tagit vikt och längd på brukaren 1 ggr/månad. Nattfastan, signerades på speciella listor genom att skriva när brukarna fått något att dricka fr.o.m. kväll till morgon före frukost. Detta mättes vart dygn under en1 veckas tid. Välbefinnandeskala, mättes x 3 på dagen, morgon, lunch och middag i 1 v tid. Resultat: Andel personer med BMI 22 eller högre % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Vägning vid de första tillfällena var det 8 brukare. Ingen vägning under juni och juli. 7 brukare under augusti och september och 8 under oktober. 8

Andel personer med en nattfasta på mindre än 11 % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Daläng (demensavdelning) 7 brukare är med på denna test. Dryckesvagn under morgon/kväll och natten. Blev mycket positivt då nattfastan kunde minskas betydligt. Välbefinnande och glädjeskala 5 4 Värde 1 mycket oroligt-5 mycket lugnt 3 2 frukost lunch middag Målvärde 1 2006-10-04 2006-10-05 2006-10-06 2006-10-07 2006-10-08 2006-10-09 2006-10-10 Datum Då mätperioden bara var en vecka är det svårt att dra några slutsatser om det finns något samband mellan ommöbleringen och resultatet i mätningen. Vi har inte fortsatt att mäta välbefinnande och glädje. 9

Förändringar som testats: 1. Att ha 2 frukostalternativ. Resultatet överraskade oss. Brukarna tyckte det var svårt att välja, blev frustrerad. Tyckte att frukosten var bra redan som den var. Vi hade trott att fler kanske önskat annat till frukost, bli jätteglada för att kunna välja mer själva. 2. Dryckesvagn under morgon/kväll och natt Testades först på somatisk avd där det visades sig att det inte blev något bättre eller annorlunda än vanligt, då brukarna försåg sig själva så bra redan. Därför gjordes testen på demensavdelning, Daläng, där resultatet blev mycket positivt, eftersom brukarna som regel inte kan förse sig själv. 3. Ommöblering i köket På av Västeräng (somatisk avd), sattes borden ihop till ett långbord, maten serverades på uppläggningsfat. Det blev bättre social samvaro under måltiden, d.v.s., de pratade lite mer med varandra. På avd Daläng (demensavdelning), flyttades borden isär till 2 bord, i avsikt att grupperna skulle passa ihop. Detta blev bra pga. mindre oroligt i gruppen, bättre överblick för personal när hjälp behövdes ges. Aktiviteter: Vår grupp informerade alla avd om själva projektet på Apt- möten. Fortsatte att informera på våra s.k. veckomöten. Vi informerade på boende-rådet-möte. Vi upprepade information på Apt-möten. 2 av oss har informerat på respektive avd som man jobbar på fortlöpande. En undersköterska har gått på natt-möte för att informera där och engagera. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Ang BMI på Västeräng ses en tendens till bättring, men vi har samtidigt förstått att målvärdet är för högt satt. Några vårdtagare har alltid haft undervikt och därmed haft ett lågt BMI, som vi inte förmått att ändra på. Vi fortsätter att väga och kontrollera BMI. Vad gäller nattfastan, nåddes målet snabbt och vi har fortsatt att använda dryckesvagn kväll/natt och morgon. Tyvärr ser också att det inte fungerar lika bra på natten alltid numera, som under själva testperioden. Ommöbleringen ledde till tydlig förändring till det bättre och då personal också tycker att man får bättre överblick på matsituationen, lätt att se hjälpbehoven. 10

Att arbeta med Genombrott: - Fördelar Fått insikt om att man kan uppnå förbättringar med små metoder/förändringar. Ett bra arbetssätt. Nytt tankesätt som ökar tryggheten för brukaren. Att alla arbetar likadant mot ett gemensamt mål. Ökad samverkan mellan olika yrkesgrupper. - Nackdelar Tidskrävande i början. - Mest givande Självutvecklande. Att kunna dokumentera det man har gjort. - Svårast Att få med sig övriga kollegor på förändringsideer. Dokumentera på dator när man saknar datavana. Att kunna organisera om arbetet så att man får tid till att arbeta i teamet. - Lärdomar Insikt om att små förändringar kan leda till stora förbättringar. Ökad kunskap om ett nytt arbetssätt/genombrottsmetoden. 11

Team: Skepplanda hemvård SLUTRAPPORT Syfte med deltagandet i Genombrott: Ökad livskvalitet för vårdtagarna i Skepplanda hemvård Teammedlemmar: Kristina Skoglund, usk kristina.skoglund@ale.se Birgitta Nilsson, vårdbiträde Kerstin Gustafsson, biståndsbedömare Bakgrund och problem: Skepplanda hemvård ger insatser i hemmet enligt socialtjänstlagen till ca 60 personer. I Skepplanda hemvård arbetar totalt 11 personer. Dagtid är vi 5 personer som arbetar och på kvällar 2-3 personer. Vi såg att måltiderna inte var jämt fördelade över dagen och nattfastan var alldeles för lång. Några brukare var även överviktiga. När vi gjorde vårt urval av population valde vi brukare som hade hjälp av hemvården flera gånger per dag samt hjälp vid alla måltider. Detta för att inte behöva utöka brukarnas bistånd. Vi valde också brukare som var positiva till att vara med. I några fall var det även viktigt att anhöriga var positiva då de hjälpte brukarna med inköp. Av de 8 personer som hade hjälp vid alla måltider var det 4 personer som var positiva till att vara med i projektet. Därav blev vår population 4 personer. Mål: Mål: 1) 100 % av populationen skall få minst 5 mål mat om dagen senast 06.11.30 2) Målen skall vara jämnt fördelade under dagen senast 06.11.30 3) Ingen i populationen ska mot sin vilja ha en nattfasta på mer än 11 timmar senast 06.11.30 4) 75 % av populationen skall ha ett BMI i intervallet 24-28 senast 06.11.30. 5) 100 % av populationen skall ligga på 4 på skalan Glädje och välbefinnande 06.11.01 12

