GFC STOCKHOLM BY NIGHT 2012
Innehållsförteckning 1. Inledning!!!!!!!!!!! 2! 1.1. bakgrund!!!!!!!!! 2! 1.2. Syfte & Metod!!!!!!!!! 2! 1.3. Vision!!!!!!!!!! 2 2. Teknik!!!!!!!!!!! 3 3. Plats!!!!!!!!!!! 3! 3.1. Avtal!!!!!!!!!! 3! 3.2. Platser!!!!!!!!!! 4 4. Konstnärligt innehåll!!!!!!!!! 4! 4.1. Kuratorer!!!!!!!!! 4! 4.2. Förslag på konstnärer!!!!!!! 4 5. Marknadsföring!!!!!!!!!! 5! 5.1. Strategi!!!!!!!!!! 5! 5.2. Genomförande!!!!!!!! 6 6. Kommersiell part!!!!!!!!! 7! 6.1. Intressanta aktörer!!!!!!!! 7! 6.2. Den kommersiella partens möjlighet i publicitet!!! 7 7. Budget!!!!!!!!!!! 9 8. Tidsplan!!!!!!!!!!! 9 9. Ekonomisk redovisning!!!!!!!! 9
Inledning Innovativ Kultur har gett 1 stöd för att skapa förutsättningar för att praktiskt genomföra projektet Stockholm By Night. Detta innefattar enligt överenskommelse att: - Ta fram en projektplan som inkluderar teknik, plats, och konstnärligt innehåll och relevant budget samt tidsplan. - Avtal med staden och fastighetsägare avseende minst 3 byggnader. - Förslag på deltagande konstnärer och det konstnärliga innehållet. - Framtagande av marknadsföringsplan. - Skapa en modell för hur deltagande kommersiella aktörer får synlighet. I denna rapport redogör vi för hur arbetet kring ovan nämnda delar har utvecklats och svarar på de frågor som vi enligt avtal har arbetat med. Rapporten består av en inledande beskrivning av projektets bakgrund och syfte, detaljbeskrivning av varje del av projektet, samt en beskrivning av hur de resurser som GFC har fått tillgång till har disponerats. 1.1. Bakgrund Projektet föddes ur en idé kring en brist i Sveriges huvudstad. Staden faller varje år i mörker under den långa vinterperioden. Detta är ett behov som projektet Stockholm By Night ska bemöta. Genom att utnyttja teknikens framsteg, vill vi på ett modernt sätt framhäva Stockholm och dess arkitektur även i mörker. Det görs årligen satsningar runtom i Sverige där man, framförallt under julen, ljussätter staden. Dock ser vi på GFC även en avsaknad av kreativa ljussättningsprojekt där man särskiljer sig från de traditionella metoderna och hittar nya konstnärliga uttrycksform. Detta projekt ska således utmana de rådande projekten som görs och visa på nya metoder som banar vägen för nya projekt och samarbeten mellan städer, näringsliv och konstnärer. Följaktligen ska projektet även ha förutsättningar för att påverka bilden av Sverige internationellt. Med detta unika projekt vill vi visa upp Sverige i relevanta internationella sammanhang för att skapa medvetenhet kring vårt arbete. En annan insikt som projektet kretsar kring är det faktum att Stockholm, som många andra städer, just nu domineras sponsrade och kommersiella evenemang såsom ljussättningen av Globen. Vi vill även här förändra de nuvarande metoderna. I vårt projekt är målsättningen att sponsorerna ska engagera sig i projektet utan att nödvändigtvis låta resultatet kretsa kring företagets produkt - vår tanke är att sponsorerna ska investera i ett projekt för att visa på sitt förtroende för svensk konst och på så sätt vinna publicitet. Även detta är något unikt då det bidrar till det annorlunda samarbetet mellan konstnären, staden och näringslivet - dessa förhållanden beskrivs mer utförligt under kommande rubriker. 1.2. Syfte & metod Syftet med projekt är med andra ord att skapa en internationellt slagkraftig konstutställning med hög teknologisk standard. Syfte är att ge Stockholm och de involverade publicitet, samt att visa på nya tillvägagångssätt och metoder för samarbeten mellan näringsliv och konstnärer. I sin arbetsmetod kring själva utförandet av projektet kommer GFC att samarbeta med sakkunniga inom dels projektets tekniska del och dels projektets konstnärliga del. På så sätt säkerställs ett starkt resultat där våra samarbetspartners bidrar med aktuell kompetens inom sin del. GFC ansvarar för projektets övriga delar i form av projektledning, strategi, marknadsföring samt att hitta kommersiella partners. 1.3. Vision Visionen med projektet är, som sagt, att skapa en årligt återkommande upplevelse i Stockholm. Konstnärer och tekniker ska kunna ingå i ett team som skapar något nytt och unikt. Att kunna erbjuda konst och kultur på detta vis för Stockholm är något vi hoppas ska kunna göras om och göras på fler nyskapande sätt. Att dessutom visa upp möjligheterna för den digitala konsten och visa upp Stockholm, dess arkitektur och Sveriges kreatitivet är något vi vill sträva efter att göra mer relevant och ge det mer utrymme. 1 I fortsättningen kommer förkortningen GFC att används istället för. 2
2. Teknik Företaget IM Communications är ett av få företag i Sverige som lever upp till internationell och europeisk standard inom ljussättning. Företaget har en bred bas och arbetar med många olika tekniker och har sedan en tid tillbaka även arbetat med video-mapping och ger den kompetens det här projektet är i behov av. Företaget har dessutom vana av att arbeta med Stockholms stad. IM Communications ska förse projektet med den tekniska lösningen och kommer därför dessutom att arbeta närmast med konstnärerna för att göra dem införstådda i tekniken för att sätt möjliggöra för dem att förstå sin konsts relation till platsen och sammanhanget. Den tekniska partner står för: - Teknisk lösning - Uppspelning - Anpassning av innehåll - Förberedelser av t.ex. 3D-modeller Det finns två tekniska lösningar att arbeta med som kort kan beskrivas som stillbildsprojicering respektive videoprojicering där det förstnämnda är ett något billigare alternativ än det senare. Under rubriken budget presenterar vi kostnader för den tekniska delen såväl som övriga aspekter av projektet. Nämnvärt är dock att projektet avser att använda sig av videoprojicering då stillbildsprojicering saknar den dynamik som har gjort denna teknologi intressant för stora massor internationellt. 3. Plats Under denna rubrik presenteras resultatet av vårt arbete och kontakt med staden och ansvariga för de fastigheter som är relevanta för projektet. I vår kontakt med berörda aktörer har vi haft utgångspunkten att frågorna berör ett projekt som eventuellt ska göras ut - då vi i detta stadium endast planerar och utforskar möjligheterna för projektet. Vi har med andra ord inte begärt slutgiltig tillgång till dessa platser, utan endast kartlagt och fastställt vilka platser som är möjliga för ett genomförande av projektet och således besvarat eventuella frågor om denna aspekt av projektet. 3.1. Avtal Vi har varit i kontakt med polisens tillståndsenhet och beskrivit vårt projekt och de platser vi vill använda oss av. För samtliga platser som är av intresse för projektet gäller följande policy: ansökan om användande av offentlig plats lämnas till polisens tillståndsenhet. Handläggningstiden ligger på 8-10 dagar. I denna ansökan ska plats och placering framgå tydligt med adress och kartskiss. Det bör dessutom framgå huruvida användningen av platsen blockerar eller begränsar trafik och gator. Projektets tekniska utrustning och våra kartskisser och arbetsmetoder har presenterats för tillståndsenheten och vi har fastställt att projektet inte skapar så kallade direkta hinder - med andra ord större anläggningar i form av utrustning eller konstruktioner som kräver utrymme. I ett generellt fall skapar projektet således inga hinder för trafikanter och utrustning. Folkmassorna som samlas för att ta del av visningarna definieras i inte som hinder i den benämningen att de, sett till erfarenhet, inte skapar större problem vid ansökning av tillstånd för projekt av detta slag. Följaktligen har vi av tillståndsenheten förstått att projektet är genomförbart både sett till tid, plats och syfte. Kontakten med tillståndsenheten återupptas när projektet har klartecken för genomförande. 3
3.2. Platser De platser som vi efter diskussioner anser lämpa sig för projektet är följande: 1. Kulturhuset Kontaktperson: Tommy Nielsen 2. Gärdet Kontaktperson: Lars Edwin Andersson 3. Stadsmuseet Kontaktpersoner: Hans Öjmyr, Ann-Charlotte Backlund Valet av dessa platser baseras till viss del på tillgänglighet, men huvudsakligen på fastighetsägarens intresse och byggnadens fysiska potential för projektet. Då projektet ska uppmärksamma, och sprida kännedom om, Stockholm som stad är det därför viktigt att byggnaderna till projektet ska kunna definieras som landmärken och på så sätt representera staden eftersom projektet syftar till att spegla en definition av Staden. Byggnaderna som listas ovan fyller alla detta kriterium. Via kontakt med personerna som listas ovan har vi fastställt att projektet är av intresse även sett till fastighetsägarnas arbete med byggnaderna i fråga. På liknande sätt som med tillstånd har vi i detta skede inte bestämt ett samarbete helt och hållet eftersom vi just nu endast planerar projektet. Dock så har t.ex. datum och önskemål kring tillgång till byggnaden diskuterats med personerna och vi vet således att projektet går att genomföra under den period vi önskar. Inom de närmaste månaderna, när detaljer som står närmare i tiden har arbetats med, återkopplar vi till dessa personer och påbörjar det konkreta arbetet som involverar fastigheterna - mer om detta längre fram i rapporten. 2 4. Konstnärligt innehåll Under denna rubrik presenterar vi den form vi tillsammans med våra partners har skapat för det konstnärliga innehållet. Här visar vi på de begränsningar vi har funnit för projektet, men även tankar kring hur valet av konstnärer påverkar projektets mål och syfte och hur vi har förhållit oss till detta. 4.1. Kuratorer Som nämnt i de ursprungliga projektbeskrivningarna har vi konstnärliga kuratorer som ansvarar för denna del av projekt. Dessa kuratorer ingår i konstnärsgruppen Kollektivet Livet, bestående av Alexander Culafic, Georg Herlitz och Andreas Blom. Valet av dessa kuratorer grundar i personernas erfarenhet och kunskap om svensk konst, huvudsakligen så kallad street art. Personerna jobbar idag med allt från konstinstallationer till att handleda andra konstnärer. De är även verksamma i kommersiella sammanhang där de bland annat har arbetat med marknadsföring och blivit prisbelönta i den internationella branschtävlingen Cannes Lions. Med andra ord är dessa kuratorer väldigt passande för vårt projekt då de utöver sina konstnärliga kunskaper har förståelse för konst såväl som näringslivet. De kan på så sätt bidra med kunskap om vilken typ av konst som kan lämpa sig till detta sammanhang, handleda de utvalda konstnärerna för att öka deras förståelse för kontexten såväl som avgöra hur konsten kan marknadsföras och göras intressant för kommersiella parter och allmänheten. 4.2. Förslag på konstnärer Ett alternativ som vi har arbetat fram är att välja konstnärer från Stockholms konstskolor. Detta huvudsakligen eftersom konsteleverna stämmer överens med övriga projektets syfte - att visa upp Sverige och dess kreativitet. Genom att använda konstelever, och inte etablerade konstnärer, ger vi projektet ett starkare värde. På så sätt görs projektet mer intressant publicitetsmässigt eftersom projektet här handlar om att staden låter de blivande konstnärerna yttra sig och forma sin stad. Vi kan på så sätt även visa på den kommersiella partens, näringslivets, förtroende för dessa unga konstnärer och på så sätt även ge denna partner mer publicitet. Mer om denna aspekt av konstnärsvalet under nästa rubrik. 2 Vi syftar här huvudsakligen på att vi måste arbeta klart med projektets finansiering innan vi tar dessa detaljer vidare. I dagsläget är alla frågor är besvarade gällande tillstånd och fastigheterna i fråga - när projektet ska genomföras handlar det, enkelt uttryckt, endast om formaliteter för att påbörja arbetet med dessa tre byggnader. 4
De skolor vi har varit i kontakt med är Kungliga Konsthögskolan och Beckmans Designhögskola och vi har fått positiv respons från båda skolorna. Målsättningen är i så fall att involvera projektet i elevernas utbildning. Alltså att projektet inte ska ta eleverna privata tid, utan snarare att detta ska bli en del av en kurs för eleverna. Kungliga Konsthögskolans kontaktperson, utbildningskoordinatorn Helena Andersson, menade att detta kan gynna eleverna eftersom de på så sätt får ta del av projektets tekniska aspekt och på så sätt kunna tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang och på så sätt öka sin kompetens. Dock så är elevernas utbildningsform helt fri och elevernas terminer består inte av specifika kurser. Med denna skola behöver projektet med andra ord bli något som genomförs på frivillig basis. Beckmans Designhögskolas utbildningsform skiljer sig dock från Kungliga Konsthögskolan och är av en mer traditionell karaktär där eleverna studerar flera kurser varje termin. Denna skolas kontaktperson, reklam- och grafisk formgivningsansvariga Annika Berner, såg även hon ett värde i att eleverna med vårt projekt kan få förståelse för en typ av teknologi som är relevant för deras framtida arbete. Beckmans Designhögskola tillför dessutom ett annat värde i att skolan har sponsorer från näringslivet. På så sätt kan man enklare hitta samarbeten med företag inför detta projekt och finna kommersiella parter som sedan tidigare har i sin arbetsform att stödja konst och närvara i sådana sammanhang. Vi har således i detta stadium bestämt oss för ett samarbete med Beckmans Designhögskola. Detta eftersom dessa elevers arbete ligger närmare vårt projekt, både sett till metod och syfte. Eleverna som studerar grafisk formgivning på Beckmans förbereds under sin utbildning för arbete inom marknadsföring. De har således en annan förståelse för mottagaranpassning och kommunikation inom konst. Vi har förutom utbildningsansvariga Annika Berner varit i kontakt med elever från denna utbildning och diskuterat projektet. Eleverna Arthur Röing Baer och Ludvig Franzen har båda kommit med intressanta idéer och visat på en förståelse om vad projektet kräver. Således känns det naturligt att välja denna samarbetspartner eftersom elevernas nära relation till detta projekt i sig blir en del av vår kvalitetssäkring där vi ser en trygghet i det faktum att våra konstnärer har insikt och kunskap om konst och även kommunikation. 5. Marknadsföring Under denna rubrik framför vi huvudsakligen den plan vi har skapat för hur projektet ska marknadsföras - såväl för att nå ut till stadens invånare och besökare och medier för att ge projektet spridning och liv efter genomförandet. Här kommer vi inte att fokusera på den kommersiella parten, utan beskriver endast planen för hur vi sprider kännedom om projektet. 5.1. Strategi Marknadsföringen av projektet vilar på projektets aktörer. Projektet kommer att i väldigt liten utsträckning kommuniceras med hjälp av traditionell reklam i form av t.ex. annonsering, utan vi förlitar oss istället på prhantverket och word-of-mouth - detta huvudsakligen eftersom vi anser att omfattande annonsering är en överflödig kostnad för detta projekt. Med denna anledning måste vi därför knyta an en stark historia och ett nyhetsvärde till detta projekt, vilket vi gör med projektets aktörer. Strategin kring projektet består av två steg - att skapa medvetenhet inför projektets genomförande för att locka en publik och även att kommunicera projektet stort och internationellt efter genomförandet. Dessa två steg kräver två separata arbetssätt och vänder sig i viss mån till separata forum. Strategin grundar sig i att kartlägga samtliga sammanhang där vi vill ge projektet publicitet. Dessa är forum där vi når: - konstintresserade (lokalt och internationellt) - stadens invånare - stadens besökare - diskussioner om Stockholms Stad Utöver dessa primära forum tillkommer givetvis sekundära forum i form av relevanta, men mindre, sammanhang - t.ex. digitala plattformer där diskussioner tar plats, oftast tillfälligt. Som tidigare nämnt så grundar sig valet av konstnärerna i att bidra till publiciteten. Beroende på vilket forum vi söker oss till och vilka vi ska nå, uppmärksammar vi olika aspekter av projektet. Eleverna agerar dessutom som ambassadörer som sprider information om projektet ytterligare via egna kanaler. 5
De aspekter av projektet som har nyhetsvärde är exempelvis: 1. Företag stödjer ett omfattande projekt där konstelever från Stockholm tillför till sin stad på ett kreativt sätt. 2. Konstelever samarbetar för att skapa ett i Sverige unikt projekt. 3. Svenska konststudenter utvecklar de konstnärliga metoderna för 3D-mappingteknologin. 4. Svenskt konstprojekt söker att framhäva Stockholms arkitektur och hylla staden även under mörka vinterhalvåret. Dessa är endast några exempel på eventuella utgångspunkter för kommunikation mot olika målgrupper. Beroende på hur det slutgiltiga projektet tar form kommer ytterligare perspektiv att tillkomma och vi kan således skapa material som anpassas efter målgrupp och forum. Nämnvärt är att vi anser att eleverna tillför en stark trovärdigthet till projektet. Som tidigare nämnt, anser vi att detta görs sig bättre än att arbeta med etablerade konstnärer. Detta av flera olika skäl. De främsta anledningarna till detta är att eleverna mer konkret kan symbolisera länken mellan näringsliv och konst (eftersom de kan anses symbolisera den unga grupp konstnärer som söker att nå ut och etablera sig som konstnär, vilket det här projektet kan bli ett första steg till att göra). Och ännu en anledning är det faktum att arbetet med etablerade konstnärer är något som kan anses vara vanligt i publika sammanhang - det är i allmänhet mer etablerade konstnärer som skapar konst för våra offentliga platser. På så sätt får vi alltså en annan trovärdighet och större nyfikenhet kring projektet eftersom vi här erbjuder publiken något som skiljer sig från övriga projekt ytterligare. 5.2. Genomförande Genomförandet av denna marknadsföringstrategi är enkel, men tidskrävande. Pr-hantverket kommer att bestå av följande arbetsområden: 1. Omvärldsanalys Omvärldsanalys syftar till att göra en utförlig granskning och kartläggning av vilka tidigare projekt som har gjort och vilka medier, nationellt och internationellt, som har intressanta målgrupper för vårt projekt. På så sätt kan omvärldsanalysen komma att påverka konsten om konstnärerna väljer att förhålla sig till tidigare genomförda projekt. 2. Textproduktion för pressmeddelanden Textproduktion är en tydlig punkt som endast syftar till att skapa text och pressmaterial som har en trovärdig förankring i omvärldsanalysen och som reflekterar projektet på önskad sätt. 3. Dokumentation av projekt Dokumentation av projektet syftar huvudsakligen till att skapa bild- och videomaterial från projektet som kan användas i marknadsföringssyfte. Här dokumenterar vi såväl konstnärernas förberedelser som det faktiska genomförandet. 4. Sammanställning av pressmaterial Arbetet grundar sig här i att skapa anpassad pressmaterial för olika forum baserat på huvudsakligen omvärldsanalysen. Beroende på om t.ex. man söker sig till nyhetskanaler, eller designmedier behöver vi varierande material. 