Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad

Transkript

1 Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad Inledning Syfte med planen Kommunstyrelsen beslutade 2008 att anta den nationella IT-strategin för vård och omsorg och gav samtidigt stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för Malmö stad åren Handlingsplan för åren 2014 till 2018 är en fortsättning för att förverkliga strategin. En plan ger möjlighet till långsiktig, förankrad utveckling i verksamheten och tydliggör hur strategin för ehälsa ska förverkligas i Malmö. Den nationella strategin bytte namn 2010 till Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Namnbytet innebar ett värderingsskifte för strategin, mindre om teknik, IT-lösningar och infrastruktur än tidigare och mer riktning mot nyttan för invånare och verksamheter. Definitionen av begreppet ehälsa betonade även att strategin nu fullt ut omfattar socialtjänstens olika verksamheter. Syfte är att med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd ge alla brukare god och säker vård och bra service. Socialtjänstens personal ska kunna ägna mer tid åt brukaren och anpassa vården till varje individs behov. IT används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och omsorgen och de samlade vård- och omsorgsresurserna ska kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Strategin har tre tydliga perspektiv: 1. Medborgare, brukare och anhöriga har enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De erbjuds bra service och är delaktiga i vården och omsorgen utifrån individuella förutsättningar. 2. Personal inom vård och omsorg har tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar deras dagliga arbete. 3. Ansvariga för vård och omsorg har ändamåls enliga IT-stöd för att följa upp patientsäkerheten, och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning. Som ett led i arbetet att förbättra och säkra kvaliteten i socialtjänsten har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort årliga överenskommelser, med början 2010, om Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten där insatser för utveckling av ehälsa är ett område. Syftet med dessa överenskommelser har varit att skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare genom att utveckla insatser, verktyg och processer inom hela socialtjänsten med stöd av ny teknik. Kopplat till varje överenskommelse har regeringen via SKL utbetalt stimulansmedel för definierade användningsområden och mål. En betydande del av överenskommelsen rör kommunernas arbete med ehälsa, som också syftar till att uppnå målen. För 2014 finns möjlighet för länen/regionerna att via SKL söka stimulansmedel för att fortsätta bedriva det gemensamma utvecklingsarbetet på ett samordnat sätt. Stimulansbidraget ska användas till projekt och aktiviteter i länet i syfte att nå samtliga mål för den nationella överenskommelsen.

2 Målen för satsningen 2014, som är en fortsättning på tidigare satsning att öka: användningen av e-tjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt att effektivisera verksamheten. andelen av berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt användningen av Nationell Patient Översikt, både kunna ta del av och tillgängliggöra information andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen beviljar och fatta beslut om att utarbeta en långsiktig plan för övergång till digitala trygghetslarm och därmed förbättrade möjligheter till en ökad trygghets och service i hemmet. Ett av grundkraven från regeringen för att få del av stimulansmedlen i 2014 års överenskommelse, är att samtliga kommuner i Skåne visar ett beslut från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen om trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 samt att övergå till digital teknik för trygghetslarmen och därmed kunna utnyttja nuvarande och kommande möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet. I detta ingår att berörda medarbetare i socialtjänsten (inbegriper hemsjukvården) ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation som ger möjlighet att dokumentera mobilt och komma åt information på enkelt sätt. Det ingår även att införa mobil dokumentation i socialtjänsten, så att medarbetarna kan dokumentera på plats hemma hos brukarna och även komma åt relevant information där genom surfplattor, mobiltelefoner och andra tekniska hjälpmedel. Det är även ett krav från regeringen att det därefter i varje kommun tas fram en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom ehälsoområdet. Stadskontoret anser att Malmö stad redan i nuläget uppfyller de kriterier som regeringen har ställt för att få stimulansmedel Processen med övergång till digital teknik inom ex. trygghetslarm är påbörjad och pågår, det finns även handlingsplan (detta dokument) för hur Malmö stad ska arbeta med ehälsofrågorna Allt fler äldre väljer att bo kvar i sitt eget hem långt upp i åren. Skälen till detta är många, men en allt bättre bostadsstandard med moderna bekvämligheter har starkt bidragit till denna utveckling. Väl fungerande hemtjänst, hemsjukvård och trygghetslarm har också varit viktiga förutsättningar för kvarboende. Modern informations- och kommunikationsteknik samt medicintekniska landvinningar kommer successivt göra det än enklare och tryggare att bo kvar hemma, för alla dem som så önskar, långt upp i åren. Efterfrågan på vård och omsorg är utifrån demografin (antal äldre) som lägst idag jämfört med de kommande 20 åren då den stora generationen född kring 40-talet kommer upp i år åldern. Utvecklingen är inte specifik för Malmö utan samma förhållande gäller för hela landet. Den 1 Koncept som anges i överenskommelsen mellan SKL och Regeringen om stimulansmedel 2014.

