Porträtt och identitet: om Alexander Roslin

Transkript

1 Porträtt och identitet: om Alexander Roslin

2 Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

3 Lärarhandledning Kan porträtt från 1700-talet verkligen ha någon betydelse för dagens gymnasieelever? Lärarhandledning om konstnären Alexander Roslins porträttkonst Målgrupp Handledningen är gjord för elever i år V och gymnasiet. Syfte/målsättning Lärarhandledningen tar upp fem av Alexander Roslins porträtt till diskussion, syftet är att ge eleverna verktyg till att diskutera mode, makt och kön då som nu. NTMMJtalets europeiska elit var fixerad vid ytan av skönhetsideal, rollspel och lyxkonsumtion. Det känner vi igen från idag, där eliten använder liknande konsumtionsmönster för att distansera sig från andra samhällsgrupper. Handledningen ger eleverna möjlighet att öva ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till bilder, historia och samhälle. Det kan användas i samband med studier av NTMMJtalet, samhällsvetenskap, historia, kulturhistoria, svenska(det vidgade textbegreppet) och bild samt för temaarbeten om till exempel media, kön, makt och mode. Till läraren Materialet är uppdelat i tre delar. I första delen presenteras två collage med bilder från såväl historien som samtiden. Till respektive collage finns en text. Materialet ger en övergripande introduktion till hela temat om porträtt. Låt eleverna läsa texten själva och arbeta i mindre grupper med de tillhörande uppgifterna. En del av uppgiften är att fotografera varandra. Här är tanken att eleverna ska arbeta ganska förutsättningslöst, för att sedan gå tillbaka och fundera på deras eget kroppsspråk hur de själva poserat i sina bilder. Det blir inledningen till att diskutera ett gränsöverskridande sätt att betrakta kön och genus, att försöka komma ifrån ett tänkande som är låst av termer som kvinnlighet och manlighet. Syftet är att alla ska få reflektera kring bilderna/texterna innan man går vidare och arbetar med steg två, där Roslins porträtt utifrån ledorden makt, mode, kön och social status diskuteras. Lärarhandledningen är skriven av Margareta Gynning, N:e intendent Nationalmuseum. N

4 Bildcollage 1 Foto från filmen Marie Antoinette, Sony Pictures 2006 Porträtt av Jean-Baptiste Andreé Gautier-Dagoty, Marie-Antoinette med jordglob Francois Boucher, Markisinnan de Pompadour, 1756 Reklambild för fastighetsmäklarfirman NOTAR, 2007 I många av NTMMJtalets porträtt kan vi som betraktare frossa i ett överflöd av färger, kläder och interiörer med böljande mönster och extravaganta tyger. Det finns likheter mellan vår tids fokusering på ytan och NTMMJtalets elitkultur som var präglad av lyx och konsumtion. Den nutida medie- och modeinriktade populärkulturen har sina rötter NTMMJtalet. Sofia Coppola har i sin film om den franska drottningen Marie Antoinette (se collage N) sökt visa på paralleller mellan nu och då. Det hon har tagit fasta på i sin film är just den drömlika stämningen, det förföriska, det som är själva drivkraften i kommersialismen. Hon visar det pris vi idag får betala i en kultur där allt handlar om att konsumera, där människan har blivit utbytbar, en vara bland andra varor på en global marknad. Det aristokratiska skönhetsidealet under NTMMJtalet, som i vår tid uppfattas som androgynt och könsöverskridande, har sina rötter i den europeiska hovkulturen. Det var ett uttryck för en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelse, uttryck och dräkt till en perfekt bild. Dåtidens elit ville tydligt distansera sig från andra grupper med hjälp av olika statussymboler. Den enskildes hela livsstil måste anpassas till dennes plats i den sociala hierarkin. Kungahuset och aristokratin spenderade enorma summor på lyxkonsumtion. Endast kvinnor och män ur eliten kunde bli förskönade på bild. De var sminkade, bar pudrade peruker och rikligt broderade kläder. Ludvig XIV var den stora förebilden för det aristokratiska idealet. I Hyacinthe Rigauds porträtt (se collage OF av den franske kungen är det hans välsvarvade ben och nätta fötter som är i fokus, höjden av manlig sex appeal på NSMM-talet. Det som idag uppfattas som den klassiska balettdansösens kroppsspråk härstammar från den franska hovkulturen, isynnerhet från Ludvig XIV:s egen iscensättning av kungarollen i Ballet de la nuit. Jämför hur han håller sina händer med de två dansande männnen i boken The Art of Dancing (båda i collage O). Idag är dandyn den manlighetsnorm som står det androgyna aristokratiska idealet närmast. I konstnären Lars Nilssons installation The Triumph of Style (se collage O) möts då och nu i en duell. Det androgyna idealet har golvats av vår tids borgerliga manlighetsnorm, gestaltad genom den anonyma grå kostymen. Dandyn kom kring sekelskiftet NVMM att personifiera den del av moderniteten som bejakade konsumtion, yta och det konstgjorda. Dandyn ville inte vara kvinna utan valde att iscensätta det kvinnliga. Men man ansåg att det var omöjligt för en kvinna att leka fram kvinnligheten, den var ju hennes natur. O