5. Arbete med digitala kampanjsidor och sociala medier För att stärka projektets marknadsföring inför utförandet fokuserar vi på sociala medier. Detta eftersom vi här kan skapa interaktion, utnyttja våra konstnärers egna nätverk och sprida materialet bland intressanta målgrupper på ett effektivt sätt. 6. Förse journalister och medier med anpassad pressmaterial Här mynnar arbetet ut i de slutgiltiga stegen som är att sprida materialet. En stor del av detta kommer att rikta sig mot journalister och medier i form av nyhetsorganisationer och liknande medier. Detta är en tidskrävande del av arbetet där vi ständigt måste bibehålla en kontakt med medierna. 7. Mediebevakning Från att vi gör första lanseringen inom sociala medier, och följaktligen hos större medier, påbörjas en daglig mediebevakning som kartlägger hur vår kommunikation har spridit sig och hur det har mottagits. På så sätt 6
kan vi enklare göra en sammanställning där vi kan se huruvida vi uppnådde projektmålen och och hur väl våra samarbetspartners gynnades av att ta del av detta projekt. GFC ansvarar fullständigt för denna del av projektet, men kommer att rekrytera erfarna och noga utvalda medarbetare som kan bidra med stöd till arbetet. Dessa personer ska bortsett från dokumenterad prerfarenhet ha kunskap, intresse och förståelse för konst för att kunna hantera projektet väl. GFC besitter alltså det huvudsakliga ansvaret för att genomföra projektets marknadsföring och nå projektets huvudsakliga mål - locka den lokala publiken i Stockholm, invånarna och besökarna, och sprida projektet internationellt och sätta vårt arbete i de relevanta sammanhangen för att gynna samtliga involverade aktörer. Till vår hjälp kommer vi även att använda våra kuratorer. De kommer att bidra med rådgivning för detta arbete och de kommer att förse oss med relevanta kontakter de har som kan gynna vårt arbete - dock är denna del av projektet inte lika omfattande som deras handledning av konstnärerna och sammansättningen av just den aspekten av projektet. 6. Kommersiell part Under denna rubrik presenterar vi vårt resultat kring arbetet med den kommersiella partens roll - vad denna aktör ska tillföra projektet och hur projektet kan gynna denna aktör. Vi redovisar även hur vi anser att den kommersiella aktörer kan samarbeta med konstnären och och både parterna kan använda materialet från projektet utan att några komplikationer gällande exempelvis upphovsrättsfrågor uppstår. 6.1. Intressanta aktörer Något som vi tidigt i vårt arbete fastställde var att den kommersiella aktör inte behöver bidra med en relevans för projektet - med detta menas alltså att denna samarbetspartner inte endast ska bidra med ekonomiska resurser, utan aktören behöver dessutom kännas trovärdig i sammanhanget. Dock så har vi i vårt arbete inte begränsat de relevanta aktörerna till ett antal specifika företag, utan menar snarare att vår, eller kanske våra, eventuella samarbetspartners behöver ha en förankring i projektets syfte i form av att antigen ha en koppling till den tekniska aspekten av projektet, eller att de möjligtvis har en tydlig relation till konst. Detta är med andra ord inget nytt - som vi tidigare nämnt anser vi t.ex. Beckmans Designhögskolas sponsorer vara relevanta företag eftersom dessa har en tydlig marknadsföringsplan som involverar att företaget stödjer design och kreativitet för att stärka sitt varumärke. På så sätt kan detta projekt göras intressant för företagen då vi erbjuder ett omfattande projekt där de kan visa upp sin relation till konsten. När vi talar om företag som har en relation till den tekniska aspekten syftar vi inte nödvändigtvis på att företag ska kunna sponsra projektet med utrustning - detta kan vara något problematiskt för den tekniska partner som i sitt arbete med kvalitetssäkring inte kan frångå sin egen utrustning. Det vi syftar på är snarare vår kunskap om att företag ogärna involverar sig i projekt som inte berör deras varumärke eller produkter. Så på samma sätt som en del företag kan anses ha förankring i projektet p.g.a. sin koppling till konst, kan andra företag anses vara relevanta då deras produkter är nära besläktade med den tekniska delen av detta projektet. Vi har i detta stadium tagit kontakt med företag och diskuterar samarbeten. Dock så har vår arbetsperiod med planeringen av Stockholm by Night hamnat mellan företagens marknadsföringsplanering för de kommande perioderna och inga riktiga beslut har ännu tagit. Dock har vi hittat intresserade aktörer som vi diskuterar vidare med och vi söker oss fortfarande till nya företag för att ha ett stort urval när vi väljer våra slutgiltiga partners. 6.2. Den kommersiella partens möjlighet till publicitet En huvuddel av arbetet med denna fråga har varit att finna en lösning som varken påverkar företaget eller konstnären negativt sett till upphovsrättsfrågor. Med detta menas att vi har sökt en metod som ger konstnären trygghet och försäkran om att dennes verk inte ska användas för kommersiella syften, samtidigt som ett företag i egenskap av sponsor ska kunna använda material från projektet och kommunicera sin delaktighet i arbetet utan att otydligheter uppstår. 7
För att åstadkomma detta har vi skapat en avtalsform som definierar hur den kommersiella aktören kan använda materialet utan att kommunikationen faller inom kategorin kommersiella syften. Huvudpunkten för detta kommer att bli att definiera sponsorns roll för publiken. Med detta menas att vi i vår kommunikation definierar att projektet stöds av företag, men att projektet inte görs som deras initiativ. Företaget kommer med andra ord inte att kunna använda något material från projektet i marknadsföringssyfte. Detta kan sammanfattas med att företaget inte kan ta material från projektet ur sitt sammanhang och utnyttja materialet i sin övriga kommunikation. Vad företaget dock kommer att ha möjlighet att utnyttja är att: 1. Vara presentatör för projektet Företaget ges rättigheter att kommunicera att de finansierar projektet och möjliggör för stadens besökare, invånare och unga konstnärer att ta del av något unikt. 2. Kommunicera projektet i sina egna kanaler (kundutskick, pressutskick, digitala kanaler) Företaget ges möjlighet att kommunicera projektet i sina egna kanaler och använda sig av den dokumentationsmaterial som vi tar fram. Dock så får detta material, som tidigare nämnt, inte användas för att sättas i nya sammanhang - t.ex. om företaget vill involvera materialet i kommande marknadsföringsprojekt för specifika produkter. 3. Synas i all kommunikation - före, under och efter projektets genomförande Vi framhäver och kommunicerar företagets roll i projektet i all kommunikation vi genomför - annonser, pressutskick, kampanjsidor etc. Som tidigare nämnt, så är ett av projektets syften att uppmärksamma relationen mellan näringslivet och konsten. Av denna anledning finns det alltså ett eget nyhetsvärde i att företaget är en del av vårt arbete och på så sätt kan vi skapa stor och god publicitet för denna aktör. 4. Synas med logotyp i annonser, videodokumentation och eventuella digitala kampanjsidor I manéret som skapar för detta projekt kommer företaget att ha en plats att utnyttja med sitt namn och sin logotyp. Med andra ord så kommer företagets logotyp att synas i våra annonser, namn och logotyp kommer att synas på våra kampanjsidor och i videodokumentationen uppmärksammas företaget med namn och logotyp för att ytterligare förtydliga företagets roll. I grund av den omfattande marknadsföringen vi genomför för detta projekt får företaget således stor och god publicitet och sätts även i flera fall i centrum när vi kommunicerar projektet. Med denna definition anser vi att vi frångår de problem som kan uppstå där konstnärens verk, och givetvis projektet i sin helhet, framstår som kommersiella. Här ges företaget inte en huvudroll och definieras inte som avsändaren - däremot har företaget stora möjligheter till att framhäva sin delaktighet i projektet, vilket vi själva kommer att hjälpa denna sponsor att göra. 8
7. Budget Bilaga nr. 1 visar en mer utförlig budget för projektet Stockholm by Night. Denna budget är dels mer detaljerad än den som ursprungligen presenterades och dels korrigerad efter de diskussioner vi har haft med övriga partner ang. estimerade kostnader för projektets olika delar. 8. Tidsplan Bilaga nr. 2 visar ett övergripande GANTT-schema där vi redogör för projektets olika steg med start januari 2012. Denna tidsplan sammanfattar de projektpunkter vi har uppmärksammat i denna rapport och visar även hur tiden fram till projektets eventuella genomförande ska disponeras. Följaktligen kan man med denna bilaga se hur vi kommer att fortsätta arbetet med projektet efter att denna rapport lämnas till Innovativ Kultur. Arbetet efter denna rapport grundar sig främst i att finna projektets sponsor och finansiär. Därefter kan vi vidare arbetet med våra kuratorer och konstnärer såväl som den tekniska partnern och relevanta aktörer för bekräftelse av tillstånd och datum för genomförande av projektet. Det som i GANTT-schemat kallas för rekrytering av konstnärer syftar till att bestämma arbetsform med eleverna - alltså att tillsammans med eleverna och Annika Berner bestämma hur arbetet ska fördelas mellan eleverna som tar del av detta projekt. Detta är något som pågår just nu. 9. Ekonomisk redovisning Bilaga nr. 3 visar en ekonomisk redovisning av de resurser som Innovativ Kultur har tilldelat Grandins Flying Circus för att ta fram denna projektplan för Stockholm by Night. De punkter som presenterar syftar till de arbetstimmar som har erlagts från och med att projektet godkändes stöd av fonden, det vill säga oktober 2011. 9
Stockholm At Night Part Quantity Price Total Budget Löner/Arvode Koncept 120 1000 120,000 Projektledning 160 800 128,000 Produktionsledning 240 600 144,000 Koordination 120 500 60,000 Total 452,000 Sociala avgifter Personal 144 400 57,600 Total 57,600 Köpta avgifter Utveckling av webb-applikation 1 150000 150,000 Teknisk lösning för live-streamning av material 1 125000 125,000 Dokumentation 1 125000 125,000 Konstnärliga kuratorer 1 50000 50,000 Total 450,000 Lokalkostnader Etablering vid varje plats 3 15000 45,000 Total 45,000 Logistik Transport 1 15000 15,000 Resa 1 15000 15,000 Boende 3 3000 9,000 Mat 3 2000 6,000 Total 45,000 Produktionskostnader 3D-bearbetning av projektionsmaterial 160 850 136,000 Tekniklösning fasadprojektion 3 300000 900,000 Total 1,036,000 Marknadsföring Omvärldsanalys 16 800 12,800 Textproduktion 8 800 6,400 Sammansställning av pressmaterial 4 800 3,200 Mediebavakning 20 800 16,000 PR 40 800 32,000 Annonsering 1 75000 75,000 Total 145,400 Administration Administration 24 800 19,200 Total 19,200 Övrigt 100,000 Totalbudget 2,350,200 inkl. moms 2,937,750
Stockholm By Night tidsplan januari februari mars april maj juni juli augusti septemberoktober november december januari februari Introduktion Avtal med sponsor Avtal med fastighetsägare Avtal med Trafikkontoret Rekrytering av konstnärer Uppstart med marknadsföringsgrupp Konst och marknadsföring Konstnärligt arbete Bearting av konst till 3D- mapping Omvärldsbevakning Sociala medier Genomförande Textproduktion Dokumentation Pressmaterial Pr Avslutning Mediebevakning