Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Transkript

1 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och förenat med stora kostnader att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Antalet Munkedalsbor över 80 år kommer att öka med över 50 % under perioden samtidigt som antalet personer som kommer ut på arbetsmarknaden minskar. Munkedal har också stora pensionsavgångar de närmsta åren bland personalen inom äldreomsorgen. I det gap som uppstår kan välfärdsteknologi bidra till att frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter. Välfärdsteknologi kan även öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar samt bidra till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande. Utvecklingen av it och teknikstöd inom olika välfärdssektorer diskuteras allt mer i termer av välfärdsteknologi. Begreppet används redan i våra nordiska grannländer. Nationell ehälsa Nationell ehälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Därför har Nationella IT-strategin bytt namn till Nationell ehälsa. Man har lämnat det tidigare tunga fokus på teknik, IT-lösningar och infrastruktur. Istället riktas strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryker vi att ehälsobegreppet innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen. Arbete inom nationell ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre målgrupper: Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Vård och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandling. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamhetens kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. Målet med nationell ehälsa Skapa konkret nytta för invånare, personal och bslutsfattare.

2 Välfärdsteknologi i Munkedals kommuns äldreomsorg Alla människor vill i grunden vara självständiga, delaktiga, aktiva och trygga. Ålder och sjukdom kan begränsa möjligheterna att uppnå detta utan stöd från omgivningen. Hemtjänst är ett sätt att få sådant stöd från samhället. Enligt NKI är hemtjänstanvändare i Munkedals kommun är mycket nöjda med kvaliteten på den hemtjänst som de olika leverantörerna erbjuder. Trots det uppger många att de gärna skulle vara mer självständiga i sitt dagliga liv och kunna klara fler saker själva utan besök från hemtjänsten. Enklare och rikare kontakter med det egna sociala nätverket står också högt på önskelistan. Många framför också att informationen från kommunen och hemtjänsten inte alltid är den bästa. Det handlar både om mer generell information om vilken hjälp och vilket stöd som finns i kommunen men också individuell information som tex vem som är kontaktperson, när tiden för besöken ändras eller vem som kommer. Modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till att nå dessa önskemål men den allmänt tillgängliga tekniken i form av datorer och mobiltelefoner är oftast inte utformad för att passa den här målgruppen. Däremot finns det en hel del anpassade IKT-lösningar som utformats speciellt för och tillsammans med äldre och funktionshindrade och som gör det möjligt för de allra flesta att självständigt kommunicera med omvärlden. En del av de lösningarna är möjliga för enskilda att skaffa på eget initiativ för användning inom familjen och med vänner. Detta är något som Munkedals kommun borde uppmuntra. Mål Välfärdsteknologi ska ge möjligheter till ökad livskvalitet, trygghet och självständighet för den äldre och högre effektivitet i äldreomsorgen. Strategier 1. E-hemtjänst Äldreomsorgen ställs inför nya utmaningar när det gäller att erbjuda en god äldreomsorg för alla med behov av detta. Om inget görs kommer det inte att finnas personal att tillgå för att möta framtidens behov. Att på äldres villkor använda sig av modern kommunikationsteknik inom hemtjänsten är ett sätt att kunna ge fler en god omsorg utan att personalbehovet ska behöva öka i samma takt som antalet äldre. Det gör det också möjligt att i större utsträckning låta kvalificerad personal vara där de gör störst nytta för de äldre och tillbringa mindre tid med att ta sig mellan olika hem. Det kan också vara ett sätt att göra arbete inom äldreomsorgen mer attraktivt särskilt bland yngre på väg ut på arbetsmarknaden.

3 Exempel på tekniska lösningar inom ramen för e-hemtjänst ippi En lättanvänd fjärrkontroll kopplad till användarens teve som gör det möjligt att skicka och ta emot sms, mms och e-post. Kommunicerar med alla som har en mobiltelefon eller dator, såväl anhöriga som hemtjänstpersonal. Man väljer om man vill skicka text-, bild-, ljud- eller videomeddelanden eller en kombination av dessa. Har också enkla spel och möjlighet att visa bildspel på teven. Behöver inte internet utan använder sig av mobilnätet. Fungerar med alla teveapparater från 1982 och framåt. Joice En lättanvänd fjärrkontroll kopplad till användarens teve som gör det möjligt att genomföra ett videosamtal (bildtelefoni). Kommunicerar med alla som har en dator med webkamera och internetuppkoppling, såväl anhöriga som hemtjänstpersonal. Man laddar ner ett kostnadsfritt program i datorn för att kunna prata med den som har Joice. Joiceanvändare kan också prata med varandra. Joice behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Fungerar med alla teveapparater från 1982 och framåt. Giraff En fjärrstyrd bildtelefon på hjul. En vän, anhörig eller hemtjänstpersonal, kan från sin dator ringa upp användaren och efter att ha blivit godkänd besöka denne i hemmet genom att köra omkring med Giraffen och föra ett samtal med bild och ljud. Användaren kan själv ringa upp med hjälp av en fjärrkontroll till Giraffen. Programmet som kommunicerar med Giraffen är kostnadsfritt att ladda ner och kan användas av alla PC-datorer som har internet och webkamera. Giraffen drivs av laddbara batterier och har en laddstation där besökaren parkerar den efter användning. Giraffen behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Nattfrid En kamera som ser i mörker. Personal på hemtjänsten kan från en dator ringa upp kameran och se en svartvit rörlig bild av det som finns framför kameran, vanligtvis sängen och delar av sovrummet. Ingen röstkommunikation är möjlig och den enskilde kan inte se personalen det är bara en envägskommunikation avsedd för tillsyn nattetid. Säkerhetsnivån är hög och endast behöriga användare kan komma åt kameran. Ingen inspelning sker och tillsyn sker endast vid i förväg överenskomna tillfällen. Nattfrid behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Telefon - trygghetsringning Tillsyn via telefonsamtal är något som tidigare förekommit i mindre omfattning. Detta kan i vissa fall ersätta långväga tillsynsbesök. Användningsområden för ehemtjänst ehemtjänst kan användas för många olika typer av insatser, exempel kan vara: Tillsyn dagtid Idag görs ett stort antal tillsynsbesök där hemtjänsten gör ett kort besök hos den enskilde och bara kontrollerar att allt är som det ska. Man växlar några ord och går sen igen. Många äldre tycker att det är lite störande att som de säger ha detta spring men förstår att det behövs pga deras hälsa. Bland personalen beskriver många det som lite obekvämt med dessa snabbt-in-snabbt-ut -besök, det kan kännas lite nonchalant att gå så snart efter att man kommit. Jämfört med andra typer av insatser går en stor andel tid åt till transporter i förhållande till tiden för

4 själva insatsen. Genom att göra dessa tillsynsbesök med ehemtjänst istället kan man spara tid som kan användas där den bättre behövs och ge den enskilde en bättre känsla av självständighet. Det blir också möjligt att erbjuda tätare tillsyn än idag. Om man ser att allt inte är som det ska vara sänder man naturligtvis personal till hemmet för ett fysiskt hembesök. Social samvaro När social samvaro beviljats i ett biståndsbeslut kan man från fall till fall ta ställning till om det gynnar den enskilde bäst att erbjuda detta via ett hembesök eller via en IKT-lösning. Ibland önskar den enskilde att få samtalet via videotelefoni istället för vid ett hembesök, t ex för att det är lättare att hålla en hög kontinuitet eller för att det känns som ett mindre intrång i den personliga sfären när man samtalar via tekniken. Tillsyn nattetid Hemtjänsten gör många gånger schemalagda tillsynsbesök även nattetid då enda uppgiften är att kontrollera att allt är som det ska. Detta upplevs ofta som störande av den enskilde och många beskriver att sömnen störs både inför och under besöket. Personal säger att det känns svårt att göra besök hos någon som sover gott och försöka undvika att väcka dem. Även grannar till personer med nattillsyn har beskrivit att de nattliga besöken av hemtjänst kan störa pga ljud från bilar, portar, trappor etc. Med hjälp av IKT-lösningar kan dessa tillsynsbesök nattetid göras effektivare, enklare, miljövänligare och utan att störa vare sig den enskilde eller grannar. Dessutom kan besöken om behov finns göras oftare än idag då det inte kräver så stora resurser. Liksom vid tillsyn dagtid kan personal som frigjorts pga minskat resande användas för att besöka dem som vid IKT-tillsynen visat sig behöva ett fysiskt besök. Påminnelse ehemtjänst lämpar sig också för att påminna den som så behöver om olika saker, ex.vis att ta medicin, äta, gå till dagverksamhet eller göra ett träningsprogram. Uppmuntran All hemtjänst ska ges som hjälp till självhjälp och hellre uppmuntra till egen aktivitet än att göra åt någon som kan själv. Med hjälp av ehemtjänst blir det möjligt att för vissa personer ge denna uppmuntran/guidning/instruktion på avstånd utan att göra ett hembesök. Detta har visat sig stärka självkänslan hos den som behöver denna uppmuntran. Sociala nätverk Med hjälp av t ex bildtelefoni får den enskilde nya möjligheter att upprätthålla sitt gamla sociala nätverk och även att skapa nya nätverk t ex med andra som också får ehemtjänst. Om t ex en grupp IKT-användare väljer att ha ett nätverk där man regelbundet ringer upp varandra för att pratas vid en stund så blir det inte bara en trygghet för alla att veta att någon ser till att jag mår bra, det blir också en möjlighet för alla att känna att de betyder något för någon annan. Just att vara behövd av andra, att ha en funktion, är något som många äldre saknar och som man vet är viktigt för hälsan. Brukare med annat modersmål De olika kommunikationslösningarna skapar unika möjligheter för personer med annat modersmål. Dels kan man på olika sätt underlätta kommunikationen med hemtjänsten, t ex genom tolkning via bildtelefoni, förenklad kontakt med personal som behärskar det aktuella språket eller sändning av i förväg förberedda

5 textmeddelanden på hemspråket. Dels innebär möjligheterna till IKT-kontakt med nära och kära en extra dimension i stödet till denna grupp ett bildtelefonsamtal med någon i hemlandet är inte längre bort än ett samtal med kontaktpersonen i hemtjänsten. 2. Kvalitetssäkra trygghetslarm Tidigare har trygghetslarmen i ordinärt boende uteslutande varit kopplade till det fasta analoga telenätet. Här i Munkedal krävdes ett abonnemang hos Telia för att kunna få ett larm installerat. Den utveckling som skett av olika telefonilösningar kräver också nya lösningar när det gäller trygghetslarm gjordes en ny upphandling av trygghetslarm till ordinärt boende och ett av kraven var att leverantören skulle kunna tillhandahålla trygghetslarm till alla olika telefonilösningar. I Munkedal installeras idag olika trygghetslarm beroende av vilken telefonilösning användaren har. Larm som förekommer är larm via vanliga fasta nätet, analoga trygghetslarm via GSM, digitala larm via IP-nät/bredbandsnät, digitala larm via GSM och GPSR samt mobila larm. Dessutom finns en mängd tillbehör som kan kopplas till dessa som tex dörrlarm, passivlarm mm. Det krävs en effektiv organisation med rätt kompetens för att kunna erbjuda trygga och säkra larm till äldre och funktionsnedsatta personer. Det gäller allt från att ha kunskap om vilka larm som kan användas till olika telefonilösningar, hur larmen kontrolleras så att de fungerar samt hur det installeras. Det är också viktigt att hela kedjan fungerar, vem tar emot larmen och hur larmen åtgärdas. Kvalitetsäkra trygghetslarmen Att kunna erbjuda säkra trygghetslarm är mycket viktigt för att äldre och funktionsnedsatta personer ska kunna bo kvar i sitt vanliga boende och kunna känna sig trygga. Det är därför jätteviktigt att arbeta med att kvalitetssäkra trygghetslarmen. Idag är det undersköterskor i hemtjänsten som får stå för kunskapen, sköta installation och åtgärda fel samt ta emot och åtgärda larmen. Samverkan Det kan finnas ett värde i att samverka med andra kommuner när det gäller resurser och kompetens för att kunna kvalitetssäkra trygghetslarmen. Det finns flera goda förutsättningar för ett samarbete mellan Sotenäs, Lysekil och Munkedal. En gemensam IT-enhet, man har haft gemensamma upphandlingar så att vi idag har samma leverantör av trygghetslarm, ett gemensamt verksamhetssystem för dokumentation (MagnaCura). Kanske finns möjlighet att ha en gemensam larmmottagning som kan kopplas till kommunernas gemensamma växel. 3. Visningsmiljö Syftet med ett sådant projekt är att skapa en stimulerande visningsmiljö i form av en lägenhet där smarta ting och lösningar för att skapa trygghet och ökad självständighet kan visas och provas. I en sådan visningsmiljö kan äldre och funktionsnedsatta och deras anhöriga få information om hjälpmedel, tekniska lösningar och andra smarta ting som finns för att underlätta i vardagen. Här kan man se hur de fungerar, vart man kan köpa produkterna. Målet är att detta ska bidra till högre upplevelse av trygghet och självständighet.

6 Exempel på teknikstöd som kan visas är bildtelefoni, smarta och enkla mobiltelefoner, surfplatta, medicinpåminnare, fjärrstyrda låsöppnare, olika påminnelselarm etc. 4. IT- och teknikcoacher Dagens vardagsteknik kan vara komplicerad för äldre. Det kan gälla alltifrån att ställa in tv:n och mikrovågsugnen till att använda en dator eller mobiltelefon. Genom att utbilda seniorer/volontärer till att vara IT-/teknik coacher kan vara ett sätt att hjälpa och stödja äldre att kunna ta till sig och använda den tekniken som på olika sätt kan underlätta i vardagen. Dessa seniorer kan sedan göra hembesök för att informera om och hjälpa äldre med vardagstekniken i hemmet. Möjligen kan IT-kunniga sociala ungdomar hålla viss utbildning för seniorer i hur man tex kan använda surfplatta, använda mobilen för sms och mms etc. Genom ett samarbete med arbetsförmedlingen och kommunens AME bör det finnas möjlighet att hitta ungdomar som är intresserade av ett sådant uppdrag. Det skulle ev kunna vara ungdomar som behöver någon form av arbetspraktik för att komma ut på arbetsmarknaden. Kommunens förutsättningar Ekonomi Lagar Bistånd Exempel från andra kommuner