3 ekonomiska belastningen på kommunen kommer att öka årligen, i takt med att antalet äldre med omvårdnadsbehov blir fler även om viss ökning kommer dämpas med nya mediciner m.m. Ökningen kommer troligtvis innebära svåra prioriteringar och olika kommunala verksamhetsområden kommer ställas mot varandra. Ett sätt att möta den ökade efterfrågan, dämpa kostnadsökningar, är att på olika sätt införa trygghetstjänster, välfärdsteknologier eller andra tekniska hjälpmedel. En del finns utevecklat och kan erbjudas idag, andra tjänster eller lösningar kommer utvecklas i takt med att behoven uppstår. Idag finns t.ex. tillsyn på natten nattkamera, mikrofon och sensorer som alternativ till att nattpatrullen kommer hem för att kontrollera att allt är bra. Den enskilde blir inte störd på natten och kommunen kan spara på personalinsatser. Detta är bara ett exempel som gör det bättre för den enskilde samtidigt som verksamheten kan effektiviseras. Robotar för hemmabruk, kognitiv terapi, blodtrycksmätning, minnesträning via internet är andra exempel som kommer underlätta livet för gamla och funktionshindrade att bo kvar hemma. Internationellt pågår ett intensivt forsknings- och innovationsarbete som enligt många bedömare pekar på en omfattande förändring av vården och omsorgen. Medborgare ställer allt högre krav på tillgänglighet och flexibilitet genom minskat beroende av tid och rum. Socialtjänsten ska kunna ge snabbare besked till brukaren via flera kontaktvägar (telefon, dator och fysiska möten). E-tjänster ska vara till nytta för brukarna genom fler och enklare möjligheter till kontakt och hjälp, men de ska också leda till effektivisering av arbetet inom socialtjänsten i syfte att frigöra mer tid till arbete med brukarna. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg arbetar bland annat med att få personer med ekonomiskt bistånd självförsörjande. Stor del av personalens tid går åt till att förklara vad som ska ingå i en komplett ansökan och till att svara på frågor kring var i processen en sökandes ärende befinner sig. E-tjänster kan bidra till att underlätta för den enskilde och frigöra tid för personalen att fokusera på självförsörjningsuppdraget. I Malmö pågår ett samarbete mellan Malmö högskola, Medeon AB och Stadskontoret Malmö stad, samarbetet går under namnet Testbed för äldreomsorgen Malmö stad. Syftet är att utveckla och testa nya idéer i praktiken som svarar mot behov hos kvinnor och män som är 65 år och äldre. Ideer ska bidra till att öka kvaliteten i vården och omsorgen samt stärka tryggheten i det egna hemmet. Lösningar kan vara bl.a. produkter och tjänster. I Malmö stads budget för 2014 i Kommunfullmäktige, framgår: Den tekniska utvecklingen är snabb inom vård och omsorg. Syftet med implementeringen av teknik i vården är att öka tryggheten och höja kvaliteten för brukaren. Struktur Malmö stads plan består i ett antal delprojekt i form av en programplan för den närmsta 4 årsperioden. Varje delprojekt beskrivs eller kommer att beskrivas enligt stadskontorets projektmodell (projektstegen). Fördelar med ett enhetligt beskrivningssätt är att: genomföra analys & utredningsarbete som syftar till realistiska och genomförbara projekt, sett över tid

4 handlingsplanen ska uttryckas i form av konkreta och avgränsade projekt beskrivna med syfte och resursberäkning handlingsplanen ska vara väl förankrad och kommunicerad med de intressenter som framskymtar efter en intressentanalys Programplanen är inte statisk. Under planeringsperioden kan nya delprojekt tillkomma som bidrar till syftet med handlingsplanen. De föreslagna projekten har olika status beträffande storlek, finansiering och skede i beslutsprocessen. Ett par är redan beslutade, finansierade och startade medan det kvarstår för styrgruppen att besluta om start för andra. Delprojekt som inte kan finansieras via ordinarie budgetprocess kan komma att tas upp för politisk behandling för att lösa finansieringen. Vissa projekt kan delfinansieras med statliga stimulansmedel bl.a. fördelade via Kommunförbundet Skåne.

5 Programplan för ehälsa

6 Verksamhet och mål Malmö stad har antagit det nationella inriktningsmålet som innebär att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare. Inriktningsmålet i handlingsplanen är nedbrytet i tre effektmål som anger vilka resultat organisationen vill uppnå med olika åtgärder. För att påvisa om effektmålen uppnås, används indikatorer. Indikatorerna är de konkreta åtgärder som sätts in eller införs. I det här fallet är indikatorerna de olika delprojekt som anges i handlingsplanen eller tillkommande delprojekt under planperioden. Inriktningsmål Effektmål Indikator Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Att tillgång till eller nytta av olika etjänster/teknologier som finns beskrivna i planen är införda eller tillgängliga. I handlingsplanen avses delprojekt nr: 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9, 12, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 Målet enligt den antagna strategin för ehälsa är Att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Att tillgång till eller nytta av olika etjänster/teknologier som finns beskrivna i planen är införda eller tillgängliga. I handlingsplanen avses delprojekt nr: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 17, 19, 21 Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. Bättre verktyg är införda för att kunna analysera information. I handlingsplanen avses delprojekt nr: 1,2, 9, 11, 12, 13, 19, 21

7 Brukarinflytande Så långt det är möjligt ska innovationer, idéer utformas i dialog tillsammans med dem som är berörda. Reglering av verksamheten Målet har varit att skapa förutsättningar för att Malmö stads verksamheter som är berörda, framförallt vård och omsorg, kan utvecklas inom området e-hälsa. Detta möjliggörs genom att handlingsplanen föreslår utvecklingsprojekt för perioden som passar med nationella och regionala planer, teknisk utveckling i samhället förändringsarbete internt inom staden. Uppföljning och revidering Planen föreslås följas upp årligen avseende Måluppfyllelse Revidering av befintliga projekt Redovisning av nya projekt Kontaktuppgifter Per Lövgren Välfärdsavdelningen