5 Den synen på kvinnlighet går tillbaka till en backlash vid NTMM-talets slut som var riktad mot alla de kvinnor som hade skaffat sig inflytande vid hovet och i kulturlivet. Det som från början hade varit en iscensättning av ett androgynt aristokratiskt ideal kom nu att enbart definieras i termer av kvinnlighet och därmed av underordning. Denna backlash började redan med kritiken mot Ludvig den XV:s älskarinna Madame Pompadour. Senare kom Marie Antoinette, och inte i första hand maken Ludvig XVI, att av oppositionen utpekas som den primära symbolen för det aristokratiska idealet med dess lyxkonsumtionsmönster och därmed för en väldet. Under senare delen av NUMM-talet låste man bilden av kvinnan som oföränderlig som natur. Hon har sedan dess inte haft någon given plats i historieskrivningen utan har ansetts stå utanför tidens förändringar. Hemmet som räknas som kvinnans sfär blir därmed också tidlöst till skillnad från det moderna stadslivet som utspelar sig i det offentliga rummet. I förlängningen finns det nutida flickrum som vi möter i Sofia Coppolas filmer en könsbestämd och sluten värld, präglad av femininitet och det evigt kvinnliga. Det rummet möter vi även i den nutida reklambilden för en känd fastighetsmäklarfirma (se collage N). Bildens komposition är konstruerad med hjälp av kända symboler. Även om det är en ironisk bild betonar den lyxkonsumtionens betydelse och det som har högst status idag, dyrbara bostäder och bröllop. Bildcollage 2 Alexander Roslin, Dubbelporträtt. Arkitekt Jean Rodolphe Perronet med maka Foto av Lars Nilssons installation The Triumph of Style, 1998 Hyacinthe Rigaud, Ludvig XIV, 1701 Henri de Gissey, Ludvig XIV som Solen i Ballet de la nuit, 1653 Gerard Van der Gucht, Passacille or Chaconne, från The Art of Dancing Uppgift 1. Läs texten och titta på collagen. 2. NTMM-talets elit var modefixerade, frossade i exklusiv mat och älskade rollspel känns det igen? Vad skulle ni beskriva som lyxkonsumtion idag? 3. Nu är det er tur att posera framför kameran. Använd mobiltelefonerna eller en digitalkamera. Arbeta i grupper om Q eller RK Uppgiften är att med hjälp av kroppspråk gestalta temat/ begreppen/orden MASKERAD KÖN. Bilderna ska vara helkroppsporträtt (alltså inte bara ansiktet). Om det är möjligt låt både killar och tjejer posera. Ta max O bilder per grupp. 4. Jämför era bilder med bilderna i collagen. Titta på kroppspråk, kläder och smink. Vad har de för funktion? Finns det några skillnader eller likheter mellan dagens manlighetsrespektive kvinnlighetsideal och det/de som framställs i de äldre bilderna? P

6 Alexander Roslin Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, 1754 Hovintendenten och konstnären Johan Pasch, 1756 Social status/identitet Uppgift 1 Gör en jämförande analys av porträtten och läs sedan texten. Gå därefter vidare till uppgift 2. Stödfrågor till jämförande analys: Hur har konstnären komponerat och byggt upp respektive bild för att beskriva den avbildade? Vad finns det för likheter och skillnader mellan deras kroppsspråk och klädedräkt? På vilket sätt försöker den avporträtterade få kontakt med oss som betraktar bilden? Vad säger blicken? Kom ihåg att fundera kring vår egen blick vi som tittar på målningen, vad intar vi för position/roll? Ansvarig för de statliga byggnaderna och samlingarna, arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz, som dessutom var adlig, tornar verkligen upp sig inför våra ögon. Han är avbildad i en pose som signalerar makt vi kan känna igen den från vår tids politiker. Med gåspenna och passare bland dokumenten på skrivbordet visar han sin yrkestillhörighet. Sidenrockens enorma slag med blomsterbroderier, västen med sitt slingrande mönster mot silverbotten och spännet på knäbyxorna signalerar hans upphöjda status. Hovintendent Johan Pasch, hade en lägre ställning i samhällshierarkin han tillhörde borgerskapet och är därför skildrad ur ett annat perspektiv. I halsen sticker spetsar fram under den röda sidenrocken, men i övrigt är dräkten enkel. Ansiktet ger ett realistiskt intryck med glansdagrar i pannan, rödblossiga kinder och skäggstubb som tycks ha blandats med vitsminkningen. Peruken är särskilt välfriserad. Det finns ingenting som talar om Paschs yrke. Båda är vänporträtt, skillnaderna har med sociala konventioner och modellens status att göra. Ett porträtt skulle vid den här tiden inte bara visa hur modellen såg ut utan också väcka känslor hos den som betraktade porträttet, och ge en upplevelse av modellens närvaro. Blandningen av försköning och realism i Roslins porträtt gör att man ibland tycker sig stå inför en verklig person. Vem dras du till? Adelcrantz eller Pasch? Uppgift 2 Diskutera konstnärens skickliga sätt att måla illusionistiskt och jämför med nutida fotografier. Leta på nätet och i tidningar efter nutida bilder där klass och status gestaltas på ett liknande sätt. Q

7 Alexander Roslin Gustav III, konung av Sverige, 1777 Katarina den stora, kejsarinna av Ryssland, 1776 Makt Uppgift 1 Jämför porträtten och diskutera likheter och skillnader. Analysera hur konstnären har komponerat och byggt upp bilderna. Titta till exempel på miljön, hur figurerna är placerade, jämför deras kläder och smycken. På vilket sätt döljs eller framhävs den avbildades status och makt. I Alexander Roslins målningar kan vi som betraktare frossa i ett överflöd av intryck. Modellernas blickar och gester, de pudrade perukerna, de fantastiska, färgstarka klädedräkterna i dyrbara material med broderier och spetsar, rummens inredning allt lockar och förför ögat. Roslins briljanta och illusionsskapande måleriteknik blev hans varumärke på den europeiska porträttmarknaden. Här ser vi hans porträtt av de två kusinerna Katarina den Stora av Ryssland och Gustav III av Sverige. Miljön i porträtten är som en slags teaterscen där makt manifesteras med hjälp av dräkter, gester, interiörer. Katarina och Gustav arbetade hårt för att skapa och befästa sina länders positioner som europeiska stormakter. Den ryska kejsarinnan är formligen översållad av juveler och ädelstenar. Det expansiva ryska hovet hade enorma ekonomiska resurser och älskade ädelstenar. Kejsarinnan bär en mindre kejsarkrona på huvudet. Den större kronan ligger på en sammetskudde tillsammans med riksäpplet. Gustav III som ville väcka den svenska stormakten till liv igen står i en elegant pose och pekar mot regalierna. Bredvid honom finns två klenoder från den svenska stormaktstiden Drottning Kristinas silvertron och hennes krona. Under manteln bär kungen sin kröningsdräkt, helt i silverbrokad. Dräkten har en särskild betydelse den liknar nämligen den dräkt som stormaktskungen Karl XI bar vid sitt bröllop. R

8 I porträtt från NTMM-talet möter vi många kvinnor i sina yrkesroller som drottningar, prinsessor, hovdamer och lärda damer. Enligt den gällande normen för kvinnlighet skulle kvinnor främst vara fogliga och följsamma, men de som tillhörde eliten kunde på grund av sin samhällsställning bryta mot denna norm och skaffa sig maktpositioner i det offentliga livet. Det här var trots allt en tid då många män ur de högre stånden betraktade kvinnor med makt som fascinerande, snarare än hotfulla. Katarina blev inte nöjd med Roslins porträtt eftersom hon tyckte att han inte visade henne tillräcklig respekt. Hon skrev: Roslin har avbildat mig som en svensk kökspiga, enkel och simpel. Roslin misslyckades därmed att visa på kejsarinnans absoluta makt. Ytterst handlade det om regler och konventioner, för hur man skulle måla porträtt av samhällets mest uppsatta personer. Ett av deras privilegier var att avbildas vackra. Samtidigt fick konstnären inte gå alltför långt för att försköna modellen man skulle känna igen den avbildade. Uppgift 2 Jämför 1700-talets och vår tids skönhetsideal. Titta till exempel på: hudfärg, ansiktsuttryck, frisyr, blick. Är kroppen; lång/kort, proportionerlig/oproportionerlig, smal/rund, ung/gammal, stark/svag, naturlig/onaturlig, aktiv/passiv eller vad? S

9 Alexander Roslin Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska, 1769 Genus/maskerad Titta på Roslins porträtt, läs texten och gör sedan uppgifterna Porträttet visar Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska. John Jennings själv sitter längst fram i röd sammetsdräkt och visar stolt upp sina släktingar med en yvig gest. I det här grupporträttet blir vi inbjudna till NTMMJtalets androgyna rollspel. De är sminkade, uppklädda och agerar, med gester och blickar gentemot oss som betraktar. Det är som en slags teater. Titta på porträttet svägerskans raka hållning, och de båda brödernas eleganta gester berättar något om hur vår kropp och våra rörelsemönster också formas av tiden vi lever i. Under NTMMJtalet var det korsetter, olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. Uppgift 1 Pröva själv att hålla händerna som de gör visst är det ovant för att inte säga svårt det kräver övning! På vilket sätt brukar ni sitta och röra er? Gör en samtida tolkning av porträttet hur skulle en nutida familjen Jennings posera? Rollspel och maskerad var något som fascinerade NTMMJtalets överklass. Gränserna mellan hur män och kvinnor såg ut var inte så strikta. Vilket utnyttjades i teater, spel och lekar, även i vardagen. I mötet med Roslins porträtt från NTMMJtalet får vi syn på vår egen tids konventioner kring vad som anses maskulint, feminint, androgynt, sexuellt och erotiskt. Och inser att konventionerna är i ständig förändring. Uppgift 2 Diskutera konstnärens skickliga sätt att måla illusionistiskt och jämför med nutida fotografier. Leta på nätet och i tidningar efter nutida bilder där klass och status gestaltas på ett liknande sätt. T

10 Alexander Roslin Självporträtt, 1790 Damen med slöjan, konstnären Marie Suzanne Giroust Roslin, 1768 Konstnären Roslin En av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika konstnär genom tiderna är idag relativt okänd för många svenskar. Alexander Roslins liv är ett skolexempel på hur man klättrar inom yrkeslivet. Med stor begåvning, rätt kontaktnät och osviklig tajming arbetade han sig metodiskt framåt och utvecklades som konstnär och affärsman. När Roslin kände att han inte hade mer att hämta hos sin svenske läromästare Georg Engelhardt Schröder tog han sikte på Europa, med Paris som främsta mål. Efter ett par år i Italien nådde han dit och blev rekordsnabbt invald i Konstakademien efter osannolika 18 månader. Roslin tog den franska societeten med storm och var vid sin död NTVP den mest förmögne konstnären i Paris. Hans mest kända verk föreställer emellertid ingen kunglighet eller societetsdam. Den mystiskt leende damen med slöjan är Roslins fru, konstnären Marie-Suzanne Giroust. Läs mer om porträtt Ansikte mot ansikte. Porträtt från fem sekel. Nationalmuseum utställningskatalog nr SOSK OMMOK Gustav Lundberg NSVRÓNTUS. En porträttmålare och hand tid. Merit Laine och Carolina Brown. Nationalmuseum skriftserie NVK OMMSK Läs mer om Roslin Alexander Roslin. Nationalmuseum utställningskatalog nr. SROK OMMTK Läs mer om konsumtion och femininet Nina Björk, Under det rosa täcket, Wahlström & Widstrand, NVVS. Sirenernas sång, Wahlström & Widstrand, NVVVK Om ni vill veta mer om Sofia Coppolas film Marie Antoinette titta på; U

11 Bildcollage 1 Foto från filmen Marie Antoinette, Sony Pictures 2006 Porträtt av Jean-Baptiste Andreé Gautier-Dagoty, Marie-Antoinette med jordglob Francois Boucher, Markisinnan de Pompadour, 1756 Reklambild för fastighetsmäklarfirman NOTAR, 2007

12 Bildcollage 2 Alexander Roslin, Dubbelporträtt. Arkitekt Jean Rodolphe Perronet med maka Foto av Lars Nilssons installation The Triumph of Style, 1998 Hyacinthe Rigaud, Ludvig XIV, 1701 Henri de Gissey, Ludvig XIV som Solen i Ballet de la nuit, 1653 Gerard Van der Gucht, Passacille or Chaconne, från The Art of Dancing

13 Alexander Roslin, Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, 1754

14 Alexander Roslin, Hovintendenten och konstnären Johan Pasch, 1756

15 Alexander Roslin, Gustav III, konung av Sverige, 1777

16 Alexander Roslin, Katarina den stora, kejsarinna av Ryssland, 1776

17 Alexander Roslin, Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska, 1769

18 Alexander Roslin, Självporträtt, 1790

19 Alexander Roslin, Damen med slöjan, konstnären Marie Suzanne Giroust Roslin, 1768

20 Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm