Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca ) Titel: Drottning Kristina som barn

Transkript

1 Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2013

2 Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca ) Titel: Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas var född i Livland och kom till Stockholm omkring NSOM. När han målade detta porträtt av drottning Kristina som barn var han hovmålare åt änkedrottning Maria Eleonora. På målningen är Kristina i åttaårsåldern. Elbfas var mycket produktiv och gjorde flera representativa porträtt av kungligheter och av den svenska adeln. Att bli avporträtterad var, och är fortfarande, ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen samt ett sätt att berätta om sig själv. Men porträtten var också mer än den omedelbara fysiska avbildningen. Konstnären arbetade ofta medvetet med att låta modellens blick, kroppshållning, kläder, accessoarer och miljö berätta om social status, yrke och personlighet. Även om vi idag tycker att människorna i äldre bilder ser konstiga ut speglar porträtten ofta sin tids skönhetsideal och mode. Den officiella bilden av en makthavare, till skillnad från mer privata bilder, följer ofta vissa konventioner: personen är ofta allvarlig, har stadig blick, rak rygg och är idealiserad. Han eller hon bär ofta maktsymboler som hermelinmantel, kungakrona, äpple, spira eller krigssymboler som rustning, hjälm, uniform, fältherrestav. Fakta om: Konstnär: Olof Sager-Nelson, svensk ( ) Titel: Fosterbröderna, 1894 Olof Sager-Nelson utbildade sig till konstnär vid Valand i Göteborg i slutet av NUMM-talet. Liksom många andra konstnärer vid den här tiden reste han efter avslutad utbildning till Paris. Där kom han i kontakt med en grupp konstnärer och författare som kallades symbolister. De tog avstånd från realisternas sociala engagemang och trogna verklighetsåtergivning. Symbolisterna ville ägna sig åt det inre livet och ta avstånd från samhället och samhällsproblemen. De var inte intresserade av att fotografiskt efterbilda verkligheten utan eftersträvade det dunkla, mystiska och obegripliga. Sager-Nelson blev en av de främsta svenska företrädarna för symbolismen. Han målade ofta vemodigt stillsamma porträtt och stilleben i dova grön- och gulaktiga färger. Fosterbröderna målades NUVQ, Sager-Nelsons mest produktiva år. Han avled i tuberkulos ett par år senare under en vistelse i Algeriet, endast OT år gammal. N

3 Fakta om: Konstnär: Jean-Eugène Buland, fransk ( ) Titel: I verkstaden, 1888 Under industrialiseringen, då samhället förändrades från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle, flyttade många människor från landet in till de växande städerna. Samhället moderniserades och det moderna livet erbjöd nya fascinerande motiv för såväl författare som konstnärer. En av dem var Jean-Eugène Buland. Han var först inspirerad av symbolisternas sätt att skildra det inre men så småningom gick han över till att måla realistiska motiv från vardagslivet runt omkring honom, ett slags genremåleri. För att realistiskt skildra den kombinerade smedjan och mekaniska verkstaden i målningen I verkstaden arbetade Buland efter fotografier. Fakta om: Konstnär: Nils Forsberg, svensk ( ) Titel: En hjältes död, 1888 Konstnären Nils Forsberg var en torparson som trots sin enkla bakgrund var fast besluten att bli konstnär. Ett stipendium under utbildningstiden i Göteborg gjorde det möjligt för honom att som OR-åring resa till Paris, där han stannade i mer än PR år. I sitt måleri valde Forsberg ofta motiv från sin samtid, gärna med ett socialt engagemang och med stark realism. Det var också populärt bland konstnärer vid denna tid att skildra naturen eller spännande ögonblick ur det egna landets historia och myter. Konstverket En hjältes död, som är Nils Forsbergs mest berömda verk, målades under tiden i Paris. Inspiration till målningen fick Forsberg då han arbetade som frivillig sjukvårdare under det tysk-franska kriget NUTMÓNUTN. När konstverket efter flera års arbete blev färdigt visades det på Parissalongen och belönades med guldmedalj. O

4 Fakta om: Konstnär: Otto van Veen, flamländsk ( ) Titel: Allegori över ungdomens frestelse Konstnären Otto van Veen är känd både som konstnär och för att han var lärare åt den mer berömde konstnären Peter Paul Rubens. I slutet av NRMMJtalet var van Veen verksam i Antwerpen, en av Europas viktigaste städer för konst vid den här tiden, och det var under denna period han målade Allegori över ungdomens frestelse. Målningen togs några årtionden senare som krigsbyte av svenska soldater i samband med det trettioåriga kriget och kom att ingå i drottning Kristinas konstsamling. En allegori kan ses som en typ av bildgåta med ett budskap till betraktaren. De olika gestalterna i målningen, varav de flesta är hämtade ur den romerska mytologin, representerar olika egenskaper eller intressen. På bilden syns såväl vinguden Bacchus som kärleksgudinnan Venus och vishetens gudinna Minerva. Allegorier hade hög status inom konstvärlden då de gav möjlighet att uttrycka såväl makt som moraliska budskap. Fakta om: Konstnär: Hugo Salmson, svensk ( ) Titel: Den lilla axplockerskan Under industrialiseringen när många flyttade in till städerna förändrades också landsbygden. Den stadsboende befolkningens längtan till landet och den nya tidens teknik, såsom det framväxande järnvägsnätet, gjorde det möjligt för en ny typ av turism. Stadsborna, men även konstnärerna, kunde nu bekvämt ta sig ut till badorterna och till den fria naturen. I konsten speglades tidens sätt att se på naturen. En del målare valde att framställa landsbygden som ett idylliskt paradis, fritt från alla moderniteter. Andra valde att skildra naturen på ett mer realistiskt sätt. Konstnären Hugo Salmson blev som sjuttonåring elev vid Konstakademien i Stockholm och fick i samband med sina studier ett resestipendium som förde honom till Paris. Där bodde han sedan under flera år. Salmson tog intryck av både det franska friluftsmåleriet och det realistiskt inriktade måleriet. I hans konst blev det hårda slitet för brödfödan på landsbygden ett återkommande motiv. Hugo Salmson målade ofta unga kvinnor i arbete och i målningen Den lilla axplockerskan har han skildrat en ung flicka som vilar efter det tunga arbetet på fältet. P

5 Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen, som formas i förhållande till tidigare erfarenheter och kunskaper. När man arbetar med historiska bilder är sammanhanget i vilket de tillkommit (kontexten) en nyckel till förståelse av innehållet, men det är viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan förflytta oss bakåt i tiden. Vi kan aldrig exakt veta hur bilden upplevdes i tiden den gjordes. Dessutom, oavsett hur gammal bilden är så existerar den också här och nu. Vi har rätt att läsa den utifrån hur vi upplever den idag. För att en bild inte ska bli stum och betydelselös måste man utmana och ifrågasätta det man ser och upplever. Ett sätt att göra det är att arbeta med bildanalysfrågor. Här har vi sammanställt några frågor som kan hjälpa dig som tittar på en bild att se mer och få igång tankarna kring hur du tolkar innehållet. Om du tycker att någon av frågorna inte känns relevant så hoppar du helt enkelt över den och tar en annan. Tänk på att det inte finns några rätt eller fel sätt att tolka eller se en bild. Här handlar det om att beskriva vad du ser och motivera varför du upplever den på ett visst sätt. Frågorna hjälper dig att stanna upp inför bilden och fundera lite extra. Bildanalys En bildanalys kan man arbeta med antingen på egen hand eller tillsammans med andra. Arbetar man med någon annan kan man lyssna och ta in varandras reflektioner och iakttagelser, vilket kan vara givande för analysen. Tänk på att alla ser och associerar olika, och att det inte finns ett rätt sätt att se och uppleva. Här handlar det om att beskriva och dra slutsatser utifrån det man ser och upplever! 1. Beskriv bilden. Vad ser du? Vad föreställer bilden? Är det till exempel ett landskap, ett porträtt, en interiör, en historisk händelse, eller vad? Om konstverket innehåller människor, hur skildras personerna? Vilka relationer har de till varandra? Är det skillnad i hur kvinnor och män eller flickor och pojkar skildras? Hur skildras barn respektive vuxna i bilden? Beskriv blickarna. Vem tittar på vem och vad får det för betydelse för hur du uppfattar de avbildade? Tänk även in din egen blick vad spelar den för roll? Beskriv miljön. Vad spelar den för roll? Är den dramatisk, lugn, trolsk, kall, varm? Motivera vad det är i bilden som får dig att uppleva den på detta sätt. Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. Är det ett jämnt ljus över bilden eller finns det en ljuskälla varifrån ljuset faller in i bilden? Verkar ljus och skugga spela en viktig roll i bilden? På vilket sätt i så fall? Q

6 2. Bildens syfte och sammanhang Få konstverk har tillkommit av en slump. De flesta konstnärer, då som nu, skapar sina verk för en uppdragsgivare eller tänkt betraktare. Konstverken ska ofta fungera i ett givet sammanhang: på stan, i ett hem, på ett museum etc. Även konstnärer som arbetar medvetet med slumpen, som till exempel Strindberg, har ofta ett medvetet syfte med sina verk. Varför gjordes bilden tror du? Skulle den påverka och förändra människors uppfattning och beteende eller var den i första hand något vackert att se på? Var den något som skulle få betraktarna att drömma sig bort? Skulle den kittla fantasin, uppröra eller kanske bekräfta någons status? Vilket budskap har konstverket? Motivera din åsikt! 3. Vad tycker du? Engagerar det här konstverket dig? Beskriv dina känslor och motivera varför du känner som du gör. Vad tänker du på när du ser den här bilden? Ger den dig några associationer? Väcker konstverket minnen? Beskriv! Att fundera på om du har tagit del av andras synpunkter och analyser: Skiljer sig din uppfattning av verket från andras? På vilket sätt, i så fall? Varför ser och upplever ni konstverket på olika sätt? Förändras din uppfattning av konstverket när du hör hur andra ser och upplever det? I så fall beskriv på vilket sätt! 4. Sammanhang/kontext Ett konstverk gjordes i och existerar alltid i ett sammanhang. Svar på frågor som vem som har gjort det, varför och för vem, bidrar till förståelse och tolkning av verket. Frågorna här är av mer undersökande karaktär och kräver att du tar reda på fakta och information från andra källor än själva bilden. Vem är konstnären? Ta reda på fakta. När är konstverket gjort? Kan du spåra något från konstnärens samtid i verket? R

7 Jacob Heinrich Elbfas, Drottning Kristina som barn

8 Olof Sager-Nelson, Fosterbröderna

9 Jean-Eugène Buland, I verkstaden

10 Nils Forsberg, En hjältes död

11 Otto van Veen, Allegori över ungdomens frestelse

12 Hugo Salmson, Den lilla axplockerskan

13 Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm