Omvårdnadsnämnden verksamhetsplan och budget 2015 reviderad version

Omvårdnadsnämnden verksamhetsplan och budget 2015 reviderad version 1

Innehållsförteckning Ändringar i dokumentet är gulmarkerade Ansvarsområde... 4 Mål... 5 Kontaktcenter... 5 Tvärsektoriella frågor... 7 Kvalitetsarbete... 8 Personal/Medarbetare... 10 Konkurrensplan... 12 Intern kontroll... 12 Ekonomisk ram... 13 Budget per verksamhet sammanfattning reviderad version... 14 Volymökningar 2015 riskbedömning... 16 Flerårsbudget... 17 Investeringsbudget... 17 Befolkningsutveckling... 18 Verksamhetsförändringar... 20 Osäkerhetsfaktorer... 20 Vård- och omsorgsboende... 22 Omvärldsfaktorer... 22 Ekonomi... 23 Budgetprinciper... 23 Budgeterade dygnspriser och platser... 24 Hemtjänst... 25 Verksamhetsförändringar... 25 Ekonomi... 26 Budgetprinciper... 26 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)... 28 Omvärldsfaktorer... 29 Verksamhetsförändringar... 30 Ekonomi... 31 Budgetprinciper... 32 Daglig verksamhet... 32 Bostad med särskild service för unga respektive vuxna... 33 Förebyggande verksamhet... 34 Verksamhetsförändringar... 34 Ekonomi... 35 Budgetprinciper... 35 Biståndsbedömda dagverksamheter... 36 Avdelningen för myndighetsutövning... 37 Omvärldsfaktorer... 37 Verksamhetsförändringar... 37 Ekonomi... 38 Budgetprinciper... 38 Övrig verksamhet... 39 Verksamhetsförändringar... 39 Ekonomi... 40 Budgetprinciper... 41 Bilaga 1: Omvårdnadsnämndens mål 2015 och inriktning för 2016-2017 Bilaga 2: Konkurrensplan Bilaga 3: Risk- väsentlighetsanalys Bilaga 4: Internkontrollplan 2

Omvårdnadsnämndens vision: Personer med nedsatta funktioner ska ha möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt och det ska vara tryggt att åldras i Solna. 3

Ansvarsområde Omvårdnadsnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, samt personer med funktionsnedsättning. Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamhet, daglig verksamhet m.m. Verksamheterna bedrivs på entreprenad, (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi men som är konkurrensutsatt) samt i egen regi, (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). Verksamheten styrs framför allt av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4

Mål Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. Dessutom är de specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Inom målområdet, Trygghet och lärande för solnabornas bästa har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Under inriktningsmålet finns nio effektmål varav tre omfattar omvårdnadsnämnden. Inom målområdet, God ekonomisk hushållning har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Under inriktningsmålet finns sex effektmål varav tre berör alla nämnder. Omvårdnadsnämndens inriktningsmål, effektmål och nyckeltal/indikatorer finns i bifogade måldokument, se bilaga 1. De långsiktiga inriktnings- och effektmålen anger dels den inriktning som staden ska arbeta mot dels vilka mål man vill att verksamheten ska uppnå. Mål finns inom alla verksamhetsområden; hemtjänst, vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. Uppföljning och utvärdering av effektmålen sker bl.a. genom brukarundersökningar, avtalsuppföljningar, registreringar i olika register, nyckeltal mm. För att kunna göra avstämning under året följs ett antal nyckeltal som ska stödja måluppfyllelsen. Nyckeltalen mäts en till tre gånger per år. Bedömningar av måluppfyllelsen redovisas i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Kontaktcenter Den 14 oktober 2013 beslutade kommunstyrelsen att införa ett stadsgemensamt kontaktcenter från och med 15 januari 2015. Syftet med ett kontaktcenter är att förbättra servicen, öka tillgängligheten och förbättra bemötandet genom att skapa en väg in till alla stadens tjänster, som ger kortare kontaktvägar, frigör arbetstid och avlastar förvaltningarna genom att frågor besvaras och omhändertas direkt i kontaktcenter. Dessutom 5

skapas nya möjligheter till god överblick av vilka frågor som kommer in till staden och kommer på så sätt att bidra till kvalitets- och verksamhetsutveckling och strategisk kommunikation. Att införa ett stadsgemensamt kontaktcenter skapar många möjligheter till en bättre service till medborgare och företag och en effektivare verksamhet hos samtliga nämnder. För att uppnå detta behöver samtliga nämnder anpassa sin verksamhet för att nå full effekt av kontaktcentret. Nedan beskrivs kortfattat hur omvårdnadsförvaltningen avser gå till väga. Målet är att 70 procent av frågorna besvaras eller tas om hand direkt vid första kontakten. De frågor som kontaktcentret inte kan eller ska besvara styrs kontrollerat till omvårdnadsförvaltningen. Förvaltningen ger frågeställaren återkoppling inom tre arbetsdagar med besked om hur frågan hanteras eller när handläggningen av ärendet beräknas vara klar. Systemstödet som upphandlats till kontaktcenter ger förvaltningen och staden som helhet större möjlighet att systematiskt följa upp och utveckla tillgänglighet, bemötande och service. För att kontaktcenter alltid ska ha korrekt information om förvaltningens verksamhet är det förvaltningen som äger och ansvarar för information och svar på vanliga frågor som hanteras i systemstödet. Det innebär att förvaltningen kontinuerligt måste uppdatera, komplettera och revidera informationen i systemstödet. Systemstödet ska användas både av kontaktcenter och förvaltningen och stödjer hela flödet från medborgarens eller företagarens fråga till dess att ärendet är avslutat och återkopplat. Systemstödet ger därmed omvårdnadsförvaltningen ett dagligt stöd i att upprätta god servicenivå. Rapporter och analyser av informationen ger en ökad kunskap om och en bättre överblick av frågor och ärendeflöden. Den kunskapen kan tillsammans med övrig uppföljning och analys användas för att stärka stadens kommunikation och kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Kontaktcenter och omvårdnadsförvaltning kommer att ha löpande avstämningar för att ständigt förbättra servicen och gemensamt identifiera möjliga förbättrings- och utvecklingsområden. I undersökningar och fokusgrupper bekräftas vikten av att skapa rätt förväntningar hos målgrupperna genom att berätta hur lång tid det tar att få återkoppling och/eller besked om handläggningstiden. Förvaltningen kommer därför kontinuerligt att se över och vid behov föreslå nämnden förslag till reviderade kvalitetsdeklarationer kring bl.a. handläggningstider inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningen kommer att bygga upp en organisation för att säkra att information om förvaltningens verksamheter är aktuell, fånga upp utvecklingsbehov och ha en fungerande informationsöverföring mellan förvaltning och kontaktcenter. Förvaltningen utser kontaktpersoner, objektansvariga, supportgrupper och superanvändare för att arbetet mellan kontaktcenter och förvaltning ska löpa på. 6

Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsnämndens arbete med de tvärsektoriella frågorna, likabehandling och internationellt arbete ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Nämndens likabehandlings- och internationella arbete styr mot målet Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar att delta i samhällslivet och ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Likabehandling och kvalitetsutveckling Utvecklingsprojekten Carpe och Consensio inom funktionshinderområdet som genomförts under några år i staden har lett till ökad kompetens och utveckling av kvaliteten i verksamheten. Erfarenheter från utvecklingsprojekten implementeras fortlöpande i den ordinarie verksamheten. En inventering av personalens kompetens har påbörjats för att fånga upp behovet av fortbildningsinsatser. Erfarenheter från projektet Arbetssam har inom äldreomsorgen implementerats i den ordinarie verksamheten och arbetet med lärande och språkutvecklande arbetsplatser fortsätter genom samarbete med språkombuden och reflektionssamtalsledarna. Våld i nära relation är en fråga som blir mer och mer aktuell inom verksamheten. Sedan 2012 pågår ett nära samarbete med socialförvaltningens relationsvåldssamordnare. Två ombud finns inom nämndens avdelning för myndighetsutövning. De har till uppgift att implementera kunskap och att ta fram rutiner för att uppmärksamma och förhindra våld mot äldre och våld mot personer med funktionsnedsättning. En handlingsplan har utarbetats för att säkerställa att nämndens insatser är av god kvalitet och för att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Nämndens avdelning för myndighetsutövning har påbörjat ett arbete för att öka medvetenhet kring jämställdhet och genus i samband med biståndsbedömningar. Detta arbete kommer att fortsätta och utvecklas genom fortbildningsinsatser. Valfrihetssystemet (LOV) inom verksamheten innebär ur ett tvärsektoriellt perspektiv att flera företag ges möjlighet att utföra tjänster till Solnas medborgare och att fler personer får möjlighet att välja utifrån individuella behov. Det ökar den enskildes möjlighet att få en meningsfull och stimulerande sysselsättning och ger utförare möjlighet till att profilera sina verksamheter. Profilområden kan vara språk, kultur, religion eller HBTQ. Nämndens arbete med tillgänglighet sker bland annat genom bostadsanpassning för de av Solnas medborgare som behöver hjälpmedel för att kunna bo kvar i sin ordinarie bostad. Ur ett annat perspektiv innebär tillgänglighet bland annat tillgänglighet till information för personer som har lässvårigheter eller personer som är otränade läsare. Nämnden har påbörjat ett arbete med lättläst informationsmateriel riktat till personer med funktionsnedsättningar. Det påbörjade arbetet med att integrera stadens andra förvaltningar såsom samarbete med kultur- och fritidsförvaltning, kompetensförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning och socialförvaltning kommer att fortsätta att utvecklas under verksamhetsåret. 7

I övrigt fortsätter omvårdnadsnämnden sitt arbete med att integrera frivilligorganisationer i verksamheten. I likhet med tidigare år kommer nämnden även i fortsättningen att redovisa könsuppdelad statistik i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Internationellt arbete Omvårdnadsnämnden fortsätter att delta i internationella aktiviteter genom att bland annat ta emot studiebesök. Utbyte av erfarenheter stimulerar till utvecklingsarbete och till ökad samverkan mellan olika aktörer. En nystartad samverkan har påbörjats med den lettiska frivilligorganisationen Youth Integration and Competens Center of Vidzeme Region. Omvårdnadsnämnden deltar i projektet Learning by doing and working together som syftar till att underlätta för ungdomar med funktionsnedsättning att få arbete. Inom projektets ram kommer det att ske utbyte av erfarenheter och goda exempel bland annat genom studiebesök i Solna, gemensam studieresa till Norge samt en gemensam workshop som arrangeras i Valmiera, Lettland. Inom det internationella området prioriterar nämnden att ta del av inspiration och goda exempel på hur samverkan med frivilligverksamheterna kan utvecklas. Många europeiska städer har lång tradition av systematisk samverkan med civila samhället och mycket erfarenhet inom området som är värdefull att ta del av. Miljöarbete Under 2014 beslutade omvårdnadsnämnden om fyra nyckeltal inom miljöområdet som ska följas upp. Nyckeltalen stödjer stadens inriktningsmål Levande stad som ska kännetecknas av miljöhänsyn. De fyra nyckeltalen är; användning av elcykel/cykel i hemtjänst, antal hemtjänstutförare som använder leasingbilar som drivs på förnyelsebara bränslen och/eller el, utbildning i sparsam körning samt sortering av matavfall på vård- och omsorgsboenden. Omvårdnadsnämnden har även beslutat om en handlingsplan för åren 2014-2016 avseende miljöfrågor som stödjer fokusområdena; Hållbar samhällsplanering, effektiva transporter, trygg och effektiv energianvändning, kretsloppsanpassad avfallshantering och sunda inomhusmiljöer. Det påbörjade arbetet inom fokusområdena fortsätter under 2015. Kvalitetsarbete Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena Kvalitets- och verksamhetsförbättringar samt förväntade effekter För att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls görs olika verksamhetsuppföljningar. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. För att på ett strukturerat sätt följa upp resultaten upprättar omvårdnadsförvaltningen årligen en uppföljningsplan. I uppföljningsplanen för 2015 beskrivs verksamheter, verksamhetsområden, processer och rutiner som ska följas upp. I planen beskrivs även de metoder som kommer att användas och vem som ansvarar för uppföljningen. 8

Resultaten från avtalsuppföljningar, tillsyn av hälso- och sjukvård, brukarundersökningar, nationella jämförelser, olika fördjupade uppföljningar och uppföljningar av individuella biståndsbeslut ligger till grund för den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Staben för kvalitetsutveckling, avdelningen för myndighetsutövning och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att uppföljningsplanen följs. Omvårdnadsakademin Omvårdnadsförvaltningen i Solna har genom Omvårdnadsakademin samarbete med Karolinska Institutet och FOU.nu, FoU Södertörn samt Socialhögskolan. Omvårdnadsakademin arbetar för att kvalitetssäkra utvecklingen av vården och omsorgen samt arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling. Omvårdnadsakademin arrangerar två temadagar, en inspirationsdag på våren och en kvalitetsdag på hösten. I samband med kvalitetsdagen utses pristagare till årets kvalitetspriser. Nationella kvalitetsregistren Utförarna på vård- och omsorgsboenden fortsätter att registrera i de nationella kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior Alert och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Registreringarna är ett stöd i metodutveckling och i den framtida forskningen inom vård och omsorg. Solna ligger bland de tre främsta kommunerna när det gäller registreringar. Brand- och säkerhetsarbete Under 2014 har förvaltningen anordnat brandsäkerhetskurser för hemtjänstpersonal, för personal i gruppbostäder, boendestödjare och för personal på vård- och omsorgsboende. Förvaltningen har också i samverkan med brandförsvaret utbildat brandansvariga på vård- och omsorgsboendena. Under 2015 kommer förvaltningens satsning på säkerhetsarbete att fortsätta bl.a. kommer en kartläggning att göras över hur hemtjänsten arbetar förebyggande med att identifiera risk för brand i hemmen hos hemtjänstkunder. Dessutom kommer förvaltningen att utbilda brandombud, på gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning, i hur man skapar en säker brandorganisation. Hemtjänstprojekt Under 2014 påbörjades ett projekt inom hemtjänsten för att förbättra kundnöjdheten. Projektet är 3-årigt och målet är att förbättra kundnöjdheten, upplevda tryggheten, minska upplevd ensamhetskänsla och förbättra den självskattade goda hälsan. Aktiviteterna som ska stödja målen är att fördjupa samverkan med landstinget samt att se över arbetsmetoder och implementera åtgärder inom olika områden. Åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har antagit 12 kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för 12 olika verksamhetsområden. Under 2014 gjordes ett stort arbete med revidering av sex av kvalitetsdeklarationerna samt framtagande av fyra nya deklarationer. Detta har skett i dialog med brukare. Kvalitetsdeklarationerna kommer att följas upp i dialog med brukare, utifrån klagomål och synpunkter och utifrån brukarundersökningar. Synpunkter och klagomål Alla verksamheter har rutiner för klagomåls- och synpunktshantering. Omvårdnadsförvaltningen har utarbetat skriftliga klagomålsrutiner som staben för kvalitetsutveckling ansvarar för. Synpunkter och klagomål är en del av kvalitetsarbetet och ligger till grund 9

för verksamhetsförbättringar. Statistik över inkomna klagomål och synpunkter rapporteras till omvårdnadsnämnden. Personal/Medarbetare Medarbetarnas engagemang - stadens anställda Nämnden fortsätter sitt arbete med att implementera stadens HR -policy och HR - strategi i den egna verksamheten. Den typ av medarbetarundersökning som infördes 2013 och 2014 och som mäter hållbart medarbetare engagemang (HME) kommer att genomföras även under 2015. Utifrån arbetsplatsens resultat kommer respektive chef att arbeta med utvecklingsplaner på sin enhet tillsammans med enhetens medarbetare. I medarbetarundersökningen 2014 framkom det att en del medarbetare upplever sig utsatta för kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Med anledning av detta kommer under hösten 2014 alla medarbetare att gå en obligatorisk utbildningsdag i bemötande. Efter utbildningsdagen kommer respektive arbetsplats att arbeta vidare med frågan utifrån behov och förutsättningar. Resultatet från 2014 års medarbetarundersökning visade (index 82) för omvårdnadsförvaltningen. Det är ett högt värde och målet för 2015 blir därför att behålla nuvarande värde. Det vill säga ett index om minst 82 för 2015. Minskad sjukfrånvaro - stadens anställda Förvaltningen fortsätter under 2015 sitt arbete för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid inte ska överstiga sex procent år 2015 (juli 2013 6,3 %), (juli 2014 6,5 %) Hållbar arbetshälsa Våren 2014 startade ett projekt inom omvårdnadsförvaltningen för att ta ett helhetsgrepp för en hållbar arbetshälsa. Som ett första steg har intervjuer genomförts med alla chefer inom förvaltningen för en detaljerad kartläggning, analys av nuläge och förutsättningar för en hållbar arbetshälsa. Genom att ta ett helhetsgrepp över hela omvårdnadsförvaltningen, möjliggörs förutsättningar för att bedriva ett framgångsrikt arbete för att skapa en hållbar arbetshälsa i hela organisationen. Det påbörjade arbetet fortsätter under hösten 2014 och avser att bli ett permanent sätt att arbeta för en hållbarhet över tid. Kompetensbaserad rekrytering Staden arbetar med kompetensbaserad rekryteringsmetodik och kommer att implementera metoden bland stadens chefer parallellt med att ett nytt systemstöd införs. Det övergripande syftet med kompetensbaserad rekrytering är att säkerställa att den person som anställs väljs utifrån fastställda krav på kompetens. Med kompetensbaserad rekrytering ökar träffsäkerheten, risken för felrekrytering minskar och risken att rekryteraren omedvetet påverkas av osakliga faktorer som kan resultera i en rekryteringsprocess med inslag av diskriminering minskar. Omvårdnadsförvaltningen kommer att arbeta aktivt med kompetensbaserad rekrytering för att nya medarbetare med rätt kompetens rekryteras utifrån verksamhetens behov. Ledarskap i partnerskap Under 2014 har samtliga chefer inom förvaltningen, deltagit i stadens ledarskapsprogram - Ledarskap i partnerskap och förvaltningens ledningsgrupper fortsätter sina pro- 10