Mått: Vi har använt BMI som mätmetod Vi mätte brukarnas vikt 1 ggr/ månad. BMI= vikt(kg) Längd x längd (m) Vi har använt glädje och välbefinnande 1 ggr/vecka på skala från 1-5 1 = Mycket orolig - 5 = Mycket lugn Vi har använt antal timmar i nattfasta som mått. För att mäta nattfastan dokumenterade och jämförde tiden mellan brukarnas första och sista måltid över dygnet. Hur gjordes mätningarna? Vi började med att mäta ett BMI på 4 vårdtagare som skulle vara med i projektet. En gång i månaden. Vi tog med oss en våg hem till vårdtagarna. En brukare använde liftvåg hon var positiv till det. Glädje och välbefinnandeskalan använde vi en gång i veckan. En person i teamet träffade brukarna 1 ggr per vecka och tillsammans pratade de om var på glädje välbefinnande skalan de upplevde att de befann sig. För att mäta nattfastan dokumenterade jämförde vi tiden mellan brukarnas första och sista måltid över dygnet. Resultat: Alla i populationen erbjuds idag minst 5 mål mat per dag och de är jämnare fördelade över dygnet. Idag erbjuds man ett ytterligare mål mat senare på kvällen och frukosten erbjuds tidigare för de fyra brukarna. Innan förändringen såg måltidstiderna ut ungefär enligt följande 0915, 1200, 1500, 1730 efter förändringen ser måltidstiderna ut ungefär enligt följande 0800, 1200, 1500, 1800 och 2130. 13

Andel personer med en nattfasta på mindre 11 timmar % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars 75 % har en nattfasta på 11 timmar eller mindre. En person har en längre nattfasta. Den personen har blivit erbjuden att få mat eller dryck senare på kvällen eller tidigare på morgonen. Personen har tackat nej och är nöjd med den hjälpen hon får. Andel personer med BMI 22-28 % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Målet om att 75 % av populationen ska ha ett BMI i intervallet 22-28 vid projektet slut är inte helt uppfyllt. Allas BMI har dock sjunkit. Ett jämnare näringsintag har tex för en person inneburit att denne ätit färre mindre nyttiga mellanmål. 14

Glädje och välbefinnande skala för 4 vårdtagare i Skepplanda hemvård 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 A B C D Målvärde 1,5 1 0,5 0 Vecka 21, 2006-8, 2007 Målet är inte helt uppfyllt. Vi kan inte se om det finns några samband mellan våra tester och mätvärdena. Vi kan ändå se ett värde i att reflektera över vad vi tror om brukarnas läge på skalan. Några frågor som vi ställt oss är: Kan någon blivit påverkad av att anhöriga har rest bort, har det betydelse att vi har vikarie inne. En förändring som har vi gjort för att se om det kan påverka upplevelsen av glädje och välbefinnande är att duka festligare på helgerna och erbjuda efterrätt ex kram eller frukt. Vi har inte mätt glädje och välbefinnande from oktober. Personen som ansvarade för det har varit sjukskriven och ingen har ersatt henne. Förändringar som testats: Test 1. Erbjuda de brukarna som ingår i populationen ett extra mål mat vid sista besöket på kvällen ca kl 21.00. Test 2. Göra förändringar i de schemat som personalen har vid morgonarbetet. Förändringen innebär att de brukarna som ingår i populationen och som har behov av det kommer att få sin frukost tidigare Test 3. Duka mer festligt på lördagar och söndagar. Test 4. Det vi införde var regelbundenhet mellan måltiderna, frukost, mellanmål, lunch, eftermiddagskaffe, middag och kvällsmål. Innan förändringen såg måltidstiderna ut ungefär enligt följande 0915, 1200, 1500, 1730 efter förändringen ser måltidstiderna ut ungefär enligt följande 0800, 1200, 1500, 1800 och 2130 Test 5. Kvällsmålet var det som varit väldigt lyckat. Nattfastan visade sig vara ett stort problem och den har vi lyckats få ner väsentligt. 15

Aktiviteter: Informerat fortlöpande om projektet till våra medarbetare på APT 1 ggr/månad På APT har vi gått igenom följande: Informerat om genombrottsmetoden, tester som vi utfört och våra resultat. Vi har försökt fånga våra kollegors intresse och delaktighet genom att låta dem komma med förslag på förändrings idéer. Har haft en dietist på besök på APT. Hon informerade om kostens betydelse för välbefinnandet. Kontinuerliga träffar med handledare och team. Deltagit på LS 1,2 och 3 Informerat anhöriga till personerna i populationen om projektet vecka 7 2006. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål som vi uppnått Alla har fått 5 mål jämt fördelade under dagen. Ingen i populationen ska mot sin vilja ha en nattfasta på mer än 11 timmar. Mål som vi inte helt uppnått. Vi har inte uppnått målet för BMI. Den person som lågt högt har dock minskat i BMI Välbefinnande har inte mätts sedan okt, men man ser med andra ögon. En ökad medvetenhet och reflektion kring glädje och välbefinnande har noterats. Att arbeta med Genombrott: - fördelar Att med små medel (förändringar) se stora resultat - nackdelar Större delaktighet vid seminarium och dylikt från ledningen - mest givande När vi såg resultat. Roligt att tillsammans jobba för ett mål. - svårast Få med sig kollegor, svårt att få tid att arbeta med projektet och att lösa det med vikarie - lärdomar Viktigt att strukturera upp tid och möten i början av projektet Ökad kunskap om matens betydelse Även anhöriga har kommenterat att de har fått en ökad förståelse för matens betydelse 16

