Vägen till ekologisk mjölkproduktion. Jordbruksinformation

Jordbruksinformation 1 2010 Vägen till ekologisk mjölkproduktion

Informationsbroschyren är framtagen av Sofia Äng, Gösta Roempke och Martin Odensten HS Konsult i samarbete med Niels Andresen Jordbruksverket Omslagsfoto: Niels Andresen

Vägen till ekologisk mjölkproduktion Innehåll Stor efterfrågan............................... 4 Har gården rätt förutsättningar?................ 4 Har du tillräcklig foderareal?................ 4 Har du passande byggnader?................ 4 Har du tillräckligt med bete?................. 4 Omställning steg för steg..................... 5 Kontakta mejeriet.......................... 5 Nödvändiga förändringar på gården.......... 5 Kontakta ett kontrollorgan.................. 5 Miljöersättningar för ekologiska produktionsformer................................... 5 Ordlista..................................... 5 Fyra modeller för omställning.................. 6 1. Hela gården har varit konventionell........ 6 2. Miljöersättning för ekologiska produktionsformer på hela arealen...................... 6 3. Miljöersättning för ekologiska produktionsformer på en del av arealen.................. 7 4. Hela gården har varit konventionell och marken behöver mineralgödslas första året.... 7 Exempel från gårdar som är ekologiska eller under omställning............................ 8 Norrgården............................... 8 Växtodling............................. 8 Fakta Norrgården....................... 8 Utfodring.............................. 9 Byggnader............................. 9 Haga Gård................................ 9 Fakta Haga Gård........................ 9 Växtodling............................. 9 Utfodring.............................. 10 Byggnader............................. 10 Mjölkavkastning........................ 10 Stabby gård............................... 10 Växtodling............................. 10 Fakta Stabby gård....................... 11 Byggnader............................. 11 Utfodring.............................. 11 Foder och foderareal.......................... 12 Grovfoder................................. 12 Vallfoder.............................. 12 Bete................................... 13 Helsädesensilage....................... 13 Majsensilage........................... 13 Kraftfoder................................ 14 Spannmål.............................. 14 Proteinfodermedel...................... 14 Växtodling................................... 15 Balans mellan baljväxter och gräs............ 15 Växtföljdsförslag........................... 15 Vallfröblandningar......................... 15 Insåningsgrödor........................... 15 Kalvar och ungdjur............................ 15 Separationen mellan ko och kalv............. 16 Rekrytering............................... 16 Vill du ha mer information?.................... 17 Adresser till kontrollorganen................ 17 Organisationer inom ekologiskt lantbruk...... 17 Checklista omställning till ekologisk mjölkproduktion............................. 18 Foto: Niels Andresen 3

Stor efterfrågan Marknaden för ekologiska mejeriprodukter har under senare år utvecklats positivt och ekologisk mjölk efterfrågas i butikerna. Mejerierna gynnar leveran törer av ekologisk mjölk med ett tillägg på mjölken. Sverige och EU ger miljöersättning för ekologisk produktion och stödjer utvecklingen genom rådgivning och utvecklingsprojekt. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning. Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken är dock den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren. Har gården rätt förutsättningar? Alla gårdar är unika och det är gårdens egna förutsättningar som avgör om en omställning till ekologisk mjölkproduktion kan vara aktuell. I den här skriften kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på inför en omställning. Skriften ska underlätta för dig att ta ett beslut om ekologisk mjölkproduktion kan bli verklighet på din gård och hur snabbt det kan gå. 2013 är det bara tillåtet med uppbundna kor i små besättningar med upp till 45 kor och rastning 2 gånger i veckan. Om dina nötkreatur går på spalt måste de ha tillgång till liggplatser på helt golv. Minst hälften av stallets yta ska vara hel. Kalvar ska hållas i grupp från och med den andra levnadsveckan. KRAV har även andra regler som du måste ta hänsyn till med tanke på byggnaderna. Har du tillräckligt med bete? Minst 50 procent av grovfoderintaget ska komma från betet under betessäsongen. Det motsvarar cirka 6 kg torrsubstans per ko och dag. Korna ska ha tillgång till betesmarken under minst 8 timmar per dygn. Dessutom krävs minst två betespass per dag i KRAV-godkänt produktion. I planeringen bör tillgången på betesmark till korna minst ligga i intervallet 0,15 0,20 hektar bete per ko och år. Vidare är det en resurs om vissa slåttervallar kan komma in i betesrotationen efter förstaskörden för att klara betes - svackan, som oftast kommer i juli månad. I betesplaneringen för förstaårsbetare måste du även ta hänsyn till risken för parasiter eftersom du inte får avmaska i förebyggande syfte. De bästa alternativen för att undgå parasitsmitta är bete på slåttervall bete efter andra djurslag bete efter kor. Kom ihåg att flytta förstaårsbetare till nytt bete i den senare delen av juli månad för att undvika smitta från den egna träcken. Har du tillräcklig foderareal? Djurantalet i förhållande till arealen på gården spelar stor roll i ekologisk mjölkproduktion. Mycket grovfoder och stor andel hemmaproducerat foder gör att den egna foderproduktionen är motorn i ekologisk mjölkproduktion. Du ska ha en hög självförsörjningsgrad på foder som ekologisk producent. Minst 50 procent av ditt årliga foderbehov ska komma från gården. Korna ska utfodras med 100 procent ekologiskt foder. Det blir oftast mer ekonomiskt om du odlar så mycket foder som möjligt på din egen gård och gårdens vallodling ökar ofta efter omställningen. För att klara grovfoder och bete vid en omställning bör du ha minst 1 hektar per ko och ungdjur. Om du har 1,5 ha eller mer per ko och ungdjur finns bra förutsättningar. Har du passande byggnader? Grundregeln inom ekologisk produktion är att djuren ska kunna röra sig fritt och inte vara uppbundna i stallet. Fram till och med 2010 är det möjligt att hålla kor uppbundna om stallbyggnaden är uppförd före den 24 augusti 2000. Korna måste då ha tillgång till regelbunden rastning. I Sverige är det uppfyllt om korna har tillgång till daglig utevistelse i 2 månader utöver betesperioden. Under perioden 31 december 2010 till 31 december 2013 kan du söka dispens för uppbundna ekologiska kor. Efter 4 Foto: Niels Andresen