cesser för en utveckling av förvaltningens ledningsgrupper. En diskussion pågår för ytterligare ett tredje steg avseende medarbetarskapet. Värdegrundsarbetet och värdigt liv - alla verksamheter Det sedan länge påbörjade värdegrundsarbetet fortsätter under 2015 i alla nämndens verksamheter. Förvaltningen fortsätter utvecklingen genom utbildningar, fortsatta reflektionssamtal på enheterna samt uppföljning av befintliga kvalitetsdeklarationer. Detta som ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet för de personer och deras närstående som på ett eller annat sätt är beroende av nämndens verksamhet. Under år 2015 kommer omvårdnadsakademin att stödja utvecklingen av värdegrundsfrågor inom äldreomsorgen samt genomföra en utbildningsserie för blivande värdegrundsledare inom funktionshinderområdet. Kompetensutveckling - alla verksamheter Satsningen på att utbilda och kompetensutveckla personal inom nämndens ansvarsområde fortsätter under år 2015. Omvårdnadsakademin med sina två inriktningar, äldreakademin och omsorgsakademin, fortsätter sin regelbundna samverkan med högskolor och forskningscentra. Det övergripande målet är att verka för en vård och omsorg av hög kvalitet. Regeringens satsning på Omvårdnadslyftet, som syftade till att stärka den grundläggande kompetensen för omvårdnadspersonalen, är avslutad och slutredovisningen visade på att den totala kompetensnivån inom förvaltningen höjts från 36 % till 51 %. Förvaltningen har sökt premier för uppnådda resultat och avser att genomföra ytterligare ett omvårdnadslyft under år 2015. Utbildningsäldreboende är en långsiktig satsning med syftet att främja kvaliteten på vård och omsorg, vårdutveckling, kompetensutveckling och äldreboendenas lärandemiljöer. Detta genom att främja en evidensbaserad praktik, och genom att bedriva forskningsprojekt, utvecklingsprojekt och studentprojekt tillsammans med verksamheterna i samverkan med FOU nu och lärosätena. Satsningen leds av FOU nu och två vård- och omsorgsboenden i Solna deltar redan i arbetet och en tredje verksamhet är på väg att ansluta sig. Inom LSS-området pågår en övergripande kompetensinventering av utbildningsnivån hos personal inom Humaniora vård och omsorg. Under år 2015 planerar förvaltningen en utbildningssatsning för att höja grundkompetensen inom området. Förvaltningen är med i Forum Carpe, ett samverkansforum mellan Stockholms läns alla kommuner för att bevaka utvecklingen inom funktionshinderområdet samt främja kompetensutveckling. Utbildning för sjuksköterskor stadens vård- och omsorgsboenden Under år 2015 kommer förvaltningen att stärka kompetensen inom hälso- och sjukvårdsområdet genom att anordna en hälso- och sjukvårdsdag som riktar sig till samtlig hälso- och sjukvårdspersonal. Dagen kommer bland annat att innehålla föreläsningar av forskare/akademiker om aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor. Förvaltningen fortsätter arbetet med att kvalitetssäkra vården i livets slut. En ny nationell vårdplan för vård i livets slut, NVP, är framtagen. Förvaltningen kommer att anordna utbildning om den nationella vårdplanen för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som omvårdnadspersonal på vård- och omsorgsboenden. 11

Kompetensförsörjning En av nämndens strategiska frågor är att arbeta för den framtida kompetensförsörjningen. Förvaltningen har, tillsammans med Consensum i Sollentuna, certifierats som ett Vård- och omsorgscollege. Consensum bedriver utbildning inom vård och omsorg för ungdomar och vuxna, på såväl gymnasienivå, yrkeshögskolenivå samt uppdragsutbildningar. Vård- och omsorgscollege är en organisationsform där arbetsgivare och utbildningsanordnare har ett nära samarbete. Genom Vård- och omsorgscollege kan nämnden påverka utbildningen så att den motsvarar det framtida kompetensbehovet. Utbildningsanordnare och arbetsliv kan gemensamt arbeta för ökad attraktion och kvalitet i såväl utbildning som yrken inom vård och omsorg. Den gemensamma målsättningen är att utveckla en högkvalitativ vård och omsorgsutbildning och attraktiva arbetsplatser tillsammans med skolledare, lärare och arbetsgivare samt arbetstagarorganisation. Medarbetarsamtal Under 2013 antogs en strategi och policy för personalfrågor i staden. I samband med det utvecklades även medarbetarsamtalen till att mer styra emot individuella mål för varje medarbetare och då även kopplade till nämndens mål. Det arbetet kommer att utvecklas under verksamhetsåret 2015. Konkurrensplan Konkurrensplanen för omvårdnadsnämnden redovisar nuläge och planering för 2015, avseende driftformer, avtalstider och planerade upphandlingar. Konkurrensplanen bifogas i sin helhet i bilaga 2. Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll, dvs. att de med en rimlig grad av säkerhet uppnår följande mål. - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs - säkerhet i system och rutiner Omvårdnadsnämnden ska i samband med sin verksamhetsplanering genomföra en riskoch väsentlighetsanalys. Potentiella risker och felkällor i verksamheten ska identifieras och riskanalysen ska leda till framtagandet av en internkontrollplan. Intern kontroll är en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Förvaltningsledningen har utifrån målsättningen gjort en övergripande riskoch väsentlighetsanalys för år 2015, bilaga 3. De riskområden som bedömts som väsentligast har tagits med i 2015 års internkontrollplan, bilaga 4. 12

Ekonomisk ram Kommunfullmäktige har beslutat om att tilldela omvårdnadsnämnden en ram för löpande driftskostnader för 2015 på 825 136 tkr netto. Det är en ökning med 13 237 tkr vilket motsvarar en ökning med 1,63 procent jämfört med 2014. Omvårdnadsnämnden har i ramen för 2015 fått kompensation för befolkningsförändringen i för verksamheten relevanta åldersklasser. I ramen ingår även kompensation med 1 procent för löne- och prisökningar. I ramen ingår även 6 000 tkr, som nämnden erhöll 2014, för att säkerställa mer tid för äldre i samband med hemtjänstens insatser. Omvårdnadsnämnden ansvarar för att anpassa sin verksamhet till befintlig budgetram och förvaltningen är skyldig att föreslå åtgärder så att verksamhetens nettokostnader kan inrymmas i budgetramen. År 2014 tkr Volymberäknad ram 805 938 Avgår sänkt internränta -39 Tillskott kvalitetssäkring hemtjänst 6 000 Ram 2014 811 899 År 2015 Volymberäknad ram 825 070 Tillskott höjd internränta 66 Ram 2015 825 136 År 2016 Volymberäknad ram 843 726 Ram 2016 843 726 År 2017 Volymberäknad ram 863 367 Ram 2017 863 367 I det här dokumentet presenteras hur den av kommunfullmäktige beslutade ramen fördelas på omvårdnadsnämndens verksamheter. Verksamheten har delats in i sex områden: - Vård- och omsorgsboende - Hemtjänst - Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS - Förebyggande verksamhet - Avdelningen för myndighetsutövning - Övrig verksamhet (förvaltningsledning, nämnd, förvaltningsövergripande verksamhet, IT, kommunikation, utbildning mm) 13

Budget per verksamhet sammanfattning reviderad version Budget 2014 Budget 2015 Differens 2015/2014 Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Kostnad Intäkt Mkr Kostnad Intäkt Vård- och omsorgsboende 457,1-81,0 376,1 463,6-86,1 377,5 1,4 Hemtjänst 191,5-26,6 164,9 179,1-21,7 157,4-7,5 Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS 220,0-32,5 187,5 235,7-33,5 202,2 14,7 Förebyggande verksamhet 16,9-0,7 16,2 18,4-0,7 17,7 1,5 Avdelningen för myndighetsutövning *) 33,1 0,0 33,1 34,4 0,0 34,4 1,3 Övrig verksamhet **) 36,5-0,1 36,4 36,0-0,1 35,9 1,8 Summa 952,8-140,9 811,9 967,2-142,1 825,1 13,2 Ram 811,9 825,1 *) inkl bostadsanpassning och turbundna resor **) förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, lokalunderhåll I budgetförslaget redovisade intäkter avser till största delen avgifter (78,1 mkr) och momsersättning (40,5 mkr). I intäkterna ingår även ersättning från försäkringskassan för personlig assistans ingår (21,7 mkr) samt stimulansmedel och hyror (1,8 mkr). Budgetförslaget bygger på att verksamheternas kostnader har räknats upp utifrån avtalsenliga prisuppräkningar samt antagna löneökningar på 2,2-2,5 procent från 1 april 2015 för verksamheter i egen regi. I budgeten ingår kostnader för helårseffekter av volymökningar 2014 samt till en del, viss volymökning 2015. Ekonomiska effekter 2015 som en följd av förändringar 2014: SoL: Under 2014 har sex platser sagts upp utöver de i budget 2014 redan inräknade uppsagda platserna. Beläggningen på stadens egna platser har stadigt minskat. Helåreffekt 2015 (4,0 mkr). SoL: Upphandlad hemtjänst; som en följd av minskat antal kunder och en anpassning till behovet har budgeten för upphandlad hemtjänst minskats med drygt 30 000 timmar. Helårseffekt 2015 (10,5 mkr). (Summa helårseffekter, minskade kostnader 14,5 mkr) Ekonomiska effekter av förändringar i verksamheten 2015: SoL: Successiv avveckling 2015 motsvarande två helårsplatser i särskilt boende för att anpassa tillgång till efterfrågan (1,4 mkr). Förändringar i reviderad budget 2015 jämfört med den i oktober av omvårdnadsnämnden beslutade fördelningen av budgetramen, vilken byggde på kommunstyrelsens beslut i juni (- 4,3 mkr). SoL: Utifrån en fortsatt minskad volym inom hemtjänsten p.g.a. färre hemtjänstkunder minskas budgeten för hemtjänst upphandlad enligt LOV (- 3,1 mkr). SoL: Inom särskilt boende har köpta platser i vård- och omsorgsboende utanför kommunen minskat när det gäller platser för personer med speciella behov (t.ex. yngre personer med demenssjukdom ). Budgeten anpassas till förändrat behov (- 3,5 mkr). 14

SoL: Förvaltningen följer kontinuerligt behovet av platser i särskilt boende och i nuläget görs bedömningen att det ej finns skäl att budgetera för en minskning av antalet platser i stadens egna vård- och omsorgsboenden. Budgeten som nämnden beslutade i oktober innehöll en minskning motsvarande två helårsplaceringar. Den tidigare budgeterade minskningen motsvarande två helårsplaceringar tas bort (1,3 mkr). LSS: Ökning av budgeten för gruppbostaden Spårvägen 12 p.g.a. utökning med en plats genom tillkomsten av en satellitlägenhet (1,0 mkr). Nettokostnadsökningen för vård- och omsorgsboende 1,4 mkr beror på avtalsenliga prisuppräkningar för vård- och omsorgsboenden på entreprenad, externa platser och egen regi. Kostnader för helårseffekter för volymökningar 2014 avseende köp av LOVplatser i vård- och omsorgsboende i andra kommuner. I budgeten ingår även minskade kostnader genom helårseffekt av avveckling av sammanlagt sex platser på Björkgården, Frösunda och Hallen. Ökningen av intäkter beror främst på ökade momsintäkter. För hemtjänsten budgeteras 2015 en nettokostnadsminskning med 7,5 mkr jämfört med budget 2014. Antalet budgeterade hemtjänsttimmar har minskat kraftigt beroende på färre hemtjänstkunder. Även volymen för insatserna anhöriganställda, boendestöd och övrig hemtjänst har minskat vilket medför minskad budget för 2015. I budgeten ingår kostnadsökningar för avtalsenliga prisuppräkningar. Minskningen av intäkter är en följd av minskad volym inom hemtjänsten. För vård- och omsorg om personer med funktionsnedsättning har 14,7 mkr högre nettokostnader budgeterats. Ökningen beror främst på kostnader för helårseffekter av volymökningar 2014 och indexuppräkningar. Ökningen av intäkter beror på högre assistansintäkter från försäkringskassan beroende på fler personer med många assistanstimmar. För förebyggande verksamhet har 1,5 mkr högre nettokostnader budgeterats. Ökningen beror på kostnader för indexuppräkning och löneökningar. Ökat behov av platser i biståndsbedömda dagverksamheter i andra kommuner under 2014 medför ökade kostnader även 2015. För avdelningen för myndighetsutövning har 1,3 mkr högre kostnader budgeterats 2015. Ökade kostnader främst beroende på helårseffekter av volymökningar 2014 för turbunda resor samt ökade kostnader för bostadsanpassning. För övrig förvaltningsövergripande verksamhet budgeteras 1,8 mkr högre nettokostnader 2015. Förändringen beror på löneökningar, högre IT-kostnader samt minskad budget för hemsjukvård på servicehus p.g.a. successiv avveckling. Närmare förklaring till respektive budgetpost återfinns under respektive verksamhet. 15