Team: Bjärkegården H2, Alingsås SLUTRAPPORT Syfte med deltagandet i Genombrott: Att skapa en lugn och rofylld miljö för dom boende på avd H2 Teammedlemmar: Vårdpersonal, Malin Praag, malin.praag@alingsas.se Vårdpersonal Liselott Kristiansson Sjuksköterska Birgitta Johansson Arbetsterapeut Bodil Mattsson Bakgrund och problem: Vi hade en orolig matsituation där några i vårdtagargruppen inte hade någon ro att sitta kvar under hela måltiden. Det i sin tur påverkade vårdtagarnas aptit och deras BMI var lågt. Nattfastan låg på 14h. BMI var lågt. Mål: Vid 75 % av mättillfällena ska nattfastan vara 11 h eller mindre. - Att 100 % av vårdtagarna ska ha ett BMI på 22 eller högre. - Målen ska vara uppfyllda senast 20061231 Mått: Vi har använt oss av signeringslistor där personalen har signerat sista och första målet. Vi har vägt vårdtagarna i slutet av varje månad. Hur gjordes mätningarna? Mätningarna för nattfastan har gjorts 2 gånger per dag morgon och kväll. Vi har vägt vårdtagarna i slutet av varje månad 17

Resultat: Andel personer med BMI 22 eller högre % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Nattfasta 100 90 80 % (eller antal) 70 60 50 40 semesterperiod Målvärde Mätvärde 30 20 10 0 mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars 18

Förändringar som testats: 1.Diskmaskinen. Ska vara avstängd under alla måltider. 2.Minska personalen. Vi har ett ganska litet kök så det blir lätt rörigt med 4 personal så vi minskade till 2 personer. 3.TV och radio. Ska vara avstängda under alla måltiderna. 4.Skyltning. Vi har satt upp skyltar på köksdörrarna Måltid pågår. 5.Omvårdnadspärmar. Vi flyttade pärmarna från köket till personalrummet för att minska springet i köket. 6. Dukning. För att göra skillnad på vardag och helg. Varje lördag och söndag dukar vi fint tex med höga glas, servetter och annan duk. 7.Karottsystem. Vår tanke var att dom boende skulle servera sig själva. Tyvärr gick den testen inte att genomföra för att karotterna var för tunga och vi märkte även att vårdtagarna tog väldigt lite mat. Vi lägger ändå upp maten i karotter för trivselns skull och hjälper till att skicka runt karotterna och uppmuntrar vårdtagarna att dels försöka ta själva och dels ta mera mat. 8.Kvällsvagn. För att minska nattfastan har vi dukat i ordning en vagn med glas, koppar, nyponsoppa, smörgåsar mm. 9.Nattpersonal. I början hade vi inte med nattpersonalen men vi insåg snart för att uppnå våra mål med 11h nattfasta de vara med i testet. 10.Rapsolja. För att höja BMI hos vårdtagarna blandade vi rapsolja i gröten varje morgon. De som hade lågt BMI gav vi rapsolja 2 gånger per dag. 11.Näringsdryck. Alla som har legat under 22 i BMI har vi gett extra näringsdryck 2 gånger per dag. Aktiviteter: Vi skickade ut information till alla anhöriga. På alla APT informerade vi all personal på H2 om resultat om nya tester. Vi var med på Alingsås Kommuns 3 dagars lokala lärande seminarium. 19

Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål 1. Vi har ej lyckats uppnått vårat mål. Vi har kommit en bra bit på väg, vi kommer att fortsätta att jobba mot vårt mål. Mål 2. BMI det målet har vi nästan uppnått Kommentarer: Sedan projektstartens början har både kontaktpersoner och team medlemmar bytts ut,vi har också haft problem med att få en egen dator. Av olika anledningar har vi inte kunnat mäta oro vid mat situationen utan gått på hur vårdtagare och personal har upplevt det hela. Däremot har vi igenom utbildningen i genombrottsmetoden tagit del av de andra teamens goda förändringar som vi testa men inte gjort mätningar på. Detta ledde fram till ytterligare 3 egna idéer. Test 2. Minska personalen vid middagsmålet. Test 5. Flytta om vårdnadspärmarna. Test 8. Kvällsvagnen med signeringslistor. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar- Små förändringar kan leda till stora förbättringar för de boende. - Nackdelar- Datakrångel. - mest givande- Träffa andra grupper som arbetar med samma projekt. Vårat lokala lärandeseminarium. - Svårast- Svårt att inspirera resten av personalgruppen. - Lärdomar- Dokumentation och utvärdering. 20

