Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation

ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation Om bildförståelse och visuell kommunikation Det är först när vi får svårigheter att förstå en äldre bild som vi inser hur präglade vi är av vår egen tids bildkonventioner. I vår vardag möter vi tusentals bilder från olika medier. De flesta ingår i den västerländska bildtraditionen och är fyllda av kulturella koder och budskap. Vi behöver därför lära oss att analysera och därmed avkoda olika typer av bilder. Utifrån Nationalmuseums unika samlingar kan vi visa på paralleller mellan "nu" och "då" och se hur mening konstrueras i vår visuella kultur. Betraktandet är en del av en meningsskapande process och det är därför viktigt att diskutera hur det förflutna kan vara en del av det närvarande. På så sätt kan elevernas förståelse av den egna samtiden fördjupas. Syfte Fokus är på bildförståelse, identitet och kroppsspråk. Meningen är att ge både lärare och elever visuella redskap som kan hjälpa dem att nå ett mer kritiskt bild- och formseende. Det är viktigt att sätta betraktaren i centrum, hur den personliga erfarenheten/historien och faktorer som genus, sexualitet, sociokulturell bakgrund, ålder och etnicitet påverkar hur vi uppfattar bilder. Även konstnärer är betraktare och påverkade av sin tids bildkonventioner. Både gamla och nya konstverk och massproducerade bilder analyseras. Metod Lärare och elever gör tillsammans övningarna NÓR. Bildanalyser, rollspel och praktiska uppgifter varvas i en fortlöpande process som tar ca NOM minuter. Material Mobiltelefoner och/eller digitalkameror, dator och projektor. Material till collage, så som tidningar och tidskrifter, foton, sax, lim, kartong eller stora pappersark. N

Giuseppe Arcimboldo (NROTÓNRVP), Advokaten, Ulrich Zasius, NRSS För läraren: Blicken och det ömsesidiga igenkännandet Vi har valt att börja övningarna om bildförståelse med en målning som vid första anblicken ser lätt ut att analysera men som sedan visar sig vara svår att avkoda/tyda. Be därför eleverna att tillsammans (hela gruppen) diskutera porträttet av Advokaten. Låt dem ge en detaljerad beskrivning. Vad är det första de ser? Mannens näsa, kinder (ett kycklinglår, mun (fiskmun) och haka (fiskstjärt). Vad är hans öga konstruerat av? Kan alla verkligen se att hans näsa är sammansatt av en liten fågelunge vars huvud är mannens öga och vars vingar är hans ögonbryn.. Se Övning NK Till att börja med kommer de då att sannolikt försöka se och beskriva figuren som en människogestalt, trots att den ju är sammansatt av djur och olika slags föremål. Det kan bero på att vi lär oss att avkoda ansikten mycket tidigt i livet. Blicken och mötet med ett annat ansikte är grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Relationspsykologer menar att strävan efter kontakt utgör människans främsta drivkraft. Det lilla barnet föds med en förmåga och önskan att relatera till omvärlden. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Detta är en del av en meningsskapande process där bild- och formseende ingår. Barnet använder det egna bildskapandet som ett av många språk för att tolka och förstå omvärlden. Det är därför viktigt att ni som lärare inte behandlar skolbarn som miniatyrkonstnärer. De ska istället uppmuntras att använda hela sin fantasi och lära sig hantera olika visuella redskap under sin skoltid. Övning N Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta noga på ansiktet. Av vad är det uppbyggt? Beskriv figurens ansiktsuttryck och blick. Titta på kroppen. Av vad är den konstruerad? Vad får ni för intryck av den här figuren? Det är viktigt att eleverna lyssnar på varandras olika iakttagelser och reflektioner. Diskutera varför vi upplever figuren som ett ansikte, trots att det är sammansatt av så vitt skilda föremål. O

Jan Massys ENRMVÓNRTRFI Venus eller Flora, NSQU Julius Kronberg ENURMÓNVONFI Jaktnymf och fauner, NUTR Eva Saro (NVRT ), Mediacollage, OMMQ För läraren: Genusperspektiv och "den manliga blicken" Syftet med övningen är att diskutera hur bilder inte bara är en del av en ideologi, utan att de också skapar den. Läs först följande text och be sedan dina elever att tillsammans analysera bilderna ovan. Det är viktigt att jämföra och visa de tre bilderna intill varandra. I Julius Kronbergs målning från NUMMJtalet skolas nämligen betraktaren, genom att följa faunernas exempel, att se på den nakna "Jaktnymfen utifrån en heterosexuell voyeristisk blick. En jämförelse mellan den vilande nymfen och Jan Massys Venus Cythereia från NRMMJtalet visar trots att poserande kvinnor är en del av den västerländska bildtraditionen att Kronbergs nymf är målad utifrån ett mer passivt och objektifierande betraktelsesätt. Eva Saros collage visar att vi idag har ett ännu mer sexualiserat perspektiv i vår visuella kultur. Nuförtiden skildras också män som sexobjekt, medan kvinnors kroppar styckas upp och presenteras som kommersiella varor, utifrån en "penetrerande blick. Med hjälp av nutida massmediabilder kan vi se hur bildkonventioner och stereotyper har konstruerats och hur reklamens och konsumismens bildspråk inverkar på hur vi kodar kön. Det är viktigt att tala om könsroller och normer för att inte hamna i dikotomin manligt/kvinnligt. Den manliga normen har varit förhärskande när det gäller hur män och kvinnor har framställts i konsten. Under historiens gång har synen på kön och genus, socialt kön, varit föränderlig. Normerna är ständigt närvarande men vi går inte omkring och är en norm utan vi förhåller oss jämnt till dem. Den position vi intar i förhållande till normerna är beroende av många faktorer och sambanden dem emellan. Klass, sexualitet och etnicitet påverkar, men också ålder, geografi och nationalitet. P

Mytologiska och historiska motiv med nakna poserande kvinnofigurer förekommer ofta inom den västerländska bildkonsten sedan NQMMJtalet. Den manliga normen har präglat bilden av kvinnan. Hon framställs som ett skönt objekt för betraktelse. Därmed uppstår ett perspektiv där den manliga blicken och kvinnlighet står för olika positioner. Betraktaren av bilderna tilldelas därmed ofrivilligt den heterosexuella manliga blickens position som ett aktivt iakttagande subjekt: subjekt/objekt iaktta/bli sedd aktivitet/passivitet Men det finns en avgörande skillnad mellan de bilder som målats före och efter NUMM-talet. Bilderna har en intimare karaktär under den första perioden. Verken hängdes i furstens privata rum. De skildrade ofta en mätress i mytologisk förklädnad, som i Jan Massys Venus eller Flora från NRSN. Men perspektivet handlar här mera om rätten att äga och betrakta kvinnan än om sexuell lust. På NUMM-talet flyttades naketmåleriet ut i det offentliga rummet. Kvinnan blev nu ett tecken för det sexuella begäret. Perspektivet i bilderna förändrades och positionerna blev: voyeurens/exhibitionistens I slutet på NUMM-talet sker därmed i västerlandet en förskjutning i mansnormen, från patriarkatets till manssamhällets blick. Då bröts patriarkatets anspråk på givandet och ägandet av liv. Den livgivande fadern förändras till sexualdriftens mansroll, från liv till lust. I vår del av världen övergick patriarkatet gradvis i ett manssamhälle. Övning O Låt eleverna arbeta med följande bildanalysfrågor till Jaktnymf med fauner, i grupper om O och O eller P och P. Det är viktigt att göra en analys av bildernas komposition för att förstå hur vi tränas att avkoda bilder på ett visst sätt: Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta på den nakna kvinnans kropp. Var i bilden är hon placerad? Hur ligger hon? Hur tolkar ni hennes ställning/pose? Hur är hon målad? Beskriv ljuset, färgerna och miljön omkring henne. Kan ni hitta symbolen för den frånvarande jägaren? Nymfen är en bland flera av hans jakt troféer, vilka? Högst upp till vänster i bild syns två fauner. Vad gör de? Hur tolkar ni deras ansiktsuttryck. Vad har de för funktion? Varför har konstnären tagit med dem tror ni? Vad är syftet med målningen? Vad väcker den för associationer, tankar, känslor hos er? Jämför Jaktnymfen med Jan Massys målning Venus och Eva Saros reklamcollage. Arbeta tillsammans i helklass eller i mindre grupper: Q

