lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

Transkript

1 lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien. Freskerna ska läsas från vänster till höger. Ehrenstrahl målande Karl XI I fältet längst till vänster ser man hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i färd med att måla ett ryttarporträtt av kung Karl XI. Kungen sitter modell. Rummet har högt i tak och förgyllda väggpaneler. Det ska förmodligen föreställa Ehrenstrahls ateljé som var inrymt i dåvarande slottet Tre kronor. Kungen bär ingen krona men sitter på ett blått tyg prytt av små guldkronor. Duken som Ehrenstrahl målar är så stor att han måste stå på en stege för att nå att måla kungens ansikte. Den gröna duken som ligger draperad över målningens övre västra hörn ska förmodligen täcka det ofärdiga arbetet när konstnären inte målar. Längst fram i bildplanet, strax nedanför kungens hand, står ett bord. På bordet ser man en vas i vitt med blå dekor. Till vänster om den står ett viktigt redskap för konstnärer förr i tiden; en rivsten. Rivstenen användes för att mala organiska färger till pulver som sedan blandades med olika bindemedel. Vem var Ehrenstrahl? David Klöcker Ehrenstrahl ( ) kallas ofta för den svenska målarkonstens fader, trots att han var född och uppvuxen i Tyskland. Han var Karl XI:s hovmålare, det vill säga anställd av kungahuset. Ehrenstrahls främsta uppgift var att porträttera kungafamiljen men han har även förevigat många exotiska djur och växter och kungliga husdjur. I Nationalmuseums databas webart hittar du flera av hans verk. Några av dem hänger ofta framme i museets salar på plan 2. Fler av hans verk finns även att se på Drottningholmsslott. 1

2 Slottsbygget med Nicodemus Tessin den yngre och Carl Hårelman Fältet i mitten föreställer slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre och hans efterträdare Carl Hårleman. Från byggnadsställningen inspekterar de uppförandet av det nya slott som ersatte den gamla kungaborgen Tre kronor som brann ned Vem var Nicodemus Tessin den yngre? Nicodemus Tessin den yngre ( ) gick i sin fars fotspår och utbildade sig till arkitekt. Han blev det karolinska enväldets främste arkitekt. Från 1676 arbetade han som hovarkitekt och utnämndes han till stadsarkitekt i Stockholm. Nicodemus ritade bland annat Stockholms slott och Tessinska palatset. Han var pappa till Carl Gustav Tessin som finns avbildad på fältet längst till vänster på den norra väggen Läs mer om Nicodemus Tessin den yngre och se fler av de byggnader han ritade; länk till Tessin webb. Vem var Carl Hårleman? Carl Hårelman ( ) tog över som chef för den statliga byggnadsverksamheten efter Nicodemus Tessin den yngre. Han ritade bland annat Svartsjö slott och Övedskloster i Skåne. Hårleman fick även stor betydelse för tidens trädgårdsarkitektur. 2

3 Taravals ritskola Fältet längst till höger föreställer Konstakademins grundande. Mannen i den gröna turbanliknande mössan längst till höger i bild föreställer Guillaume Taraval ( ). Han var en av många yrkesskickliga konstnärer och konsthantverkare som kom till Sverige för att arbeta med slottsbygget. I Sverige fanns vid den här tiden ingen statlig konstskola från vilken slottsbygget kunde rekrytera skickliga konsthantverkare och konstnärer. Taraval var en av de drivande för inrättandet av en statlig ritskola. Den startades 1735 och är ursprunget till dagens Konsthögskola. På den motsatta väggen skildras personer med anknytning till skapandet av museets samlingar. Bilderna innehåller också exempel på olika konstnärliga tekniker som finns representerade i samlingarna; måleri, teckning och grafik samt skulptur (antik och svensk). Lovisa Ulrika och Carl Gustav Tessin I väggfältet längst till vänster fältet ser man Carl Gustav Tessin i grön rock och peruk. Han visar drottningen Lovisa Ulrika sina senaste konstinköp från Paris. Tessin köpte konst såväl till sig själv som till hovet. Många av dessa verk, som till exempel Francois Bouchers Venus triumf,som skymtar i bakgrunden, finns idag i Nationalmuseums samlingar. Du hittar målningen i salen för franskt 1700-tals måleri på plan 2. Vem var Carl Gustav Tessin? Carl Gustav Tessin ( ) var son till Nicodemus Tessin den yngre, slottsarkitekten som avbildas i mittfältet på väggen på motsatt sida. Han var en stor konstsamlare och diplomat. På grund av ekonomiska svårigheter blev Tessin så småningom tvungen att sälja stora delar av sin unika konstsamling. Den köptes av Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik och ingår idag till stora delar i Nationalmuseums samlingar. 3