Volymökningar 2015 riskbedömning Vid fördelningen av omvårdnadsnämndens tilldelade ram och budgeterade förändringar har till en viss del volymökningar 2015 för omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS) kunnat läggas in i budgeten. Volymökningar inom LSS-verksamheten kommer av erfarenhet och med hänsyn till befolkningsutvecklingen att komma även 2015. För att få en uppfattning om vad volymökningarna kan komma att innebära i kostnader har förvaltningen gjort en riskanalys. Riskanalysen är gjord utifrån samma metod som använts vid risk- och väsentlighetsanalysen 2015 se bilaga 3. Utifrån riskområdet Budget i obalans med riskindex 12 har en utvidgad risk- och väsentlighetsanalys gjorts när det gäller volymökningar inom LSS-verksamheten. Vid uppskattningen av sannolikheten för att volymökningar ska inträffa 2015 har tre riskgrupper använts. Sannolikhet. Sannolik 4 Det är mycket troligt att ökningen infaller 2015 Möjlig 3 Det finns risk att ökningen infaller 2015 Mindre sannolik 2 Risken är liten att ökningen infaller 2015 Konsekvenserna vid samtliga händelser är allvarlig eller kännbar. Insats Antal personer Kostnad tkr Sannolikhet Personlig assistans, LSS 1 740 4 Korttidsvistelse 1 230 4 Summa 2 970 Möjlig Mindre sannolikhet Boende, vuxna 5 7 300 3 Personlig assistans, LASS 5 1 481 3 Personlig assistans, LSS 9 2 330 3 Daglig verksamhet 5 1 320 3 Korttidsvistelse 5 750 3 Summa 29 13 181 Summa 31 14 151 Ovanstående uppskattade kostnader hamnar i intervallet 1,0 mkr till 14,2 mkr. Tabellen bygger på en riskanalys som grundar sig på en uppskattad sannolikhet att inkomna ansökningar blir beviljade, kända personer kommer in med ansökan samt att ett antal ej kända personer tillkommer varje år. Förvaltningen har i tabellen gjort en uppskattning av den troliga kostnaden 2015 med hänsyn tagen till att ansökningar, beslut och verkställighet sker successivt under året. Uppskattade kostnader för boende vuxna är beräknade utifrån köp av extern plats. I dagsläget är alla platser i gruppbostäder drivna i egen regi eller på entreprenad belagda. För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2015 med plats för fem-sex personer. I dagsläget finns inget specifikt objekt för detta. I januari 2014 upphandlades enstaka platser i boende för vuxna och barn enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Avtalen utgår från en i förväg fastställd ersättning. Få utförare har 16

ansökt om godkännande vilket innebär att förvaltningen är hänvisad till att köpa externa platser i boenden där avtal ej finns. Detta innebär en risk för högre kostnader. Nettokostnaderna för LSS-verksamheten har ökat kraftigt mellan åren 2004 och 2013. Kostnaderna har mer än fördubblats mellan 2004 och 2013. Nettokostnaderna uppgick 2004 till 84,9 mkr och år 2013 till 180,1 mkr. Det är en kostnadsökning med 95,2 mkr vilket motsvarar en ökning med 112 procent. Under motsvarande period har antalet personer med LSS-insats ökat från 184 personer år 2004 till 289 personer 2013, vilket motsvarar en ökning med 57 procent. För SoL-verksamheten och övriga verksamheter har kostnaderna ökat från 520,4 mkr 2004 till 603,2 mkr. Det är en ökning med 82,8 mkr vilket motsvarar en ökning med 16 procent. Flerårsbudget År 2016 Tkr Volymberäknad ram 843 726 Ram 2016 843 726 År 2017 Volymberäknad ram 863 367 Ram 2017 863 367 Den volymberäknade ramen för 2016 har räknats upp med 2,25 procent jämfört med 2015 års ram. 2017 års ram har räknats upp med 2,33 procent jämfört med 2016. I de volymberäknade ramarna för 2016 och 2017 ingår även en årlig uppräkning av ramarna med 1 procent som kompensation för löne- och prisökningar. Investeringsbudget Omvårdnadsnämnden har erhållit ett anslag för investeringsutgifter på 2 000 tkr. Budgeten ska användas till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder mm. 17

Befolkningsutveckling Solnas befolkning uppgår 2014 till drygt 74 000 personer. Fram till år 2024 beräknas befolkningen öka med nästan 38 000 personer och uppgå till ca 112 000 personer år 2024. Antalet barn i åldersgruppen 0-12 år beräknas öka med 423 personer från 10 175 personer år 2014 till 10 598 personer år 2015. 2024 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 15 683 personer. Inom åldersgruppen sker den största ökningen i åldersgruppen 6-12 år från 4 156 personer år 2014 till 4 459 personer år 2015. Det är en ökning med 303 personer. Barn med funktionsnedsättning kan ha behov av insatser från LSS. Man kan därför anta att ökningen inom åldersgruppen kan påverka resursbehovet. Skolungdomar över 12 år kan få insatsen korttidstillsyn. Antalet personer i åldersgruppen 13-19 år beräknas öka från 3 352 personer 2014 till 3 496 personer 2015. Det är en ökning med 144 personer. 2024 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 5 622 personer. Antalet personer i åldersgruppen 20-44 år beräknas 2014 till 33 241 personer. Gruppen beräknas öka med 1 892 personer till 35 133 personer 2015. 2024 beräknas åldersgruppen uppgå till 54 485 personer. Inom åldersgruppen ökar antalet personer i de yngre åldersgrupperna 20-24 år från 4 910 personer 2014 till 5 341 personer 2015. Det är en ökning med 431 personer. Det är i denna åldersgrupp ungdomar börjar flytta hemifrån. 15 942 personer beräknas vara mellan 45 och 64 år 2014. Åldersgruppen beräknas öka med 300 personer till 16 242 personer 2015. 2024 beräknas gruppen ha ökat till 21 980 personer. 18