Omställning steg för steg Kontakta mejeriet Det första som du ska göra innan omställningen är att ansöka hos mejeriet om att få leverera ekologisk mjölk. Ansökan ska göras skriftligt. Inom några dagar så bör du få en bekräftelse från mejeriet på att de tagit emot din ansökan. Resultatet skickas till dig skriftligt i ett brev. Nödvändiga förändringar på gården Undersök nu hur produktionen kommer att behöva förändras inför en omställning. Det är mycket att planera och viktigt att ta reda på vilka regler som nu ska följas. I denna process har du stor nytta av att ta hjälp av en rådgivare och av att besöka en gård med ekologisk produktion med liknande förutsättningar. Det viktigaste är att få en bild av hur investeringsbehovet och foderförsörjningen kommer att bli. För marken gäller två års omställningstid innan skörden kan bli godkänd som ekologisk. Omställningen för mjölkproduktionen behöver inte ta fullt så lång tid. Det beror helt och hållet på vilka förutsättningar som finns på din gård. En faktor som kan skynda på omställningen är till exempel om du har haft miljöersättning för ekologiska produktionsformer tidigare. Det går i så fall att få om - ställningstiden retroaktivt godkänd, alltså godkänd i efterhand. Om så är fallet ansök då om retroaktiv omställningskontroll i samband med att du anmäler marken till kontrollorganet. Denna areal måste vara kontrollerad innan skörd för att den retroaktiva omställningen ska gälla. Retro aktiv omställning kan även vara aktuell på naturbetesmarker och areal som har varit i permanent träda under de senaste tre åren. Andra faktorer som kan påverka tiden för din omställning är om du har möjlighet att samarbeta med certifierade gårdar eller andra gårdar under omställning. Har du enbart haft konventionell odling tar omställningen längre tid. Det som har betydelse är när växtodlingens omställning startar och när tillräckligt med omställnings foder finns tillgängligt. Mjölkkorna är i omställning under sex månader. Efter omställningsperioden kan den första ekologiska mjölken levereras till mejeriet. De flesta mejerier betalar ett eko-tillägg för mjölken under mjölkkornas omställningsperiod. Under omställningen upplever de flesta lantbrukare att det är värdefullt med bra rådgivarkontakt för att få hjälp med regelverket. Under omställningen är det viktigt att aktuella tider för omställningens start dokumenteras och procentandel av omställningsfoder räknas ut på rätt sätt. Kontakta ett kontrollorgan Nästa steg är att du ska anmäla arealen till certifiering. Du ska välja ett kontrollorgan, anmäla dig och skriva ett avtal med kontrollorganet. Du kommer att behöva skicka in produktionsuppgifter för din gård. Planera för vilken tid på året du väljer att certifiera marken. Tänk på att omställningstiden är 2 år före sådd av ettåriga grödor och 2 år före skörd av vall. Dock kan grödor från din egen gård användas som foder, om det skördas 1 år efter omställningen, så kallat omställningsfoder. Miljöersättningar för ekologiska produktionsformer När du har beslutat dig för att ställa om är det möjligt att söka miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Vad som är lämpligt att söka och tidpunkten för att gå in i ett åtagande är beroende av omställningsstrategin på gården. Väljer du att söka miljöersättning för ekologiska produktionsformer är det viktigt att du anmäler dig till kontrollorganet innan SAM-ansökan ska vara inne. Ordlista Följande ord används i texten: Omställning Under omställningstiden producerar du enligt regl erna för ekologisk produktion, men du får inte marknadsföra produkterna som ekologiska. Omställningen startar tidigast vid den tidpunkt då du anmäler dig till till kontrollorganet. Då skriver du under ett åtagande där du intygar att du följer reglerna för ekologisk produktion. Omställningen börjar ofta vid olika datum för växtodlingen och för djuren. Omställningen av växtodlingen kan göras skiftesvis. Djurens omställningsperiod börjar efter att marken har varit i omställning under en viss tid, i många fall efter ett år. Omställningsfoder Omställningsfoder är de foderråvaror som skördas när minst 12 månader av omställningstiden har gått. Du kan utfodra dina ekologiska djur eller dina djur under omställning med 100 procent omställningsfoder. Foder från första årets omställning Foder som är skördat under det första omställningsåret till ekologisk odling får utgöra 20 procent av djurens årskonsumtion. Detta foder är skördat under de första 12 månaderna i omställning och får bestå av proteinfoder eller fleråriga foderväxter, såsom vall och bete. Kontrollorganen i Sverige använder ibland ordet karens i stället för omställning. Innebörden är dock densamma. 5

Fyra modeller för omställning Nedan kan du läsa hur en omställning kan se ut vid olika förutsättningar. Alternativen utgår från gällande regler 2010. 1. Hela gården har varit konventionell Efter anmälan till kontrollorganet söker du miljöersättning för ekologisk växtodling för första gången. Efter 12 månaders omställning kan omställningsfoder skördas för första gången. Alltså tidigast ett år efter det att anmälan till kontrollorganet gjordes. År två kan du anmäla djuren till kontrollorganet. Korna måste från och med startdatum för omställningen utfodras med omställningsfoder eller certifierat ekologiskt foder. Det foder som nu är godkänt för utfodring är betet och det foder som skördas år två samt 20 procent av djurens årliga foderkonsumtion från vallfoder eller proteinfoder skördat under första årets omställning. Köper du in omställningsfoder får det utgöra högst 30 procent av den årliga foderkonsumtionen. Val av tidpunkt för djurens omställningsstart beror på fodertillgång och ekonomi. Om djuren går in i omställning vid betessläppet år två kan ekologisk mjölk levereras tidigast under hösten andra året. Certifierat ekologiskt kraftfoder kommer att behöva köpas in fram till dess att eget omställningsfoder skördas, alltså fodersäd som skördas andra året. Om du vill slippa att köpa in kraftfoder under år två kan du välja att gå in med djuren i omställning efter skörd år två. Det är dock inte så vanligt att vänta på skörden år två eftersom man då går miste om miljöersättningen för ekologisk djurhållning det året. 2. Miljöersättning för ekologiska produktionsformer på hela arealen Om du redan har miljöersättning för ekologiska produktionsformer för växtodlingen, går det att räkna in den tiden i omställningstiden för att få produktionen certifierad fortare. Detta gäller även för betesmarker som du har sökt miljöersättning för. Lämna in en ansökan om retroaktivt godkännande av omställningstiden. Den skickas till kontroll organet. Till ansökan ska du skicka med dokumentation som visar att marken haft skiftesbundna miljöstöd för de aktuella åren. Två års miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller för skötsel av betesmarker gör att marken kan bli godkänd för ekologisk produktion direkt. Det här betyder att allt det foder som skördas från och med det första året är certifierat ekologiskt foder. Men finns foder kvar som skördats på dessa skiften från året innan räknas det som konventionellt foder även efter godkännandet av retroaktiv omställning. Omställningen av djuren kan nu startas redan samma år som växtodlingen certifieras. När omställningen startar måste djuren utfodras med antingen omställningsfoder eller certifierat ekologiskt foder. Omställningen av djuren kan ske tidigast vid betessläppet år ett. Betet är godkänt Schematisk bild över en omställningsplan. Från konventionell mjölkproduktion till leverans av ekologisk mjölk. Illustration: Sofia Äng År 1 Mars Sept ÅR 2 Maj Sept Nov År 3 Mars År 4 Leverans av ekologisk mjölk Alt. 1 Leverans av ekologisk mjölk Alt. 2 Start omställning växtodling Ansökan om nytt ekologiskt åtagande för växtodling i SAM Allt foder från första årets omställning skördat Betessläpp Alt. 1 Start omställning dur Allt omställningsfoder skördat Alt. 2 Start omställning djur Förutsättning: Brukaren har odlat all areal konventionellt Omställning djur alternativ 1: 20 procent av kornas totala foderförbrukning kan utfodras med vall från första årets omställning. Resterande foder måste antingen vara omställningsfoder eller certifierat ekologiskt foder. 6 Omställning djur alternativ 2: Allt foder som skördas under år två kan användas för utfodring.

