Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson



Relevanta dokument
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Min penningpolitiska bedömning

Inledning om penningpolitiken

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Möjligheter och framtidsutmaningar

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Inledning om penningpolitiken

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

VECKOBREV v.19 maj-13

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Vart tar världen vägen?

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Inledning om penningpolitiken

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

VECKOBREV v.20 maj-13

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Investment Management

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

VECKOBREV v.44 okt-13

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

VECKOBREV v.48 nov-13

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Riksbanken och dagens penningpolitik

Marknad Johan Tegeback

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Utvecklingen fram till 2020

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vinter 2014

Penningpolitisk rapport september 2015

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Bostadspriserna i Sverige

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Konjunkturutsikterna 2011

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Inledning om penningpolitiken

Transkript:

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2

The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig skuld Stort risktagande Bonusfest och självreglering Hög avkastning Västvärlden styr Lägre potentiell tillväxt Större svängningar Skuldsanering i privat sektor Hög offentlig skuld högre skatter, lägre utgifter, ev. högre inflation och räntor Ökad försiktighet, bättre riskhantering? Regleringar, insyn, högre kapitaltäckning Låg eller måttlig avkastning Tillväxtekonomier stärker sin position 3

2010: Världens länder kör med olika hastigheter Grekland Irland Island Frankrike UK USA Kina Indien m fl Tyskland Sverige Finland 4

För att förstå återhämtningen: Tre grupper av länder 1. Länder som var direkt påverkade av krisen: obalanser på kredit- och husmarknader och som har en lång väg (om alls) tillbaka till tidigare tillväxtbana 2. Länder som var indirekt påverkade av krisen: via export- och investeringskonjunkturen och som långsamt närmar sig tidigare tillväxtbana 3. Länder som var indirekt påverkade av krisen: via export och investeringskonjunkturen men som snabbt kom tillbaka till tidigare tillväxtbana USA Tyskland Kina 5

Fortsatt god tillväxt i den globala ekonomin men efter rekylen dämpas tillväxttakten något 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 2009 2010 2011 2012 USA EMU UK Japan Kina Indien Brasilien Ryssland Global BNP 6

Tilltagande valutaspänningar när västvärlden satt igång sedelpressarna 190 180 170 160 150 Brasiliansk Real Koreansk Won 140 130 Svensk Krona Euro 120 110 100 90 80 Yuan 70 60 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Yen Source: Reuters EcoWin 7

Råvarupriserna stiger i linje med starkare konjunktur och penningpolitiska stimulanser tilltagande prognosrisk 500 450 Matvaror Metaller Olja 400 350 300 250 200 150 100 50 Jan-02 Jan-04 Jan-06 Jan-08 Jan-10 Jan-12 Källor: Ecowin och Swedbank prognoser. 8

Some say the world will end in fire, some say in ice Poem by Robert Frost 9

Åtstramningsbehov och skuldsanering dämpar tillväxten 250 Offentlig skuld, % av BNP 200 Japan 150 100 50 Irland Grekland USA UK Belgien Italien Portugal Frankrike Eurozonen Tyskland Spanien Finland Sverige 0-16 -14-12 -10-8 -6-4 -2 0 Budgetbalans,% av BNP 10

Ökade ränteskillnader inom Eurozonen speglar divergensen 10 9 8 7 6 Grekland Irland Portugal Percent 5 4 3 Spanien Italien 2 1 0-1 jan Belgien maj sep jan 07 Sverige maj sep jan 08 maj sep jan 09 Frankrike maj sep jan 10 11 Source: Reuters EcoWin 11

Riskbilden har förbättrats men är fortsatt komplex Krisen i Eurozonen (både på kort och lång sikt) Svag amerikansk återhämtning ny husprisnedgång Offentlig skuldutveckling i utvecklade länder Ekonomisk-politiska och politiska risker inklusive exit-strategier, finanssektorregleringar och krishantering Råvarupriser Överhettning i tillväxtländer inflation och tillgångsprisbubblor Valutaspänningar, kapitalkontroller och protektionism 12

Sverige: Real BNP tillbaka till nivån före krisen på 8 kvartal 18 kvartal vid förra krisen 3500 3300 3100 2900 2700 2500 2300 2100 1900 1700 1500 Tillväxt (% real, hs) Nivå (real) 6 4 8 kvartal 2 0-2 18 kvartal -4-6 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Källor: SCB och Swedbank prognoser. 13

14

Stora skillnader i sysselsättningsutveckling mellan olika län 115.0 112.5 110.0 Västra Götaland Halland Skåne Stockholm 107.5 105.0 102.5 Riket 100.0 97.5 Jönköping Kronoberg Kalmar 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin 15

Starkare sysselsättning men även ett större arbetsutbud resulterar i en relativt långsam nedgång i arbetslösheten 5 100 5 000 4 900 4 800 4 700 4 600 4 500 4 400 4 300 jan-05 nov-05 sep-06 jul-07 maj-08 mar-09 jan-10 nov-10 sep-11 jul-12 9.5 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 5.0 Sysselsättning ('000, sr) Arbetskraften ('000, trend) Arbetslöshet (sr, hs) Källor: SCB and Swedbank prognoser. 16

Stark exportutveckling även vid stark krona den globala efterfrågan betyder mest 150 20 145 15 140 10 TCW-index 135 130 125 5 0-5 %-förändring 120-10 115-15 110 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12-20 Total export volymökning på kvartal, v-axel TCW-index på kvartal, v-axel 17 Källa: Swedbank,Reuters EcoWin

Enhetsarbetskostnader stiger och produktivitetstillväxten sjunker utmaningarna tilltar bortom prognosperioden 7 5 6 5 4 3 2 1 0-1 Arbetskostnad per producerad enhet Produktivitet, höger skala 4 3 2 1 0-1 -2-2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-3 18

I Sverige fortsätter huspriserna att stiga till följd av låga räntor, bättre inkomster och litet byggande men risker byggs upp Husprisindex (Index 100 = 2000) Husbyggnation/BNP (%) 10 9 8 7 6 Eurozone Spanien Danmark 5 4 3 UK USA 2 1 Sverige 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 19 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin

Riksbanken fortsätter att normalisera penningpolitiken Utfall Prognos 2011 2011 2011 2012 2012 11 Jan 30 Jun 31 Dec 30 Jun 31 Dec Räntor Svensk reporänta 1.25 1.75 2.25 2.50 3.00 10 årig statsobligationsränta 3.20 3.20 3.20 3.40 3.60 Valutor EUR/SEK 8.87 8.70 8.65 8.60 8.55 USD/SEK 6.85 7.02 7.09 7.17 7.13 TCW (SEK) 122.1 120.3 120.1 118.9 118.2 Källor: Reuters Ecowin och Swedbank 20

Hög skuldkvot: Hushållens ränteutgifter stiger håller tillbaka konsumtionstakten 250% Förmögenhet och skuld i relation till disponibelinkomst 250% 8% Ränteutgifter som andel av disponibeinnkomsten 200% Finansiell nettoförmögenhetskvot 200% 7% 6% 150% 100% 50% 0% Skuldkvot Finansiell förmögenhetskvot (exklusive bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande) 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 150% 100% 50% 0% 5% 4% 3% 2% 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 21 2009 2010 2011 2012

Finanspolitiken fortsatt återhållsam viktigt fundera över hur låg skuldkvot Sverige bör ha? 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0 Budgetbalansen Offentlig skuld (hs) 50 45 40 35 30 25 20 Alternativkostnad: Hög ungdomsarbetslöshet: Förlorade generationer För lite infrastrukturinvesteringar För svag utbildning Otillräckliga investeringar i F&U För få satsningar på entreprenörskap och företagande 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 22

Slutsatser Global återhämtning fortskrider ojämn utveckling mellan länder/regioner och en fortsatt komplex riskbild Fortsatt god svensk tillväxt men svagare momentum efter rekylen: något lägre global efterfrågan, mindre expansiv ekonomisk politik, starkare krona, svagare produktivitetstillväxt, högre lönetryck och lägre konsumtionsutrymme för hushållen när ränteläget stiger Utmaningar: Fortsätta reformer som höjer tillväxtförutsättningarna på lite längre sikt! 23

Tack!