Totalt beräknas antalet personer i åldern 20-64 år öka från 49 183 personer år 2014 till 51 375 personer år 2015. Det är en ökning med 2 192 personer. 2024 beräknas gruppen ha ökat till 76 465 personer. När antalet personer i åldern 20-64 år ökar är sannolikheten stor att även behovet av LSS-insatserna boende med särskild service och daglig verksamhet ökar. Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år beräknas uppgå till 8 744 personer år 2015. Det är en ökning med 243 personer jämfört med år 2014. År 2024 beräknas 10 821 personer vara mellan 65-79 år i Solna. År 2015 beräknas antalet personer i åldersgruppen 80-84 år uppgå till 1 410 personer, vilket är en ökning med 17 personer jämfört med år 2014. Fram till år 2024 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha ökat till 2 112 personer. Antalet personer i åldersgruppen 85-89 år beräknas uppgå till 1 048 personer år 2015, vilket är en minskning med 56 personer jämfört med 2014. Åldersgruppen beräknas fortsätta minska de närmsta fyra åren för att från och med år 2020 börja öka igen. År 2024 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 1 071 personer. År 2015 beräknas antalet personer i åldersgruppen 90-w år uppgå till 792 personer, vilket i princip är oförändrat jämfört med 789 personer år 2014. År 2024 beräknas åldersgruppen minska till 656 personer. Inom åldersgruppen ökar dock den allra äldsta åldersgruppen 95 år och äldre. Antalet personer 95 år och äldre beräknas 2015 uppgå till 175 personer, det är en ökning med 15 personer jämfört med 2014. Åldersgruppen beräknas fortsätta öka de närmsta fem åren. År 2020 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 210 personer och därefter minskar åldersgruppen till 195 personer år 2024. 19

Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2015 2024. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. Prognosen utgår endast från den demografiska utvecklingen och ett antagande om att bistånd till omvårdnadsboende kommer att beviljas i samma omfattning som tidigare. Verksamhetsförändringar För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2015 med plats för fem-sex personer. I dagsläget finns inget specifikt objekt för detta. Solna stad startar ett nytt stadsgemensamt kontaktcenter 15 januari 2015. Införandet av det nya kontaktcentret påverka samtliga förvaltningar. Inom omvårdnadsförvaltningen pågår planering för de verksamhetsförändringar som blir följden av införandet av det gemensamma kundcentret. Tekniken måste utvecklas för en effektivare verksamhet, mobilt arbetssätt som t.ex. nyckelfria lås, e-hälsa, trygghetslarm, webbaserade verksamhetsprogram Avtalet med intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull avbryts 1 januari 2015 och verksamheten återgår till egen regi i avvaktan på en fördjupad analys av verksamheten. Införandet av digitala larm och effekterna av detta kan även det komma att påverka verksamheten. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Kommunförbundet Stockholms län har i juni 2014 beslutat om att rekommendera länets kommuner om ett övertagande av hälso- och sjukvården i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Förslaget innebär att kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och på den dagliga verksamheten. Ett övertagande ska i så fall ske från den 1 oktober 2015. Socialstyrelsens nya föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen träder i kraft under 2016. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och för alla andra äldreboenden Osäkerhetsfaktorer Befolkningsökningen de närmsta åren, främst i åldersgrupperna 20 64 år, kan komma att påverka behovet av LSS-insatserna boende med särskilt stöd och daglig verksamhet. De är troligt att när denna åldersgrupp ökar så kommer det även att finnas personer med behov av ovanstående insatser. Det krävs lång planering för att möta behovet av framför allt boende. Förvaltningen ser det som angeläget att detta behov finns med vid planeringen av nya bostadsområden. I dagsläget gör förvaltningen bedömningen att behov finns för ytterligare ett nytt boende per år med plats för 5-6 personer. Samhällsförändringar påverkar stödet för målgruppen LSS. Antalet personer med multiproblematik och med behov av insatser utöver LSS ökar. Dessa personer kan vara i behov av insatser från olika förvaltningar. Som exempel kan nämnas personer med Aspergers syndrom och missbruksproblematik. Både barn och vuxna får diagnoser eller omdiagnostiseras i en större omfattning än tidigare, vilket innebär att deras möjligheter att få insatser enligt LSS ökar. Även personer med en neuropsykiatrisk diagnos ökar. 20

Ombyggnation av Karolinska sjukhuset pågår 2015 och eventuellt längre. Det kan eventuellt påverka vårdtiden för Solnas medborgare samt medföra en ökad kostnad för förvaltningen. Solna har i förhållande till kranskommunerna fler personer på Karolinska sjukhuset. I samband med ombyggnationen ser förvaltningen att det kan finnas risk för att vårdtiderna kortas ytterligare jämfört med idag. Personerna blir då föremål för stadens insatser. Strukturförändringar inom Landstinget avseende akut- och primärvården kan komma att påverka kommunen genom ökade krav på hälso- och sjukvård i särskilt boende och krav på mer avancerad vård. Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län, KSL, beslöt 2013 att skjuta fram kommunaliseringen av hemsjukvården. Det innebär att en överföring från landstinget till kommunerna kan ske först efter 2015. Regeringen har fattat beslut om tillägg i Socialtjänstlagen gällande att parboende ska införas från och med 1 november 2012. Det innebär att det i begreppet skälig levnadsnivå ingår att få fortsätta bo tillsammans med sin make i särskilt boende, oavsett om maken har behov eller inte av att bo i sådant boende. Detta medför att staden måste kunna erbjuda parboende i vård- och omsorgsboende. Lagändringen innebär endast att medboende får flytta med till boendet, inte att de har rätt till insatsen omvårdnad och service, då måste de ha ett eget bistånd. Den medboendes möjlighet att bo kvar upphör när make med biståndsbeslut avlider. 21

Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio vård- och omsorgsboenden. På några finns även korttidsplatser. Vård- och omsorgsboendena består av ett antal lägenheter med eget badrum och trinettkök. Varje boende har tillgång till gemensamma matsalar och vardagsrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Åtta vård- och omsorgsboenden drivs på entreprenad och ett drivs i egen regi. Omvärldsfaktorer Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2015-2024. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. Prognosen utgår endast från den demografiska utvecklingen och ett antagande om att bistånd till omvårdnadsboende kommer att beviljas i samma omfattning som tidigare. 22

Ekonomi Vård- och omsorgsboende Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2013 2014 2014-2015 2015 2016 2017 Egen regi 67 198 68 015 1 501 69 516 71 082 72 737 Entreprenader 338 692 337 303 2 585 339 888 345 066 350 600 Köpta platser 49453 51 758 2 406 54 164 55 384 56 674 Summa kostnader 455 343 457 076 6 492 463 568 471 532 480 010 Avgifter -56 609-60 000-435 -60 435-60 435-60 435 Moms -26 598-21 001-4 636-25 637-24 027-24 436 Övriga intäkter -258 0 0 0 0 0 Summa intäkter -86 465-81 001-5 071-86 072-84 462-84 871 Nettokostnader 368 878 376 075 1 421 377 496 387 070 395 139 De budgeterade bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende 2015 uppgår till 463,6 mkr. Det är en ökning med 6,5 mkr jämfört med budget 2014. Bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende bedriven i egen regi ökar med 1,5 mkr beroende på prisjustering. Budgeten för vård- och omsorgsboende bedriven på entreprenad ökar med 2,6 mkr. Budgeten har ökat med 5,3 mkr p.g.a. avtalsenliga indexökningar. Helårseffekter av successiv avveckling av platser 2014 innebär en minskning av budgeten med 2,7 mkr. Budgeten för köp av externa SoL-platser ökar med 2,4 mkr. Utöver indexökningar på 1,2 mkr ökar budgeten för köp av externa platser med 1,2 mkr för att täcka kostnader för helårseffekter för volymökningar 2014. Ökningen beror dels på fler köp av LOVplatser i vård- och omsorgsboenden dels färre platser och lägre priser för köpta platser med specialinriktning. Budgeten för intäkter 2015 uppgår till 86,1 mkr, vilket är en ökning med 5,1 mkr jämfört med 2014. Ökningen beror på 4,7 mkr i ökade momsintäkter och 0,4 mkr i ökade avgiftsintäkter. Budgetprinciper Vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad är budgeterade utifrån avtalade priser och platser. Skoga är budgeterat utifrån ramavtalspriser med avdrag för overheadkostnader samt ersättning för markunderhåll som Skoga själv ansvarar för. För de anslagsfinansierade verksamheterna som organisatoriskt tillhör Skoga, paramedicinsk personal på servicehusen har budgeterats för löneökningar och för övriga driftkostnader. Köpta platser i andra kommuner har budgeterats utifrån nuvarande behov. 23

Budgeterade dygnspriser och platser Boende Antal Utförare Uppräkning Pris/dygn 2015 platser Björkgården 51 Förenade Care enligt avtal 2015-01-01 1 603 kr AB 2015-03-01 1 635 kr Polhemsgården 84 Förenade Care enligt avtal 2015-01-01 1 789 kr AB 2015-03-01 1 825 kr Ametisten 80 Carema Äldreomsorg enligt avtal 2015-01-01 1 591 kr AB 2015-03-01 1 623 kr Hallen 51 Aleris omsorg enligt avtal 2015-01-01 1 633 kr AB 2015-03-01 1 666 kr Hallen korttidsboende 12 Aleris omsorg enligt avtal 2015-01-01 1 789kr AB 2015-03-01 1 825 kr Oskarsro 34 Temabo AB enligt avtal 2015-01-01 1 693kr 2015-03-01 1 727 kr Tryggheten 32 Aleris omsorg enligt avtal 2015-01-01 1 591 kr AB 2015-03-01 1 623 kr Frösunda 36 Attendo Care enligt avtal 2015-01-01 1 915 kr Köpta platser 66 enligt avtal 2015-01-01 Mini- och maxpris 663 kr 3 709 kr Berga 96 Temabo AB enligt avtal 2015-01-01 1 591 kr 2015-03-01 1 623 kr Skoga 88 Egen regi ramavtal minus overhead, övrig drift och löneuppräkning för paramedicinsk personal s-hus, markunderhåll Skoga korttidsboende 12 Egen regi ramavtal minus overhead 2015-01-01 1 539 kr 2015-03-01 1 570 kr + anslag för paramedicinsk personal s-hus och ersättning för markunderhåll 2015-01-01 1 732 kr 2015-03-01 1 767 kr S:a pl entreprenad 476 S:a pl egen regi 100 Summa platser 576 S:a externa platser 66 Totalt platser 642 24

Hemtjänst Till personer som behöver stöd i den dagliga livsföringen erbjuder kommunen hemtjänst. Hemtjänsten består av insatser i den enskildes hem i form av personlig omvårdnad och praktisk hjälp t ex med städning, tvätt och inköp. Insatserna kan ges under dygnets alla timmar. Hemtjänst kan också ges i form av larm via trygghetstelefoner som installeras hemma hos respektive kund. I hemtjänst ingår även larmmottagning, larmutryckningar samt nattpatrull. Boendestöd är en insats i hemmet som är till för att stödja den enskilde att klara av ett eget boende i dess praktiska planering och skötsel. Tanken med stödet är att den enskilde tillsammans med boendestödjaren ska utföra hemmets sysslor till skillnad från hemtjänst där personal går in med punktinsatser och utför de sysslor den enskilde inte klarar av Solna har fritt val för personer som har fått hemtjänst beviljad. Det innebär att kunden kan välja mellan ett flertal hemtjänstutförare. Från och med 1 november 2010 infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. I augusti 2014 finns totalt 25 privata utförare och en kommunal. Dessa utförare ger hemtjänst mellan klockan 07.00-22.00. Hemtjänst kan i särskilda fall utföras av anhöriga anställda av kommunen. Verksamhetsförändringar Inom den upphandlade hemtjänsten pågår ett kontinuerligt arbete med att se över olika delar i den nya insats- och ersättningsmodellen. Fr.o.m. 2013 infördes förändringar i ersättningsmodellen för insatserna avböjda besök samt frånvaro. Under 2013 har förvaltningen följt utvecklingen och effekterna av förändringarna. Förvaltningen har sett att insatstiderna för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende är korta i förhållande till utförandet. Som ett resultat av detta genomfördes förändringar under hösten 2013 i schablontiden. Avtalet med intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull avbryts 1 januari 2015 och verksamheten återgår till egen regi i avvaktan på en fördjupad analys av verksamheten. Sedan upphandlingen 2010 har stora förändringar skett avseende antal kunder och vårdtyngd, förvaltningen behöver därför tid att anpassa verksamheten utifrån pågående förändringar. Införandet av digitala larm och effekterna av detta kan även det komma att påverka verksamheten. 25