4 Gustav III mottager antika konstverk Mittenfältet föreställer Gustav III full av beundran inför en av de antika skulpturer han köpt under sin resa till Italien 1784 och som nu lossas från skeppet i bakgrunden. Kungen bär den så kallade nationella dräkten i svart och rött som han introducerade vid hovet Dräkten skapades för att hejda adelns och borgerskapets import av utländska lyxvaror som siden och sammet och för att främja lokalproducerade textilier. Några månader efter Gustav III:s död, 1792, instiftades Konglig Museum till hans minne. Hans konstsamlingar överfördes därmed i allmän ägo. Det nya museet blev ett av världens första offentliga konstmuseer. Skulpturerna som avbildas här finns idag i Antikmuseet på Kungliga slottet. Bellman i Sergels ateljé Det högra fältet skildrar bildhuggarkonsten, representerad av 1700-talsskulptören Johan Tobias Sergel i sin ateljé under arbetet med skulpturen Amor och Psyche. Hans vän Carl Michael Bellman underhåller honom genom att spela på sin luta. Vem var Sergel? Johan Tobias Sergel ( ) började sin utbildning på slottsbygget. Han blev senare professor vid Konstakademin och arbetade med uppdrag för Gustav III men även med andra mindre beställningar. Han träffade säkerligen Bellman i verkligheten. Han har avbildat honom i flera byster och medaljongporträtt Sergels ateljé låg vid nuvarande Sergelgatan. Platsen är idag utmärkt med en skulptur med inskription. En minnesten över Sergel finns även vid Sergels torg, i hörnet Sveavägen Hamngatan. 4

5 Mer om freskerna Vad är en freskmålning? Målningarna är gjorda i en teknik som kallas al fresco eller freskmåleri. Det är en komplicerad och krävande teknik. En fresk är en väggmålning där färgen läggs på slät murputs som fortfarande är våt. Man måste arbeta snabbt för att hinna lägga på färgen innan murputsen torkar. Gör man misstag måste murputsen knackas bort och man får börja om från början. Tekniken ger en hög beständighet då färgpigmenten binder fast till murytan vilket gör den mindre känslig för fukt och smuts. Freskotekniken var känd redan under Antiken. Hur togs freskerna emot av kritiker? När freskerna var klara och ställningarna tagits bort kritiserades de för att vara platta och påminna om teckningar. Carl Larsson hade medvetet betonat linjen och konturen på bekostnad av tredimensionaliteten och han vägrade konsekvent att göra några ändringar. Efter många turer godkändes i november 1896 freskerna av Nationalmusei nämnd, tretton år efter att den första tävlingen om ämnen utlysts. Mer av Carl Larsson på Nationalmuseum Carl Larsson vann även uppdraget att måla väggfälten i den övre trapphallen (plan 2). Där sitter nu Gustav Vasas intåg i Stockholm och Midvinterblot. Midvinterblot finns beskriven i en folder som finns att hämta på plan 2. Den kan också laddas från den här sidan. I Nationalmuseum samlingar finns även ett antal målningar, de kända akvarellerna från Sundborn samt ett stort antal teckningar och grafiska blad av Carl Larsson. Verk på papper (som teckningar och akvareller) är mycket ljuskänsliga och visas därför sällan och under korta perioder, men du hittar ofta en eller flera av Carl Larssons målningar i måleri samlingarna på plan 2. NATIONALMUSEUM 5