Schematisk bild över en omställningsplan. Från ekologisk växtodling till leverans av ekologisk mjölk. Illustration: Sofia Äng År 1 Marken certifieras direkt Maj Sept Nov ÅR 2 Mars År 3 Alt. 1 Leverans av ekologisk mjölk Alt. 2 Leverans av ekologisk mjölk Anmäl areal till certifiering Ansök om retroaktiv omställning Betessläpp Alt. 1 Start omställning djur Skörd år 1 inne Alt. 2 Start omställning djur Förutsättning: Brukaren har tidigare haft miljöersättning för ekologisk odling Omställning djur alternativ 1: Tidigaste datum för omställning av djuren förutsätter att allt annat foder utöver betet är ekologiskt certifierat, max 30 procent kan vara inköpt omställningsfoder. Förra årets foder är inte godkänt, varken som omställningsfoder eller certifierat foder. Omställning djur alternativ 2: Allt foder första året har skördats och är därmed ekologiskt certifierat. direkt men inget foder från tidigare år är godkänt. Därför måste certifierat ekologisk foder utöver betet köpas in. Finns det foder kvar sedan tidigare år får det säljas. Inköpt foder måste räcka fram till att egen areal skördas. Ta i god tid reda på om det finns certifierat ekologiskt foder att köpa in. Om detta verkar relevant för dig kan ekologisk mjölk levereras tidigast under hösten sex månader efter betessläppet. Omställningen sker inom ett år. Det här fallet är den absolut snabbaste omställningen till ekologisk mjölkproduktion, men kräver att gården har haft miljöersättning för ekologisk odling under minst två år. Med dessa förutsättningar är det stallförhållanden på din gård som avgör hur snabbt omställningen kan ske. 3. Miljöersättning för ekologiska produktionsformer på en del av arealen I detta fall är det klokt att kontakta en rådgivare som kan räkna på foderåtgång och behov av ekologisk areal för just din gård. Du behöver nu ta reda på om marken du haft miljöersättning på tidigare räcker till för att försörja djuren med foder under året. Om det inte är möjligt ska du vänta med omställning av djuren till foderarealen har genomgått ett års omställning. Det kan vara aktuellt att köpa in stora mängder ekologisk certifierat foder i detta alternativ. Se då till att kravet på 50 procent självförsörjning är uppfyllt. Om arealen är tillräcklig kan det vara värt att skynda på omställningen av djuren. Det kan i så fall vara möjligt att certifiera djuren redan vid betessläppet samma år som växtodlingen certifieras, se alternativ 2 ovan. 4. Hela gården har varit konventionell och marken behöver mineralgödslas första året Om det finns stor risk för grovfoder brist det första året i omställning beroende på exempelvis stor andel gräsdominerade vallar, finns det en lite mer avancerad omställningsmodell där det verkligen gäller att göra åtgärder i rätt ordning. Då gör du så här år 1 i ekologisk produktion: 1. Ta inte med skiften som ska mineralgödslas i ansökan om miljöersättningar för ekologiska produktionsformer. 2. Gödsla vallar eller spannmål med mineralgödsel på våren som vanligt. 3. Anmäl arealen till ekologisk certifiering när alla konventionella insatser är gjorda. Detta kan ske exempelvis 1 juni. 4. År två, söker du miljöersättning för ekologiska produktionsformer. 5. Från den 1 juni år två, eller från när du tagit en första skörd år två börjar du omställningen på mjölkkorna. Växtodlingen har nu varit under omställning i ett år och djuren släpps därmed på bete som räknas som omställningsfoder Det man förlorar på denna omställningsmodell är miljöersättningen för ekologisk odling första omställningsåret. 7

Exempel från gårdar som är ekologiska eller under omställning Här följer tre gårdsexempel som berättar hur en omställning till ekologisk produktion kan gå till eller hur en typisk ekologisk mjölkproduktion ser ut i Sverige i dag. De tre gårdarna finns i trakterna kring Gävle, Nyköping och Uppsala. Norrgården Hos Karin och Daniel väcktes tankarna om att ställa om till ekologiskt under våren 2008. De läste då om att Gefle - ortens mejeri höjde det ekologiska mjölktillägget. De hade grannar som hade lagt om sin produktion och blev inspirerade av dem. Det som driver Daniel och Karin att ställa om är ekonomin men de tycker båda att det är positivt att de samtidigt gynnar miljön. De såg båda att de hade förutsättningar för en omställning. Efter ombyggnaden av ladugården 2003 fick de tillgång till flytgödsel och kunde redan då minska användningen av mineralgödsel. De hade även en nybyggd lösdriftsladugård och bra åkermarksbeten runt ladugården. Korna utfodrades redan med en stor andel grovfoder. De såg inte några större hinder med att ställa om produktionen. Att mejeriet betalade extra tillägg redan då djuren gick in i omställning gjorde att de ville snabba på processen. Växtodling Gården har 40 hektar som redan finns i ett ekologiskt åtagande. Denna areal kan bli godkänd genom retroaktiv omställning (år 1). Den övriga marken kommer att starta Fakta Norrgården Familjen: Karin och Daniel Flodman och fyra barn. Läge: Gävleborgs län söder om Sandviken. Areal: 90 hektar åker och 75 ha skog. 40 ha av åkermarken har haft miljöersättning för ekologisk produktion under sex till sju år. Antal kor och rekrytering: 30 mjölkkor och lika många rekryteringskvigor. Tjurkalvarna säljs efter avvänjning. Ras: Holstein Ladugård: Lösdriftsladugård från 2003. Utfodringssystem: Fullfoder Mjölkningssystem: Mjölkgrop Antal anställda: Karin och Daniel samt en halvtids - anställd. Övriga sysselsättningar och inkomster: Traktorverkstad Fas i omställningen: Daniel och Karin har skickat efter ansökningspapper från Aranea och planerar att ställa om både växtodlingen och djurhållningen under 2009. De har haft hjälp av rådgivare från Hushållningssällskapet som har gjort en omställningsplan för gården. omställningen under år 1. Det är tillåtet att utfodra med 20 procent av det årliga foderbehovet med foder från första årets omställning. Det gör att de kan utfodra korna med en del av årets skörd från arealen i omställning samt bete och skörd från de 40 ekologiska hektaren fram till betessläppet år 2. Utöver detta kommer de att köpa in certifierat ekologiskt kraftfoder när korna börjar omställningen vid betessläppet år 1. De grödor som odlats före omställningen har varit vall och spannmål. Från och med i år kommer Karin och Daniel att pröva på att odla någon form av proteingröda, troligtvis ärter eller åkerböna, och i så fall ensilera den Öppen och ljus lösdrift på Norrgården, väl anpassad till ekologisk produktion. Foto: Sofia Äng 8

tillsammans med spannmål. Karin och Daniel odlar mycket grovfoder så de kommer inte att utöka grovfoderarealen däremot kommer de utöka andelen betesvallar. Utfodring Tidigare har korna haft en foderstat på ensilage, spannmål och ett inköpt koncentrat. Eftersom det ekologiska koncentratet är dyrt vill Karin och Daniel försöka minska på andelen inköpt koncentrat och utfodra med eget odlat proteinfoder i framtiden. Kalvarna har utfodrats med helmjölk även tidigare, skillnaden efter omställningen blir att de kommer att utfodras med mjölk under 12 veckor, vilket är cirka 4 veckor längre än tidigare. Kalvarna är redan uppstallade gruppvis i stora kalvboxar två och två. Byggnader Ungdjuren har Karin och Daniel i den gamla ladugården och där står de för tillfället uppbundna. Eftersom det inte är tillåtet att ha ungdjuren uppbundna i ekologisk produktion kommer de att vara ute längre under hösten första omställningsåret. Innan installningen kommer den gamla ladugården att byggas om till lösdrift. De äldre ungdjuren kan också släppas i en del av den nya lösdriftsladugården, då den har flera platser över. Karin och Daniel tror inte att mjölkavkastningen kommer minska så mycket. De kommer eventuellt att köpa in ett toppfoder till högmjölkarna om de märker att avkastningen sjunker för mycket. Karin och Daniel tycker att det svåraste inför omställningen blir att hålla koll på alla nya regler och den ökade mängden pappersarbete. De räknar med att gå in med djuren i omställning efter betessläppet 2009. I SAM kommer de att söka nya ekologiska åtaganden för både växtodlingen och djurhållningen. De kommer att leverera den första ekologiska mjölken senast vid årsskiftet mellan första och andra omställningsåret. Haga Gård Hans och Janett fick upp ögonen för ekologisk produktion under våren och sommaren 2007. De blev intresserade av en ny gård som var till salu. Ekologisk produktion passade bra för den gårdens förutsättningar och de började ta fram kalkyler för det. De insåg att kalkylerna för ekologisk produktion såg väldigt bra ut. När köpet av gården inte blev av började de skissa på en ny ladugård hemma på den befintliga gården i stället. När beslutet i EU kom att uppbundna djur i ekologisk produktion skulle vara tillåtet fram till och med 2010 bestämde sig Hans och Janett för att ställa om produktionen så fort som möjligt. Eftersom Hans har för - troendeuppdrag i Arla visste han om att det var brist på ekologisk mjölk. Det ville han hjälpa till att ändra på. Arla betalade även ett turbotillägg på 10 öre litern efter det att djuren gått in i omställning och det stimulerade också till snabb omställning. Fakta Haga Gård Familjen: Hans Andersson och Janett Nyström och fyra barn. Läge: Södermanlands län väster om Nyköping. Areal: 132 hektar åker och 18 hektar betesmark samt 60 ha skog. Antal kor och rekrytering: 50 mjölkkor och 50 rekryteringskvigor. Tjurkalvarna säljs efter avvänjning. Ras: 70 procent SRB och 30 procent Holstein. Ladugård: Uppbunden ladugård med kortbås. Utfodringssystem: Automatutfodring av kraftfoder och balupprullare till korna. Ungdjuren utfodras manuellt. Mjölkningssystem: Uppbundet i ladugården, mjölkar tre gånger per dygn. Antal anställda: En halvtidsanställd utöver Hans och Janett och avbytare en gång i månaden. Barnen arbetar ibland på helgerna och under skollov. Övriga sysselsättningar och inkomster: Hans har förtroendeuppdrag åt Arla. Fas i omställningen: Hans och Janett levererade sin första ekologiska mjölk i mitten av december 2008. Hans och Janett såg inga hinder inför omställningen till ekologisk produktion. När de planerade den nya ladugården hade de tänkt utöka antalet kor och arrendera mer mark. De har fortfarande det som mål, men med nuvarande antal kor är arealen tillräcklig för att odla både grovfoder och spannmål. Den snabba omställningen kunde genomföras på grund av ett samarbete med en granne som odlade ekologiskt. Växtodling Växtodlingen har inte förändrats så mycket efter omställningen. De odlade även mycket vall innan omställningen då de hade en grovfoderbaserad köttproduktion på de egna tjurarna. De har slutat med denna produktion och bytt vallblandning samt ökat mängden vallfoder i kornas foderstat. Vallarna sås som tidigare in i korn- och ärtblandning som ensileras. Helsäden ger ett fibertillskott till foderstaten och etableringen av vallen blir oftast mycket bra med denna metod. Ladugården på Haga. Uppbundna kor är bara tillåtna i små ekologiska besättningar efter 2013. Foto: Sofia Äng 9

Flytgödsel har använts sedan 2002 och den sprids på vallarna. I framtiden kommer de även att sprida flytgödsel på spannmålen. Före omställningen användes mineralgödsel på vallar och spannmål enligt växtodlingsrådgivarens rekommendation. Hans har inte använt kemiska växtskyddsmedel på vallarna på mycket länge, men spannmålen har bekämpats enstaka år. Han har även ogräsharvat tidigare och kan tänka sig att göra det i framtiden i spannmålen. Utfodring De ville gärna odla en stor andel vall första året eftersom det är bra att ha en buffert på grovfoder i början av omställningen till ekologisk produktion. Hans tror dock att vallarealen kommer att minska med åren när de lär sig hur stora skördarna blir. I framtiden kan de tänka sig att odla ärter i renbestånd för att få upp proteinhalten i foderstaten, men de kommer att fortsätta köpa in koncentrat. De tycker dock att det är en nackdel att det finns så få sorters koncentrat för ekologisk produktion på marknaden. Byggnader Det enda som Hans och Janett har ändrat i stallarna än så länge är hur kalvarna hålls, de går inte i ensambox längre utan hålls två och två eller fler i större boxar. Sedan använder de kalvningsboxen nu vilket de inte gjorde lika ofta tidigare. Kalvarna är tillsammans med mammorna under råmjölksperioden. Sedan får kalvarna stå i ensambox några dagar tills de lärt sig att dricka mjölk ur napphink. Efter det släpps de två och två. Kalvarna fick helmjölk tidigare också men nu får de mjölken under en längre period. Den största förändringen för korna var att de fick gå ute längre under hösten och att kraftfodermängderna har minskat. Ungdjuren har stått i lösdriftsladugård tidigare så för dessa har ingenting förändrats. Djurhälsan har varit bra både innan och efter omställningen. De har dock noterat högre frekvens av kalvningsförlamningar i samband med omställningen. Mjölkavkastning Mjölkavkastningen har sjunkit efter omställningen. De märkte ingen sänkning under betessäsongen men efter installningen har högmjölkarna minskat i avkastning. De tror att det bland annat beror på de olika foderbyten som de behövde göra under första året. Hans och Janett hade dock räknat med en lägre avkastning i ekologisk produktion. Innan omställningen låg avkastningen på 11 000 kg ECM per ko och år. De kommer vara nöjda om de får en avkastning på 9 000 kg ECM i framtiden. De har som mål att höja självförsörjningsgraden i år och siktar på 80 procent. Men att behålla så hög avkastning som möjligt på mjölken kommer fortfarande vara prioriterat för Hans och Janett. Det är fortfarande viktigare än att få så hög självförsörjningsgrad som möjligt. Om det fortfarande lönar sig att köpa in koncentrat kommer de att fortsätta att göra det. De tycker inte att de ekologiska reglerna medföra några problem utan att de finns där för att följa. Stabby gård Tankarna om att ställa om till ekologisk produktion kom från Gösta Roempke som är ekologisk rådgivare på Hushållningssällskapet i Uppsala. Elisabeth och Göran ville få in sönerna i företaget och köpte till mer mark 2003. Gösta hjälpte till med EU-ansökan det året. Han såg möjligheterna och väckte intresset för en omställning. Växtodlingen gick in i omställning 2004 och djuren gick in i omställning mars 2005. Före omställningen köpte de till 60 hektar mark och efter det har det tillkommit ytterligare 107 hektar mark och fler kor. Växtodling I början odlade de endast vall på gården och köpte in allt kraftfoder. De började senare odla en del helsäd med ärter och åkerböna. Idag odlar de även spannmål och är nästan självförsörjande på foder men köper fortfarande in en del proteinfoder i form av åkerböna och en ekologisk proteinmix. De gödslar åkrarna idag med egen gödsel från kor, hästar och får. Före omställningen användes små mängder Kalvarna på Haga har tillgång till långstråigt vallfoder, vilket är bra för våmutvecklingen. Foto: Sofia Äng 10

Fakta Stabby gård Familjen: Elisabeth och Göran Gauffin och deras fyra barn, varav två söner arbetar i företaget. Läge: Uppsala. Areal: 290 hektar åker och 140 hektar betesmark. Antal kor och rekrytering: 180 mjölkkor och lika många rekryteringskvigor. Tjurkalvarna säljs efter avvänjning. Ras: SRB, Holstein och korsningar där emellan. Ladugård: lösdriftsladugård. Utfodringssystem: Fullfoder Mjölkningssystem: Mjölkgrop, dubbelåtta. Övriga djur: 12 hästar varav 10 egna, 30 tackor. Antal anställda: I familjen arbetar två personer heltid på gården. Utöver dem, jobbar två personer knappt heltid i ladugården. Övriga sysselsättningar och inkomster: Elisabeth är vice ordförande i LRF och har en del styrelseuppdrag. De ordnar även turridning på gården. Fas i omställningen: Familjen Gauffin har levererat ekologisk mjölk sedan augusti 2005. Sedan januari 2009 säljer de även mjölken under eget varumärke, tillsammans med sex andra gårdar. Varumärket heter Sju gårdar och de säljer närproducerad ekologisk mjölk i Uppland (www.sjugardar.se). mineralgödsel och ibland Roundup i samband med vallbrott. På de marker de har köpt senast har det varit en del problem med tistel, annars har de inte haft så mycket problem med ogräs efter omställningen. Vallarna har tagit tid på sig innan de blivit bra. I början hade de låg avkastning. Spannmålen har gått bra att odla ekologiskt, de är nöjda med avkastningen som ligger på 3 4 ton korn per hektar och 5 6 ton vete per hektar. De ger rådet att ligga i överkant på arealerna inför en omställning till ekologisk produktion. två grupper av kor som får olika mixer, en högmjölkargrupp och en lågmjökargrupp. Sinkorna får också en mix för sig. Den största skillnaden efter omställningen jämfört med tidigare är att korna får mindre andel kraftfoder i dag. Självförsörjningsgraden ligger i dag på cirka 90 procent. I början var den strax över 50 procent och det fanns inte mycket marginal. De tyckte inte om att ligga på marginalen men det löste sig genom att de fick köpa till mer mark. Betesarealerna ökade i samband med omställningen och i dag används åkermarksbete i större utsträckning än natur betesmark åt mjölkkorna. De arbetar fortfarande på att få så bra betesutnyttjande som möjligt. Eftersom de har mycket betesmarker så krävs noggrann planering. Ungdjuren försöker de släppa på parasitfria beten genom att hästarna efterbetar dessa skiften varje år. Elisabeth vill poängtera att det är viktigt att gården har tillräckligt med mark inför en övergång till ekologisk mjölkproduktion. Lägre mjölkavkastning är också något att räkna med. Det är viktigt att tänka på att man som ekologisk mjölkproducent är känsligare för att skördarna slår fel. Det kan vara svårt att få bra avkastning och bra kvalitet på vallarna under starten av omställningen beroende på hur klöverandelen är i de befintliga vallarna. Att ha tillräckligt med mark och bete är A och O för att lyckas. Det som har känts svårast med omställningen är att mjölkavkastningen sjunkit. De arbetar fortfarande med att få upp den. Det roligaste med att ställa om produktionen har varit att det har känts väldigt rätt i tiden att producera ekologiskt. Det känns bra att göra en insats för miljön. Eftersom det finns en bra efterfrågan på ekologiskt och närproducerat kunde de se en öppning för nya affärsmöjligheter. Byggnader Djuren gick i lösdrift redan innan omställningen så byggnaderna behövde inte förändras. Däremot har de byggt en stor plansilo, mest för att de skaffade fler kor och det blev mycket arbete med rundbalar och små silor. Detta har förbättrat vallfoderkvaliteten, vilket är viktigt för att lyckas med ekologisk mjölkproduktion. Småkalvarnas miljö ändrades en del. Numera går kalven med mamman i fyra dygn så att den får i sig all råmjölk, sedan flyttas den till en avdelning med amkor. Tidigare fick kalvarna mjölk ur hink i cirka 8 veckor. En amko har i dag tre till fyra kalvar och kalvarna går med henne i fyra månader. Det fungerar att använda amkor till kalvarna, men kräver ett bra djuröga så att man kontrollerar att samspelet mellan kalv och ko fungera Utfodring I början fick alla kor samma fullfodermix. Det var inte bra för mjölkavkastningen sjönk för mycket. Nu har de gjort Elisabeth Gauffin på Stabby gård vid foderbordet. Foto: Sofia Äng 11

Kor kan konsumera stora mängder grovfoder. Foto: Niels Andresen Foder och foderareal I ekologisk djurhållning ska det vara balans mellan djurhållningen och foderproduktionen. Du ska sträva efter hög självförsörjning av foder för att få en bättre hushållning med växtnäring. Ekonomin i ekologisk mjölkproduktion är oftast bäst på gårdar med låg djurtäthet och hög andel hemmaproducerat foder. För att enbart klara behovet av grovfoder och bete bör den tillgängliga arealen vara minst 1 ha åkermark per ko och ungdjur. Vid en arealtillgång på 1,5 ha åkermark per ko och ungdjur finns bra förutsättningar för ekologisk mjölkproduktion. I tabell 1 finns en grov uppskattning av arealbehovet, och hur det kan variera, för olika grödor vid hög självförsörjningsgrad på gården. Grovfoder Vallfoder Alla djur ska ha fri tillgång på grovfoder. Kor i ekologisk mjölkproduktion ska få sitt huvudsakliga näringsbehov från grovfoder. Grovfodret ska, förutom att ge struktur i foderstaten, ge en stor mängd av både energi och protein. Genom att odla och konservera grovfodret på rätt sätt, kan behovet av kompletterande kraftfodermedel minimeras. Tabell 1. Åkermarksbehov per ko och år, inklusive rekrytering, vid hög självförsörjningsgrad Arealbehov Grovfoder (vall+ helsäd) 0,75 0,95 ha Bete (mjölkkor)* 0,15 0,25 ha Spannmål 0,25 0,40 ha Trindsäd 0,15 0,25 ha Raps 0,15 0,25 ha Summa 1,45 2,10 ha * Här förutsätts att de äldre ungdjuren går på natur - betesmark under sommarhalvåret. Vallen i ekologisk odling ska innehålla en lagom stor mängd klöver. Nötkreatur föredrar ett vallfoder som innehåller mellan 30 50 procent klöver. Ett riktvärde för ett bra klövergräsensilage till mjölkkor är ett energiinnehåll på över 11 MJ/kg ts. Proteininnehållet bör vara 150 200 g råprotein/kg ts och fibernivån mellan 400 500 g NDF/kg ts. Blanda olika kvaliteter för att få fram ett balanserat grovfoder. Den hygieniska kvaliteten samt tidpunkten för skörd och ensilering påverkar vallfodret och har stor betydelse för konsumtionen. Tidig skörd och en bra ensilering ger bäst konsumtion. Flera lantbrukare tycker att man ska skörda vallen när gräsen är i begynnande axgång. Målsättningen Tabell 2. Högsta beläggning (kor/ha) och minsta rekommenderad areal betesmark på åker Beläggning Betestid ha/ko Område (länsbokstav) 7 mjölkkor 2 månader 0,14 Norra Sverige (W, X, Y, Z, AC, BD) 6 mjölkkor 3 månader 0,17 Mellersta Sverige (AB, C, D, E, F, G, H, I, O, S, T, U) 5 mjölkkor 4 månader 0,20 Södra Sverige (M, K, N) Om korna går på naturbetesmark kan man räkna med att arealbehovet fördubblas. 12

kan vara att påbörja andra skörden 5 6 veckor efter första skörd. Vädret är dock helt avgörande för när skörden kan ske. Försök har visat att kor av en högavkastande mjölkkoras (Holstein) kan producera runt 6 000 kilo ECM per ko och år på enbart grovfoder. Korna tappade mycket vikt under stallperioden, men återhämtade sig på betet. Trots viktminskningen var de friska och blev dräktiga. Bete Ekologiska nötkreatur ska under betesperioden vistas ute större delen av dygnet. Betet till mjölkkorna ska utgöra minst hälften av grovfoderintaget. Det innebär i praktiken att det dagliga betesintaget ska vara minst 6 kg ts. Om det blir torka något år kan ett lägre intag accepteras men i så fall måste det dokumenteras. Om du ger dina kor fullfoder inne i stallet ska du ge korna möjlighet att samtidigt gå ut i en betesfålla. KRAV-reglerna kräver minst två betespass per dygn för mjölkkor. När forskare studerat betesutnyttjandet i slutet på betessäsongen har de sett att betesintaget på beten helt rena från träck var högre än på nedsmutsade beten. Alltså kan du räkna med ett något högre betesintag om du erbjuder djuren ett rent bete under sensommaren, till exempel återväxten efter en vallskörd. För att öka betesutnyttjandet på gården kan djuren delas in i grupper efter avkastningsnivå. För att högmjölkare inte ska riskera sänkningar i mjölkavkastningen så rekommenderas en relativt frikostig kraftfodertilldelning för dessa på betet. Från avkastningar på 25 kg ECM och nedåt finns det möjligheter att utfodra restriktivt med kraftfoder på bete om man har gott om bete av hög kvalitet. Detta gäller särskilt för de djur som befinner sig i senare delen av sin laktation. Tidigt betessläpp på våren innebär att gräset är högst 8 10 cm. Är det längre är risken stor att korna inte klarar av att beta av det innan det blir för fiberrikt. För att du ska få en hög beteskonsumtion på försommaren bör betet vara 12 15 cm. Senare under säsongen har studier visat att beteskonsumtionen minskar om beteshöjden blir mindre än 9 12 cm. Hur mycket kon konsumerar beror bland annat på kons kroppsvikt, produktionsnivå och kondition. Arter i betet påverkar också betesintaget. Vitklöver kan öka intaget och hundäxing kan minska intaget. De betesstrategier som ger bäst styrning och intag är rotationsbete och stripbete. Rotationsbete innebär att betesmarken delas in i fållor och att djuren flyttas mellan dessa med jämna intervall. Det är bra om det finns mellan åtta och tio fållor. Tänk på att du kan behöva skörda en del av fållorna på försommaren när betestillväxten är hög. Nackdelen med rotationsbete är att det är arbetskrävande och att det går åt mycket stängsel. Vill du använda dig av rotationsbete finns det en bra tumregel. Intervallet mellan första och andra avbetningen bör vara två veckor. Intervallet mellan tredje och fjärde avbetningen bör vara tre veckor och efter femte och sjätte avbetningen bör intervallet vara fyra veckor mellan avbet ningarna. Putsa fållorna vid behov. Stripbete är en betesstrategi med mycket effektivt betes - utnyttjande. Korna går på ett nytt område dagligen. Staketet flyttas framåt varje dag och stängslet bakom korna flyttas också i samma takt. Svårigheterna med stripbete är bland annat att det kan vara svårt att lösa vattentillförseln och att det kan vara svårt att veta hur mycket bete som går åt varje dag. Helsädesensilage Grovfodret på ekologiska gårdar är framförallt vallfoder, men kan till viss del utgöras av helsädesensilage av spannmål eller blandningar med ärt eller åkerböna. Vid blandningar av helsädesensilage kan andelen ärter eller åkerböna utgöra 30 70 procent av innehållet. Ju högre andel baljväxter som man har i blandningen desto högre proteinvärden och smaklighet får helsädesensilaget. Ärter passar bra tillsammans med korn och havre medan åkerböna passar bäst tillsammans med vårvete. Helsädesensilaget fungerar bra tillsammans med det klöverrika ensilaget eftersom helsäden innehåller stärkelse som kompletterar vallfodrets lättlösliga protein. Det är också en bra insåningsgröda i växtföljden. Helsädesensilage med ärter och havre bör skördas när ärterna har mellan halvmatade och fullmatade baljor. Blandningar av åkerböna och vårvete bör skördas när baljorna har nått full storlek och är fullmatade. Bete ett bra och billigt foder för ekologiska mjölkkor. Foto: Ingrid Gustafsson Majsensilage Majsensilage är ett annat bra komplement till klöver - gräs ensilage. Majsensilage definieras som grovfoder i ekologisk produktion trots att sammansättningen näringsfysiologiskt ofta anses motsvara 50 procent kraftfoder och 50 procent grovfoder. Majsensilaget har ett högt energiinnehåll och ett lågt proteininnehåll. 13