Beskriv bilderna av Venus och Eva Saros reklamcollage. Diskutera likheter och skillnader i hur kvinnorna på dessa tre bilder är framställda. Titta på, jämför och diskutera till exempel: Ansiktsuttryck. Hur kropparna är framställda. Kroppsspråk/poser. Miljöer (var är kvinnorna avbildade, hur påverkar det tolkningen av verket?) Blickar (jämför både blickar inom målningarna, vem tittar på vem eller vad, och vår blick som betraktare av konstverket, fundera till exempel på om spelar det någon roll vem (man/kvinna/ung/gammal/heterosexuell/homosexuell etc.) som betraktar bilderna. Diskutera objektifieringen av kvinnokroppen och den manliga blickens betydelse för den västerländska traditionen. Ta hjälp av följande frågor: Om vi bytte ut kvinnorna i de här bilderna mot män, skulle det förändra er uppfattning/ tolkning av bilderna? I så fall på vilket sätt? Vad beror det på tror ni? Finns det likheter respektive skillnader mellan hur man framställde nakna kvinnokroppar på NRMMJtalet, NUMMJtalet och i dag? Vad beror de på i så fall tror ni? Jämför med porrbildstraditionen och diskutera utifrån vems perspektiv den typen av bilder är konstruerade Hur skulle man istället kunna konstruera en bild som inte förvandlade kvinnan till ett passivt objekt utan som bejakade hennes egen sexualitet? R

För läraren: Porträtt Idag tar vi ny teknik till hjälp för att relatera till omvärlden. När dina elever arbetar med bildförståelse är det viktigt att poängtera att de ska göra det i samspel med andra. Många brukar ta foton av kompisarna med sina mobiltelefoner, och delar sedan med sig genom att sms:a dem till andra vänner eller lägga ut dem på nätet, på Facebook till exempel. Blicken och mötet med ett annat ansikte är som redan nämnts grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Strävan efter kontakt, förmågan att knyta an till andra, utgör människans främsta drivkraft. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Låt dina elever därför ta foton av varandra och diskutera dem efteråt. Övning P Dela upp eleverna i grupper om Q eller R. Låt dem pröva att ta en vanlig kompisbild, en poserad bild (för vems blick?), en dokumentär bild och om möjligt en bild i smyg. Samla sedan grupperna och diskutera vilka bilder de tycker bäst om och varför de vill visa dem för andra? Ur vilket könsperspektiv är de tagna? Vad berättar bilderna? I mötet med andra kan gruppdiskussioner bidra till en mängd olika berikande betraktelsesätt, förutsatt att du som lärare intar rollen som moderator och aktivt stimulerar dina elever till dialog. S