SLUTRAPPORT Team: Hagatorp Noltorpsgården Alingsås Syfte med deltagandet i Genombrott: Att få en bra trivsel vid måltiderna på Hagatorp. Population: Ett äldreboende med 16 vårdtagare. Teammedlemmar: Veronica Vreeswijk usk (veronica.vreeswijk@alingsas.se) Lena Bengtsson usk Helena Svensson usk Joanna Abrahamsson ssk Bakgrund och problem: Hagatorp är ett Fysboende & ligger på Noltorpsgården i Alingsås. Noltorpsgården har även två andra avdelningar som heter Klämmatorp & är ett korttids/rehab avd samt Blåvik som är ett korttidsboende. Alingsås är mest känt som den trevliga trästaden med många cafeer. Här är det litet & mycket mysigt. *Mycket oro vid alla måltidssituationer. *Många boende med lågt BMI. Vi tror att oron beror på att det är mycket blandat med vårdtagare på Hagatorp psyk, demens och fys. De vårdtagare som ligger lågt i BMI har ofta haft det en längre tid och så är de ofta i dåligt skick vid inflyttning på Hagatorp. Mål: 90 % av mättillfällen ska samtliga av de boende på Hagatorp ligga på 3 eller lägre på VAS skalan 0-10 det är oro som vi mäter. 1=Ingen oro & 10=Max orolig 90 % av Hagatorps vårdtagare skall ligga på 22 i BMI eller högre. Mått: Vi har använt oss utav VAS skalan för att mäta oro/ångest Vårdtagarnas BMI BodyMassIndex har vi mätt och för att räkna ut det tar man längden*längden=summa ex 1, 70*1, 70=2, 89 Vikten/summan= ex 75 kg/2, 89=25, 9 då har du ett BMI på 25,9. 21

Hur gjordes mätningarna? Från v12 2006 - v50 2006 mätte vi oro/ångest 3 ggr/dag.7 dagar i veckan efter det förs resultaten in i Excel diagram. Vi har även vägt våra vårdtagare varje månad & räknat ut deras BMI därefter för vi in resultatet i diagram. Vårdtagarens längd frågade vi anhöriga om. Resultat Vas-skalan Lugn/oro 100 90 80 70 % (eller antal) 60 50 40 Målvärde Mätvärde 30 20 10 0 mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec Vårat mål gällande oro uppnåddes förvånansvärt fort med självklara omfördelningar utav personalens arbete runt vårdtagarnas måltider. Andel personer med BMI 22 eller högre 100 90 80 70 % (eller antal) 60 50 40 30 20 10 0 mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec Målvärde Mätvärde Vårat mål gällande BMI är att 90 % av de 16 boende på Hagatorp skall ligga på 22 eller över. Under projektets gång har BMI gått upp och ner på grund utav boende som har varit nedsatta när de flyttat in till Hagatorp. Under en period har vi även vårdat boende i livets slutskede. 22

Förändringar som testats: 1: Telefonen. Personalen trodde det störde med telefonen så vi testade att stänga av den under alla måltider. Lena ringde till Kommunens växel & bad dom att koppla ur telefonen under alla måltiderna. Det här testet fungerade väldigt bra så det permanentar vi på avdelningen. 2: Skärmar.De 4 boende i det stora dagrummet kände sig uttittade. Birgitta hämtade skärmar som vi använder oss utav för att dela av det största dagrummet. De boende i det dagrummet tyckte det blev mer lugn & ro när de åt. Förändringen permanentades. 3: Demensdockan & Katt. För att de boende skall uppleva närhet fast vi i personalen inte är närvarande har vi inhandlat en Demensdocka & en Demenskatt med värmedyna. Detta var bra på många av våra dementa vårdtagare. 4: CD spelare med hörlurar. Boende med ropbeteende testade vi cd med hörlurar samt deras sorts musik som de skulle bli lugna av. Vårdtagare med långvarigt rop beteende är mycket svårt att bryta. Tips Börja omgående när beteende börjar. Testet fungerade inte på just denna vårdtagare. 5: Söndagsdukningen. Vi gör skillnad på vardag & helg. Dukningen är med vikta servetter, höga glas, levande ljus & fin porslin. Våra gamla uppskattar det verkligen & vi fortsätter med detta. 6: Årstidsfester. Vi anordnar olika fester för att vårdtagarna skall hänga med på våra olika årstider. Detta söker vi olika fondpengar till. Personalen inhandlar & hjälps åt med att tillaga mat samt förbereda inför festerna. Detta blev en succé. Testet består. 7: Utevistelse. För att öka deras aptit samt minska deras oro erbjuder vi alla vårdtagare minst 1 utevistelse/vecka. Detta fortsätter vi med i den mån det går. 8: Minnesträning. För att få igång tankar & samtal har Ronny varit ute i Alingsås stad & fotograferat kända platser. Med de bilderna hoppas vi få igång vårdtagarens tankar samt få igång ett samtal angående bilderna. Vi får för det mesta igång ett samtal med vårdtagaren. Bilderna har vi kvar & tar fram vid lämpliga tillfällen. 9: BMI/Magar. För att höja vårdtagarnas BMI får de med lågt BMI energirik kost extra näringsdryck 3 ggr/dygn samt olja & Katrin plommon för att minska andra kemiska magmedel. 10: Bättre Organisation kring måltiden. Tidigare var det mycket onödigt spring & dålig organisering kring måltiderna. Vi har testat att diska när alla vårdtagare har ätit klart & vi serverar även efterrätten innan matvagnen åker vidare. Vi har även sagt ifrån ang. besök under måltiderna. Det här är vårt önskemål & vi jobbar vidare på detta, men trots detta får vi inte glömma av att det är ett eget boende så vi kan inte förbjuda besökare att komma. Aktiviteter: Under vårt APT möte har vi informerat både dag & natt personal om Genombrottsprojektet. Vi har även informerat alla anhöriga på en anhörigträff. I November månad hade vi Lokalt Lärandeseminarium som pågick i 3 heldagar. 4 Team medverkade om sina olika arbete inom Genombrottet samt så visades en film för alla deltagare. De inbjudna var all personal inom Kommunen, politiker, frivillig organisationer samt Alingsås Tidning & Alingsås Kuriren. 23

Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål1: Oro & Ångest målet det uppnåddes efter bara några veckor. Vi tror att ett så bra resultat blev till utav att vi mätte oron 3 gånger/dag 7dagar i veckan. Personalen skapade en struktur under måltiderna. Som mätverktyg har vi använt VAS-skalan som vi sedan fört in i Excel diagram. Tack vare att vi provat oss fram vid matsituationer och mätt oro så har vi kommit på vilka sätt som fungerar. MÅL2: BMI, vi har vägt alla vårdtagare 1 ggr månad för att kontrollera deras viktvärden. Vårdtagare som ligger under 22 i BMI har varit svårt att få upp men vi kämpar fortfarande på med detta. Genom att vi ger dem extra näringsdryck 3 gånger/dygn och även EPR kost. Vårt mätverktyg har varit Excel diagram. Tänkvärt är boende som ligger väldigt lågt i BMI har inte varit speciellt stora innan inflyttning enligt anhöriga. Vårat mål är ju på 90 % och vi tänker inte ändra på det utan att fortsätta att pröva nya sätt samt så är personalen överens om detta. Kommentarer: Vi har minskat alla kemiska magmedel för att vi använder olja & Katrinplommon istället. Behovet utav lugnande behovsmediciner har minskat. Det vi också märkt stor skillnad på men inte haft som ett mätbart mål är hur mycket vårdtagarna äter & hur länge dom vill sitta kvar vid bordet är vid årstidsfesterna & Herr, Dam middagarna det är mycket stor skillnad. Att arbeta med Genombrott: Fördelar: Med små medel kan man göra stora förändringar. När vi gick med i Genombrottsprojektet införde vi en regel att varje idé skall bestå en vecka innan en negativ kommentar fälls. Med denna regel blev Personalen mera positivt inställda & vinnarna är våra vårdtagare som kommer i fokus. Nackdelar: Det var rörigt i början när vi skulle skriva våra månadsrapporter för vi fick ingen bra genomgång utav det. Ett tips från oss är att handledarna bör ha datavana & skall bo i samma kommun. Teamen behöver mer datakunskap innan LS1. Mest givande: * Bra föreläsningar. * Nyttigt att få träffa andra team under tiden man arbetar inom projektet. *Få tips & ider om andra arbetssätt Svårast: Det kan vara svårt att överföra inspiration till den personal som inte varit på LS. Lärdomar: Vi har märkt hur viktigt det är att dokumentera & utvärdera för att hitta på andra lösningar. Teamen bör vara ifrån olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen. Viktigt är också att man har bra stöd & tid av enhetschefen. Vi har fått massa hjälp & stöd utav vår chef som verkligen engagerat sig i detta Genombrottsprojekt 24

Team: Högsbotorpshemmet våning III SLUTRAPPORT Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa en måltidsmiljö som är trivsam och inbjudande för våra boende. Teammedlemmar: Ann-Marie Ercin Palm, undersköterska, (Kontaktperson) ann-marie.ercin-palm@hogsbo.goteborg.se Ewa Lindbergh, undersköterska ewa.lindbergh@hogsbo.goteborg.se Fabricia Basto, undersköterska Ej mailadress Ingela Duell, gruppchef ingela.duell@hogsbo.goteborg.se Peter Leissner, sjuksköterska peter.leissner@hogsbo.goteborg.se Population: Våning III är en avdelning med 24 boende. Denna avdelning är indelad på två sidor. Det bor 12 respektive 13 stycken på vardera sidan. Bakgrund och problem: Vi upplevde att måltidsmiljön för våra boende ej var stimulerande, ej attraktiv, tråkig. Våra boende var inte harmoniska när de åt i matsalen. Ibland var radio och/eller TV på. Personalen diskade i köket medan våra boende åt (matsalen ligger i direkt anslutning till köket). Detta gjorde att deras måltidsmiljö inte blev så trevlig att äta i. Mål: 80 % av våra boende ska ligga på 4 eller över på skattningsskalan [glädje/välbefinnande] vid projektets slut 061121. Mått: Vi har valt att använda oss av: Skattningsskala. Detta är en skala för att kunna ta reda på hur personer mår i samband med ex. måltiden. Graderingen är 1-5. 1 är nedstämd, 2 är neutral och 5 är lycklig och harmonisk. 25

Hur gjordes mätningarna? All omvårdnadspersonal har tillfrågat våra boende i samband med måltider hur de mår samt hur de upplever sin måltidssituation. I början av projektet mätte vi tre ggr/dag 7 dagar i veckan. Detta upplevde våra boende som uttjatat och därför tog vi beslut i personalgruppen att mäta enbart 2ggr/dag tre dagar/vecka. Varje test som vi har gjort har pågått i ungefär 1 vecka. Resultat: Mätning av måltidsmiljön Vi har frågat våra boende hur de mår i samband med måltiderna enligt skalan för glädje- och välbefinnande [1 = nedstämd, 3 = neutral 5 = ly cklig] Detta diagram visar vårt resultat 100 Under semestern blev det inga mätningar gjorda % (eller antal) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Förändringar som testats: 1. Tystare måltidsmiljö: avstängd TV o radio samt att personal pratar med små bokstäver. Detta testen prövades för att det var så stökigt i matsalen. Redan efter några dagar märkte vi stor skillnad till det bättre och detta blev en ny rutin. 2. Vi ställer fram dryck på borden i samband med måltider. Innan hade vi all dryck på en vagn och personalen gick runt till varje person och frågade vad hon/han vill ha att dricka till måltiden. Detta innebar att våra boende inte alltid valde de hon/han egentligen ville ha. Vi började med att ställa fram olika dryck på borden och detta fungerade bra och är en ny rutin hos oss. 3. 1-2 stycken personal sitter med vid måltiderna. Denna test gjorde vi för att några av våra boende är ganska oroliga i samband med måltider. Denna test fungerade inte alls i samband med testtillfället pga. För stor arbetsbelastning på avdelningen. Detta blev inte någon ny rutin hos oss. Men vi strävar fortfarande att försöka sitta med vid måltiderna. 26

4. Vi ställer fram hårt bröd och smör till middagen. Några av våra boende frågade efter hårt bröd på torsdagar när det serveras soppa. Då tyckte vi att detta kunde vara en bra test fast inte bara i samband med soppan på torsdagar utan varje dag vid middagen. Detta tyckte våra boende om och det blev en ny rutin. 5. Personal gör färdiga smörgåsar till kvällen. 6. Personal gör inte färdiga smörgåsar till kvällen; våra boende gör dem själva 7. Personal gör finare färdiga smörgåsar till kvällen. Test 5-7 gjordes för att ta reda på vilket av ovanstående våra boende tyckte bäst om. Personalen var oense. En del tycker att det är trevligt att göra smörgåsar till våra boende och en del tycker att vi tar ifrån dem en aktivitet som är viktig. Dessa tre tester fick bra utfall på alla mätningar. Så kontentan av detta blev att det blir olika med smörgåsarna varje kväll och detta kanske är bra eftersom det blir lite variation. Aktiviteter: För att nå all personal [även bemanningen] så skrev vi på kylskåpet i köket vad genombrottsprojektet innebär, vad vi testade för tillfället och att de ej skulle glömma att mäta tisdag, torsdag och söndag. Vi har haft anhörigträffar vid två tillfällen där vi har informerat om vad detta projekt i mat och hälsa betyder för deras anhöriga. Vi har APT 1 gång i månaden där genombrottet är en stående punkt. Vi har våningsmöte 1 gång i veckan. Där har vi utvärderat om testet föll ut bra och om det ska bli en ny rutin. Vi har haft både en Lutfiskmiddag och Nobelmiddag med trivsam måltidsmiljö. Personalen dukade fint med långbord, levande ljus och vita dukar samt lagade all mat själva. Detta var mycket uppskattat av våra boende och två av dem höll tal till personalen och tackade för den fina middagen. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi [personal] tycker att måltidssituationen har blivit mycket bättre för våra boende OCH de håller med. Men ibland är det svårt att få fram mätresultat eftersom det inte alltid har gjorts mätningar kontinuerligt. Kommentarer: Det är fortfarande svårt att få med all personal och att försöka motivera dem till att mäta. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar: fokuserar på ett område. - Nackdelar: svårt att få all personal engagerad. - Mest givande: arbetssättet - Svårast: att hela personalgruppen ska känna sig delaktig i projektet, att få tid till att träffas i teamet, motivera personalen till att göra mätningar. - Lärdomar: att det är svårt att bryta gamla mönster till förändringar som leder till förbättringar. 27

SLUTRAPPORT Team: Kvillebäckens Hemtjänst, Göteborg Syfte med deltagandet i Genombrott: Vi i Kvillebäckens hemtjänst vill få våra omsorgstagare att hitta tillbaka till lusten kring måltiden och motivera de till en mer näringsanpassad kost. Teammedlemmar: (Kontaktperson) USK, Samordnare Ann-Marie Frey Ann-marie.frey@lundby.goteborg.se SSK Daniel Lännerström USK Janna Svensson Bakgrund och problem: Vi som arbetar i Hemtjänst och Hemsjukvård ser att många omsorgstagare äter dåligt av olika anledningar. Exempelvis; ensamhet, demenssjukdom, inaktivitet, tristess kring måltidssituationen samt okunskap om sambandet mellan mat och hälsa. Mål: Att 80 % av målgruppen skall ha ett BMI på 22 eller mer vid projektettidens slut 06-12-31 Att 80 % av målgruppen uppskattar sin matlust till 7 på VAS-skala (där 1 är ingen matlust allt och 10 är bästa tänkbara matlust.) vid projektettidens slut 06-12-31 Att 100 % av målgruppen får sitt individuella energibehov tillgodosett vid projektettidens slut 06-12-31 Mått: BMI Vikt i kg / längd i meter x längd i meter. Matlusten Teammedlem / Kontaktperson uppskattar matlusten tillsammans med omsorgstagaren på en VAS-skala där 1 är ingen matlust alls och 10 är bästa möjliga matlust. 28

Energibehov En äldre person behöver 30kcal / kg kroppsvikt och dygn. Hur gjordes mätningarna? Mätningen av energiintag och energibehov gjordes under 3 dagar i följd då både dag och kvällspersonal skrev upp allt testpersonerna åt och drack från morgon till kväll. De skrev även klockslag så att vi kunde se hur lång nattfastan var. Energiintaget ( Det testpersonerna åt under 3 dagar) räknade vi sedan ut med hjälp av Geriatrik Sahlgrenska Dietistenhetens kaloriguide. Mättes 3 gånger under projektets gång. Matlusten Vi har mätt matlusten på en VAS-skala 1-10. Det har gjorts av oss teammedlemmar och kontaktpersonerna till försökspersonerna. Uppskattningen av matlusten har gjorts på olika sätt beroende på individen. Hos de personer med demenssjukdom har vi uppskattat matlusten. De som kan har själva svarat. Resultat: 100 90 80 70 Andel personer med BMI 22 eller högre i målgrupp på 7 % (eller antal) 60 50 40 30 20 10 Målvärde Mätvärde 0 mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars 29

Andel i procent av målgrupp som får sitt energibehov tillgodosett % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Målvärde Mätvärde 0 100% mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Andel i procent av målgrupp som har 7 eller högre på Matlust/Välbefinnande Vasskalan 1-10 (medelvärde) % (eller antal) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Målvärde Mätvärde 0% mars april maj juni juli augusti sept. okt. nov. dec jan feb mars Förändringar som testats: 1. Vi har satt in extra mål och t.ex. smör i gröten och på det sättet försökt öka energiintaget och tillgodose energibehovet. 2. En av test personerna hade en nattfasta på 21-22 timmar. Genom att göra färdiga smörgåsar som vi ställer i kylen, har vi dels närmat att tillgodose energibehovet, samt uppskattningsvis minskat nattfastan till 14-16 timmar. 3. Vi har med hjälp av kontaktpersoner kunnat se vad som finns hemma i kylen. Bytt ut alla lightprodukter mot feta produkter. 4. Hos en person satte vi in näringsdryck. 5. Hos 2 personer har Vitatonin insatts. 6. Fört diskussion med biståndshandläggare om nutritionssituationen hos omsorgstagarna. Flera omsorgstagare har fått sällskap vid måltiderna. 30

Aktiviteter: En teammedlem har blivit intervjuad av Lundby kommunaltidning Luppen angående genombrottsprojektet. Löpande information om genombrottsprojektet har hållits på hemsjukvårdens APT. Kommande spridningsarbete: Presentation av genombrottsarbete för Lundbys nutritionsgrupp med kostombud från samtliga hemtjänstrområden i Lundby, samt 4 äldreboenden ( Bjurslätt, Fyrväpplingen, Fogdegården, Kyrkbyhemmet) den 21/3. Resterande spridningsarbete: Regelbundna möten med personal för information om matens betydelse för hälsan. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Var målen realistiska? Hemtjänsten är ett svårarbetat område med nutritionsfrågor p.g.a. integritetsbetänkligheter i personens hem och även ekonomisk situation. Större fokus på nutritonsfrågor genom insikten att energibehov ej tillgodoses. Begränsade bistånd p.g.a. ekonomiska ramar. Kommentarer: Att arbeta med Genombrott: - Fördelar: Kunskaps höjande, inspirerande, - Nackdelar: Något omständlig metod? Mycket administrativt arbete. Svårt att få tid. - Mest givande: Att ta del av övriga teams arbete på lärandeseminarier - Svårast: Få till arbetet på arbetsytorna, månadsrapport o.s.v. Har inte haft tid att sätta oss in i det och få det att flyta. Först nu har vi börjat lära oss det. - Lärdomar: MÄTA för att VETA: 31

SLUTRAPPORT Team: Gråbergets Vård & Äldreboende avd 2, Göteborg Syfte med deltagandet i Genombrott: Att förhöja trivseln och näringsintaget för de boende för att öka deras livskvalitet. Teammedlemmar: Kontaktperson: Kokerska, Catarina Nilsson Catarina.nilsson@majorna.goteborg.se Undersköterska, Lars Estling, lars.estling@majorna.goteborg.se Undersköterska, Linda Johansson Linda.johansson@majorna.goteborg.se Undersköterska, Susanne Petersson Susanne.petersson@majorna.goteborg.se Undersköterska, Helena Rudén Bakgrund och problem: Gråbergets Vård & Äldreboende har 6 avdelningar där avd 2 bedriver tung somatisk vård. Avd 2 är indelad i fyra grupper, blå, röd, grön och annexet, med totalt 36 boende. Blå och röd grupp har varit med i projektet i stort sett från början medan grön grupp kom med först i oktober. Avd 2 har boende med t ex cancer, stroke och hjärtsjukdomar vilket medför att de inte har så hög genomsnittlig överlevnadstid hos oss. Vad vi framför allt ville förändra för de boende var själva måltidssituationen. Vi tyckte att varje dag var den andra lik. Det fanns ingen skillnad mellan vardag och lördag-söndag. Vi ville också jobba med nattfastan som översteg 11 timmar för i stort sett alla boende. Då vi inte visste vilka som var underviktiga ville vi börja mäta BMI på samtliga boende för att kunna sätta in resurser på de som hade ett BMI under 22. Mål: 75 % av de boende ska uppleva en positiv skillnad mellan vardag och söndag. 90% av de boende ska ligga på ett BMI 22 eller högre De boende med BMI under 22 ska behålla eller öka sin vikt. Målen ska vara uppnådda vid projekttidens slut. Mått: För att se skillnaden mellan vardag och söndag, mål 1, ha vi valt att mäta med en Glädje och Välbefinnande-skala, G o V, från 1-5, detta redovisas i ett diagram: 1: Djupt olycklig, nedslagen, väldigt nedslagen, illa till mods 2: Bekymrad, en smula olycklig 3: Neutralläge 4: Någorlunda nöjd och belåten, relativt harmonisk 5: Mycket glad, på väldigt gott humör, obekymrad och harmonisk 32

BMI har vi mätt genom formeln: vikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat; kg/m 2 BMI på en dubbelamputerad har också räknats enligt följande: Den nuvarande vikten minus den vikt de amputerade kroppsdelarna skulle haft. Vad den vikten blir räknas ut ifrån ett underlag, vi fått på ett seminarium, som visar olika procentsatser för olika kroppsdelar. Utifrån det räknas sedan BMI som vanligt. Mål 2 och 3, angående BMI, har vi redovisat med diagram. Hur gjordes mätningarna? Glädje och Välbefinnande, G o V: Vi mätte onsdagarna före den söndag som är representerad i diagrammet. Personalen på avdelningen uppskattade de boendes glädje och välbefinnande under själva måltidssituationen. Då personalen känner de boende kan de skatta dem ganska väl genom att betrakta kroppsspråk, ansiktsuttryck, beteende och sedan bedöma det efter skalan. De värden som redovisas är de som ligger på en 4 eller högre och som då har visat sig vara en positiv skillnad från vardagen. Har man en 4 på vardagen och en 3 på söndagen så är det inte en positiv skillnad. Först räknades ett genomsnittligt värde ut på 5 vardagar i blå grupp och 11 vardagar i röd grupp för att få ett referensvärde att jämföra med. Vardagsreferensen beräknas: En grupp av boende, Boende 1 Boende N, tilldelas individuellt ett G ov-värde för ett antal vardagar K. Boende N:s G ov-värde för alla vardagarna K summeras. Resultatet divideras med antalet vardagar dvs. K. På så vis får vi en vardagsreferens för boende N. På samma vis gör vi med alla boenden Boende 1 Boende N. Vardagsreferensen och att antal söndagar jämförs med vardagsreferensen enligt följande tabell: Vardagsreferensen Sö 1 Sö M Vardagsreferensen värde värde skillnad värde skillnad värde skillnad Boende 1 Boende N GoV_B1_Vardagssnitt GoV_BN_Vardagssnitt GoV_B1 _Sö1 +/- GoV_BN _Sö1 +/- GoV_B1 _SöM +/- GoV_B1_Vardagssnitt - GoV_BN _SöM +/- GoV_BN_Vardagssnitt - Andel, A, som upplever positiv skillnad jämfört med Vardagsreferensen: A1 AM 0% * Skillnaden: +, dvs. positiv skillnad från vardag till söndag Tilldelas om Boende n:s glädje och välbefinnande vid söndagslunchen nr m (GoV_Bn_Söm) är strikt större än Boende n:s Vardagsreferensvärde (GoV_Bn_Vardagssnitt) -, dvs. INTE en positiv skillnad från vardag till söndag Tilldelas om Ovan inte gäller, dvs. vid mindre än eller lika med. Andel, A, som upplever positiv skillnad jämfört med Vardagsreferensen: = (antal +)/(antal boende N) [* Vardagsreferensandelen är 0% ty Vardagsreferensvärdena är alla lika med sig själva varför det ej finns några + i Vardagsreferensens skillnadskolumn ] 33

Det är sedan Andelen, A, för olika tidpunkter som framförs i diagram. Målsättningen som vi hade var att A 75%. Det uppnåddes lokalt men ej generellt. BMI: längden en gång och vikten en gång per månad. Då vi mätte samtliga boende kunde vi också se de som låg på BMI under 22 och sätta in åtgärder där det behövdes. Resultat: Glädje och Välbefinnande: (G o V) för blå grupp: Andelen boende som upplever en positiv skillnad mellan vardag och söndag Procent 100 80 60 40 20 0 Målvärde Mätvärde Referens 02-apr 09-apr 23-apr 30-apr 14-maj 24-jun Tid Vi beslutade oss i ett tidigt läge för att förändringsidén med dukningen skulle sluta till midsommar. Sen permanentade vi idén och det rann ut i sanden i blå grupp därför är det inte mätt längre än till 24/6-06. BMI för blå grupp: Andel personer med BMI 22 eller högre % (eller antal) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Mätvärde På BMI skalorna för både blå och röd grupp ser vi att det går ner trots våra insatser men vi vet också att just nu är de boende över lag sämre än tidigare, vi har också haft några som gått bort/flyttat till annat boende eller ligger på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Men vi tror att våra insatser har gjort nytta ändå då vi tror att de boende har fått vara med lite längre än utan våra insatser och kanske har de mått lite bättre sin sista tid innan de gått bort. 34

G o V för röd grupp: Andelen boende som upplever en positiv skillnad mellan vardag och söndag Procent 100 80 60 40 20 0 Referens 4:e juni 11:e juni 2:a juli 23:e juli 6:e aug 20:e aug 10:e sep Tid 17:e sep 24:e sep 1:e okt 8:e okt 15:e okt Målvärde Mätvärde I röd grupp startade vi lite senare med dukningen och därför har vi också mätt lite längre. Denna idé är nu permanentad och när man jämför med referensvärdet så är ju allt bättre även om det inte är så bra. Tänker på när det är nere på 38 %. Då var det i och för sig väldigt varmt, det var mitt i sommaren, och flera av de boende mådde inte bra och även om man dukat fint så orkade man inte vara glad och positiv. BMI för röd grupp: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel personer med BMI 22 eller högre M ålvärde M ätvärde Under november månad har vi fått två tom platser och sen en ny patient som låg på ett högre BMI vilket har gjort att vår kurva just nu pekar uppåt, men sanningen är ju att den snart kan vända igen. Andelen boende med BMI under 22 BMI 30 25 20 15 10 5 0 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Tid Mål r. 1:2 r. 3 r. 2:1 r. 15 Förklaringar till diagrammet: r. 1:2 betyder rum 1 säng 2 osv. r.2:1 flyttade in i juni, r. 15 flyttade in i augusti och gick bort i september. r. 3 startade på ett lågt BMI 17,7 i april och gick upp till över 23 i september! 35