därför är det viktigt att i första hand se till att utnyttja den och betet optimalt. Tidigt skördat vallfoder, tidigt betessläpp och ett väl skött bete gynnar proteinresurserna på gården. Majsensilage passar bra tillsammans med ett klöverdominerat vallfoder i foderstaten. Foto: Niels Andresen. Stigande spannmålspris gör majsensilage intressant som foder till mjölkkor. Majsensilage passar även bra i växtföljden på den ekologiska mjölkgården och 1,1 kg ts majs - ensilage ersätter 1 kg korn i foderstaten. Majsensilage är ett smakligt foder och det innehåller mycket stärkelse. Majsen har en stabiliserande effekt på djurens magar. Nackdelarna med majsensilage är att majs bland annat konkurrerar dåligt med ogräs, behöver specialmaskiner och endast går att odla i vissa delar av Sverige. De områdena i Sverige som har bäst förutsättningar för majsodling är Skåne, Öland och ett område norr om Mälaren från Västerås till Stockholm. Vallfodret har ett högt innehåll av lättlösligt protein som bryts ner snabbt i våmmen och därför är det viktigt att komp lettera med ett bra energifoder om råproteinhalten är hög i vallfodret. Spannmål och majsensilage är bra foderkällor. För de högavkastande korna är utmaningen att hitta protein med en låg nerbrytning i vommen. Det är framförallt trindsäd (ärter, åkerböna och lupin) och raps som är proteinkällor till kraftfodret i ekologisk mjölkproduktion. Ärter innehåller en stor andel lättlösligt råprotein och passar därför inte så bra att utfodras ihop med ett vallfoder med höga råproteinvärden. Till högt avkastande mjölkkor kommer det inte att räcka med enbart ärter som proteinkälla då måste ett mer våmstabilt protein tillföras. Ärter är ett bra komplement till en foderstat med korn och rapsprodukter. Det fungerar bra att utfodra mjölkkor med 3 4 kg ärter per dag eller 35 procent av kraftfodret. Åkerbönor innehåller mer protein och mindre mängd stärkelse än ärter. Det innebär att det är mer fördelaktigt att utfodra åkerbönor tillsammans med spannmål jämfört med ärter. Det går både att krossa och att grovmala åkerbönor och ärter. Kraftfoder I ekologisk produktion får kraftfoderandelen till mjölkproducerande djur inte överstiga 40 procent av det dagliga torrsubstansintaget. Det får dock höjas till 50 procent under högst 3 månader tidigt i laktationen. Enligt KRAV:s regler gäller även att för ungdjur får högst 30 procent av det dagliga torrsubstansintaget utgöras av kraftfoder. För kalvar, vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat, får kraftfoderandelen vara högst 50 procent under en kortare period upp till sex månaders ålder. Spannmål Den ekologiska spannmålen är ofta det billigaste kraftfodret i ekologisk mjölkproduktion. Ekologisk spannmål bör användas i foderstaten men med måtta för att undvika att stärkelseinnehållet blir för högt. Det ska inte överstiga 5 000 gram per dag eller 20 procent av ts-intaget. Reglerna för kraftfoderandelar i foderstaten innebär att detta problem är litet i ekologisk produktion, men se upp med stora spannmålsgivor (mera än 8 kg/dag) i kombination med tidigt skördat vallfoder och helsädesensilage med högt stärkelsesinnehåll. Proteinfodermedel Kravet på 100 procent ekologiskt foder kan innebära svårigheter för proteinförsörjningen till mjölkkor i ekologiska besättningar. Vallen är grunden i foderstaten och 14 Åkerböna är en intressant proteingröda. Foto: Niels Andresen Raps. Helt rapsfrö måste du sönderdela innan utfodring. Krossa fröna separat i en kross med släta valsar eller mal fröna tillsammans med spannmål eller ärter. Det är vanligt att mala rapsfrön på gårdar som utfodrar med fullfoder. Då används ofta en hammarkvarn. Mängden råfett i totalfoderstaten (högst 5 % av ts-intaget) är begränsande vid utfodring av rapsfrö. Vid utfodring med stora rapsmängder kan fetthalten sjunka i mjölken. Rekommendationen är högst 1,5 kg rapsfrö per ko och dag. När det gäller rapskaka har försök visat att 4 kg rapskaka kunde utfodras utan problem. Rapskakan kan härskna efter pressning och du bör därför använda den inom två månader under den varma årstiden.

Lupinfrö. Generellt så höjer lupin mjölkens fetthalt men sänker proteinhalten. Lupin innehåller även en lägre andel stärkelse än ärter vilket kan medföra att en större andel spannmål kan användas i foderstaten. Tyvärr är odlingstekniken inte fullt utvecklad ännu för att lupin på allvar ska kunna konkurrera med övriga proteingrödor. Certifierat ekologiskt färdigfoder och koncentrat. Utbudet på ekologiskt koncentrat är begränsat, men alla de större foderföretagen har ett sortiment med färdigfoder och koncentrat. För högavkastande kor kan inköpt koncentrat vara intressant för att öka mängden protein med låg nedbrytbarhet i foderstaten. Foderpriserna är dock höga och det är viktigt att göra ett medvetet val vid inköpet. Frågan man bör ställa sig, är hur dessa sista kilo foder betalar sig i foderekonomin på gården. Växtodling Balans mellan baljväxter och gräs För att få en framgångsrik växtodling på din ekologiska mjölkgård måste du hantera baljväxterna i vallen. I östra Sverige bör rödklöver prioriteras framför vitklöver då vitklöver är känsligare för de torrperioder som alltid dyker upp någon gång under växtsäsongen. Vitklöver passar bättre som dominerande baljväxt i områden med högre och jämnare nederbörd över säsongen. I princip alla ekovallfröblandningar till slåtter innehåller både rödklöver och vitklöver vilket är utmärkt. Vitklöver passar också bättre än rödklöver i betesvallarna eftersom rödklöver tål tramp för dåligt. Ta väl hand om klövern, den kan fixera ända upp till 250 300 kg kväve/ha om den dominerar vallen. Detta kväve gynnar bördigheten genom hela växtföljden. För att gynna baljväxterna i vallen bör du vara försiktig med för stora givor lättlösligt kväve från flytgödsel under insåningsåret och det första vallåret (högst 15 20 ton flytgödsel/ha). Till vall två och tre kan sedan stallgödselgivorna ökas till 25 30 ton/ha då rödklövern ändå börjar gå tillbaka på grund av sjukdomar på rötterna. Växtföljdsförslag Denna växtföljd kan vid goda förhållanden göra den ekologiska mjölkgården nästan självförsörjande på foder men du behöver köpa in proteinfoder. Du kan också bli självförsörjande via samarbete med spannmålsproducerande grannar. Har du en gård med mindre areal i förhållande till djurantalet gör du insådden i grönfoder och har bara vallar. Modell för växtföljd på en ekologisk mjölkgård: 1. Korn/havre eller grönfoder med insådd 2. Vall 1 3. Vall 2 4. (Vall 3) 5. Höstvete eller rågvete (vårsäd mera lämpligt i södra Sverige) Vallfröblandningar Det finns ett mycket bra utbud av ekologiska vallfrö - blandningar hos alla större säljare. Men se till att baljväxthalten åtminstone ligger uppåt 20 procent om insådd görs med 22 kg vallfrö/ha. Det är också lämpligt att ha med högväxande vitklöver för att täcka upp luckor i vallen. Vanligt är att rödklöverhalten är 60 80 procent i vall 1 för att sjunka till 50 procent i vall 2 och bli 20 40 procent i vall 3. Den bästa förfruktseffekten har vallen när baljväxthalten är över 40 procent. Under denna nivå börjar vallen kräva kväve för nedbrytning istället för att leverera till nästa gröda. Tänk på detta när du bestämmer tidpunkt för att bryta vallen. Insåningsgrödor När det gäller spannmålsgrödor till mogen skörd används en utsädesmängd som är 180 200 kg spannmål/ha beroende på bördigheten på skiftet. Välj helst tidigt mognande sorter eftersom det minskar risken för skador på vallinsådden vid skörd och ger vallen en lång tillväxtperiod på hösten. Om din gård har ett stort grovfoderbehov kan insådd i grönfoder vara en utmärkt metod. För att ge hög avkastning och bra foderkvalitet bör grönfodret innehålla baljväxter som ärter eller åkerböna. För blandningar med ärter rekommenderas en utsädesmängd på 160 kg ärt och 100 kg korn eller havre per ha. Detta är en högre andel ärter än de 50/50 blandningar som ofta finns hos säljarna men det lönar sig att spetsa dessa med extra ärter då det ger bättre kvalitet på fodret. Blandningar med åkerböna bör innehålla 180 200 kg åkerböna och 100 kg vårvete per ha. Skörda grönfoder - blandningarna från begynnande baljsättning på baljväxten men låt inte mognaden gå för långt hos ärter då man lätt får stort spill. Skörden på blandningar med ärter kan börja så tidigt som början av juli och för åkerböna någon vecka senare. Kalvar och ungdjur Kor ska kalva enskilt och endast i undantagsfall bindas upp vid kalvning. Kalvar ska dia hela råmjölksperioden och därefter huvudsakligen födas upp på ekologisk mjölk till 12 veckors ålder. Kalvar som inte har möjlighet att dia ska kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom konstgjord spene. Kalvar ska hållas i grupp vilket motsvarar två eller fler, och kalven får som mest stå en vecka i ensambox. Kastrering av kalvar är tillåtet i ekologisk produktion om det sker före 8 veckors ålder. Kalvarna ska bedövas innan ingreppet. Avhorning får endast göras genom bränning före 8 veckors ålder. Det finns studier som visar att kalvens uppfödningssätt under mjölkperioden har betydelse för dess produktionsförmåga som vuxet djur. I Danmark har man sett att 15

God hygien i en väl ströad kalvningsbox är viktigt under kalvens första dygn i livet. Foto: Ingrid Gustafsson när kalven fick vistas tillsammans med kon under mjölkperioden hade den en bättre tillväxt och producerade mer mjölk under första laktationen. De hade även tendens till lägre inkalvningsålder jämfört med kalvar som vistats i ensambox. Ett annat system som används till kalvarna i ekologiska besättningar är amkor. Om amkor används är tillsynen mycket viktig. Det gäller framförallt att se till så att alla kalvar får tillräckligt med mjölk. Om äldre och yngre kalvar blandas får ingen konkurrens uppstå om mjölken eftersom de yngsta då blir utan. Helst ska en egen box finnas för de yngsta kalvarna, där de kan gå med en eller flera amkor till cirka tre veckors ålder. För att de äldre kalvarna ska börja äta mer kraftfoder bör de få en mer restriktiv tillgång på mjölk. De kan till exempel få tillgång på mjölk enstaka delar av dygnet. Separationen mellan ko och kalv Kon ska ha möjlighet till en nära kontakt med kalven under dess första levnadstid. Separationen mellan ko och kalv påverkar kon negativt. Det finns två sätt att minska lidandet vid avvänjning. Det första är om kon och kalven fortfarande kan stå så pass nära att de kan nosa och se varandra. Det andra alternativet är att de ställs så långt bort från varandra som möjligt, så att de varken hör eller ser varandra. Kalvarna får bättre hälsa när de får dia längre än råmjölksperioden och när de inte behöver byta system. Kalvar som får stanna hos kon efter födseln har visat sig resa 16 sig upp 2,5 timmar tidigare än kalvar som placeras direkt i ensambox. Rekrytering Vid en omställning är det skötseln av ungdjuren som påverkas minst. Ett bra grovfoder räcker långt till denna djurkategori. Den största utmaningen är att klara betesdriften för förstaårsbetarna. Inom ekologiskt lantbruk betraktas inte behandling med antiparasitära medel som en långsiktig lösning eftersom ohämmat bruk av parasitpreparat kan leda till att parasiterna blir resistenta mot preparaten. Djur som aldrig varit ute på bete tidigare blir lätt infekterade. Det är därför viktigt att ha så lågt smittryck av parasiter som möjligt. Beten är parasitfria om det inte gick nötkreatur där förra betessäsongen. En vall där det året innan togs ensilageskördar är bra liksom betesmarker som året innan betades av ett annat djurslag. Använd inte samma marker till bete år efter år till förstaårsbetarna, utan skifta fållor. Vuxna immuna djur kan äta upp den övervintrade smittan och minska smittrycket innan förstaårsbetare släpps ut på detta bete. Följande strategier är viktiga att tänka på när betesplanen för förstaårsbetare ska göras 1) bete efter slåttervall 2) växelbete med annat djurslag 3) bete efter vuxna immuna djur 4) nytt bete åt förstaårsbetarna under högsommaren för att minska smittrycket från den egna träcken.

Vill du ha mer information? Jordbruksverket har informationsmaterial om ekologisk produktion. Det finns flera informationsbroschyrer om växtodling och djurhållning samt information om miljöersättningar, se Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Där hittar du också särskilda webbsidor om ekologisk djurhållning. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Kundtjänst: 0771-223 223 Växel: 036-15 50 00 Din länsstyrelse har också tillgång till material om ekologiskt lantbruk och miljöersättningar. Se deras gemensamma webbplats för att få uppgifter om ditt eget läns webbplats, adress och telefonnummer. www.lansstyrelsen.se Vill du ha hjälp att göra en omställningsplan på din gård kontakta en rådgivare i ditt närområde. Rådgivning inom ekologisk produktion är ofta gratis eller subventionerat genom landsbygdsprogrammet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. Adresser till kontrollorganen Aranea Certifiering AB Box 1940 751 49 Uppsala info@araneacert.se www.araneacert.se Tfn 018-17 00 00 SMAK AB Box 42 230 53 ALNARP certifiering@smak.se www.smak.se Tfn 040-46 00 72 HS Certifiering AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar info@hscertifiering.se www.hscertifiering.se Tfn 0480-156 70 Organisationer inom ekologiskt lantbruk KRAV Ekonomisk förening Box 1037 751 40 UPPSALA Tfn 018-15 89 00 info@krav.se www.krav.se Ekologiska Lantbrukarna Sågargatan 10A 753 18 Uppsala. Tfn 018-10 10 06 kansliet@ekolantbruk.se www.ekolantbruk.se 17

Checklista omläggning till ekologisk mjölkproduktion Här får du en lista över de områden som är viktigast att gå igenom om du funderar på att ställa om din mjölkproduktion: Kontakta mejeriet Areal för foderproduktion Hur stor är din totala areal av åker och naturbetesmarker? Hur är kvaliteten på åkermarken finns markkartering? Hur ser nuvarande växtföljd ut? Vilka grödor odlas? Självförsörjningsgraden på foder Hur mycket foder köper du in till gården med nuvarande produktion? Gör en överslagsberäkning över foderbehov och foderproduktion på gården. Kvalitet på vallodlingen Vilken ålder är det på vallarna? Vad är det för vallblandning, hur stor är klöverandelen? Hur är vallarna anlagda och gödslade? Grovfodrets kvalitet Hur ser analyserna för de senaste årens grovfoder ut? Hur ser grovfoderkedjan ut på gården? Betesstrategi Hur mycket betesmark (åker och naturbete) går att nå med mjölkkorna? Vad är din nuvarande strategi för bete till mjölkkor och ungdjur? Foderlager Hur stor är lagringskapaciteten för grovfoder? Hur stor är lagringskapaciteten för kraftfoder? Utfodringsmetod för grovfoder Hur hanteras grovfodret från lager till foderbord? Kraftfoderalternativ Vilka erfarenheter finns kring odling av spannmål och proteingrödor? Stallförhållanden Hur ser stallarna ut för kalvar, ungdjur och mjölkkor? Miljöersättningar Vilka miljöersättningar finns på gården innan omställningen? Samarbetsmöjligheter i närområdet Finns det möjlighet att samarbeta med andra ekologiska lantbrukare kring foder och bete? Kontakta ett kontrollorgan. Kalvar på bete. Foto: Sune Ahlstedt 18