Projektbeskrivning Lugn och trygg natt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Projektbeskrivning Lugn och trygg natt"

Ann Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Namn på projekt Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets inriktning / syfte Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Person / Grupp som godkänt dok Projektbeskrivning Lugn och trygg natt Innehållsförteckning PROJEKTBESKRIVNING INLEDNING Bakgrund Syfte MÅLBESKRIVNING Effektmål Redovisning av nyttan Arbetsmål Förutsättningar BESKRIVNING Omfattning Organisation och bemanning Tidsram Kostnad Finansiering Beroenden och avgränsningar Förvaltning KOMMUNIKATIONSPLAN Målgrupper Kommunikationskanaler RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Rikshantering... 5 BILAGA 1 TITEL (BILAGERUBRIK 1)... 6 BILAGA 2 TITEL (BILAGERUBRIK 1)... 6 DOK.NAMN: PROJEKTBESKRIVNING LUGN OCH TRYGG NATT UTSKRIFTSDATUM:

Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Person / Grupp som godkänt dok Projektbeskrivning Lugn och trygg natt Innehållsförteckning PROJEKTBESKRIVNING... 1 1 INLEDNING... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte.

2 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (2)6 Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets inriktning/syfte 1 Inledning 1.1 Bakgrund Digital teknik och digitala tjänster har stor potential att bidra till att äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan bo tryggt och utan störningar. Det kan bland annat handla om digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt och e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. På flera håll i landet har man börjat använda e-tjänster och digital teknik i socialtjänsten. Men osäkerheten hos både kommuner och enskilda utförare är stor, både kring frågor om tekniska lösningar och krav på informationssäkerhet och om vad som är tillåtet och lämpligt ur ett etiskt och integritetsmässigt perspektiv. Personalen har ibland en motvilja att använda ny teknik som en del av omsorgsarbetet. Sedan 2011 har Nattfrid använts inom hemtjänsten i Partille kommun, dock i begränsad omfattning. Syftet är att öka tryggheten och minska störningsmomenten för den enskilde. I dagsläget är endast en kamera i bruk, som mest har det varit sex kameror. I de fall de använts har både verksamheten och de enskilda varit mycket nöjda. Tanken är att de personer som beviljas nattillsyn själva ska kunna välja om de vill att tillsynen ska utföras genom ett personligt besök eller via webbkamera. För de personer som har flera tillsynsbesök kan kameran ersätta något eller några av dem, utifrån den enskildes önskemål. Inom korttidsboende för barn och unga i Partille kommun vistas, i dagsläget, tre barn med svår epilepsi. I dag används babylarm med monitor för dessa barn. Dessa larm har en liten monitor vilket försvårar övervakningen. Eftersom babymonitorn är så pass liten bedöms den inte tillräcklig för alla barn. Dessa har då istället ständig fysisk övervakning vilket innebär störningsmoment för barnen. I Partille finns flera demensboenden. Flertalet boende är i behov av nattillsyn. Personer med demenssjukdom är ofta lättväckta och nattsömnen störs därmed vid tilsynsbesöken. Störd nattsömn påverkar dessa personer påtagligt dagtid vilket medför ökad oro under större delen av dygnet. Kommunens korttidsenhet vänder sig bland annat till personer i behov av korttidsvistelse efter sjukhusvård. Under tiden på korttidsenheten arbetar man med att hitta strategier för att möjliggöra och underlätta vistelse i det egna hemmet. Man kan även erbjudas enbart nattomsorg vid behov, dvs. vistas i egna bostaden dagtid och på korttidsenheten nattetid.

Det kan bland annat handla om digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt och e-tjänster för trygghet, service och delaktighet.

3 1.2 Syfte Projektet syftar till att bredda målgruppen samt öka möjligheten för den enskilde brukaren att testa den nya tekniken. 2 Målbeskrivning 2.1 Effektmål Korttidsboende för barn och unga: Målet är att under projekttiden, inom ramen för projektet, testa digital fjärrtillsyn hos tre barn med svår epilepsi. Webbkamera antas kunna öka säkerheten vid tillsynerna samt vid behov kunna ersätta den fysiska närvaron. Demensboende: Målet är att under projekttiden, inom ramen för projektet, testa digital fjärrtillsyn hos sju boende med demenssjukdom. Webbkamera antas kunna minska störningsmoment och därmed oro under dygnet. Korttidsenhet: Målet är att under projekttiden, inom ramen för projektet, erbjuda brukare, att med hög flexibilitet, möjlighet att testa digital fjärrtillsyn på Korttidsenheten Redovisning av nyttan Redovisning kommer att ske i rapportform samt genom framtagande av riktlinjer och rutiner för användade av webbkameror inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning. 2.2 Arbetsmål Utreda användarvänlighet, funktionalitet samt ekonomisk hållbarhet för eventuellt permanent införande. Utforma rutiner och riktlinjer för användade av digital fjärrtillsyn inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning. 2.3 Förutsättningar Juridik Det finns frågor avseende erbjudande till beslutsoförmögna personer. Rent juridiskt krävs samma samtycke oavsett om tillsynen sker personligen eller via kamera men rent pedagogiskt är det mycket svårare att försäkra sig om att den enskilde har förstått vad samtycke ges till. Etik De etiska aspekterna måste noga avvägas eftersom tjänsten ingriper i den enskildes liv på ett annat sätt än tidigare. Det kan vara svårt med etiskt ställningstagande om det är obegripligt för brukaren vad tjänsten avser och hur den kommer att användas. Det är därmed mycket viktigt att informationen sker på ett begripligt sätt så att den enskilde förstår vad insatsen innebär.