Alexander Roslin, Brukspatron John Jennings med bror och svägerska, NTSV För läraren: Genus och rollspel I det här grupporträttet blir vi inbjudna till NTMMJtalets androgyna rollspel. Brukspatron John Jennings själv sitter längst fram i röd sammetsdräkt och visar stolt upp sina släktingar med en yvig gest det är som en slags teater. Hans svägerska, pianisten Jeanne Elises, raka hållning, och de båda brödernas eleganta gester berättar hur vår kropp och våra rörelsemönster också formas av tiden vi lever i. Under NTMMJtalet var det korsetter, olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. Rollspel och maskerad var något som fascinerade NTMM-talets överklass. Det som vi idag ser som den kvinnliga normen, som "femininitet", var på NTMMJtalet ett ideal för både män och kvinnor. De var sminkade, bar pudrade peruker och rikligt broderade kläder. Det finns stora likheter mellan vår tids fokusering på ytan och NTMMJtalets elitkultur som var präglad av lyx och konsumtion. Detta aristokratiska skönhetsideal som i vår tid uppfattas som androgynt och könsöverskridande, har sina rötter i den europeiska hovkulturen. De var ett uttryck för en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelseuttryck och dräkt till en perfekt bild. Grace och skönhet var lika mycket en manlig kvalitet. Det som idag uppfattas som den kvinnliga klassiska balettdansösens kroppsspråk härstammar från den franska hovkulturen, i synnerhet Ludvig XIV:s egen iscensättning av kungarollen. Det är först under NUMMJtalet vi får en total åtskillnad mellan könsnormerna, när männen hänvisas till det offentliga och kvinnorna till det privata rummet. I mötet med Roslins porträtt från NTMMJtalet får vi syn på hur präglade vi är av vår egen tids könsnormer och heteronormativitet, och inser att konventionerna är i ständig förändring. Övning Q Titta tillsammans på Roslins porträtt av familjen Jennings. Uppmana eleverna att härma kroppsspråket hos figurerna i Alexander Roslins bild. Be dem att hålla händerna som figurerna gör visst är det ovant för att inte säga svårt det kräver övning! På vilket sätt brukar eleverna själva sitta och T

röra sig? Låt dem använda en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet fördjupa bildanalysen genom att förstå genom att göra metoden. De kan då uppleva skillnaden mellan hur det bokstavligen känns i kroppen när man intar en särskild position jämfört med när den enbart kan ses utifrån. Dela upp eleverna i grupper om T eller U. Välj ut tre personer i varje grupp som skall försöka härma kroppsspråket hos figurerna i bilden. Det är viktigt att eleverna leker med olika könsroller, kanske om möjligt även prövar på crossdressing. Låt de andra i gruppen vara regissörer och se till att posen/kroppsspråket blir så likt som möjligt. Använd en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet pröva olika poser och diskutera med utgångspunkt från kamerabilden vad som blir bäst. Gör en nutida version av samma målning och ta ett jämförande foto. Diskutera sedan tillsammans hur föränderliga genusnormerna har varit genom historien. Jämför sedan fotona från övning O och P med Roslins porträtt. Titta på kroppsspråk, kläder och smink. Vad har de för funktion? Finns det några likheter mellan dagens manlighets respektive kvinnlighetsideal och det/de som framställs i de äldre bilderna? NTMMJtalets elit var modefixerade, frossade i exklusiv mat och älskade rollspel känns det igen? Vad skulle ni beskriva som lyxkonsumtion idag? U

Eva Saro (NVRT ),Media Modell V Skin Fiction Media Modell X Wrinkles Make the Man/Rynkorna gör mannen För läraren: Collage ett nyttigt redskap för att skärpa bildseendet Genom att titta på nutida massmedia bilder kan vi skapa medvetenhet om hur bildkonventioner och stereotyper konstrueras, och om hur de påverkar vår tolkning. Därmed får vi en bättre förståelse för reklamens och konsumismens bildspråk och dess inverkan på hur vi kodar kön. Om vi betraktar förebilderna i äldre tiders konst har vi som redan sagts möjlighet att se hur genusnormerna för maskulinitet och femininitet har förändrats i den västerländska traditionen. Betrakta konstnären Eva Saros collage i bild S och T och diskutera vår tids media stereotyper som utgår från västerländska skönhetsideal trots att vi lever i en global kultur. Ett exempel är kvinnors hudfärg: jämför kosmetikaindustrins annonser för män och kvinnor. Den vita och ljusa hyn står idag för femininitet för skönhet, renhet och ungdom. Det är ett uttryck för konsumismens klonade människoideal där man bland annat genom kirurgiska ingrepp, formar och skär för att anpassa sig till tidens skönhetsstereotyper. Men idag söker reklamen också att göra mannen till ett objekt, nu skolas även män in i att bli ängsliga konsumenter på en ständigt expanderande marknad. Om vi samlar och jämför bilder kan vi sedan, som en nutida Sherlock Holmes, aktivt börja iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild. Medan ni håller på med att samla ihop och välja ut massproducerade bilder för att kunna studera dem, kan det vara bra att göra en djupdykning ner i det visuella budskapets många skikt. Det går lättast om vi kliver i skorna på dem som avbildas, och så noga som möjligt försöker härma deras kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Ni kan därmed fördjupa bildanalysen genom rollspel, förstå genom att göra metoden, som gör det lättare att avslöja könsstereotyper eller att uttrycka vaga och obestämda känslor. Det är en dimension som vi ofta missar när vi med bara blicken zappar omkring i det dagliga bildflödet. Det viktigaste är att V

finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som ni fastnar för. Det är viktigt att sänka hastigheten i seendet och bli mera observant på detaljer. Vi upptäcker till exempel att en avfotograferad hand kan ha blivit omsorgsfullt retuscherad, för att dölja rynkor och ådror. Samma sak när det gäller hur ögon skildras i reklambilder. Med andra ord: det är inte bara en hand eller ett öga i största allmänhet, utan det är en fotoarrangerad verklighet. Övning R Om vikten av att samla och jämföra bilder ur tidningar och tidskrifter för att sedan aktivt iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild Be eleverna att ta med sig några tidningar och tidskrifter som de själva brukar läsa eller sådana som används av syskon eller föräldrar. Tidningar där det finns mycket figurbilder. Läs tillsammans igenom texten ovan (ligger separat hand-out). Låt sedan eleverna bläddra igenom tidningarna och välja ut några bilder till ett collage. Gör ett collage som underlättar för de andra att känna igen de upprepningar som skapar bildstrukturerna. Det viktigaste är att finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som eleverna fastnar för. De kan också göra motbilder till nutidens media stereotyper typ fjortis, blondinbella, backslicker eller nörd. Det som stereotyperna förnekar är att vi människor faktiskt är olika. Å andra sidan hjälper de oss i viss mån att kommunicera med varandra. Låt eleverna diskutera tillsammans i mindre grupper eller i helklass: Diskutera positiva och negativa faktorer hos reklamens stereotyper. Om ni tänker på kvinnor i modevärlden, i musikkanalerna i TV eller i de flesta porrfilmer: vilka skäl tror ni ligger bakom de olika skönhetsidealen för kvinnor? Varför visas männen mera sällan nakna än kvinnorna? Hur påverkas vi omedvetet av visuella budskap och de normer som döljs i dem? Hur påverkar de genusrelaterade stereotyperna er som individer? Analysera hur vi alla är mer eller mindre låsta i nutidens könsrollstänkande och uppdelning en i manligt och kvinnligt. På vilket sätt kan man vara mera androgyn och könsöverskridande? Vilka andra kulturer känner ni till, idag eller i det förflutna, där männen till det yttre är mer uppseendeväckande än kvinnorna? NM

Lästips Margareta Gynning. Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMQ. - Nu och då. I skärningspunkten mellan yta och kropp. Sid NONÓNOR Alexander Roslin. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMT. - Se även Lärarhandledning och litteraturlista om Alexander Roslin. Bildförståelse Se mer om hur vi människor lär oss relatera till omvärlden i Jessica Benjamins The bonds of love. Psychoanalysis, feminism and the problem of domination. London NVVM. Yvonne Eriksson mfl. Möte med bilder. Lund OMMQ. Makt och kön Thomas Laquer. Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm NVVQ. Kjell Lekeby. Kung Kristina drottningen som ville byta kön. Stockholm OMMM. Kön och blick Nina Björk. Sireners sång. Tankar kring modernitet och kön. Stockholm OMMM. Sara R. Cohen. Art, dance and the body in French culture of the ancien regime. Cambridge OMMM. Tamar Garb. Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France. London 1998. Fatima Mernissi. Shahrazad reser västerut: olika kulturer, olika harem. Stockholm OMMO. NN