Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken



Relevanta dokument
EN NORRMAN ÄR MER VÄRD ÄN EN SVENSK OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE INFRASTRUKTURPLANERING I NORDEN

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

Dialog om gränsöverskridande infrastrukturplanering

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

För gränsöverskridande infrastrukturplanering. Jerker Sjögren Vasa

Svante Berglund Teknisk doktor, WSP

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

E12 Atlantica Transport. Datum Händelse Namn

BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -

Botnia-Atlanticakorridorens transportomland och utvecklingsförutsättningar

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Varför bildas Trafikverket?

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan

Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning i ÅP

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Utvecklingsprojekt Öresundsmodeller

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Arbetar med: Geografisk placering:

Analys av generaliserade transportkostnader för användning i måluppföljning

Question today imagine tomorrow create for the future. Svante Berglund

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Certifiering är lösningen!

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Den bredare korridoren

Trafikslagsbyte för godstransporter

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

E12 Atlantica Transport

Utvärdering av infrastrukturplanerna ur miljömålsperspektiv

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen

Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

Trafikverkets modellverktyg

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik

Logistik som utvecklingsstrategi

Hur kan man använda och tolka trafikprognoser?

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh

Konferens i Stockholm 28 november Göteborg-Oslo. Håkan Persson Enhetschef Strategisk Planering Trafikverket. Kompl. med bilder

Två spår räcker! 2030 (34) kommer vi förmodligen fortfarande sakna ca 14 mil dubbelspår! om inget görs nu

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Sverigeförhandlingen slutredovisar sitt uppdrag till regeringen sista december 2017

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikverkets arbete med Nationell plan

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna

Minusjobben förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Framtidens järnväg formas idag!

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

Kristin Quistgaard

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder Peter von Heidenstam

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan:

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

Utvecklingsplan för transportekonomi och kapacitetsanalys (2015/72480)

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN

Regionala flygplatser en förutsättning för Sverige! Ulrika Appelberg Sektionen för infrastruktur och fastigheter SKL

Samlad effektbedömning

Öppna geodata på Lantmäteriet. Seminarium öppna geodata på SKL den augusti

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Disposition. Vad har hänt? Varför? Nya möjligheter

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

Transkript:

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NVF seminarium GODSINFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR NORDENS VÄLFÄRD Stockholm 23 september 2014

Bakgrund CERUM utförde 2012 en studie för att utreda effekter på godstransporter av en fast förbindelse över Kvarken med Trafikverkets Samgodsmodell Omfördelningseffekter (geografiska och trafikslagsbyten) Kostnadsförändringar Undersöka möjligheter till avgiftsfinansiering Utvärdera Samgodsmodellens tillförlitlighet för analys av effekter av en internationell länk

SimLab East-West Forskningsprojekt med deltagare från Umeå universitet, Vaasa universitet samt Handelshøgskolan i Bodø

Frågeställningar Hur fungerar tillgängliga analysverktyg för beslutsunderlag för nordiska gränsöverskridande transportprojekt? Vilka administrativa utmaningar finns för ett gränsöverskridande nordiskt infrastruktursamarbete? Hur är riktlinjer för samhällsekonomisk kalkyl anpassade för att hantera gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar?

Verktyg för jämförbar samhällsekonomisk kalkyl Modellverktyg ägs av offentliga aktörer i Sverige och Norge, konsulter i Finland Skillnader i planeringsförutsättningar, prognosår, effekt-parametrar och kalkylmetoder försvårar jämförbarhet Kalkyler kan visa motsägelsefulla resultat (ex. Svinesundsbron) Analysverktygen primärt utformade för nationella analyser Grovt nätverk och grov zonindelning utanför nationsgräns Data över gränsöverskridande transportefterfrågan otillräcklig och förknippad med stor osäkerhet, ex. saknas icke-nordisk transittrafik i Samgodsmodellen

Befintliga modeller ej skapade för gränsöverskridande transportprojekt Otillräcklig och osäker beskrivning av transporter i gränsregioner Regional noggrannhet, zonindelning och infrastrukturnätverk grövre utanför Sverige Gamla PC-matriser (råvarupriser viktigt för transportefterfrågan i norra Sverige) Vägstandard, trängsel och kapacitetsbegränsningar, tekniska skillnader (jämför ny Öresundsförbindelse) Bristfällig modellering av färjetrafik Tomtransporter saknar kostnad Problematiskt analysera effekter av gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar i nationella modellverktyg

Utmaningar för ett nordiskt infrastruktursamarbete Likheter Liknande transportpolitiska mål Effektivitet, tillgänglighet, miljö och hälsa, trafiksäkerhet samt regional utveckling Nationella planer och planeringsperioder Fokus på nationell efterfrågan Nord-syd orienterade transportnätverk Samhällsekonomisk analys underlag för politiskt besluts-fattande EU-program för minskade gränshinder och ökad samverkan Skillnader Finansieringsprocess SE i nationella planen FI, NO kontinuerlig Olika finansieringstraditioner Avgift eller statlig Olika uppdelningar på trafikslag, regionalt ansvar samt grad av regionalpolitiskt oberoende Gränsöverskridande projekt kräver speciallösningar Ökad grad av användarfinansiering Ad-hoc lösningar Gränsöverskridande projekt ställer andra krav på beslutsunderlag

Riktlinjer för samhällsekonomisk kalkyl av gränsöverskridande infrastruktur Nyttor från gränsöverskridande projekt hanteras olika Sverige halverar, Norge har inga riktlinjer, Finland främst inrikes Fosgerau och Kristensen (2005) Fördelningsfrågor svåra att hantera i traditionell CBA Samlade effektbedömningar Konsekvenser för gränsregioner Risk för regional snedfördelning av investeringar på ett Europeiskt perspektiv Vikten av regional samverkan över nationsgränser

Teoretisk motivering för en halvering av nyttorna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 2 4 6 8 10

Teoretisk motivering för en halvering av nyttorna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Import Export 0 0 2 4 6 8 10

Slutsatser Nationella planeringssystem dåligt anpassade för att utvärdera investeringar i gränsöverskridande infrastruktur Bristande dataunderlag Nationella modellsystem Nationella planeringsprocesser Risk för underinvestering i gränsöverskridande infrastruktur jämfört med nationell infrastruktur Klubbteori Vilken är klubben? Svårt dra nationella gränser i en internationell marknad Infrastruktur omfördelar tillgångar!

Vägar framåt Skapa analysverktyg för att analysera, rangordna och jämföra effekterna av gränsöverskridande transportprojekt så att de bli jämförbara med de nationella projekten. Två alternativ: Skapa en samordnad nordisk analysmodell (jmf. Trans-Tools) Vidga det geografiska fokusområdet i de nationella modellerna för att bättre fånga infrastruktur och transportefterfrågan i angränsande länder Viktigt beakta hela floran av modellverktyg! Samhällsekonomisk kalkyl Värdering av planeringsförutsättningar, prognosår, effektparametrar (emissioner, tidsvärden etc.) EU-kalkyl/Regional CBA med särskild regionavgränsning Risk för blandade perspektiv och svårtolkade utvärderingar (wider economic impacts/regional utveckling) Utökad samlad effektbedömning för nyttor över landsgräns

Tack! Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet jonas.westin@cerum.umu.se