Webbkamera antas kunna öka säkerheten vid tillsynerna samt vid behov kunna ersätta den fysiska närvaron.

4 3 Beskrivning 3.1 Omfattning På korttidsboende för barn och unga samt demensboende omfattas 10 brukare där insatsen testas under sex månader. Det är i dagsläget svårt att veta hur många brukare som kommer att bli aktuella att testa tekniken på korttidsenheten. En annan viktig del i projektet är att utforma tydliga rutiner och riktlinjer där ansvar, åtagande och organisation är tydliggjort. Att var del inom organisationen vet vad som skall göras, när och hur man ska agera vid ett införande av insatsen. Att tydliga handlingsplaner finns när det gäller oförutsedda händelser och driftsstopp. 3.2 Organisation och bemanning En projektledare och en projektsamordnare med budgetansvar har till uppgift att samordna projektet. Projektet består vidare av en styrgrupp med representanter från chefsleden avseende äldreboende, korttidsenhet, korttidstillsyn för barn och unga, biståndsenheten, IT-verksamhet och verksamhetsekonom. Projektet kommer vidare att innefatta såväl natt som dagpersonal på boende och teknikleverantör. 3.3 Tidsram 3.4 Kostnad Projektet beräknas fortgå under sex månader. Beräknad per sex månader Projektledare 25 % av heltid kr 15 st nattugglor à kr/mån kr Informationsinsatser, 15 timmar kr Utbildning 24 nattpersonal à 3 timmar kr Trycksaker/informationsmaterial kr Uppskattad totalkostnad för projektet kr Begärd finansiering med totalt kr 3.5 Finansiering Projektet finansieras med likaledes stor insats av arbetade timmar och övriga kostnader som ansökta medel för projektet. 3.6 Beroenden och avgränsningar Inga kända faktorer

En annan viktig del i projektet är att utforma tydliga rutiner och riktlinjer där ansvar, åtagande och organisation är tydliggjort.

5 3.7 Förvaltning Då tekniken redan används inom kommnen kan vidare förvaltning utan större svårigheter fortgå om utfallet av projektet är positivt. Om projektsammanfattningen iställlet visar att denna typ av tekniklösning ej är aktuell inom delprojektens syften planeras ingen fortsättning. 4 Kommunikationsplan Vad ska kommuniceras och varför. Vilka utbildningar ska genomföras, vilka rutiner ska beskrivas, 4.1 Målgrupper Medarbetare, beslutsfattare, användare, brukare, anhöriga, externa utförare, media, intresseorganisationer. Glöm inte SKL, VästKom och andra kommuner. 4.2 Kommunikationskanaler Internt i kommunen Muntligt, Hemsida, Intranät, nyhetsbrev. På vilket sätt når vi de definierade målgrupperna Externt utanför kommunen Muntligt, Hemsida, konferenser, nyhetsbrev. På vilket sätt når vi de definierade målgrupperna 5 Risk- och sårbarhetsanalys Lista risker, vad kan ställa till det för oss, gör gärna en SWOT-analys 5.1 Riskhantering Hur minimeras effekterna av de risker som kartlagts om de besannas?

Vilka utbildningar ska genomföras, vilka rutiner ska beskrivas, 4.1 Målgrupper Medarbetare, beslutsfattare, användare, brukare, anhöriga, externa utförare, media, intresseorganisationer.

6 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (6)6 Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets inriktning/syfte Bilaga 1 Titel (Bilagerubrik 1) Avsnitt (Bilagerubrik 2) Avsnitt (Bilagerubrik 3) Bilaga 2 Titel (Bilagerubrik 1) Avsnitt (Bilagerubrik 2) Avsnitt (Bilagerubrik 2)

dokumentets inriktning/syfte Bilaga 1 Titel (Bilagerubrik 1) Avsnitt

Relevanta dokument

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokument nr: Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (1)10 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Trygg natt Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets